Kära läsare!
Vad roligt att du vill fortsätta lära dig svenska med Rivstart B1/B2 ! Boken ger dig alla chanser att utveckla ditt språk, och du kommer också att få repetera moment från tidigare nivåer.
Textboken som du håller i din hand ger dig många möjligheter att öva språket samtidigt som du får veta mycket om Sverige. Du får läsa texter av olika slag, diskutera, lyssna, skriva samt lära dig ny grammatik. Och självklart
kommer du att lära dig en massa nya ord.
I övningsboken lär du dig mer grammatik och repeterar prepositioner, ord och partikelverb. Varje kapitel avslutas med Repetera kapitlet, där du får öva kapitlets moment en gång till, och Repetera allt som innehåller övningar på grammatik från tidigare kapitel.
Rivstart har flera delar:
• den här textboken
• övningsbok med grammatik- och ordkunskapsövningar
• facit, ljudfiler, ordkort, verblistor och webbövningar på nok.se/rivstart
Vi hoppas att du ska få en rolig och inspirerande fortsättning på din språkresa med Rivstart B1/B2!
Paula Levy Scherrer och Karl Lindemalm
Symboler och rutor i boken:
1
s. 8
2
s. 22
• Fritid
• Vad gör vi på fritiden?
• Fritid genom historien
• Hurtbulle eller soffpotatis?
• Prat om sport
• Skriv: Ett mejl för att få information
• Vänner
• Kompis.se
• Konst och vänskap runt år 1900
• Skriv: Ett personporträtt av en kulturpersonlighet
• Pengar
3
s. 37
4
s. 53
• Prat om pengar och ekonomi
• Drömmar och lycka
• Miljövänlig livsstil?
• Skriv: En text om olika sätt att bli rik
• Djur
• Farliga djur i Sverige
• Tre vilda djur i Sveriges skogar
• Prat om djur och natur
• Skriv: En text om ett farligt djur
• Vardag och helg
5
s. 68
• Barrunda eller fredagsmys?
• Småprat och skvaller
• Vanor och ovanor
• Godisets historia
• Skriv: En berättande text
• Adjektiv: former
• Adverb
• Tidsprepositioner
• Reflexiva verb
• Ordföljd: huvudsats och bisats
• Ordbetoning – lång vokal eller lång konsonant
• Konjunktioner
• Ju . . . desto
• Adjektiv + substantiv
• Vokaler – å, ä, ö
• Verb: alla grupper
• Verb: presens particip
• Verb: imperativ, infinitiv och presens
• Ordbetoning – stavelser
• Ordbetoning – suffix
• Ordföljd: indirekt tal
• Subjunktioner
• Substantiv: obestämd eller bestämd form
• Verb: preteritum och presens perfekt
• Ordbetoning – sammansatta ord
KAPITEL
6
s. 83
7
s. 100
• Vad skulle du göra om . . .
• Sveriges statsskick genom tiderna
• Svensk politik
• Ett nytt parti
• Vilka bestämmer i Sverige?
• Skriv: Ett partiprogram
• En speciell plats
• En svensk demonregissör
• Fem kända svenska filmer
• Svenska landskap
• Husmanskost – regional matkultur
• Prat om mat
• Skriv: En text om ett smultronställe
• Sju decennier
• Två svenskor i Rom
8
s. 120
9
s. 137
10
s. 153
• Norden – historia och språk
• Prat om tid
• Skriv: En text om en historisk person
• Historier
• Sanning eller lögn?
• Prat om sanning och lögn
• Visste du att . . .?
• Skriv: En berättande text
• Vardagen
• Vardagsknep
• Mjölkens historia
• Skriv: Språkdagbok
• Verb: konditionalis 1
• Verb: presens futurum
• Relativa pronomen och adverb
• Verbpartikel + preposition
• Perfekt particip
• Perfekt particip: former
• Ordbetoning – pluralsuffix
• Reduktion av h
• Verb: preteritum perfekt
• Verb: preteritum futurum
• Tidsuttryck
• Ordbetoning – prefix och suffix
• Substantiv bestämd form
• Verb: tycker, tänker och tror
• Adjektiv: superlativ bestämd form
• S-passiv
• S-passiv: former
• Reduktion av r och r-isering
• Satsbetoning
11
s. 167
12
s. 183
• Brott och straff
• Dilemman på jobbet
• Mindre lyckade brott
• Delikata frågor
• Tjuv i förklädnad
• Skriv: En nyhetsnotis
• Att våga eller inte våga
• En äventyrare som gick sin egen väg
• Att flytta till ett nytt land
• Konflikter och svåra situationer
• Näthat
• Skriv: En insändare
• Högtider
• Jul, påsk och midsommar
13
s. 199
14
s. 216
• Påskkärringens mörka historia
• Högtidsångest
• Slang och småord året runt
• En årstidsdikt
• Skriv: En dikt
• Hur är du?
• Pessimist eller optimist?
• Missnöjda människor
• Trasigt
• Konsumentregler
• Skriv: En reklamation
• Tankar om arbete
15
s. 235
• Att söka jobb
• Skriv en vinnande ansökan
• Anställningsintervju
• Skriv: Ett personligt brev
• Reflexiva possessiva pronomen: sin / sitt / sina
• Pronomen: man, en, ens, sin / sitt / sina
• Är / Blir + perfekt particip
• Olika s-verb
• Adverbial: nog, väl, ju
• Verb: presens perfekt om framtid
• Frågeord + som helst
• Retroflexer
• Ordbetoning – lång vokal eller lång konsonant
• Substantiv: obestämd form utan artikel
• Verb: konditionalis 2
• Utrop
• Fokusbetoning
• Utbrytning
• Utbrytning när man borde veta
• Intransitiva och transitiva verb
• Demonstrativa pronomen
• Presens perfekt och preteritum perfekt utan har eller hade
• Relativt pronomen: som
• Tjugo-ljudet och sju-ljudet
• Ng-ljudet (ŋ)
16
s. 262
17
s. 280
• Ensam, själv och tillsammans
• Att bo tillsammans
• Olika familjekonstellationer
• Syskon och ensambarn
• Skriv: En personbeskrivning
• Vikingarnas liv och tro
• Sagalitteraturen
• Trädens betydelse
• Prat om skrock och det övernaturliga
• Skriv: Ett referat
• Bli en del av kulturen
• Nyanser i språket
18
s. 301
s. 319
s. 330
s. 334
• Svenskt arbetsliv
• Prat om svenska arbetsplatser
• Språkliga framsteg och nya mål
• Skriv: En utredande text
• Verb: stå, ställa, ligga och lägga
• Ordföljd: satsadverbial och objektspronomen
• Prepositioner för känslor
• J-ljudet
• Sammansatta adverb
• Tempusharmoni: NU-systemet och DÅ-systemet
• Direkt och indirekt objekt
• Satsförkortning: objekt + infinitiv
• Uttrycka kontrast
• Uttrycka orsak eller förklaring
• Ordmelodi – accent 1 och accent 2
• Ordmelodi
– sammansatta ord
• Vokaler
GRAMMATISK TERMINOLOGI
GRAMMATIK
A Titta på bilden här ovanför. Skriv ner 5–7 ord eller fraser som ni associerar med bilden. Berätta för ett annat par.
B Vad gör barnen på bilderna här nedanför? Skriv rätt bokstav vid bilderna.
a) flyger drake b) spelar datorspel/gejmar c) bygger koja
d) badar e) hoppar hopprep f) spelar brädspel
g) ritar och målar h) hoppar hage i) leker med dockor 2 4 3 5 1
C Lyssna på dialogen. Skriv orden som saknas, två ord per lucka.
BRUKADE DU GEJMA, MORFAR?
– Morfar, vad brukade du göra när du __________________?
– När jag var barn? Tja, jag gick i skolan som alla andra.
– Ja, såklart. Men jag menar på fritiden, __________________ och på helgerna.
– Jaha. Jag brukade vara ute i skogen med mina kompisar. Vi lekte och __________________. På sommaren brukade vi ro ut på sjön __________________.
– På vintern då?
– Då åkte jag ofta skridskor. Ibland __________________ hockey också.
– Brukade du gejma med __________________, morfar?
– Gejma? Nej du, det gjorde man inte på min tid. Men när jag __________________ brukade mina kompisar och jag spela poker på helgerna.
– Coolt!
– Och du då? Spelar du mycket __________________ dina vänner?
– Nej, jag tycker inte att det är så kul längre. Jag har __________________ som baskettränare för de yngsta barnen. Det är jätteroligt.
– __________________! Får du betalt?
– Nej, men jag får ta en bulle eller __________________ i kiosken.
D Läs dialogen i par.
1
E Tänk på när du var barn och svara själv på frågorna nedan.
Berätta sedan för din partner.
• Vad tyckte du om att göra på fritiden?
• Vad tyckte du inte om att göra?
• Vad brukade andra personer du känner (familj och vänner) göra när de var barn?
Idrottsföreningar
I Sverige finns det cirka 19 000 idrottsföreningar. De är ideella. Det betyder att man inte får lön när man är tränare eller hjälper till på andra sätt. Mer än tre miljoner människor i Sverige är medlemmar i en idrottsförening.
2 Vad gör vi på fritiden?
I en undersökning svarade 10 000 svenskar i åldrarna 15–85 år på frågor om livsstil och fritidsvanor. Här är exempel på aktiviteter som svenskarna säger att de har gjort minst en gång i månaden det senaste året.
läst en bok skrivit dagbok eller poesi spelat ett musikinstrument dansat
spelat dator- eller tevespel sjungit i kör spelat teater eller deltagit i lajv sysslat med handarbete.
A Titta på aktiviteterna. Berätta för varandra. Motivera era svar.
• Vilka saker brukar ni göra?
• Vilka saker har ni aldrig gjort?
• Vilka saker skulle ni vilja pröva?
• Vilka saker skulle ni aldrig göra?
B Gissa hur svenskarna svarade. Berätta för varandra. Kontrollera sedan era svar längst ner på sidan.
Exempel: Jag tror att 10 procent har läst en bok.
C Vad brukar man göra i andra länder på fritiden?
Berätta för varandra.
3 Fritid genom historien
A Läs orden i rutan. Kontrollera att ni förstår dem. flytta ett handarbete hushållsarbete hälsosam en inredning ett jordbruk lata sig lämna okänd olämplig ordna orka med orolig passande en samhällsklass skapa slippa ett tält en utställning vila växa fram en årstid
B Läs meningarna innan ni läser texten Fritid förr och nu. Gissa om de är rätt eller fel. Skriv R (rätt) eller F (fel) vid varje påstående.
1 I början av 1900-talet hade alla i Sverige mycket fritid.
2 På 1930-talet ville staten påverka vad människor gjorde på semestern.
3 Makthavarna tyckte att det var bra att gå på bio på semestern.
4 På 1940-talet ordnade man speciella sommarläger för kvinnor där de slapp allt hushållsarbete.
5 En minoritet av svenskarna tycker att de har bra balans mellan arbete och fritid i dag.
Spelat dator- eller tevespel 36 %, Sjungit i kör 3 %, Spelat teater eller deltagit i lajv 1 %, Sysslat med handarbete 23 %
Facit: Läst en bok 53 %, Skrivit dagbok eller poesi 13 %, Spelat ett musikinstrument 10 %, Dansat 14 %,
C Lyssna på texten Fritid förr och nu ett par gånger med boken stängd. Du behöver inte förstå allt. Lyssna igen och följ med i texten. Slå inte upp några ord. Läs en gång till och markera nya ord som du tror är viktiga. Kontrollera sedan vad de betyder.
FRITID FÖRR OCH NU
Fritid och semester är ett ganska modernt fenomen i Sverige. Fram till slutet på 1800-talet arbetade de flesta svenskar hårt i jordbruket från tidig morgon till sen kväll. Efter arbetets slut behövde de vila några timmar för att orka med nästa dag, så någon fritid hade de knappt. Årstiderna bestämde arbetsrytmen och bönderna hade ofta mest jobb på sommaren. Då kunde de sällan vara lediga. Semester var alltså okänt för de flesta.
Under den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet lämnade många jordbruken och flyttade till städerna för att arbeta i industrin. En ny samhällsklass växte fram,
arbetarklassen. Arbetarna jobbade många timmar per dygn och var sällan lediga.
I mitten av 1930-talet bestämde riksdagen att alla som arbetade skulle ha rätt till två veckors semester. Men staten var orolig att människor skulle använda sin lediga tid på ett olämpligt sätt och få sämre moral. Folk kunde exempelvis lata sig, dricka alkohol, dansa eller konsumera skräpkultur som att lyssna på radio eller gå på bio.
År 1936 ordnade man en stor nationell utställning, Fritiden, i Ystad. Den skulle hjälpa människor att hitta passande fritidsaktiviteter.
I utställningskatalogen kunde man
läsa att fritiden skulle skapa lyckliga och harmoniska människor. Tanken var att folk skulle vila och få energi när de var lediga, så att de kunde göra ett bra arbete resten av året.
På utställningen informerade man om att ett aktivt, hälsosamt friluftsliv var bra. På semestern kunde svenskarna till exempel leva enkelt i tält eller stugor och göra olika fysiska aktiviteter som cykling och gymnastik.
Många kvinnor var hemmafruar på den här tiden. De behövde också vara lediga. Därför ordnade staten på 1940-talet
Fritidsutställningen i Ystad 1936.
så kallade husmorssemestrar. Då kunde kvinnorna åka iväg ett par dagar för att koppla av och slippa allt hushållsarbete.
Vad är då svenskar intresserade av att göra på fritiden i dag? Många tycker om att resa, träna och vara ute i naturen. Men även handarbete, läsning, film, datoroch tevespel, musik, mat, inredning och trädgårdsarbete är populärt.
Svenskar gör mycket på fritiden och en del säger att de blir stressade när de är lediga. Det kan också vara svårt att kombinera fritid, familjeliv och arbete. Men en majoritet av svenskarna säger ändå att de har en bra balans mellan arbete och fritid.
D Skriv 6–7 frågor till Fritid förr och nu. Ställ frågorna till paret bredvid. Byt sedan roller.
Lagar om arbetstid och semester
Sverige fick sin första arbetstidslag 1919. En arbetsdag skulle vara maximalt åtta timmar. Arbetstiden per vecka var 48 timmar, eftersom man normalt arbetade sex dagar i veckan. På 1970-talet införde man fem dagars arbetsvecka.
Sveriges första semesterlag kom 1938. Då fick alla rätt till två veckors betald semester. År 1951 beslutade riksdagen om tre veckors semester och tolv år senare, 1963, ökade det till fyra veckor. Sedan 1978 har alla rätt till fem veckors semester.
E Säg vilken form orden står i. Singular obestämd eller bestämd form, plural obestämd eller bestämd form?
a) arbetet intresset mötet b) dygnen åren tälten c) skridskor tår kor d) tränarna arbetarna läkarna e) en stuga en kvinna en koja f) lagar svenskar sjöar g) årstiden månaden aktiviteten
F Vilken pluralgrupp hör substantiven till? Skriv rätt bokstav vid varje grupp.
1 -or: en-ord
2 -ar: en-ord
3 -er: oftast en-ord
4 -r: en-ord
5 -n: ett-ord
G Skriv alla former av substantiven som du vill lära dig i E.
Exempel:
SINGULAR
6a -: ett-ord
6b -: en-ord
PLURAL
Obestämd form Bestämd form Obestämd form Bestämd form ett arbete arbetet arbeten arbetena
4 Hurtbulle eller soffpotatis?
Man kan beskriva människor på många olika sätt. En person kan till exempel vara lång eller kort, ung eller gammal, pratsam eller tystlåten. När man tänker på fysisk aktivitet är motsatserna hurtbulle och soffpotatis. En hurtbulle älskar att träna och röra på sig, kanske nästan för mycket. En soffpotatis ligger gärna i soffan och har det lugnt och skönt. Träning och motion är ingenting för en soffpotatis.
A Läs frågorna i testet högt för varandra och svara båda två. Ringa in det svarsalternativ som passar bäst. Räkna ihop poängen enligt instruktionerna på s. 16.
1 Vad är idrott för dig? a)
b) c)
b) c)
Är du en soffpotatis eller en hurtbulle?
7 Hur är ett bra träningspass för dig?
2 Vad gör du när du kommer hem från jobbet/skolan? a)
3 Hur ofta tränar du? a) b) c)
4 Hur länge tränar du varje gång? a)
b) c)
5 Hur snabbt springer du fem kilometer?
a)
b) c)
6 Vad gör du helst på semestern? a)
b) c)
a)
b) c)
8 Hur börjar du träna efter ett uppehåll?
a)
b) c)
9 Planerar du att vara med i några tävlingar/lopp?
a)
b) c)
10 Hur kopplar du av när du är hemma?
a)
b)
c)
Räkna ut dina poäng:
25–30 poäng 15–24 poäng
1–14 poäng
B Berätta om era resultat för ett annat par. Tycker ni att resultaten stämmer? Varför/varför inte?
C Skriv en text om dig själv eller någon du känner: Jag/NN är en hurtbulle/soffpotatis.
FOKUS
Adjektiv: former
1 en trevlig aktivitet ett trevligt hus trevliga människor
2 Aktiviteten är trevlig. Huset är trevligt . Människorna verkar trevliga.
D Säg adjektiven i rätt form.
1 Maten var ... (god).
2 Alex och Mia ser ... (trött) ut i dag.
3 Vi bor i ett ... (gammal) hus.
4 De här texterna är ... (rolig).
1 Man böjer adjektivet efter substantivet: ett-ord +t, plural +a.
2 Adjektiv kommer efter några verb, till exempel: är, blir, känner sig, verkar, ser ... ut.
5 Det var många ... (svår) frågor på provet.
6 I klassen är musikintresset ... (stor).
7 Chefen skickade ett ... (lång) mejl till alla.
8 Mina systrar och jag är ganska ... (kort).
FOKUS
Adverb
1 Jag springer långsamt i början.
2 Alex är otroligt snabb.
3 Jag springer en mil extremt snabbt
Adverb beskriver:
1 verb
2 adjektiv
3 adverb
Adverb är ofta adjektiv +t. Adverb har alltid samma form.
E Titta på meningarna. Är de understrukna orden adjektiv eller adverb?
1 De har en snabb bil.
2 Deras bilar är snabba.
3 De kör snabbt.
4 Bilen är snabb.
5 Bilen är otroligt snabb.
6 De kör otroligt snabbt.
F Läs texten i par. Ringa in adjektiv och stryk under adverb.
Jag sover djupt på natten och jag är väldigt trött när jag vaknar.
Men jag tar en kall dusch så att jag blir pigg. Jag sjunger i duschen, men jag sjunger otroligt falskt. Efter duschen sätter jag på mig mina nya träningskläder. Varje morgon springer jag fem kilometer. Jag springer långsamt i början, men när jag blir varm börjar jag springa snabbt. Det är härligt att springa!
G Välj adverb ur rutan och säg meningar med dem.
Exempel:
Jag äter långsamt. Jag springer snabbt.
djupt dåligt falskt högt intensivt långsamt ordentligt slarvigt snabbt vackert
VARFÖR SKA MAN TRÄNA EGENTLIGEN?
Alla vet att det är bra att röra på sig och träna. Man blir piggare och starkare. Men många tränar lite eller inte alls. Det finns många argument för att träna, men det finns också argument för att inte träna.
Jag får ont i knäna om jag springer.
Det är roligare att titta på serier än att träna.
Jag trivs inte på gymmet. Alla andra är så vältränade.
Jag har inte tid att träna. Jag jobbar jättemycket och har en stor familj.
Jag gillar inte att bli svettig.
Det är så dyrt att träna. Jag har inte råd.
Det är tråkigt att träna. Jag tappar motivationen direkt.
H Läs argumenten och kontrollera att du förstår dem. Skriv ett eller ett par råd till varje argument.
Exempel:
Ont i knäna: bygg upp musklerna i benen, spring bara lite, gå mer
I Person A väljer ett argument. Person B argumenterar emot och ger A råd om vad hen kan göra. Byt sedan roller.
Exempel:
– Jag får ont i knäna om jag springer.
– Du kan ta det lugnt i början. Gå snabbt och spring lite i stället. Gör övningar så du bygger upp musklerna i benen. Sedan kan du springa lite mer och gå lite mindre när du är ute.
Tidsprepositioner
1a Jag tränar en gång om dagen.
b Jag tränar en gång i veckan.
2 Jag tränar i 40 minuter.
3 Jag springer fem kilometer på 30 minuter.
4 Jag gick en långpromenad för en vecka sedan.
5 Jag ska springa Öppet Fjäll om en månad.
1 Hur ofta?
a om dagen/året
b annars ➙ i (i timmen/veckan/månaden etc.)
2 Hur länge? ➙ i eller ingen preposition
3 Hur snabbt? ➙ på
4 När (dåtid)? ➙ för ... sedan
5 När (framtid)? ➙ om
J Säg rätt tidspreposition.
1 Vi ska gå till simhallen ... en kvart. Är du klar?
2 Samir sprang maraton ... fyra timmar. Han var nöjd med resultatet.
3 Claire går ut med hunden fyra gånger ... dagen.
4 Gustavo körde till Umeå ... fem timmar. Han startade vid tolv och var framme klockan fem.
5 Mirja och Claus reser till Sverige en gång ... året.
6 Du är sen. Vi började ... tjugo minuter ... .
5 Prat om sport
A Lyssna på fem dialoger utan att läsa texten. Vilken sport eller motionsform pratar de om? Skriv dialogens nummer vid rätt aktivitet. Det finns tre extra aktiviteter. Jämför sedan med en kollega.
fotboll golf ishockey
1 – Kan jag gå emellan?
löpning ridning slalom styrketräning tennis
4 – Var det kul på träningen i dag?
– Absolut. Jag ska bara göra fem till.
– Vad ska du köra sedan?
– Biceps. Du då?
– Mage.
2 – Hur gick det i matchen?
– Sarah vann.
– Okej. Hon har hårda servar. – Ja, och hon är snabb också.
3 – Hallå! Kan ni skynda på lite?
– Ta det lugnt! Det blir er tur sedan! – Ja, men vi har väntat här på femte hålet i tjugo minuter. Man ska faktiskt släppa igenom dem som spelar snabbare.
– Vi var här först!
– Men, kan ni inte reglerna?!
B Läs dialogerna i par och öva uttal.
– Jättekul! Min tränare sa att jag gör mycket bättre svängar nu.
– Vad bra! Var det inte kallt?
– Jo, när vi åkte lift. Men sedan gick det bra. Nästa helg ska vi tävla.
– Vad roligt!
5 – Hur lång runda körde du i går?
– Två mil.
– Oj! Vilket tempo?
– Fem minuter per kilometer. Det kändes bra. I morgon blir det intervaller.
– Wow!
C Läs orden i rutan och kontrollera att ni förstår dem.
basket bordtennis/pingis cykling e-sport fotboll friidrott golf
D Berätta för varandra:
ishockey kampsport klättring längdskidåkning löpning orientering ridning simning skridskoåkning styrketräning tennis utförsåkning/slalom volleyboll yoga
• Vilka sporter har ni prövat?
• Vilka sporter skulle ni vilja pröva?
• Vilka sporter skulle ni inte vilja pröva?
• Vilka sporter är roliga eller tråkiga att titta på? Varför?
• Vilka sporter är populära i olika länder?
• Vilka andra sporter känner ni till?
E Välj några sporter. Vad behöver man för utrustning och egenskaper för respektive sport? Välj ord ur rutan eller hitta på egna saker.
Exempel:
För längdskidåkning behöver man ha pjäxor, skidor och stavar. Man måste vara ganska stark och ha bra kondition. Och man måste ha bra balans.
Utrustning
badkläder (badbyxor/ baddräkt/bikini) en boll en dator hantlar en hjälm en karta en klubba en kompass löparskor ett mål ett nät
pjäxor en puck en racket en sadel skidor en skivstång skridskor ett skydd stavar träningsskor en yogamatta
Egenskaper
ADJEKTIV: envis fantasifull intelligent modig snabb stark taktisk uthållig
FRASER: ha bra bollkänsla ha bra kondition ha tålamod
Ordbetoning – lång vokal eller lång konsonant
Ett betonat ord har en eller två betonade stavelser.
Betonade stavelser har lång vokal eller lång konsonant.
F Lyssna på orden och markera lång vokal eller lång konsonant. Uttala själv.
Ibland vill man skriva till klubbar, organisationer och liknande för att få information eller för att bli medlem. Välj en av uppgifterna. Använd gärna din fantasi när du skriver.
• Du vill utbilda dig till gyminstruktör. Skriv ett mejl till en idrottsförening som har den typen av utbildning. Berätta lite om dig själv och varför du vill bli gyminstruktör.
• Du tycker om att spela schack. Du vill bli medlem i en schackklubb och kanske börja tävla. Skriv kort om dig själv i ett mejl och be att få mer information.
• Du vill jobba som tränare för barn i en idrottsförening.
Du kan också hjälpa till med annat, sköta kaféet till exempel. Skriv ett mejl till en idrottsförening och berätta vem du är och vad du kan göra.
Berätta varför man skriver
Jag skriver till er för att . . .
Jag har alltid varit intresserad av . . .
Jag skulle vilja . . .
Be om information
Jag är mycket intresserad av . . .
Kan ni skicka lite information om . . . ?
Skulle ni kunna skicka lite information om . . . ?
Toppen om ni kunde skicka lite information om . . .
Avsluta
Tack på förhand!
Vänliga hälsningar . . .
Bästa hälsningar . . .
1 Brott och straff
A Läs påståendena. Håller du med? Skriv J för ja och N för nej vid varje påstående.
1 Det är föräldrarnas fel om unga blir kriminella. _____
2 Det är bättre att ge kriminella hjälp så att de slutar begå brott, än att sätta dem i fängelse. _____
3 Strängare straff leder till minskad kriminalitet. _____
4 Alla har rätt till en andra chans. _____
5 Det är inte så farligt att jobba svart eller anlita svart arbetskraft. _____
6 Vi behöver övervaka alla människor i samhället. _____
B Diskutera påståendena 1–6 med en kollega.
Tala om vad man tycker
Det här är svårt, men jag tycker att . . .
Det är svårt att svara på. Å ena sidan . . . men å andra sidan . . .
Det beror på situationen. Ibland kan det vara så, men i andra situationer . . .
Personligen tycker jag att . . .
Jag tycker att det är helt fel eftersom . . .
Den här frågan har jag ganska starka åsikter om.
Jag har ingen stark åsikt i den här frågan.
C Läs igenom orden tillsammans med en kollega. Kryssa för dem ni förstår. Slå upp de andra orden.
a) en fortkörning b) en förfalskning c) en ID-kapning d) ett inbrott
e) en langning f) en misshandel
g) en misshandel med hatbrottsmotiv
h) ett mord
i) en olaga förföljelse / stalkning
j) ett rattfylleri
k) en ringa stöld / ett snatteri
l) ett romansbedrägeri
m) ett rån
n) ett skattefusk o) en smuggling p) en stöld q) en våldtäkt
D Läs texterna 1–17 högt i par. Vilket brott är personerna misstänkta för? Skriv rätt bokstav.
1 _____ En man blir kär i en kvinna som han chattar med på en dejtingapp. Efter en tid säger kvinnan att hon har problem och behöver pengar. Mannen skickar en stor summa pengar och sedan hör aldrig kvinnan av sig igen.
2 _____ Två personer kommer till en villa med en skåpbil. De går in i villan, tar med sig tavlor, ljusstakar och smycken och åker därifrån.
3 _____ En man har sex med en kvinna. Han frågar inte om det är okej. Hon vill egentligen inte, men hon säger ingenting. Nästa dag anmäler hon honom till polisen.
4 _____ Två tonårstjejer har sett några snygga väskor som de vill ha. De går in på varuhuset, tar varsin dyr handväska och springer därifrån utan att betala.
5 _____ Ett gäng stoppar en ung kille på gatan. De hotar killen och säger att de ska slå honom om de inte får hans nya mobil. Killen lämnar ifrån sig mobilen.
6 _____ En skicklig konstnär målar en tavla som hon signerar med namnet Leonardo da Vinci. Tavlan säljs sedan till rekordpris på auktion.
7 _____ En student loggar in på någon annans konto på sociala medier. Studenten låtsas sedan att hen är den andra personen, byter profilbild, lägger ut bilder och skriver inlägg.
8 _____ En ung kvinna testar sin nya bil. Hon kör 50 km/h utanför en skola, där hastighetsbegränsningen är 30 km/h.
9 _____ Några killar sitter på en parkbänk och pratar. En man springer fram till dem, skriker rasistiska saker och slår ner en av killarna.
10 _____ Ett par reser utomlands och köper ett kilo cannabis. De gömmer narkotikan i sina väskor och reser tillbaka till Sverige.
11 _____ En 14-åring går in i en mataffär, gömmer en påse naturgodis innanför jackan och smyger ut utan att betala.
12 _____ Ett ungdomsgäng slår ner en medelålders man på gatan. Mannen dör inte, men måste läggas in på sjukhus.
13 _____ En kvinna går till Systembolaget och köper en flaska vodka som hon sedan ger till sin 17-åriga brorsdotter.
14 _____ En kioskägare säljer korv och glass utan att ge kunderna kvitton. Pengarna för han över på sitt eget konto utan att bokföra dem.
15 _____ En man har en stor konflikt med sin före detta affärspartner. Efter en tids planering tar han en pistol, söker upp den före detta partnern och dödar honom.
16 _____ En man lämnar sin partner. Expartnern börjar spionera, följa efter och hota honom på olika sätt.
17 _____ Ett par går på restaurang. De äter gott och delar på en flaska vin. Till kaffet dricker de varsin konjak. Kvinnan kör deras bil hem.
E Prata om de olika brotten i C och D. Vilka är de två allvarligaste brotten?
Vilka brott tycker ni inte är så allvarliga? Ge två exempel.
Organisationer som hjälper brottsoffer
Om man är utsatt för brott anmäler man det till polisen. Man kan också kontakta organisationer som hjälper brottsoffer på olika sätt, till exempel en kvinnojour, Brottsofferjouren eller Stödlinjen för män.
FOKUS
Reflexiva possessiva pronomen: sin / sitt / sina
1 En ung kvinna testar sin nya bil.
Pengarna för han över till sitt eget konto.
De gömmer narkotikan i sina väskor.
2 Alicia har en ny bil. Eva testar hennes bil.
3 Eva gillar att resa med sin kompis. Eva och hennes kompis ska resa till Grekland i sommar.
Eva pratar med sin kompis. Eva tycker att hennes kompis är så klok.
I tredje person (han / hon / hen / den / det / man / de ) har possessiva pronomen en variant som heter reflexiva possessiva pronomen.
1 Sin / sitt / sina refererar till subjektet i samma sats. Det visar att objektet tillhör subjektet.
2 När man refererar till något annat än subjektet i samma sats använder man possessiva pronomen.
3 Sin / sitt / sina kan inte vara subjekt eller del av subjektet, varken i huvudsats eller bisats.
F Säg rätt pronomen, possessivt eller reflexivt possessivt.
1 Mai och Aya älskar ... bostad. ... lägenhet ligger strax utanför stan.
2 Magnus vill prata med ... chef. Magnus tycker att ... kollegor sa lite konstiga saker på mötet.
3 Felix och ... kompisar ska åka till fjällen. Det är bara Felix som har bil.
Felix ska ta ... bil, men alla ... kompisar får inte plats, så några måste ta tåget.
4 I somras bodde jag hos min farmor och ... sambo i ... hus i Ystad. Det är så mysigt i ... hus!
5 På lördag ska Julia och ... bästa vän gå på musikal. Julias pappa kör henne och ... kompis till teatern.
2 Dilemman på jobbet
A Läs om fyra dilemman högt i par. Diskutera hur ni skulle göra i de olika situationerna. Motivera era svar.
1 Det är fredag och du jobbar hemifrån. På kvällen ska du ha middag för några gamla kompisar. Klockan är ett och du har redan gjort de viktigaste arbetsuppgifterna. Det är en del att fixa inför kvällens middag.
a) Om man behöver prata med sina kollegor till exempel, kan man ha telefonen på högtalare och pyssla lite med maten under tiden.
b) Middagsfixet får vänta tills arbetsdagen är slut. Man kan alltid bjuda på något enkelt och det är inte så viktigt att ens hem är perfekt städat.
c) Om man är snabb och har gjort klart sitt jobb kan man ordna allt för middagen i stället. Men det är bra att fortsätta vara inloggad, så att ens chef och kollegor tror att man jobbar.
3 Det är dags att planera semestern. Just nu är det lugnt på kontoret och chefen är på konferens.
a) Semesterplaner och annat sköter man utanför sin arbetstid. Hur skulle det se ut om alla planerade sin semester när man ska jobba?
b) Någon timme eller två kan man surfa runt för att hitta bra resmål och hotell. Herregud, kontoret går inte under för att man gör lite privata grejer på jobbet.
c) Man kan kolla med sina kollegor under lunchen eller fikarasten om de har några bra semestertips.
2 Du ska snart gå från jobbet. I kväll måste du skriva ut flera viktiga dokument men alla papper till skrivaren hemma är slut. Klockan är mycket, så du hinner inte gå och köpa papper.
a) Dokumenten får vänta till nästa dag.
b) Man kan låna några papper från jobbet. Men man måste förstås köpa nya papper och fylla på.
c) Det finns ju massor av grejer på jobbet. Det gör väl inget om man plockar med sig papper, pennor och lite toapapper hem?
4 En kollega berättar att hen fuskar med arbetstiden. Hen tar ofta långluncher, och går tidigt när chefen är borta. När kollegan jobbar hemifrån gör hen annat än att jobba, som att gå på gym.
a) Det är normalt att fuska med arbetstiden. Man kan till exempel gå runt på jobbet med sin laptop och se lite stressad ut, så tror ens kollegor att man ska ha något viktigt möte.
b) Det är jätteviktigt att man är lojal mot sin arbetsgivare. Man ska berätta för sin chef om ens kollegor fuskar. Ens chef ska alltid kunna lita på en.
c) Att fuska lite med tiden någon gång är inte så farligt. Men om ens kollegor gör det för ofta kanske man ska prata med dem och säga att det inte är okej.
B Berätta för ett annat par vad ni svarade i A. Vilka andra dilemman kan finnas på en arbetsplats? Ge exempel.
FOKUS
Pronomen: man, en, ens, sin / sitt / sina
1a Det är jätteviktigt att man är lojal mot sin arbetsgivare.
b Ens chef ska alltid kunna lita på en.
c Man ska berätta för sin chef om ens kollegor fuskar.
2 Man ska vara trevlig mot sina kollegor.
Det indefinita pronomenet man har tre varianter:
1a man = subjekt
b en = objekt
c ens = genitiv
2 När objektet refererar till subjektet i samma sats använder man sin / sitt / sina .
C Stryk under man, ens, sin / sitt / sina i Dilemman på jobbet på s. 171.
Prata om vilka former de har och varför.
Exempel: Om man behöver prata med sina kollegor till exempel ... – Man är subjekt i meningen. Sedan kommer sina kollegor eftersom det är subjektets kollegor och de står i samma sats.
D Titta på meningarna. Diskutera: Är luckorna subjekt, objekt eller genitiv? Säg sedan man, en eller ens på rätt plats.
1 När ... föräldrar blir äldre behöver ... hjälpa dem med olika saker.
2 ... måste byta lösenord ofta, så att ... dator inte blir hackad.
3 ... blir glad om ... chef säger till ... att ... har gjort något bra.
4 ... blir orolig när ... barn är ute sent på kvällarna. Då vill ... gärna att de ringer till ... några gånger.
5 Det är kul när ... kollegor skickar roliga mejl till ... .
E Lyssna på dialogerna Prat med och om kollegor. Följ med i texten och stryk under nya ord och fraser.
PRAT MED OCH OM KOLLEGOR
1 – Du, jag måste kolla en grej med dig.
– Okej. Vadå?
– Tycker du att Sture gör ett bra jobb?
– Eh, ja. Hur så?
– Jag vet inte, jag har en känsla av att han inte jobbar så mycket. Han kommer ofta in sent och går ganska tidigt.
– Jaha, håller du koll på när han kommer och går?
– Ja, alltså jag har bara noterat att det är så ibland.
– Okej. Men du vet att han jobbar hemma på kvällarna och ibland på helgerna också? Han är ensamstående med ett litet barn och har svårt att få ihop livspusslet.
– Hm, lite konstigt ändå.
2 – Vad tycker du om att jobba hemifrån?
– Så himla skönt! Jag går in i min bubbla och kan bara jobba på. Ingen stör mig och jag kan fokusera till hundra procent. Och om jag känner för det kan jag ha på hög musik och ingen blir irriterad. Du då?
– Nja, det passar inte mig så bra. Jag får liksom inga rutiner med pauser och så. Det känns som att jag småjobbar hela tiden. Och du vet, min sambo jobbar också hemifrån. Jag blir galen på att han sitter och mumsar på chips och kakor hela dagarna. Väldigt irriterande ljud!
– Jag fattar. Hos mig är det ju bara katten och jag, så det är lugnt och skönt. Men jag skulle inte vilja jobba hemifrån jämt.
3 – Har du träffat vår nya chef än?
– Ja, vi hade ett kort möte i går. Hon verkar vettig. Hon ställde en massa relevanta frågor och verkar ha bra idéer. Och mycket energi!
– Vad bra. Så det kommer inte en femtielfte omorganisation?
– Nej, det tror jag faktiskt inte. Hon sa ingenting om det i alla fall. – Hoppas. Det skulle vara skönt att få jobba på i lugn och ro ett tag.
– Verkligen!
F Jämför dina understrykningar med en kollega. Slå upp de ord och fraser som ni inte förstår.
G Läs dialogerna högt i par och öva uttal. Vilka ord är betonade?
Vilka ljud är långa? Vilka ljud uttalar vi inte?
Mindre lyckade brott
Många brott är noga planerade och kan verka som de perfekta brotten på papper. Men ganska ofta går det inte riktigt som brottslingarna har tänkt sig.
A Här är fem rubriker som handlar om mindre lyckade brott. Välj en av rubrikerna och spåna om vad ni tror har hänt.
a) Rekordstor springnota
b) Sömniga
c) Dyr
d) Bilköer problem även för tjuvar
e) Suget efter snus för stort
B Berätta för paret bredvid vad ni tror ligger bakom rubriken ni valde.
C Lyssna på tidningsnotiserna med boken stängd. Kombinera sedan rubrikerna i A med rätt notis. Skriv rubrikens bokstav vid rätt notis.
En 28-åring som gjorde sin sista dag som praktikant på en botanisk trädgård bjöd sina arbetskamrater på en hembakad kaka i lunchrummet. Vid kakan la hon en lapp med texten ”Prova min cheesecake – den är specialkryddad”. Tretton av kollegorna blev akut förgiftade och måste uppsöka sjukhus.
Det visade sig sedan att kakan innehöll cannabis. Kvinnan sa efteråt att hon bara ville skoja med sina arbetskamrater. Kakkvinnan erkände i polisförhör att hon i flera år hade odlat cannabis och opiumvallmo i sin lägenhet. Hon dömdes till 44 000 kronor i skadestånd och 100 dagars samhällstjänst för narkotikabrott.
En kvinna som skulle åka hem från jobbet i centrala Piteå en kväll i februari blev förvånad när hon såg att strålkastarna på hennes bil lyste. När hon kom närmare väntade nästa överraskning. I bilen satt två män och sov. Kvinnan ringde polisen, som kunde
En butik på Värmdö rånades av tre personer med ett pistolliknande föremål. De flydde från platsen i en bil med tobaksvarorna som de hade stulit. Vad männen inte visste var att en kvinna hade sett dem lasta in tobaksvarorna i bilen.
gripa de sovande männen utan problem. Männen hade tagit sig in i bilen genom att krossa en av bilrutorna. De lyckades sätta på ljuset, men blev sedan så trötta att de somnade. Båda var drogpåverkade när de försökte stjäla bilen och säger nu till polisen att de inte minns någonting av händelsen.
En 30-årig man var storkonsument av snus, men saknade pengar för att finansiera sitt tobaksbruk. Lösningen blev att åka runt till olika livsmedelsbutiker i Skåne och snatta snusdosor. Till en början gick allt bra och ingen lade märke till honom. Men i butikerna började man bevaka
Hon följde efter rånarna på länsväg 222 mot Stockholm och hade hela tiden kontakt med polisen. Polisen stängde av vägen vid Skurubron och skapade på så sätt en bilkö. Kort därefter kunde polisen gripa de tre rånarna som hade fastnat i bilkön.
På juldagskvällen besökte ett sällskap på 35 personer en restaurang i centrala Norrköping. De beställde in rikligt med mat och dryck, men när det var dags att betala reste alla sig från bordet, gick ut genom dörren och lämnade restaurangen i väntande taxibilar. Restaurangägaren ringde polisen, som lyckades stoppa en av
snuskylarna mer. På övervakningskameror kunde man se hur mannen fyllde sin ryggsäck med snusdosor. Till slut blev mannen gripen när han försökte stjäla sju stockar snus. Under rättegången förklarade mannen att han inte kunde leva utan snus. Och att han hade försökt sluta flera gånger men alltid trillat dit igen.
taxibilarna. I den satt en 47-årig kvinna med två barn. Kvinnan är en välkänd bedragare som har dömts till fängelse sex gånger tidigare. Kvinnan menar att hon skulle betala notan på faktura, men restaurangägaren säger att det inte stämmer. Restaurangnotan på 83 148 kronor är fortfarande inte betald.
D Läs notiserna i C högt i par. Läs varannan mening. Stanna upp efter varje mening och kontrollera att ni förstår.
FOKUS
E Välj en av notiserna i C och lyssna på den många gånger. Markera vilka ord som är betonade. Öva att läsa upp notisen som en nyhetsuppläsare. Spela in dig själv. Lyssna och jämför med uppläsaren.
F Sitt i par och läs upp era nyheter för varandra.
Är / Blir + perfekt particip
1 Mormor är nyopererad och måste vila.
Restaurangnotan på 83 148 kronor är fortfarande obetald.
2 Mormor blev opererad i förrgår. Allt gick bra. Tretton av kollegorna blev förgiftade.
1 Är + perfekt particip har fokus på ett tillstånd eller ett resultat av en process /något som har hänt.
2 Blir + perfekt particip har fokus på en händelse. Blir + perfekt particip kan ofta bytas ut mot s-passiv: Mormor opererades i förrgår Tretton av kollegorna förgiftades
G Skriv rätt form av är eller blir.
1 Kostas irriterad när han såg kaoset i köket.
2 En kvinna gripen av en vakt när hon snattade.
3 Det luktar så gott när huset nystädat!
4 Min klocka stulen under inbrottet.
5 Omar alltid så välklädd. Jag undrar var han köper sina kläder.
6 Statsminister Olof Palme mördad på öppen gata.
7 Middagen är nästan klar, men köttet inte stekt ännu.
8 Den här tavlan målad av min kusin som är konstnär.
H De tio meningarna beskriver hur en process kan gå till från det att någon planerar ett brott, tills brottslingen eventuellt får ett straff. Läs meningarna och placera dem i rätt ordning.
En rättegång börjar i domstolen. _____
Polisen misstänker en person. _____
Ett brott planeras. _____
Den misstänkta blir förhörd av polisen. _____
Ett brott begås. _____
Den misstänkta blir häktad. _____
Polisen utreder brottet. _____
Åklagaren väljer att åtala den misstänkta. _____
Den misstänkta blir friad eller dömd till en påföljd, ett straff, i en rättegång. _____
Polisen griper den misstänkta. _____
I Diskutera med en kollega. Varför är det viktigt att det finns en process, från att någon har begått ett brott tills hen döms i domstol? Hur ser processen från brott till straff ut i andra länder?
4 Delikata frågor
A Läs om de tre fallen. Diskutera sedan med en kollega. Motivera era svar.
• Vad är brottet?
• Vilket straff bör personerna få?
• Finns det några förmildrande omständigheter?
1 Sara är på semester utomlands. På semestern lär hon känna och umgås med Linda, en trevlig tjej. Linda är svensk, men bor utomlands sedan ett par år. De träffas varje dag och gör roliga saker tillsammans. När det är dags att resa hem frågar Linda om Sara kan ta med sig en keramikelefant till Sverige. Elefanten är en present till Lindas mamma som fyller 70 år. Sara packar ner presenten i väskan, säger hej då till Linda och åker till flygplatsen. Där blir hon stoppad av polisen. Det visar sig att ett halvt kilo kokain ligger gömt i elefanten. Sara försöker förklara att det inte är hennes elefant, men polisen tror inte på henne.
2 Emil, säkerhetschef på en domstol i Linköping, upptäcker att det försvinner toapapper ur städförrådet. En anställd tipsar Emil om att datateknikern Benny gör konstiga saker. Teknikern kommer till jobbet med tomma påsar och när han går hem är de överfulla. Säkerhetschefen spanar på Benny och konfronterar honom när han försöker lämna domstolen med proppfulla påsar. I Bennys påsar ligger 24 rullar toapapper av märket Torkalätt. Benny säger att han har köpt toarullarna på lunchen. Vad han inte vet, är att säkerhetschefen har märkt förpackningarna med toapapper med en grön penna för att kunna bevisa att de tillhör domstolen.
3 Elsa slutar lite tidigare på jobbet en fredag. Hon är glad eftersom hon har blivit befordrad. På vägen hem köper hon en flaska champagne som hon tänker överraska sin man med. När hon kommer hem får hon en chock. Hennes man och hennes bästa väninna sitter i soffan och pussas! Elsa blir rasande och slår väninnan i huvudet med flaskan. Väninnan får svåra skador, men hon överlever. Elsa hävdar sedan att hon inte minns något av händelsen.
B Berätta för paret bredvid vad ni har kommit fram till.
FOKUS
Olika s-verb
1 En tavla stals på museet.
2 De träffas varje dag. = De träffar varandra varje dag.
De satt i soffan och pussades . = De pussade varandra.
3 Hon umgås med en trevlig tjej.
Elsa hävdar att hon inte minns något.
1 Verb i passiv har -s.
Det finns andra s-verb som inte är passiva:
2 Reciproka verb har inte objekt, de är intransitiva. Subjektet är minst två personer eller djur.
3 Deponensverb slutar alltid på -s: umgås – umgås – umgicks – umgåtts , men -s betyder ingenting. Man måste memorera deponensverben.
C Kontrollera att ni förstår deponensverben. Skriv dem i presens, preteritum och supinum. Verbgruppen står i parentes.
Exempel:
PRESENS PRETERITUM SUPINUM andas andades andats
andas (1) kräkas (2b)
låtsas (1) skämmas (2a)
svettas (1) umgås (4b SPECIAL)
D Skriv verben i rätt form där de passar.
1 I går bastade vi. Det var 90 grader i bastun. Oj, vad jag ____________!
2 Jag har ____________ hela natten. Det kanske var räkorna som jag åt i går.
3 Om du känner dig stressad ska du försöka ____________ lugnt och djupt.
4 Sam och Cara ____________ mycket när de gick på universitetet. De träffades nästan varje dag.
5 Emilio ____________ att han inte kan engelska för att alla ska prata svenska med honom.
6 Tror du att hundar ____________ om de har gjort något dumt?
5 Tjuv i förklädnad
A Gå igenom orden i rutan. Slå upp de ord som ni inte förstår.
avslöjad en bästsäljare benådad bevakad bryta sig in busig
emellertid en frigivning en fästning förmodligen förtjust förälskad
en grav imponerad locka lyckas piskad ett rykte
rymma en rysning en piga ett smeknamn så småningom en värdesak
B Lyssna på Lasse-Maja – en mästertjuv i kvinnokläder ett par gånger utan att pausa. Följ med i texten.
LASSE-MAJA
På 1800-talet var självbiografin Lasse-Majas äventyr en av de mest lästa böckerna i Sverige vid sidan av Bibeln. I boken berättar tjuven och transpersonen Lars Molin om sina öden och äventyr och om hur hen levde periodvis som man och periodvis som kvinna.
Lars föddes i en fattig familj 1785 i byn Djupdalen i Västmanland. Hen växte upp till ett busigt barn som tyckte mer om att stjäla, spela kort och lata sig än att arbeta. När föräldrarna upptäckte att Lars stal hemma rymde hen hemifrån. Ibland gömde hen sig hos grannflickan Maja. En dag provade hen Majas kläder. Maja tyckte att hen var mycket fin i kvinnokläder och hon gav Lars smeknamnet Lasse-Maja. Även Majas föräldrar blev imponerade över hur fin hen var.
Trivdes bättre som kvinna
Från den dagen gick Lasse oftast klädd i kvinnokläder och lärde sig allt som en kvinna skulle kunna. Hen började arbeta som piga på gårdar, ibland tillsammans med Maja, och lärde sig att mjölka, laga mat, städa och tvätta. Det verkade som om kvinnojobb passade hen bättre än mansjobb, som lätt blev tråkiga.
Lasse-Maja blev en duktig kock och lärde sig också att sy och dansa. Många trodde att Lasse-Maja var en fin fröken och hen fick enkelt tjänst på gårdar med hjälp av förfalskade betyg. På gårdarna blev hen omtyckt för sin goda mat och sitt glada humör. Ibland blev männen på gårdarna förälskade i Lasse-Maja.
När risken att bli avslöjad blev för stor brukade hen dra vidare, oftast med en del av gårdens värdesaker i väskan. Snart spred sig ryktet om den kvinnoklädda tjuven. Lasse-Maja blev gripen och dömd flera gånger mellan 1805 och 1811, men hen lyckades alltid rymma på väg till fängelset.
Dömdes till livstid
År 1812 vände dock lyckan för Lasse-Maja. Hen hade tillsammans med en kumpan brutit sig in i Järfälla kyrka, strax utanför Stockholm, och stulit kyrksilver. Lasse-Maja greps av polisen och dömdes för stölden och andra, tidigare brott. Domen blev 40 spörapp och sedan livstids straffarbete på
Carlstens fästning. Efter att ha blivit piskad på Barkarby torg i Järfälla fördes Lasse-Maja den långa vägen till Carlstens fästning på ön Marstrand, strax utanför Göteborg. Den här gången var Lasse-Maja strängt bevakad. Hen var 28 år när portarna slutligen stängdes. I sin bok skriver Lasse-Maja ”en kall rysning övergick mig vid tanken på att detta var min grav”.
Livet på fängelset var mycket hårt och många fångar dog. Tack vare sin kokkonst fick Lasse-Maja arbeta i köket. Förmodligen var det en syssla som var mindre tung än de andra arbetena på fängelset. Så småningom kunde hen röra sig ganska fritt på Marstrand.
På söndagarna kom folk på besök. Fångarna kunde tjäna extra pengar genom att berätta historier för besökarna. Lasse-Maja var en charmerande och verbal person och det var många som ville lyssna på hens historier. En besökare tyckte att Lasse-Majas berättelser var spännande och hjälpte mästertjuven att skriva sin självbiografi. Det blev bästsäljaren Lasse-Majas äventyr.
Levde de sista åren i frihet
Efter 25 år på Carlstens fästning blev Lasse-Maja benådad och kunde resa till Stockholm som en fri person. Åren efter frigivningen gav hen sig ut på små turnéer i landet för att berätta sina historier. Hen lockade stor publik, det var många som ville se och lyssna på den berömda tjuven i kvinnokläder. Tiden på Carlstens fästning hade emellertid gjort LasseMaja sjuklig och den 4 juni 1845 dog hen. Lasse-Maja trivdes bäst i kvinnokläder. Det var bara vid inbrott som hen klädde sig i manskläder för att det var mer praktiskt. Lasse-Maja var stolt över sin förmåga att passera som kvinna i folks ögon. Enligt LasseMajas egna historier blev kvinnorna förtjusta och lånade gärna ut sina kläder och när männen förstod att Lasse-Maja var född till man blev de flesta fascinerade.
C Skriv 7–10 frågor till texten Lasse-Maja –en mästertjuv i kvinnokläder.
D Arbeta tillsammans med en kollega. Ställ era frågor från C till varandra. Försök att svara utan att titta i texten.
E Välj ut 2–3 saker ur texten som du tyckte var intressanta. Berätta för din kollega.
Retroflexer
Man uttalar rd, rn, rs, rt som ett ljud: tjockt d, n, s och t. Rl uttalas ofta som l.
Det är inte så i hela Sverige. Lyssna på hur man pratar där du bor.
Ibland uttalar man r + d, n, s, t också mellan ord. Exempel: Hur dags kommer Nils?
Hon flyttade för tre år sedan.
F Lyssna på r + d, l, n, s, t i orden. Uttala själv.
1 hård, mord, rekord, vård
2 allvarlig, annorlunda, förlåt, Karl
3 barn, gärna, hörna, urna
4 försvinner, kurs, mars, person
5 fort, hjärta, hårt, sport
En notis är en kort och informativ nyhetsartikel. Nyhetsspråk är sakligt och tydligt. Ofta används mycket passiv-former, s-passiv eller är / blir + perfekt particip. Notiser svarar på frågorna:
• Vad har hänt?
• Vem eller vilka var inblandade?
• När hände det?
• Hur hände det?
• Varför hände det?
1 Läs olika notiser i någon dagstidning och studera språket i dem.
2 Skriv en notis till en av rubrikerna.
Pensionär åtalad för ID-kapning
‒ har shoppat för miljoner
Kärleken på nätet försvann – tillsammans med 380 000 kronor
Jultomte gripen – misstänkt för snatteri
Rivstart B1/B2 Textbok
Rivstart B1/B2 är den andra delen av tre i en enspråkig läromedelsserie för studievana. Läromedlet passar för studenter på högskolenivå, sfi-elever på studieväg 3 och deltagare på studieförbund och folkhögskolor. Innehållet och den grammatiska progressionen bygger på nivåbeskrivningarna i Europarådets nivåskala (GERS).
Några kännetecken för Rivstart är snabb progression och lustfyllda kommunikativa uppgifter. Studenterna får goda möjligheter att utveckla färdigheter i att läsa, skriva, lyssna och samtala på svenska.
De får dessutom repetitionsuppgifter som prövar, befäster och synliggör språkinlärningen.
Rivstart B1/B2 består av:
• Textbok
• Övningsbok
• Lärarhandledning Webb
Ett gediget digitalt material med bland annat självrättande övningar, ljudfiler och facit finns på nok.se/rivstart.