Mellan resignation och framtidstro är en motberättelse mot den stereotypa bilden av ortens unga och mot de politiskt uppmålade visionerna om en mer jämlik stad genom omvandlingar av det urbana rummet och kortsiktiga insatser i skolor. Boken är ett kollektivt resultat av tre forskningsprojekt som alla kretsar kring begränsningar och möjligheter i unga människors livsvillkor och lärande i några av Göteborgs mest stigmatiserade stadsdelar. Genom kvalitativa forskningsmetoder, främst intervjuer och observationer, kommer de ungas och lokalt engagerades röster fram i bokens tre delar: • Förorten, skolan och ungas lärande • Ungas gemenskaper och informella lärande • Skolan och omvandlingen av förorten Här skymtar en delad erfarenhet av uppgivenhet och skörhet, men påtagligast är den kreativitet och den starka sociala gemenskap i utanförskapen som spirar. Här fungerar förortsskolan som en frizon och vikten av lärare som bryr sig och ungdomars informella lärande är stor i ett skolsystem som brister. De insikter som redovisas om diskrepansen mellan de behov som finns och de villkor som står till buds förmedlar en kunskap som kan bidra till att vända den rådande utvecklingen, lyfta skolresultaten och öka utsikterna för unga i våra segregerade städer – en kunskap om vikten av likvärdighet och framtidstro.
ISBN 978-91-27-46826-9
9 789127 468269
NOK_SERNHEDE_MELLAN_RESERVATION_O.indd Alla sidor
2024-01-17 12:01
Mellan_resignation_JE.indd 2
2024-01-17 12:05
INNEHÅLL Förord 8 Medverkande författare
10
12
Inledning
Göteborg och ojämlikhetens geografi
13
Bakgrund – den svenska välfärdsstatens omvandling
15
Den lokala kontexten – segregationens Göteborg i siffror 20 Ökande socioekonomiska klyftor och relativ fattigdom 21 Den frånvarande likvärdigheten och dess konsekvenser 23 Unga förlorar tilltron till samhället 25 Nya villkor för förändringsarbetet i ”utsatta” områden 27
Den segregerande staden
28
Göteborg och omvandlingen av det urbana rummet
29
Från tillverkningsindustri till postindustriell kunskaps- och evenemangsstad Gentrifiering och segregation – två sidor av samma mynt 31 Att möta segregation med social blandning 34
30
Ungas livsvillkor i fattiga och stigmatiserade bostadsområden 36 Territoriell stigmatisering och rasifiering 36 Den inre ojämlikheten och själv-andrafiering 39 Det lokalas rumsliga och symboliska ordning 41
DEL 1
Förorten, skolan och ungas lärande
Inledning
47
Familjebakgrundens ökade betydelse Fokus och disposition 53
50
Förortsskolan som frizon, motberättelse och social gemenskap Skolan i förorten – sämst eller? 59 Eleverna om skolan 63 Gemenskap i utanförskap 67 Att gå på en ”vanlig” skola med bra lärare 72 Relationer för lärande 76 Skolsystem som brister – lärare som bryr sig och lärare som lämnar Summering – eleverna om förortsskolan som gemenskap 82 Att positionera sig som en engagerad elev 87 Internalisering av officiell utbildningsdiskurs och självklander 93 Okvalificerade låglönejobb som dystopisk motbild 97 Att värja sig mot ”gatan” och personer som gör skillnad 102 Summering – pojkarna i förortsskolan 108
56
80
Prekära propluggpositioner – pojkars röster i förortsskolan
Mellan_resignation_JE.indd 5
46
84
2024-01-17 12:05
Solidaritet och kollektivt lärande i förortsskolor – subversiv praktik eller institutionellt misslyckande? 112 Pedagogisk solidaritet och didaktisk reflexivitet i skolvardagen 114 Informellt lärande som komplement och önskan om icke-instrumentella relationer 121 Pedagogisk solidaritet med nyanlända elever 127 Summering – kollektiva dimensioner i förortsskolan 131
Avslutning
DEL 2
134
Ungas gemenskaper och informella lärande 142
Inledning
143
Lokalt förankrade verksamheter
148
Föreningen Allians 151 Exitprojektet växer fram 155 Mammornas mobilisering 157 Boxningsklubben Knock Out 158 Tidningen Life i Orten 161 Safe Space – mötesplats för tjejer 162 Organisering, mobilisering och delaktighet 165
Delade erfarenheter i ungas gemenskaper
169
Lokalitet, familjaritet och förankring 170 Separatism och delade erfarenheter av tid, plats och social kontext Solidaritet, gemenskap och tillhörighet 179
Verksamheternas utmaningar
173
183
Avsaknad av offentligt stöd 185 Brist på bekräftelse och förutsättningar för socialt arbete 194 Misskreditering och misstänkliggörande 199 Det ideella engagemangets skörhet och motståndskraft 203
Ortenpoddar som motoffentlighet och arena för lärande Läroprocesser i ungas praxisgemenskaper Lärande i den yttre världen 215 Lärande i den intersubjektivt delade världen Lärande i den inre världen 220
Avslutning
DEL 3
213
218
223
Skolan och omvandlingen av förorten 226
Inledning – allt ljus på skolan Förortsskolans utmaningar
229
227
Visioner och satsningar i Göteborgs ”utsatta” områden Från jämlikhetsvision till handlingsplaner
Mellan_resignation_JE.indd 6
206
233
235
2024-01-17 12:05
Skolan som arena/Lights On
239
En svensk version av ”community schools” Skolan som arenas organisation 242
Skolan som arena – tre exempel
240
243
Demokratiprojekt på Rimforsaskolan 244 Fokus på kultur i Bergdalaskolan 251 Lokal resursmobilisering i Lerberg genom Skolan som arena 258 Diskussion om Skolan som arena och den meningsfulla fritiden 265
Den ”problematiska” fritiden
270
Otrygghet och tomrummet mellan skola och hem Vad är trygghet? 276
271
Skolan som arena – samverkan och ansvarsförskjutning Samverkan som en nödvändighet 286 Maktförskjutningen skapar konflikter 294 Hot mot det lokala föreningslivet? 300
Välfärdsstatens principer osäkras
Avslutande reflektioner
285
304
310
Till frågan om förortsskolans villkor och behov
311
Den ojämlika resursfördelningen 311 Pedagogik med utgångspunkt i eleverna 317 Partiellt genomskådande, symboliskt våld och pedagogisk solidaritet
318
Det lokala föreningslivets villkor och behov 324 Behovet av erkännande och fördelning av resurser 325 Fördelning av resurser 326 Områdesarbete och medborgarinflytande 327 Ta rasism riktad mot förortens unga på allvar 330
Nya styrformer och avpolitiseringen av politiken Nya styrformer för ”särskilt utsatta” områden Marknadisering 334 Ansvarsförskjutning 336 Strategier mot urban otrygghet 338
332
Jämlik stad och avpolitiseringen av politiken Jämlikhetsarbete – en paradox 341 Jämlik stad – en avpolitiserad jämlikhetsdiskurs 347
Vad bör och vad kan göras?
331
340
351
Metodbilaga 354 Referenser 362
Mellan_resignation_JE.indd 7
2024-01-17 12:05
FÖRORD
Den bok du håller i din hand är en presentation av centrala resultat från forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro. Detta program består av tre forskningsprojekt som alla kretsar kring begränsningar och möjligheter i unga människors livsvillkor och lärande i några av Göteborgs mest ”utsatta” stadsdelar. Programmet har möjliggjorts genom ett frikostigt ekonomiskt bidrag från Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur. Vi vill med denna publikation framföra vårt tack till stiftelsen för att vi har fått möjlighet att under fördelaktiga villkor bedriva denna forskning, som vi menar är av betydelse för diskussionen om unga människors plats i det samtida och framtida Göteborg. Utöver denna bok har programmet producerat ett stort antal andra publikationer som redovisas i denna boks bilaga. 8
Mellan_resignation_JE.indd 8
2024-01-17 12:05
Boken är ett kollektivt projekt och alla har kommenterat och varit delaktiga i alla bokens delar. Men det har ändå funnits en ansvars- och arbetsdelning. Inledningen står Ove Sernhede för. Del 1 är författad av Nils Hammarén, Jonas Lindbäck och Majsa Allelin. Del 2 har Sara Uhnoo, Jonas Lindbäck, Majsa Allelin, Marcus Herz och Ove Sernhede skrivit. Del 3 har arbetats fram av Johannes Lunneblad, Kristina Alstam, Helene Fransson och Ove Sernhede. Avslutningen har författats av Ove Sernhede med bistånd från Majsa Allelin och Sara Uhnoo. Göteborg, januari 2024 Majsa Allelin, Kristina Alstam, Helene Fransson, Nils Hammarén, Marcus Herz, Jonas Lindbäck, Johannes Lunneblad, Ove Sernhede & Sara Uhnoo
Forskargruppen mellan resignation och framtidstro. Foto: Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur.
Mellan_resignation_JE.indd 9
2024-01-17 12:05
Medverkande författare Majsa Allelin är fil.dr i socialt arbete och verksam som forskare och biträdande universitetslektor vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad. Hennes forskningsområden rör ofta människors konkreta livsvillkor och lärandeprocesser i relation till ekonomisk politik samt teorier kring ekonomisk och social reproduktion och förnyelse. Kristina Alstam är fil.dr i socialt arbete och verksam som forskare och lektor vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen rör brottsförebyggande ansatser riktade mot nätverksbaserad kriminalitet samt exitprocesser ut ur organiserad kriminalitet. Helene Fransson är doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Hon studerar samverkansinsatser riktade mot unga i socialt och ekonomiskt utsatta områden. Nils Hammarén är fil.dr i socialt arbete och verksam som professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen berör frågor om unga människor i relation till livsvillkor, identitet, utsatthet, skola, segregation och lärande.
10 │ Mellan resignation & framtidstro
Mellan_resignation_JE.indd 10
2024-01-17 12:05
Marcus Herz är docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hans forskning och tidigare publikationer handlar om socialt arbete, migration, kön, maskulinitet och ungdomar. Jonas Lindbäck är fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap och verksam som universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Hans forskning rör skola, segregation och identitet, med fokus på unga i stigmatiserade förorter. Johannes Lunneblad är professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, vid Göteborgs universitet. Hans forskning handlar dels om frågor relaterade till migration och utbildning, dels om hur skola, socialtjänst och polis förstår och arbetar med unga i socialt utsatta situationer. Ove Sernhede är professor emeritus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Han har sedan 1980-talet forskat och publicerat på teman som rör modernitet, identitet, ungdomliga subkulturer, afro-amerikansk kultur och urban segregation. Sara Uhnoo är docent i sociologi och arbetar som lektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar bland annat om normbrott, social kontroll och ungas livsvillkor och lärande med särskilt fokus på unga kvinnor.
MEDVERKANDE FÖRFATTARE │ 11
Mellan_resignation_JE.indd 11
2024-01-17 12:05
INLEDNING
Mellan_resignation_JE.indd 12
2024-01-17 12:05
Göteborg och ojämlikhetens geografi Forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro består av tre forskningsprojekt som från skilda utgångspunkter har som övergripande syfte att generera kunskaper om villkoren för ungas lärande i ”särskilt utsatta stadsdelar”. Från vår horisont framstår förorternas unga som något av en paradox. Å ena sidan framställs de i medierna som kriminella och farliga med undermåliga skolresultat. Å andra sidan betraktas de, på tongivande kultursidor, som skapare av spännande och vasst samtidskommenterande kulturuttryck. Miljonprogrammets unga har under senare decennier trätt fram som en problemkategori såväl som ett estetiskt avantgarde. Deras inflytande på de senaste decenniernas musik-, dans- och bildskapande inom ramen för hiphopkulturen kan knappast överskattas. Under senare tid har också poesin, inte minst genom den nationella poesitävlingen Ortens bästa poet, tagit sig in i de kulturella finrummen. Mot denna bakgrund kan man dra slutsatsen att skolorna i dessa områden har svårighet att möta och svara upp mot de behov och den kreativitet som frodas bland unga i förorten. 13
Mellan_resignation_JE.indd 13
2024-01-17 12:05
Ett av forskningsprogrammets projekt, Obehöriga äga ej tillträde, kan bidra till förståelse för diskrepansen mellan den kulturella kreativiteten och de svaga skolresultaten. Projektet vill ge en bild av hur de unga som går i kommunala grundskolor i dessa områden upplever sin skolgång. Mot bakgrund av att många av dessa elever riskerar att bli obehöriga till gymnasieskolan och med vetskap om att forskningen på området är begränsad menar vi att denna ansats är av vikt om vi vill finna vägar för att förstå ungas skolvardag och vad som kan bidra till att lyfta skolresultaten. Detta projekts resultat presenteras som del ett i denna bok. Den andra delen av boken utgörs av en redovisning av centrala teman från forskningsprojektet Kultur och informellt lärande som en andra chans. Även om detta projekt inte har fokus på det estetiska skapandet så är kreativiteten i de gemenskaper som förortens unga ingår i på sin fritid av centralt intresse. Hur ser villkoren ut för det lokala föreningslivet och hur ser de informella och ofta kompensatoriska läroprocesser ut som äger rum i de ungas gemenskaper? Vi menar att kunskaper om dessa frågor är av stor betydelse för att vidga möjligheterna för de unga i dessa stadsdelar att utveckla kompetenser som skolan inte fokuserar. Den tredje delen av boken redogör för projektet Lokal samverkan, partnerskap och lärandets villkor. Detta projekt studerar hur skolan har blivit en del av kommunens och fastighetsbolagens lokala utvecklings- och områdesarbete. Skolan har därigenom ålagts uppgifter som den tidigare inte haft och projektet undersöker på vilket sätt denna scenförändring påverkar de professioner som verkar i skolan. Men förändringarna påverkar också de ungas generella livsvillkor och lärande utanför skolan. 14 │ Mellan resignation & framtidstro
Mellan_resignation_JE.indd 14
2024-01-17 12:05
De tre projekten använder sig av kvalitativa forsknings metoder, framför allt olika former av intervjuer och deltagande observationer, men studier och analys av dokument och policy texter från Göteborgs kommun har också varit föremål för programmets intresse. För att ge en inblick i den verklighet som forskningsprogrammet verkar i vill vi som inledning lyfta fram Göteborgs stads egen utrednings- och forskningsverksamhet med fokus på stadens sociala utveckling från millennieskiftet och fram till idag. Men innan vi gör detta ger vi en ram åt dessa lokala studier genom att presentera några centrala aspekter av den forskning som intresserat sig för den svenska välfärdsstatens utveckling under de senaste tre, fyra decennierna.
Bakgrund – den svenska välfärdsstatens omvandling Under decennierna efter andra världskriget utvecklades i Sverige en välfärdsstat där inkomstskillnader och sociala klyftor krympte. Det betonades att medborgarskapet bestod av rätten till likvärdig utbildning, vård och social omsorg. Under 1980-talets andra hälft vände de politiskt utjämnande ambitionerna. Den internationella ekonomiska krisen i skarven mellan 1980- och 1990-talet drabbade också Sverige. Krisens åtstramningspolitik i kombination med det politiska systemskiftet (Bengtsson & Wirtén, 1996; Larsson m.fl., 2012) satte punkt för en epok av politisk strävan efter ett jämlikare samhälle. I den serie forskningsrapporter som den parlamentariskt tillsatta Storstadskommittén publicerade om situationen i storstädernas miljonprogramsområden under 1990-talet framträder INLEDNING │ 15
Mellan_resignation_JE.indd 15
2024-01-17 12:05
ett Sverige som i flera avseenden närmade sig de sociala klyftor som var och är kännetecknande för många länder på den europeiska kontinenten (SOU 1997:118). Bakgrunden till den förändrade situationen för mindre bemedlade grupper i det svenska samhället var att utvecklingen av den globala ekonomin, i kombination med förändringar i de bärande politiska målsättningarna, kom att omdana det svenska samhället. Den kris som vid ingången av 1990-talet slog hårt mot den svenska ekonomin hade bland annat sin grund i att avregleringar av finanssektorn hade blåst upp en spekulationsbubbla i fastighetssektorn, som när den sprack fick konsekvenser för hela samhället. Decennierna av full sysselsättning kom nu att ersättas av en massarbetslöshet som bitit sig fast och som idag närmast är att betrakta som permanentad (Lindberg, 1999; Therborn, 2018). För att hantera 1990-talets ekonomiska kris kom den svenska välfärden att sättas på prov. Som Storstadskommitténs utredningar visade banade åtstramningar och nedskärningar väg för återkomsten av en allt påtagligare social skiktning. I den omställning av det svenska samhället som nu ägde rum framträdde också nya segregationsmönster, särskilt påtagliga i de tre storstadsområdena. Storstadskommittén hade i sina studier ringat in 24 stadsdelar som dominerades av ”låga, mycket låga och extremt låga inkomster” (SOU 1997:61). Dessa definierades som ”utsatta” och var i behov av att ”lyftas” genom satsningar på jobbskapande, demokratistärkande och utbildningsbefrämjande insatser. När Storstadskommittén 1995 myntade begreppet ”utsatt område” handlade det om marginaliserande sociala villkor och eftersatt levnadsstandard. Dagens diskussion om ”utsatta” 16 │ Mellan resignation & framtidstro
Mellan_resignation_JE.indd 16
2024-01-17 12:05
stadsdelar har i huvudsak sin grund i polisens interna bedömningar av brottsligheten i fattiga och stigmatiserade bostadsområden i många av landets större och halvstora städer. Forskarna som ingick i Storstadskommitténs utredningsarbete var verksamma vid olika svenska universitet. De kartlade och klassade in de områden man undersökte i åtta inkomstnivåer. Stadsdelar dominerade av ”låga, mycket låga och extremt låga inkomster” definierades som ”utsatta”. Av de totalt 436 primärområden som utgjorde de tre storstadsregionerna hänfördes 114 till ”utsatta” stadsdelar. Dessa motsvarade 25 procent av totalbefolkningen i de tre storstadsregionerna. När vi idag diskuterar ”utsatta” områden i de tre storstadsregionerna sammanfaller dessa med de områden som redan för 30 år sedan var föremål för Storstadskommitténs rapporter (SOU 1997:61; SOU 1997: 118). Som ett svar på 1990-talets utveckling mot ökade sociala klyftor och som ett svar på Storstadskommitténs rapporter sjösattes storstadssatsningen, en nationell kraftansträngning för att åtgärda missförhållandena i de ”utsatta” stadsdelarna. Denna satsning pågick mellan 1999 och 2003 (SOU 2005:29). En budget på dryga 2 miljarder ställdes till förfogande med den uttalade målsättningen ”att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare” (Prop. 1997/98, s. 165). Ingen av de regeringar som styrt Sverige under 2000-talet har sedan återupptagit någon form av nationell politik för storstädernas ”utsatta” stadsdelar. Den nationella politikens frånvaro har bland annat skapat ett politiskt vakuum som gjort det möjligt för polisen att träda fram. Polisen har skapat ett internt arbetsmaterial där man skiljer INLEDNING │ 17
Mellan_resignation_JE.indd 17
2024-01-17 12:05
på graden av kriminalitet i fattiga och stigmatiserade förorter i en skala från ”utsatta områden”, till ”riskområden” och ”särskilt utsatta områden”, där den sistnämnda kategorin representerar de områden där den organiserade kriminaliteten utövar en stark påverkan på lokalsamhället och där det har skapats det man betecknar som ”parallellsamhällen”. De metoder man använt för att analysera stadsdelarna har fått utstå kritik från forskarhåll, då man menar att polisen saknar den systematik och begrepps precision som är kännetecknande för vetenskapssamhällets sätt att arbeta (Desai, 2021; Salonen, 2023). Polisen hävdar att männi skorna i ”särskilt utsatta områden” tvingas ”anpassa sig till de normer och livsvillkor som de kriminella strukturerna skapar” (Polisen, 2017, s. 31). Det är i dessa områden som forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro är verksamt. Vi kommer genomgående i denna bok att tala om de bostadsområden där vi gjort våra studier som socioekonomiskt fattiga och stigmatiserade områden. Vi är inte bekväma med termen ”utsatt”, oavsett om den utgår från polisens eller Storstadskommitténs definitioner. Vår förståelse är grundad i att dessa områden utgör en residual eller en form av ”reservat”, där grupper som inte tagit del av den generella välfärdsutvecklingen koncentrerats och stoppats undan eller ”glömts bort” av politiken (Edling, 2015). Från vår horisont är de bostadsområden som i debatten betraktas som ”utsatta”, som ”riskområden” eller ”särskilt utsatta” snarare att betrakta som marginaliserade, stigmatiserade och socioekonomiskt fattiga som ett resultat av arbetsmarknads- och bostadspolitiska beslut. Trots att nittiotalskrisen är hävd sedan mer än tre decennier är villkoren för de som lever på samhällets marginal fortsatt 18 │ Mellan resignation & framtidstro
Mellan_resignation_JE.indd 18
2024-01-17 12:05
pressade. De försämringar vad gäller kvalifikationsreglerna för de generella socialförsäkringarna som infördes under nittiotalskrisen har inte korrigerats. Nivåerna på de stigmatiserande individuella socialbidragen, som sköt i höjden under krisen, har liksom nivåerna i sjuk- och a-kassan inte återställts till tidigare nivåer. Dessutom har massarbetslösheten permanentats (där personer med utomeuropeisk bakgrund är överrepresenterade i statistiken) och skattesystemet omvandlats på ett sätt som missgynnat de sociala skikt som betraktas som ”utsatta” (Wennemo, 2014). Mönster av ojämlikhet som rådde vid tiden före välfärdsstaten har återskapats. Sverige är det land inom OECD som idag visar upp störst ökning vad gäller inkomstskillnader (Roine & Waldenström, 2008). Även om segregationen och ojämlikheten tilltagit finns det på nationell nivå idag, efter det politiska systemskifte som följde med nittiotalskrisen, ingen samlad politisk strategi för hur segregationen och fattigdomen ska bemötas (Edling, 2015; Kamali & Jönsson, 2018; Therborn, 2018). Dessa frågor har lagts på kommunerna, det är nu deras uppgift att på egen hand finna lösningar på segregation och fattigdomsproblem. Denna situation har tvingat Göteborg att finna lösningar, bland annat genom inrättandet av olika former av partnerskap och samarbetsprojekt. En annan bakgrund till statens minskade roll står att finna i en ideologisk nyorientering vad gäller synen på välfärdsstaten. Dessa nya villkor har kommit att påverka det lokala områdes- och utvecklingsarbetet i stigmatiserade och fattiga miljonprogramsområden. Andra aktörer än stat och kommun har nu fått en allt mer framträdande roll i detta arbete. Forskningsprogrammet Mellan INLEDNING │ 19
Mellan_resignation_JE.indd 19
2024-01-17 12:05
resignation och framtidstro avser via projektet Lokal samverkan, partnerskap och lärandets villkor att syna lokala partnerskap och samverkansprojekt mellan kommunen och andra aktörer, såsom bostadsföretag, närings- och föreningsliv. En målsättning med dessa olika samverkansformer är att skapa nya förutsättningar för ”områdesutveckling”, inte minst genom medverkan från skolan. Vår forskning intresserar sig för på vilket sätt dessa samverkansformer och partnerskap inverkar på de ungas lärandevillkor, i skolan såväl som i de ungas egna praxisgemenskaper.
Den lokala kontexten – segregationens Göteborg i siffror Det är bland annat mot denna bakgrund av statens nedtonade roll man ska se framväxten av en intensifierad lokal diskussion om de skilda sociala livsvillkoren för Göteborgs invånare. Under slutet av 1990-talet och med ingången till det nya millenniet kom diskussionen om stadens klyftor upp till ytan, inte minst som en följd av en brand vid Backaplan, på Hisingen 1998. I denna brandkatastrof dog 63 ungdomar och den övervägande delen av dessa kom från stadens miljonprogramsområden. Reportagen i medierna öppnade för en bredare förståelse för och dialog om hur skilda livsvillkoren är i staden Göteborg. Detta var en av anledningarna till att kommunen gav en av landets främsta urbanforskare, kulturgeografen Roger Andersson med kollegor, i uppdrag att göra en studie över segregationen i staden. Rapporten Fattiga och rika: segregerad stad. Flyttningar och segregationens dynamik i Göteborg 1990–2006 publicerades 20 │ Mellan resignation & framtidstro
Mellan_resignation_JE.indd 20
2024-01-17 12:05
2009 (Andersson m.fl., 2009). Med inspiration från Malmö och den där iscensatta Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö skapades också i Göteborgs kommun ett arbete som 2012 resulterade i en satsning som fick beteckningen Jämlikt Göteborg: hela staden socialt hållbar (Molin, 2018). Social resursförvaltning var den verksamhet i kommunen som gavs uppdraget att ta hand om hållbarhets- och jämlikhetsfrågorna. Detta gjordes genom att man iscensatte en serie egna studier av lokala sociala förhållanden. I den så kallade Malmökommissionen var det forskare från Malmö högskola som tog fram det material som låg till grund för de insatser som Malmö ville använda sig av för att skapa ett mer jämlikt Malmö. I Göteborg kom utredningsarbetet att utföras av kommunens egna tjänstemän. Den första rapporten kom 2014, Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg (Göteborgs stad, 2014). Denna följdes upp 2017 med Jämlikhetsrapporten (Göteborgs stad, 2017). Båda rapporterna resulterade i en tämligen omfattande medial uppmärksamhet när de publicerades. Ytterligare en rapport var planerad till 2020, denna försenades av pandemin och publicerades först 2023 (Göteborgs stad, 2023), utan något större intresse från medierna.
Ökande socioekonomiska klyftor och relativ fattigdom Vad kommunens rapporter sammantaget visar är att de senaste decenniernas stadsutveckling har skapat ett Göteborg med ökande sociala och ekonomiska skillnader. En aspekt av de klyftor som förstärkts radikalt rör inkomst- och förmögenhetsutvecklingen, en annan central dimension rör hälsan. Den INLEDNING │ 21
Mellan_resignation_JE.indd 21
2024-01-17 12:05
socialt hållbara stad som Göteborg vill vara i sina policydokument innebär att stadens alla medborgare ges ”goda” och likvärdiga livschanser. Samtliga rapporter från kommunen är i flera avseenden chockerande läsning om skillnader mellan olika stadsdelar vad gäller arbetslöshet, utbildningsnivå, medellivslängd, röstdeltagande, tillit, ohälsotal och välstånd. I rapporten från 2017 slås fast att inkomstskillnaderna förstärkts över tid på ett sådant sätt att skillnaden i medelinkomst mellan Östra Bergsjön och Långedrag då var närmare 600 000 kronor. Medelinkomsterna i de minst bemedlade stadsdelarna har de facto sjunkit med 10 000 kronor sedan 1990, medan den ökat med hundratusentals kronor i de rikaste stadsdelarna, allt mätt i 2015 års penningvärde. I de mest resurssvaga områdena lever mellan 50 och 60 procent av barnfamiljerna på eller mycket nära fattigdomsgränsen (Göteborgs stad, 2017). I vissa områden lever 20 procent av familjerna i vad som av Hyresgästföreningen definieras som ”extrem trångboddhet”, det vill säga mer än tre personer bor på en yta om högst 40 kvadratmeter. Motsvarande förhållanden är helt obefintliga i de mer välbärgade stadsdelarna i västra Göteborg. Jämlikhetsrapporten 2017 framhåller att psykisk ohälsa är 80 procent vanligare hos de barn som lever under de allra svåraste sociala villkoren jämfört med de mest socialt gynnade (Göteborgs stad, 2017). Utagerande psykiska problem är 120 procent vanligare hos dessa barn, försenad kognitiv utveckling 170 procent vanligare än för de mest gynnade barnen, dödlighet och fysisk ohälsa 30 procent vanligare. Sifferserierna som pekar på ojämlikheten kan göras längre. I sammanfattningen av rapporten från 2023 framhålls att de skillnader som framkom i 22 │ Mellan resignation & framtidstro
Mellan_resignation_JE.indd 22
2024-01-17 12:05
”Jämlikhetsrapporten 2014 kvarstår i huvudsak nu drygt åtta år senare […] De med högst inkomster har dragit ifrån, till stor del på grund av ökade kapitalvinster, samtidigt som inkomsterna i den nedre delen av inkomstfördelningen har ökat relativt långsamt” (Göteborgs stad, 2023, s. 6). I grunden kan alltså inga positiva förändringar vad gäller skillnader i livsvillkor och hälsa skönjas mellan den första och den senaste rapporten. Detta trots att kommunen i 10 år har haft ett uttalat fokus på att skapa en jämlik stad. Kommunens rapporter betonar också vikten av att barn och unga har tillgång till en aktiv och berikande fritid, inte minst för att motverka involvering i kriminella aktiviteter. Barn och unga som växer upp i ”utsatta” områden har i högre utsträckning föräldrar som saknar extra ekonomiska medel och är därför tvingade att avstå från vissa former av fritidsaktiviteter (Göteborgs stad, 2017, s. 109). Barn och unga från dessa områden är också i mindre utsträckning fysiskt aktiva på sin fritid. Av denna anledning är det viktigt att de kompensatoriska insatser i ”utsatta” områden som riktar sig till att stimulera de ungas fritid når fram till verksamheter som gör skillnad.
Den frånvarande likvärdigheten och dess konsekvenser Kommunens samtliga rapporter om skillnader i livsvillkor framhåller den oroväckande tendensen att barns och ungas uppväxtvillkor i olika delar av staden blir allt mer åtskilda. Skolan ses som en central institution i rapporterna och en jämlikare utbildning ses som ett sätt att verka för förändring av generella INLEDNING │ 23
Mellan_resignation_JE.indd 23
2024-01-17 12:05
livschanser. Rapporterna visar på de stora skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika stadsdelar, men i siffrorna från 2014 har utbildningsgapet minskat något. Eftersom inkomstgapet samtidigt ökat, menar rapporten (Göteborgs stad, 2014) att detta kan tolkas som att det inte lönar sig att utbilda sig i Göteborg. Detta förhållande, menar rapporten, kan skapa grund för frustration som kan leda till social oro. Denna iakttagelse, som bryter med föreställningen att utbildning alltid lönar sig, ligger i linje med forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstros ambitioner att avtäcka och lyfta fram spänningar och motsägelser i den samtida förorten. Den lokala liksom den nationella skolforskningen visar att det är de unga i miljonprogrammets utsatta stadsdelar som är förlorarna i de senaste decenniernas utveckling av den svenska skolan. När Skolverket (2012) i sin rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola? menar att elever idag i större utsträckning än tidigare är segregerade efter andra egenskaper, som till exempel studiemotivation, innebär detta att segregationen trängt ner i elevernas psykologi (Skolverket, 2012). Göteborgs kommunrapporter visar att i snitt hälften av alla som lämnar de kommunala grundskolorna i de ”särskilt utsatta” områdena saknar tillräckliga betyg för att söka till gymnasiet. I de skolor där eleverna från de välbärgade familjerna går är förhållandena helt annorlunda. I kommunens rapport från 2017 heter det ”På några skolor blir 3 av 10 elever behöriga till gymnasiet. På andra bli nästan alla behöriga” (Göteborgs stad, 2017, s. 131). I de skolor där vi gjort våra studier är det ofta så att mindre än hälften av eleverna inte når gymnasiebehörighet. I Sverige är det alltså möjligt att bli ”kuggad” i den obligatoriska grundskolan. 24 │ Mellan resignation & framtidstro
Mellan_resignation_JE.indd 24
2024-01-17 12:05
I Göteborg såväl som i vårt land som helhet lämnar allt fler elever skolan utan betyg och är därigenom spärrade att ta sig vidare till fortsatta studier. Forskningsprojektet Obehöriga äga ej tillträde har ambitionen att skapa förståelse för de erfarenheter och den livsvärld som konstituerar självförståelsen hos unga som riskerar att bli obehöriga till gymnasieskolan och som därigenom har begränsade möjligheter till såväl vidare studier som arbete. Skolforskningen har sparsamt intresserat sig för denna socialpsykologiska dimension. Vi menar att denna typ av kunskap är avgörande för att utveckla den förståelse som krävs för att vända utvecklingen. Projektet Obehöriga äga ej tillträde uppmärksammar skolans sociala funktion och betydelsen av att i mötet med eleverna nyansera de mediala stereotyperna om förortens unga.
Unga förlorar tilltron till samhället Att så många elever i marginaliserade områden misslyckas med att nå gymnasiebehörighet är oroväckande och innebär att stora delar av de unga från dessa områden får svårigheter att ta sig in i samhället. Genomgången gymnasieutbildning har idag mer eller mindre blivit en förutsättning för att få en anställning. Polisens rapporter framhåller också utbildning som en viktig skyddsfaktor för att inte låta sig enrolleras i gängkriminalitet (Polisen, 2017). Den kriminologiska forskningen visar även att skolmisslyckanden är en viktig aspekt av förklaringen till att hamna i kriminalitet (Wahlgren, 2014; Sandahl, 2021). Mot bakgrund av livsvillkoren i många ”utsatta” stadsdelar föreligger risker för att olika ungdomsgrupper kan tappa tilltron INLEDNING │ 25
Mellan_resignation_JE.indd 25
2024-01-17 12:05
till samhället. Vi har sett detta manifesteras i konfrontationerna mellan polis och ungdomar i storstadsregionerna såväl som i medelstora städer runt om i Sverige i form av exempelvis stenkastning och bilbränder (Sernhede m.fl., 2016). En annan aspekt av de skilda livsvillkoren för dagens unga göteborgare gäller upplevelser krig rasism och diskriminering på grundval av etnicitet, religion eller hudfärg. Verksamheten Unga mötesplatser vid Socialförvaltningen Nordost i Göteborgs stad har i en studie, som inte utsatts för vetenskapssamhällets granskningsförfaranden, visat att 65 procent av de 430 unga som svarat på en enkät uppger att de varit utsatta för rasism. Enkäten är en del av projektet Motståndskraft mot rasism, som har vuxit fram som en konsekvens av att de som arbetar vid verksamheterna inom Unga mötesplatser ”dagligen möter ungdomar som utsätts för rasism” (Socialförvaltningen Nordost, 2022, s. 4). Men parallellt med kriminalitet och bristande framtidstro finns rörelser bland unga i dessa områden som genom organisering och starkt engagemang vill ändra lokala missförhållanden. De vill rusta upp förorten och genom bildning, kulturella uttryck och politisk aktivism ingjuta mod i de unga att tro på sig själva (León Rosales & Ålund, 2018; Sernhede m.fl., 2019). Denna aspekt av förortsvärlden är en av utgångspunkterna för forskningsprojektet Kultur och informellt lärande som en andra chans. I projektet intresserar man sig för de ungas fritid och det lärande som äger rum i olika ungdomsverksamheter utanför skolan. Under senare tid har organisationer som Förenade förorter, Förorter mot våld och EduOrten gjort avtryck och inspirerat unga runt om i Sverige. I vårt projekt är vi väl medvetna om dessa verksamheter, men riktar uppmärksamheten mot hur mindre 26 │ Mellan resignation & framtidstro
Mellan_resignation_JE.indd 26
2024-01-17 12:05
och mer lokalt förankrade föreningar och sammanslutningar kan bidra till ökat engagemang och ansvarstagande i lokalsamhället. Kultur och informellt lärande som en andra chans har inte heller, som merparten av tidigare forskning, fokus på de estetiskt och konstnärligt verksamma ungdomarna. Här är det i stället socialt mobiliserande frågor, idrott, exitverksamhet ut ur kriminalitet och folkbildning som står i centrum för intresset. Projektet undersöker villkoren för det lokala föreningslivet och det informella lärande som äger rum i dessa sammanhang. En viktig fråga handlar om hur de kommunala strukturerna förhåller sig till och bemöter de verksamheter som emanerar ur lokala medborgarinitiativ. Svaret på denna fråga kan vara avgörande för hur dessa verksamheter kan utveckla samverkan med till exempel folkhögskolor och studieförbund och på så sätt erbjuda de som misslyckats i det formella utbildningssystemet en andra chans?
Nya villkor för förändringsarbetet i ”utsatta” områden De bostadsområden som går under beteckningen ”utsatta” har, som vi visat ovan, varit föremål för stödåtgärder av olika slag i flera decennier. Initialt låg ansvaret för dessa insatser huvudsakligen på stat och kommun. De sociala problem som var knutna till dessa områden förstods då i hög grad som resultat av ojämlika samhällsvillkor vilka borde åtgärdas. Under de senaste decennierna har denna förståelse avtagit samtidigt som statens roll allt mer kommit att bli inriktad på polisiära insatser och införandet av olika former av partnerskap med aktörer i företagsvärlden och civilsamhället. INLEDNING │ 27
Mellan_resignation_JE.indd 27
2024-01-17 12:05
Kommunfullmäktige i Göteborg gav 2020 den allmännyttiga fastighets- och bostadskoncernen AB Framtiden i uppdrag att ta huvudansvaret för att utveckla en kraftfull och långsiktig strategi för att eliminera alla ”särskilt utsatta” stadsdelar från polisens lista. I dokument från såväl Göteborgs stad som från AB Framtiden framgår att partnerskap och samverkan mellan fastighetsägare, kommun och föreningsliv ses som modellen för att göra insatser i ”utsatta” områden. När styrningen över verksamheter på detta sätt flyttas från politikens domän blir frågor om till exempel ansvarsutkrävandet inte alltid enkla att besvara. Projektet Lokal samverkan och lärandets villkor undersöker hur de lokala partnerskaps- och samverkansprojekten mellan skola och socialtjänst och andra aktörer inom närings- och föreningsliv direkt och indirekt inverkar på villkoren för de ungas lärande, i skolan såväl som i de ungas egna praxisgemenskaper utanför skolan. Projektet lägger stor vikt vid att studera hur skolan i allt högre grad har blivit en del av det lokala områdets utvecklingsarbete i vidare mening. En viktig aspekt av detta arbete är det omfattande trygghetsarbete och det fokus på brottsprevention som kommit att gripa in i skolans och socialtjänstens verksamheter.
Den segregerande staden En stor del av forskningsprogrammets fokus har handlat om hur den göteborgska segregationen drabbar unga i fattiga och stigmatiserade stadsdelar. Vi har av uppenbara skäl riktat stor del av vår uppmärksamhet mot skolsegregationen, men denna är 28 │ Mellan resignation & framtidstro
Mellan_resignation_JE.indd 28
2024-01-17 12:05
nära relaterad till bostadssegregationen, som i sin tur är knuten till de tre senaste decenniernas vidgade socioekonomiska klyftor i Göteborg och Sverige i stort. Vår förståelse av orsakerna till att eleverna sorterats i ”bra” och ”dåliga” skolor är därför relaterad till den omvandling som Göteborg och det svenska samhället har gått igenom under senare tid. Under flera decennier var den svenska skolan i internationella jämförelser en av de mer aktade och mest likvärdiga (Fejan-Ljunghill & Svensson, 2006). Dagens svenska skola är enligt OECD:s mätningar knappt medelmåttig.1 För att förstå hur denna utveckling är knuten till de generellt ökade klyftorna och den allt påtagligare segregationen måste vi sätta in förorten och skolan i en större samhällelig kontext. Några ingångar till de teoretiska inspirationskällorna för vår förståelse av den segregerade staden Göteborg och ungas livsvillkor i de fattiga och stigmatiserade stadsdelarna tar utgångspunkt i urbanforskning, sociologi, socialpsykologi, kulturteori och postkolonial teori.
Göteborg och omvandlingen av det urbana rummet Segregationen är inget nytt fenomen (Franzén & Sandstedt, 1993; Molina, 1997). På samma sätt som att klassamhället alltid funnits har det också alltid funnits attraktiva och ”finare” stadsdelar parallellt med närvaron av stadsdelar utan status, där de som är mindre bemedlade bor. Staden i industrialismens tidiga dagar var en starkt segregerad stad, där de arbetande bodde för 1. Statistiken kommer från OECD:s statistikdatabas, tillgänglig på https://www.oecd. org/pisa/data
INLEDNING │ 29
Mellan_resignation_JE.indd 29
2024-01-17 12:05
sig och där mer bemedlade sociala skikt bodde för sig. Men under decennierna efter kriget utjämnades skillnaderna i det urbana landskapet. Det som hänt de senaste trettio åren är att uppdelningen av rika och fattiga bostadsområden återigen har kommit att förstärkas och nu blivit ett av den samtida stadens mest påtagliga kännetecken.
Från tillverkningsindustri till postindustriell kunskaps- och evenemangsstad Göteborg drabbades hårt av den strukturkris som hemsökte Europa under andra halvan av 1970-talet. Varvsindustrin och stora delar av verkstadsindustrin stod inför en situation när man inte längre kunde konkurrera med produkter från andra kontinenter. Staden ställdes inför ett vägval och 1980-talet kom att innebära ett avsked till tillverkningsindustrin. Staden Göteborg sökte sig successivt fram mot en strategi som syftade till att forma en ny, postindustriell identitet. Det Göteborg som hade vuxit fram under rekordåren efter andra världskriget kännetecknades av tillväxt och social välfärd. Inkomstskillnaderna krympte, bostadsbristen byggdes bort, sjukvård och annan social omsorg utvecklades, skolsystemet visade en hög grad av likvärdighet och alla skolor var i princip lika bra skolor. Segregationen upphävdes naturligtvis inte, men när skillnaden i löner och social status inte var lika framträdande och avgörande för stadens invånare kunde också de sekelgamla mönstren av uppdelning mellan fina och dåliga stadsdelar i någon mån utjämnas. Idag kännetecknas Göteborg, som så många andra svenska städer, av ökade inkomstklyftor, nya fattigdomsmönster, en 30 │ Mellan resignation & framtidstro
Mellan_resignation_JE.indd 30
2024-01-17 12:05
allt mer ojämlik hälsa samt tilltagande brist på likvärdighet i stadens skolor. Dessa villkor är ytterst knutna till de processer av omfördelning av makt, inflytande och ekonomiska resurser som varit kännetecknande för den utveckling som det svenska samhället genomgått under de senaste tre decennierna. Forskningen visar att sociala skiktningsprocesser i skuggan av en nedmonterad välfärdsstat utgör en viktig grund för att stora grupper i samhällets marginal befinner sig i en prekär situation (Lindberg, 1999; Holgersen, 2017; Therborn, 2018). De stora skillnaderna mellan livsvillkoren i Göteborgs olika stadsdelar uppmärksammades redan under 1990-talet och kom runt 2010 att bli föremål för en diskussion bland stadens politiker och programmet Jämlik stad skapades som ett svar på denna utveckling. Med den intensifierade globalisering av ekonomin som ägde rum under 1980-talet kom den svenska staten att allt mer träda i bakgrunden. Den politiska ledningen för städer som Stockholm, Göteborg och Malmö kunde inte på samma sätt som tidigare luta sig tillbaka mot staten. De tvingades nu i stället konkurrera med andra städer i Europa och resten av världen för att växa och utvecklas.
Gentrifiering och segregation – två sidor av samma mynt Om Göteborg tidigare var inskriven i en nationell agenda för utveckling av ekonomi och samhälle så var stadens politiska ledning nu tvungna att utveckla strategier för att möta de lokala krav som den nya globaliserade, postindustriella ekonomin INLEDNING │ 31
Mellan_resignation_JE.indd 31
2024-01-17 12:05
ställde. För att dra till sig de investeringar och den kvalificerade arbetskraft som var nödvändig för att få till stånd tillväxt och utveckling i den önskade riktningen måste staden framstå som attraktiv och intressant för nationella såväl som internationella företag och finansinstitutioner. Staden behövde därför ”sättas på kartan”, den måste på ett helt nytt sätt utveckla en egen profil eller identitet som tydligt urskiljer den från andra städer (Harvey, 2011; Möllerström, 2011; Holgersen, 2017). Staden blir på detta sätt tvingad att marknadsföra och sälja sig själv som en vara. Den blir ”lokomotivet” för regionens ekonomiska tillväxt. Staden måste utveckla sin egen ”city branding” för att synas och urskilja sig. Att skapa denna attraktiva stad som drar till sig investeringsvilligt kapital och rätt sorts arbetskraft innebär ofta satsningar på spektakulära evenemang, ikonbyggen, operahus och så vidare. Dessa projekt förväntas fungera som magneter vilka ska dra till sig tillväxtgenererande utveckling och turism. Stadens framtid ses i hög grad knuten till framgången för hur starkt dess varumärke är. I Göteborgs stads broschyrer och annat informationsmaterial är det innerstaden med köpgallerior, operahus, pittoreska bilder från den centrala stadsdelen Haga, lyxiga hotell, vinbarer, Liseberg och så vidare som lyfts fram. Det är dessa platser som ska bära fram bilden av det nya, framåtsträvande postindustriella Göteborg. De icke-attraktiva stadsdelarna i stadens periferi finns inte ens med på de turistkartor som kommunen frikostigt delar ut till stadens besökare. De välbärgade gruppernas allt mer gynnsamma ekonomiska villkor i kombination med en period av låga räntor och med Göteborgs bostadspolitik har inneburit att allt fler göteborgare nu äger sina bostäder och många lever ett liv som för bara ett par 32 │ Mellan resignation & framtidstro
Mellan_resignation_JE.indd 32
2024-01-17 12:05
decennier sedan framstod som en lyxtillvaro. En annan aspekt av denna utveckling är att byggnads- och fastighetsbranschen blivit allt mäktigare och därigenom fått allt större betydelse för stadsutvecklingen (Franzén m.fl., 2016; Björklund, 2017; Holgersen, 2017). Denna förskjutning av inflytande är av central betydelse för de nya mönster av ojämlikhet och segregation som sedan 1990-talet på allvar har omvandlat Göteborg och många andra svenska städer. När staden arbetar med att ”placera sig på kartan” kommer vissa områden som ska göras attraktiva för investerare och turister att ”hettas upp”. Det innebär att andra områden ”kyls ner” och tränger ut ”oattraktiva” (läs ej köpstarka) grupper till stadens periferi. Detta har till exempel fört med sig att tidigare ruffiga och idag attraktiva och centralt belägna områden har omvandlats och tagits över av ekonomiskt och socialt starka, högutbildade grupper som utgör den postindustriella ekonomins kärntrupper. I den samtida urbanforskningen svarar denna utveckling mot begreppet gentrifiering (Thörn & Holgersson, 2016). Detta fenomen är av central betydelse för att förstå den samtida stadens omvandling och därmed en avgörande faktor bakom att vissa områden marginaliseras, stigmatiseras och därför blir föremål för olika typer av insatser, sociala såväl som polisiära (Despotović & Thörn, 2015; Franzén m.fl., 2016; Björklund, 2017). På så vis bidrar gentrifieringen till att skapa en förstärkt segregation och marginalisering. I den metamorfos som Göteborg genomgått de senaste tre decennierna har grupper som saknar eller har fel utbildning, svag ekonomi, ”fel” efternamn eller hudfärg svårt att bli insläppta såväl i den nya ekonomin som i de attraktiva delarna INLEDNING │ 33
Mellan_resignation_JE.indd 33
2024-01-17 12:05
Mellan resignation och framtidstro är en motberättelse mot den stereotypa bilden av ortens unga och mot de politiskt uppmålade visionerna om en mer jämlik stad genom omvandlingar av det urbana rummet och kortsiktiga insatser i skolor. Boken är ett kollektivt resultat av tre forskningsprojekt som alla kretsar kring begränsningar och möjligheter i unga människors livsvillkor och lärande i några av Göteborgs mest stigmatiserade stadsdelar. Genom kvalitativa forskningsmetoder, främst intervjuer och observationer, kommer de ungas och lokalt engagerades röster fram i bokens tre delar: • Förorten, skolan och ungas lärande • Ungas gemenskaper och informella lärande • Skolan och omvandlingen av förorten Här skymtar en delad erfarenhet av uppgivenhet och skörhet, men påtagligast är den kreativitet och den starka sociala gemenskap i utanförskapen som spirar. Här fungerar förortsskolan som en frizon och vikten av lärare som bryr sig och ungdomars informella lärande är stor i ett skolsystem som brister. De insikter som redovisas om diskrepansen mellan de behov som finns och de villkor som står till buds förmedlar en kunskap som kan bidra till att vända den rådande utvecklingen, lyfta skolresultaten och öka utsikterna för unga i våra segregerade städer – en kunskap om vikten av likvärdighet och framtidstro.
ISBN 978-91-27-46826-9
9 789127 468269
NOK_SERNHEDE_MELLAN_RESERVATION_O.indd Alla sidor
2024-01-17 12:01