9789127466135

• Fritidshemmets didaktiska dilemman • Barns och ungas organiserade fritidsaktiviteter • Barns och ungas fria tid

Sofia Lundmark & Janne Kontio (red.)

som belyser utmaningar som är specifika för barns fria tid och fritid. Genom röster från yrkesverksamma inom skola, fritidshem och fritidsaktiviteter, liksom från elever och föräldrar, ges inblickar i hur bland annat lärande, vänskapande och kommunikation sker och ser ut i barns förändrade fritid.

De utmaningar och praktiker som boken återspeglar är uppdelade i tre teman:

Fritidsdidaktiska dilemman

Fritidsdidaktiska dilemman är en antologi

Fritidsdidaktiska dilemman

Med hjälp av de diskussionsfrågor som avslutar varje kapitel uppmuntrar Fritidsdidaktiska dilemman till kollegiala samtal för utveckling av strategier och verktyg för att identifiera och hantera de dilemman som presenteras. Det är därför en bok som passar alla lärar- och pedagogkategorier, såväl som lärarstudenter, särskilt lärare i fritidshem, ledare och tränare i olika former av organiserade fritids-, idrotts- och kulturskoleverksamheter.

Sofia Lundmark Janne Kontio (red.)

ISBN 978-91-27-46613978-91-27-46613-5

9 789127 466135

Lundm_Kontio_FritidsDidakt_Dil_omslag_hela3.indd 3

2024-01-22 21:58

DID DI

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 2

2024-01-23 09:10

Innehåll Förord: Med det fria i fokus

11

Birgitta Qvarsell Inledning: Fritidsdidaktiska dilemman

17

Sofia Lundmark & Janne Kontio Medverkande författare

33

TEMA: Fritidshemmets didaktiska dilemman 38 Kapitel 1 Frihet, frivillighet och styrning – elevers friutrymme i fritidshem

39

Nyckelord: fritid, frivillig, obligatorisk, sociala relationer, elevperspektiv

Lina Lago & Helene Elvstrand Kapitel 2 Mjuka förmågor – ett sätt att begreppsliggöra arbetet med ”det sociala” i fritidshemmet 63 Nyckelord: arbete med det sociala, fritidshem, mjuka förmågor, tyst kunskap, yrkesspråk

Marina Wernholm, Helena Ackesjö, Jens Gardesten & Ulrika Funck

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 5

2024-01-23 09:10

Kapitel 3 Att utgå från elevers erfarenhet i fritidshemmets undervisning – ett didaktiskt dilemma 89 Nyckelord: fritidshem, elevers erfarenheter, undervisning, elevperspektiv, lärarperspektiv

Monica Orwehag & Helene Elvstrand Kapitel 4 Läsning i fritidshemmet – ett dilemma?

119

Nyckelord: literacypraktiker, fritidshem, situationsbundet lärande, interaktion, flerstämmigt lärande

Ulla Damber Kapitel 5 Interkulturella dilemman i fritidsverksamheten 143 Nyckelord: fritidsverksamhet, kultur, interkulturalitet, kommunikation

Jonas Stier

TEMA: Barns och ungas organiserade fritidsaktiviteter 164 Kapitel 6 Barn- och ungdomsidrottens föräldratränare – en balansakt mellan omsorg och förväntningar

165

Nyckelord: barn- och ungdomsidrott, föräldratränare, didaktiska dilemman, ideologiska dilemman

Magnus Kilger

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 6

2024-01-23 09:10

Kapitel 7 Dilemman i den interaktionella kroppslighetens didaktik – att stötta barns lärande i ridaktiviteter 191 Nyckelord: ridskola, föräldratränare, kroppslig kunskap, didaktiska dilemman

Anna Lindqvist & Linda Murstedt Kapitel 8 En kulturskola för alla?

219

Nyckelord: kulturskola, breddad rekrytering, integration, musikpedagogik, policyforskning

Mikael Persson, Cecilia Jeppsson, Adriana Di Lorenzo Tillborg & Andreas Lundhäll Kapitel 9 ”Barn och unga kan redan så mycket om film” – om kamerabruk och sociala medier på barns och ungas fritid 245 Nyckelord: filmpedagogik, sociala medier, memes, teknologins agens, identitetsskapande processer

Elin Jönsson & Elisabet Jonsved Kapitel 10 Att designa sin framtid – resurser för egenmakt i konstnärliga fritidsaktiviteter

275

Nyckelord: deltagande, inkludering, kreativa uttryck, konstnärliga fritidsaktiviteter

Sofia Lundmark, Martin Jonsson & Janne Kontio

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 7

2024-01-23 09:10

TEMA: Barns och ungas fria tid 302 Kapitel 11 Barns och ungas lärande under den fria tiden – dilemmat med att leda den som inte vill bli ledd 303 Nyckelord: ledarskap, följarskap, ledarskapskompetens, flexibelt ledarskap, fritidshemmet, den fria tiden, lärande

Mikael Jensen Kapitel 12 Vänskapskultur – en hjälp att förstå komplexa sociala praktiker 319 Nyckelord: att göra vänskap, vänskapskultur, ungdomar, videoetnografi, kultursociologi

Lina Lundström Kapitel 13 När fritiden tar över – strategier för att möta elever med problematisk skolfrånvaro 349 Nyckelord: problematisk skolfrånvaro, hemmasittare, ofrivillig fritid

Linda Bräck, Janne Kontio & Sofia Lundmark Epilog: Fritidshemmens, fritidsaktiviteters och den fria tidens dilemman 365

Janne Kontio & Sofia Lundmark

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 8

2024-01-23 09:10

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 9

2024-01-23 09:10

10

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 10

2024-01-23 09:10

Birgitta Qvarsell, professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet

Förord: Med det fria i fokus Fritidsdidaktiska dilemman omfattar tretton kapitel som handlar om barns och ungas fritidsaktiviteter med problematiserande resonemang om till exempel innebörden av den fria tiden och att ställa in siktet mot framtiden och dess fritid.

Många författare bidrar, vilket innebär att det mångfaldiga tar över det som annars kunnat bli enfaldigt – så blir det alltså inte, snarare bidrar mångfalden (av t.ex. perspektiv) till intressanta tankar om sådant som rör och berör ledare, lärare, barn och föräldrar. Detta förord är ordnat utifrån centrala begrepp som finns i bokens texter. Det fria står i fokus; fritt utrymme, fria utrymmen, men också detta fria relaterat till det framtida, som i sin tur har en självklar relation till både det nutida (aktuella) och det dåtida (tidigare).

En central problematik i all pedagogik och didaktik är hur det fria på ett vettigt sätt ska kunna balanseras mot det planerade och tillrättalagda. Särskilt om barnens perspektiv ska beaktas och kanske vägleda det pedagogiskt eller didaktiskt tänkta.

Didaktik och pedagogik och relationerna dem emellan rör sig om viktiga innehåll som aktualiserar angelägna diskussioner om

11

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 11

2024-01-23 09:10

dagens utmaningar. Bland annat återkommer författarna i flera kapitel och diskussioner till det viktiga frihetsbegreppet som ju kan alludera på olika slags frihet (fri från respektive fri till): Hur ska vi förstå detta att leda någon som inte vill bli ledd? En annan diskussion handlar om skolfrånvaro av olika skäl, en diskussion som leder över till det centrala fenomenet och begreppet perspektiv, ett i olika kapitel återkommande begrepp, och här betonar författarna den mångfald av innebörder som just perspektiv kan ha.

Eftersom bokens betoning och innehåll i hög grad rör fritids och fri tid, liksom olika avledningar av detta fria blir det viktigt att som läsare försöka sätta sig in i de olikheter som kan finnas i en pedagogisk situation eller verksamhet relaterat till aktörerna och deras perspektiv.

Det viktigaste perspektivet bör kanske vara elevernas, men förmodligen skulle flera läsare sätta lärarens eller förälderns perspektiv främst, som en aning som öppnar för spännande frågor och slutsatser.

Att fritidshemmet kan rymma didaktiska dilemman tas upp och exemplifieras i bokens första kapitel. Kan elever ha friutrymmen i fritidshem? Ett område som handlar om ett möjligt dilemma i fritidshemmet är läsning, ett helt annat område handlar om organiserade fritidsaktiviteter. En variation av miljöer och verksamheter tas upp, alla med ambitionen att visa hur mångfald och perspektiv kan te sig i barns och ungas tillvaro och liv. Här får läsaren möjlighet att tänka till och ta ställning utifrån egen erfarenhet.

Frågor rörande metod i forskning om och för barn öppnar sig snart när perspektivfrågor blir aktuella, vilket är fallet så snart ett område berör flera aktörer. I flera av bokens kapitel betonas vikten av att beakta ett så kallat aktörsperspektiv, som ju kan avse barnens, eller barnets eller de vuxnas perspektiv. Bokens författare ser här intervjuer och etnografiskt berättande som centrala inslag i de kvalitativa studier som föreslås när det gäller metod. Detta bör kunna diskuteras i en läsecirkel som tar upp kvalitativt och kvantitativt i forskning om barn, skola, förskola och fritidshem. Att arbeta med ”det sociala” sätts ofta som fritidshemmets speciella upp-

12

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 12

2024-01-23 09:10

gift. En intressant diskussionsfråga blir då vad som kan rymmas i detta sociala. Går det att sätta i motsats till vad som kan avses med icke-socialt? Blir barnen sociala som elever i skolan? Hur ser deras liv ut när de rör sig utanför skolans eller förskolans väggar?

I boken påpekas att området (det sociala livet) kan vara lite försummat. Att det inte riktigt tas på allvar. Om så – kan det med fördel tas upp i diskussioner om skolans och förskolans uppgift och om elevernas intressen och utvecklingsuppgifter.

Perspektiv och erfarenhet har uppenbarligen med varandra att göra – det visas i flera av kapitlen i boken. Perspektiv visar sig i att olika aktörers erfarenhet används i lösandet av olika uppgifter, både i och utanför skolan.

I ett av kapitlen i boken tas begreppet erfarenhet upp, vilket tydliggör perspektiv som förhållningssätt – i det att människors olika erfarenheter kommer att användas som perspektivtagande.

Att läsa och skriva (och ibland också räkna) hör till det basala innehållet i de första skolåren torde de flesta vara inne på när skolinnehåll ska bestämmas. Det kan säkert vara så när vi tänker på den svenska skolan, men i ett internationellt sammanhang kan andra grunder vara väl så viktiga, till exempel att orientera sig i omvärlden, att förstå dess kulturella eller fysiska variation eller att bemästra omgivningens utmaningar i en fysisk mening. Med hänsyn tagen till den kulturella variationen i barns värld kommer också flerspråkighet in som ett centralt område att beakta i skolan, i dess planering och genomförande, något som tas upp i boken. De kapitel i boken som behandlar den interkulturella variationen och de erbjudanden som sådan variation kan ha är värda en särskild uppmärksamhet, inte enbart på grund av en i vårt land tilltagande internationalisering av elevunderlaget. Det finns också möjligheter att med dessa insikter vidga både lärares, elevers och föräldrars kunnande om det möjliga, det som inte alltid syns i exempelvis läroböcker eller genom skolutflykter. De internationella och interkulturella inslag i förskola och skola som pekas på i boken kan mycket väl komma med i både barns och vuxnas grunnande över både fritidens och skolans tänkbara utveckling, vilket skulle göra

13

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 13

2024-01-23 09:10

skolans och fritidens möjligheter till gynnsam utveckling och positivt omhändertagande mera påtagliga och användbara.

Innehållet i den här boken visar alltså en intressant variation i flera avseenden och inom olika pedagogiska områden. Denna variation bidrar till möjligheterna att analysera och diskutera skilda pedagogiska och didaktiska frågor som rör både fritiden och den planerade skoltidens olika former och uttryck. På så sätt fyller boken en funktion eller uppgift i den flora av kurslitteratur som vuxit fram om barn och skola, men där den variation i villkor som den här aktuella boken visar ofta saknas. Till denna viktiga variation i både faktiska villkor och möjligheter hör också både lärarnas och elevernas bakgrund och erfarenhet, något som bokens författare bidrar med genom sina exempel och tänkta exemplifierande situationer.

14

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 14

2024-01-23 09:10

15

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 15

2024-01-23 09:10

16

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 16

2024-01-23 09:10

Sofia Lundmark & Janne Kontio

Inledning: Fritidsdidaktiska dilemman I en rapport från Skolforskningsinstitutet (Systematisk forskningssammanställning 2021:03) konstaterar dåvarande direktör Camilo von Greiff i förordet att fritidshemmets uppdrag är komplext. Han förklarar detta vidare utifrån bland annat skolans läroplan: [U]ndervisningen i fritidshemmet ges en vid tolkning där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Skolmyndigheter, forskare och verksamma är eniga om att det finns behov av mer kunskap om undervisning och lärande i fritidshem och om fritidshemslärares roll i elevers utveckling och lärande.

Det här är en antologi som har som ambition att möta de utmaningar som finns i verksamheter som sällan fått forskningens ljus på sig, dels genom att ge inblickar i hur lärande sker och ser ut i barns förändrade fritid – genom att presentera färsk forskning som tar utgångspunkt i faktisk och aktuell empiri – dels genom att både fritidspedagoger, fritidshemslärare, fritidsledare i olika former av organiserad fritid, lärare och lärarstudenter ska kunna känna igen sig i de utmaningar och praktiker som boken återspeglar.

De gränser som finns mellan de obligatoriska skolformerna och fritidshemmets uppdrag har av många praktiker i skolans värld

17

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 17

2024-01-23 09:10

upplevts som en bristfällig bekräftelse av det viktiga uppdrag som utförs inom ramen för fritidshemmet. Vi ser således ett tydligt behov av att synliggöra och beskriva vilken sorts undervisning som kan utvecklas inom ramen för fritidshemmets verksamhet utifrån dess egna unika förutsättningar. Som en del i den ökade akademiseringen av fritidshemmets uppdrag lanserar vi i den här boken ett nytt begrepp, fritidsdidaktik. Åtminstone tror vi att vi myntar ett nytt begrepp, och en sökning via internets sökmotorer verkar ge oss rätt. Begreppet är tänkt att kunna innefatta allt görande där barns fritid möter en organiserad praktik. Därmed hoppas vi med begreppet kunna samla forskare som fokuserat på fritidshemmets didaktik, men även andra formella och informella aktiviteter som barn ger sig i kast med på sin fritid, som kulturskolans aktiviteter, idrottsutövning, hobbyverksamheter och andra organiserade praktiker.

Boken handlar om didaktiska dilemman i barns fritidsaktiviteter, både organiserade och icke-organiserade sådana, och här samlar vi texter som rör didaktiska dilemman och fritid, författade av några av Sveriges främsta forskare inom olika aspekter av didaktik, ledarskap och fritid, samt deras aktuella forskning kring didaktiska utmaningar.

I linje med tidigare direktör von Greiffs inledande uppmaning till forskarsamhället identifierar även vi ett skriande behov av mer forskning kring barns fritid och hur pedagoger och ledare kan utvecklas med och i barns fritidsaktiviteter. Därför tror vi att det ligger i tiden att skapa ett forum där pedagoger och ledare kan läsa om, lära om och diskutera fritidsaktiviteter och dilemman och de utmaningar för pedagoger som följer med dem. De utmaningar som lärare, ledare och pedagoger har i och med barns förändrade fritid är många. Hur kan man som fritidspedagog hantera barns digitala världar? Hur kan kulturskolan handskas med dilemman kopplade till demokrati och jämställdhet? Vilka dilemman uppstår när man som förälder också ska vara ledare för organiserade fritidsaktiviteter? Uppslagen är redan många och behoven bland potentiella läsare/lärare är skriande och ämnet är mer aktuellt än någonsin.

18

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 18

2024-01-23 09:10

Vad menar vi då när vi skriver ”dilemma”? Ett dilemma är en iakttagelse, en känsla, en kollision som leder till val som är oangenäma. Och när ett dilemma uppstår så kan det kännas som att ens raka väg framåt till synes bryts isär, kanske formas en korsning, kanske är det vägar som leder mot helt olika håll, eller så framträder vägar som inte alls matchar varandra eller som är för svåra att beträda. Det är förvirrande, svårt och utmanande att hitta balans, styrning och riktning.

Så hur gör vi då när dilemmat framträder? Både lärare och fritidspedagogers vardag är ofta till brädden fylld av didaktiska dilemman, och det ligger i dilemmans natur att det inte finns något rakt och enkelt svar. Handlingar får konsekvenser och det är den enskilda pedagogens eller ledarens arbetsuppgift att tolka och styra. Flertalet pedagoger uppger att många av de beslut de fattar i skolan eller i fritidshemmet tas på så kallad magkänsla, men även denna känsla eller kompetens är något som vi kan lära oss att utveckla och bemästra genom beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Den här boken vill hjälpa dig att öppna ditt sinne för olika infallsvinklar. Den ställer frågor kring dilemman som du möter i din pedagogiska gärning eller i din yrkespraktik. Den utvecklar din flexibilitet inför de utmaningar som dyker upp i utbildningar. Boken uppmuntrar också till att du ska skapa forum för att diskutera uppkomna dilemman i din vardag. Somliga av kapitlen ger dig verktyg att bemöta svåra situationer, andra kapitel betonar snarare svårigheterna och ställer frågor som du kan ta ställning till.

För att svara på dessa frågor behöver du sitta ner med andra och diskutera. En viktig intention med den här boken är att skapa ett underlag för att möjliggöra den diskussionen. Den här boken rätar kanske inte ut eller lappar ihop alla brutna vägar, den visar inte heller en tydlig riktning i samtliga korsningar av olika val som kan uppstå i din yrkesvardag, men vi hoppas att den utgör en grund för ett aktivt samtal kring de utmaningar som du och dina kollegor möter. Tillsammans kan vi skapa en djupare förståelse i relation till dilemman, vilket leder till att praktikgemenskapen som du och

19

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 19

2024-01-23 09:10

dina engagerade medarbetare utgör stärks och att verksamheter utvecklas. I slutändan är detta, och det har också varit vårt mål med boken, ett redskap som kan förbättra förutsättningarna för lärande hos våra elever, studenter och kollegor.

Det finns förstås redan en hel del skrivet om didaktik och barns fritid, men den här boken skiljer sig från det som skrivits tidigare genom att uteslutande utgå från dagens fritidsmiljöer, praktiker och verksamheter sett ur ett ledarperspektiv, med ett särskilt fokus på de didaktiska utmaningar som ledare ställs inför. Hur ser utmaningarna ut, vad kan forskare säga om dessa utmaningar och hur kan pedagoger och ledare arbeta för att hantera dessa dilemman?

Bokens innehåll, uppbyggnad och målgrupp Denna bok innehåller tretton kapitel som samtliga är skrivna av framstående forskare inom forskningsfält som på olika sätt berör fritidsdidaktiska dilemman. Dessa forskare har skrivit utifrån studier de har gjort av vitt skilda praktiker och olika sorters miljöer och sammanhang, men tanken är att du som läsare ska kunna relatera till alla kapitel oavsett om du är lärare, fritidshemspedagog, fritidsledare, lärare vid universitet och högskolor, eller om du är student vid svenska universitet och högskolor.

Kapitlen är indelade enligt tre olika teman som ska spegla olika slags fritidsdidaktiska dilemman som på olika sätt berör barns och ungas fritid och som alla som är en del av detta stöter på i sin vardag. Fritidshemmets didaktiska dilemman innehåller fem kapitel som handlar om olika utmaningar som är identifierade i relation till fritidshemmets verksamheter. Barns och ungas organiserade fritidsaktiviteter för samman fem kapitel som handlar om en central del av olika former av organiserade fritidsaktiviteter som är en del av många barns och ungas dagliga verksamhet. Det sista temat, Barns och ungas fria tid innehåller tre kapitel som behandlar olika

20

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 20

2024-01-23 09:10

aspekter av dilemman kopplade till barns fria tid och icke-organiserade fritid. Här nedan följer en beskrivning över de olika kapitlen och vad de behandlar.

Första kapitlet är skrivet av Lina Lago och Helene Elvstrand och detta kapitel tar avstamp i spänningen mellan fria, valfria och styrda aktiviteter i fritidshemspraktiken. Att detta är ett spänningsfält kan förstås i relation till en fritidspedagogisk tradition som betonar frihet och valfrihet och en ökad styrning genom exempelvis obligatoriska aktiviteter som ett sätt att tillgodose att elever i fritidshem får ta del av ett kvalitativt innehåll. Kapitlet utgår från ett aktörsperspektiv, främst elevers perspektiv, på det som sker i fritidshemmet. Frihet, valfrihet och styrning diskuteras med fokus på fritidshemmets sociala uppdrag och elevers möjligheter att delta i sociala relationer när de är i fritidshemmet. Genom analys av empiriska exempel visas hur både fria, valfria och styrda aktiviteter innebär både möjligheter för barn att relationsskapa och risker för exempelvis social uteslutning. Friutrymmet, de egeninitierade och självdrivna aktiviteterna, ger många elever möjlighet att vara tillsammans med kompisar och att delta i sammanhang som är meningsfulla för dem. Vi ser att vissa elever utesluts ur dessa relationer och därmed får begränsade sociala sammanhang. De lärarledda aktiviteterna möter motstånd hos många elever, vilket kan tolkas som att elever har en stark förväntan på att fritidshemmet ska erbjuda möjligheter för dem att själva styra över sin tid. Samtidigt kan denna typ av aktiviteter vara viktiga för att möjliggöra sociala relationer för vissa elever. Svaret på frågan om frihet, valfrihet eller styrning verkar således vara att fritidshemmet bör innefatta alla dessa dimensioner. Hur detta ska ske och i vilka situationer kräver dock såväl planering som gemensam reflektion av fritidshemmets lärare. På så sätt kan denna fråga sägas vara ett spänningsfält – ett didaktiskt dilemma – i fritidshemslärares arbete.

Det andra kapitlet är skrivet av Marina Wernholm, Helena Ackesjö, Jens Gardesten och Ulrika Funck. Kapitlet tar upp den traditionella synen på fritidshemmets kärnverksamhet som relaterats

21

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 21

2024-01-23 09:10

till övergripande och generella termer som ”relationella förhållningssätt”, ”arbete med det sociala” och liknande. Dilemmat med dessa övergripande och generella beskrivningar är att de förefaller onyanserade och odefinierade av professionen och därmed saknar kontur. I kapitlet ges förslag till konkretion och precision av denna verksamhet med stöd i begreppet mjuka förmågor (eng. soft skills). Som ett komplement till den obligatoriska skolans fokus på kognitiva och analytiska förmågor kan mjuka förmågor ses som grundläggande samspelsfärdigheter med konsekvenser för barnets självförståelse och identitet. I kapitlet sammanfattas det internationella forskningsläget, vilket mynnar ut i en modell som illustrerar hur mjuka förmågor kan definieras i fritidspedagogisk praktik. Till detta läggs resonemang om mjuka förmågors egenvärde och kopplingen till fritidshemmets uppdrag. Kapitlet illustreras med reflektioner från lärare som har designat, genomfört och utvärderat fritidspedagogisk undervisning utifrån modellen om mjuka förmågor. Undervisningen som beskrivs tycks bidra till att fritidshemslärares tysta kunskap kan börja artikuleras och att undervisningen systematiseras. Lärarna beskriver hur de med hjälp av modellen får syn på aspekter av undervisningen som tidigare varit osynliggjorda, vilket även tycks bidra till att utveckla ett gemensamt yrkesspråk för att definiera vad arbetet med ”det sociala” kan vara. Därmed skapas också en mer sammanhållen professionell identitet. I kapitlet beskrivs inledningsvis lärares resonemang om utgångspunkter för arbetet med modellen. Därefter ges två didaktiska exempel på hur arbetet med mjuka förmågor kan se ut. Kapitlet avslutas med att beskriva hur professionens tysta kunskap har kunnat verbaliseras genom det arbete som har bedrivits.

Det tredje kapitlet är skrivet av Monica Orwehag och Helene Elvstrand som tar upp begreppet elevers erfarenheter som en faktor att utgå från i undervisningen och är något som är återkommande i styrdokumenten för skola och fritidshem och har varit så under lång tid. Ett problem eller dilemma i sammanhanget är att begreppet som sådant inte är definierat i dessa dokument och att den avsedda innebörden därmed är oklar. Ett annat dilemma spe-

22

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 22

2024-01-23 09:10

cifikt i förhållande till fritidshemmet är den ökade målstyrningen av fritidshemmets undervisning, som ofta tolkas som ett krav på mer planerade och lärarledda aktiviteter, som i sin tur kan försvåra möjligheterna till elevers fria val och tillvaratagande av deras erfarenheter. Begreppet elevers erfarenheter diskuteras, liksom den ganska sparsamma forskning som finns på området, främst kopplat till elevers delaktighet i och inflytande över fritidshemmets verksamhet. Huvuddelen av kapitlet bygger på ett datamaterial som inhämtats via webbaserade enkäter som skickats ut till yrkesverksamma i fritidshem. I enkäten ombads respondenterna att dels redogöra för sin tolkning av begreppet elevers erfarenhet, dels ge exempel på sitt sätt att härbärgera elevers erfarenheter i praktisk handling i fritidshemmets undervisning. Resultaten av analysen diskuteras i termer av de dilemman som uppstår i förhållande till undervisningen, beroende på vilken tolkning av begreppet erfarenhet man väljer att ge uttryck för, sett i relation till läroplanens skrivningar, om å ena sidan målstyrning, å andra sidan elevers delaktighet och självbestämmande.

Fjärde kapitlet är skrivet av Ulla Damber som inledningsvis presenterar fritidshemmets potential som läsande, skrivande och dialogisk arena och dess förutsättningar för textarbete, samtal och multimodala intryck och uttryck. Kapitlets dilemma introduceras, detta att läsande och skrivande tycks betraktas av både elever och personal som något som hör skolan till, med effekten att dessa aktiviteter får litet genomslag i fritidshemspraktiken. En mer detaljerad genomgång av literacybegreppet följer, där de möjligheter som ett sådant holistiskt synsätt på literacy öppnar i fritidshemsmiljön beskrivs. Därefter står förutsättningar för och motiv för åtgärder i syfte att stimulera flerspråkiga elevers språkutveckling i fokus, en viktig funktionsaspekt av literacy som verktyg för jämlika villkor. Här ges exempel på hur flerspråkigt lärande kan gestalta sig i fritidshemmet, eftersom språklärande och litteracitet är intimt sammankopplade. I kapitlets huvuddel får läsaren ta del av glimtar från praktiken, främst baserade i iakttagelser från tre olika studier, där indikerade utvecklingsmöjligheter diskuteras. I detta avsnitt

23

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 23

2024-01-23 09:10

avhandlas litteraturbestånd, med fokus på böcker på andra språk än svenska, modersmålslärares och studiehandledares frånvaro i fritidshemmen och problemet med en skolifierad syn på läs- och skrivaktiviteter, vilket innebär att läsning och skrivning uppfattas som skolaktiviteter som inte hör hemma i fritidshemmet. Följden av ett sådant synsätt blir att fritidshemmets stora fördelar som språkande arena inte utnyttjas. I fritidshemmet sker aktiviteter i en autentisk kontext, vilket möjliggör funktionellt och genuint språkande. Därigenom är steget nära till kritiskt tänkande, eftersom elevens värld är den självklara utgångspunkten i verksamheten. Kritisk medvetenhet behövs både i relation till det som sker i sociala medier, och på en högre nivå med tanke på de självständigt tänkande individer som ska forma ett hållbart samhälle och en hållbar miljö. Avslutningsvis skisseras just fritidshemmets tranformerande potential och hur fritidshemspedagogiken kan lägga en grund för elevers livslånga lärande och medvetenhet om den egna agensen.

I femte kapitlet beskriver Jonas Stier hur dagens barn och unga i Sverige påverkas av en tilltagande globalisering, digitalisering och mångfald. Med dessa förändringar följer utmaningar och fritidsdidaktiska dilemman. Denna insikt bör pedagoger och ledare i olika fritidsverksamheter förhålla sig till. Utifrån läroplanen, olika vetenskapliga perspektiv samt konkreta situationer beskriver och problematiserar därför denna text vad en ökad kulturell mångfald kan bära med sig för dilemman och didaktiska överväganden i olika fritidsverksamheter. I texten diskuteras hur skillnader i språk, kommunikation, kommunikativa koder, icke-verbalt språk, värden, normer, traditioner, föreställningar om naturen och utevaro, synen på pojkar och flickor med mera, kan påverka möten mellan barn, unga, vårdnadshavare, fritidsverksamhetens pedagoger och ledare. Även rumslighetens (t.ex. inom- och utomhus, smuts och renlighet) kulturella resonansbotten och betydelse för didaktiska överväganden berörs. Texten erbjuder ett förhållningssätt för att förstå och möta denna kulturella mångfald i arbetet med barn, ungdomar och vårdnadshavare. En viktig komponent i ett sådant

24

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 24

2024-01-23 09:10

förhållningssätt är förmågan till självreflektion och medvetenhet om den egna bakgrundens påverkan på det didaktiska mötet.

Förståelsen av det didaktiska mötets anatomi när verksamheten präglas av höggradig mångfald är en annan komponent. En tredje, slutligen, handlar om att hitta en balans mellan förståelse och flexibilitet gentemot barns, ungas och vårdnadshavares önskemål och krav å ena sidan, och nödvändiga gränssättningar utifrån läroplanen, lagstiftning, krav och verksamhetens ramar å den andra.

Kapitlen sex till tio handlar samtliga om dilemman kring barns organiserade fritidsaktiviter.

I kapitel sex presenterar Magnus Kilger dilemman som berör organiserad barn- och ungdomsidrott. I Sverige deltar en majoritet av alla barn någon gång under sin uppväxt i organiserad barn- och ungdomsidrott inom ramen för Riksidrottsförbundets verksamheter. En stor del av denna verksamhet drivs ideellt av föräldrar som i olika roller agerar ledare, administratörer och servicepersonal. Varje vecka är det tusentals föräldrar som står i föreningskiosken, rapporterar träningsnärvaro eller agerar tränare. Dagens svenska barn- och ungdomsidrottsmodell är i huvudsak baserad på föräldrarnas frivilliga arbete och är en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas i sin befintliga form.

Det gäller inte bara inom idrotten, utan barns fritid bedrivs inom många olika områden genom föräldraledarskap, vilket omgärdas av särskilda didaktiska utmaningar. Rollerna som både förälder och idrottstränare innebär ett antal strukturella och relationella dilemman där ibland disparata krav och de dubbla rollerna behöver balanseras på flera olika sätt. Det handlar bland annat om att balansera dilemman mellan föräldrarollens krav på omsorg och tränarrollens krav på idrottslig utveckling. Dessutom innefattar rollen dilemman som rör likvärdighet, disciplinering, selektering och rättvist bemötande. I detta kapitel belyses hur föräldrarnas engagemang och positionen som föräldratränare både prövar, utmanar och ibland också hotar en god förälder–barn-relation. Kapitlet beskriver också hur rollen som föräldratränare kan bidra till att bygga, stärka och utveckla starka sociala band och möjliggöra

25

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 25

2024-01-23 09:10

tid tillsammans. Samtidigt innebär den dubbla rollen att didaktiska utmaningar behöver hanteras och diskuteras, för att inte negativt påverka förälder–barn-relationen.

Det sjunde kapitlet är skrivet av Anna Lindqvist och Linda Murstedt och berör ridskoleaktiviteter för barn mellan sju och tio år.

Syftet med kapitlet är att bidra med kunskap om hur barn, ridlärare, föräldrar och hästar samspelar när de deltar i aktiviteter på en ridskola och hur de genom sina olika sätt att delta och interagera förhåller sig till de didaktiska dilemman som uppstår under lektionerna. De utgår från följande frågor: Vilka didaktiska resurser använder ridlärare och föräldrar för att stötta små barns deltagande?

På vilket sätt bidrar de olika deltagarna till barnens deltagande, lärande och inflytande? För att studera samspelet mellan deltagarna utgår författarna från ett multimodalt, interaktionsanalytiskt perspektiv. När det gäller interaktionen mellan människor och djur har endast ett fåtal multimodala interaktionsanalytiska undersökningar genomförts. I ridundervisningen sker kommunikationen till stora delar genom kroppen, deltagarna använder bland annat beröring som en kommunikativ resurs. I analysen tittar forskarna på hur deltagarna gör detta. Studien visar att ridläraren hanterar flera olika didaktiska dilemman, då de fyra aktörernas interaktion ger upphov till en komplexitet som ridläraren förhåller sig till när hen gör didaktiska överväganden. Exempel på aspekter som hon inkluderar är skaderisken för människor och hästar samt kontrollen över alla deltagare för att tillgodose säkerheten. Föräldrarna är en förutsättning för barnens deltagande, men kan ibland försvåra aktiviteter på grund av begränsad kunskap på området, vilket leder till att barnen får olika förutsättningar att delta. I studien blir det tydligt att det enskilda barnets aktörskap och inflytande kan få stå tillbaka för gruppens eller hästens behov. När föräldrastöttningen är lyhörd sker den på ett omsorgsfullt sätt och är anpassad efter barnets kunskapsnivå. Föräldern ger stegvisa instruktioner genom både kropp och tal samt utgör en förlängning av barnets kropp.

Detta möjliggör att barnet kan utföra moment som det inte skulle kunna göra på egen hand.

26

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 26

2024-01-23 09:10

I kapitel åtta samsas fyra författare, Mikael Persson, Cecilia Jeppsson, Adriana Di Lorenzo Tillborg och Andreas Lundhäll. Tillsammans har de skrivit ett kapitel som handlar om att det, utifrån ett demokrati- och jämlikhetsperspektiv, är en viktig utmaning för kulturskolan att nå ut till barn och unga i alla områden i samhället.

Tidigare studier har visat att kulturskolan har svårare att nå elever från såväl föräldrar med lägre utbildningsbakgrund som föräldrar i områden med en hög andel utlandsfödda. Denna samkorrelation mellan utbildningsbakgrund och härkomst och deltagande i kulturskolan räcker däremot inte för att identifiera vilka åtgärder som kan antas vara lämpliga för att bredda rekryteringen till kulturskolan. Det här kapitlet diskuterar hur själva utmaningen, eller problemet, med att nå ut till barn och unga i områden med lågt deltagande i kulturskolans verksamheter konstrueras av pedagoger och chefer. Intervjuerna som ligger till grund för artikeln kommer från olika källor, dels från ett praktiknära forskningssamarbete där en student i lärarutbildning medverkat i insamlandet av materialet, dels genom omläsning av material från tidigare studier av författarna. Materialet utgörs av kvalitativa intervjuer, såväl enskilda intervjuer som fokusgruppsintervjuer. Samtliga intervjupersoner är pedagoger och chefer som verkar inom kulturskolan i områden med lågt deltagande. Tre olika övergripande problemrepresentationer har identifierats, nämligen ”Olika kulturell bakgrund”, ”Olika förutsättningar att delta” och ”Olika uppfattningar om barns och ungas intressen”. Genom att dessa problemrepresentationer tar avstamp i olika definitioner av problemet framträder också olika, ibland motsägelsefulla, vägar framåt för att bredda rekryteringen till kulturskolan. Till exempel kan samverkan med skolan betraktas som både fruktbart för att nå fler elever och samtidigt problematiskt, då skolan är förknippad med något obligatoriskt och därmed inte öppnar för fritidsaktiviteter på samma sätt. Slutligen diskuteras dessa olika problemrepresentationer i relation till en mer övergripande diskussion om kulturskolans roll i samhället och olika syn på behovet av att bredda rekryteringen över lag. Författarna är övertygade om att en djupare diskussion

27

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 27

2024-01-23 09:10

om våra olika uppfattningar både om kulturskolans funktion och om orsakerna till svårigheter att nå vissa grupper i samhället utgör en fruktbar väg framåt för att navigera i detta dilemma med att uppnå en kulturskola för alla.

I det nionde kapitlet fokuserar Elin Jönsson och Elisabet Jonsved på att den numera lättillgängliga teknologin och sociala medier har bidragit till att den filmiska uttrycksformen utvecklats och att film idag kan handla om en mängd olika aktiviteter, ofta kopplade till mobiltelefoner och internet under barns och ungas fria tid. I kapitlet presenteras fyra olika exempel från Jönssons och Jonsveds yrkesliv, som handlar om hur barn och unga förhåller sig till filmskapande och filmtittande praktiker. I varje exempel de tar upp har någon slags krock uppstått. Utifrån dessa friktionsytor diskuteras i varje exempel olika perspektiv som belyser barns och ungas medietillvaro – där både utmaningar och tillgångar kan skönjas. I slutet av kapitlet diskuteras hur barns förhållande till filmtittande och filmskapande praktiker på fritiden ofta handlar om att skapa och forma sin identitet och bygga olika slags relationer. Då teknologin har en framträdande agens i dessa praktiker behöver barnen utveckla kritiska förmågor för att kunna navigera både i de gestaltade tvådimensionella ytor som film utgör, men också i de digitala miljöer som företag har utformat.

Sofia Lundmark, Martin Jonsson och Janne Kontio diskuterar i kapitel tio dilemman kopplade till konstnärliga och kreativa uttryck som är en betydelsefull del av barns och ungas fritid. I organiserade fritidshemsaktiviteter, såväl som i den icke-organiserade fritiden, har kreativt och konstnärligt skapande en stor plats. Kapitlet fokuserar på de fritidsdidaktiska dilemman som synliggörs när barn och ungdomar ges möjlighet att arbeta med konstnärliga uttryck inom ramen för sin fritid och vad som händer när barn och unga får vara en del av ett sammanhang där kreativt skapande är i fokus; hur roller förändras och hur fritidsverksamheterna och deras ledare kan bidra till barns och ungas agentskap och egenmakt genom deltagande i aktiviteterna. I kapitlet diskuteras några av de didaktiska dilemman som dessa förändrade sätt att mötas på

28

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 28

2024-01-23 09:10

innebär samt hur organiserade kreativa och konstnärliga aktiviteter kan förändra roller och maktdimensioner mellan de olika parterna.

Mikael Jensen belyser i det elfte kapitlet didaktiska utmaningar kring traditionella synsätt på ledarskap. Ledarskap i alla sammanhang är utmanande. Det kan dock vara något enklare när man befinner sig i ett sammanhang där alla deltagande följer en viss struktur och vissa rutiner. En traditionell klassrumssituation kan vara av detta slag. Än större blir utmaningen när aktiviteten är lösare strukturerad och de som deltar har ett större inflytande över vad som ska hända. Den vuxne som troligtvis ser sig som ledare för aktiviteten kan få svårt att leda aktiviteten i en given riktning. Varför är det så? Barn och unga som deltar i lärandeaktiviteter på sin fritid och av egen fri vilja kan när som helst avbryta sitt deltagande om de inte upplever att den riktning som den vuxna ledaren väljer är tillfredsställande. Helt plötsligt finns det ingen att leda, inga följare, och därmed inget ledarskap. Detta aktualiserar begrepp som ledarskap och följarskap, lärande och fri tid.

Kapitel tolv är skrivet av Lina Lundström, som presenterar en förklaringsmodell till hur vi kan förstå sociala processer som inkludering, exkludering och vänskap bland barn i tidiga tonåren i en skolmiljö. Kapitlet vill öka förståelsen för det mellanmänskliga i skolan och på fritids genom att anta ett kultursociologiskt perspektiv. Kapitlet analyserar interaktioner bland ungdomar från videoinspelningar, fältanteckningar och intervjuer som är insamlade under tre terminer i en högstadieklass. Kapitlet visar vad ungdomarna ”gör viktigt” i sina vänskapspraktiker, det vill säga när de gör vänskap. Genom ett kultursociologiskt perspektiv, där kulturpragmatik är en gren, kan sociala processer förstås som draman där scenrum, aktörer, publik och rekvisita påverkar görandet av vänskap. Dessa perspektiv hjälper oss att se hur vänskapens drama utspelar sig inom en vänskapskultur, en kultur som formas och omformas. Ur ett kultursociologiskt perspektiv uppstår kulturer i mänsklig interaktion under en specifik tid och på en särskild plats och den unika kulturen som formas möjliggör vissa ageranden,

29

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 29

2024-01-23 09:10

åsikter och känslor och begränsar andra. Detta kapitel visar hur en kultur kan förändras genom att scenen, rekvisitan, aktörerna och publiken förändras, eftersom en kultur skiftar då sammanhanget förändras. Medan kulturen formas och omformas vill ungdomarna som vi kommer att träffa i detta kapitel skapa ordning i en kaosartad och komplex social värld. I denna komplexitet försöker de förstå, förklara och försvara sina och andras ageranden genom att konstruera dikotomier – vad är rätt och fel, vad är sant och falskt, vad är status och icke-status, vad är sann och falsk vänskap? Kapitlet diskuterar avslutningsvis hur det kan uppstå dilemman i social interaktion utifrån den vänskapskultur som formats. Ett dilemma som uppkommer i och med att ungdomarna strävar efter att få ta del av det, för alla, eftersträvansvärda vänskapandet.

I det avslutande kapitlet, det trettonde i raden, skriver Linda Bräck, Janne Kontio och Sofia Lundmark om dilemmat som skolan står inför när det gäller elever med problematisk skolfrånvaro.

I kapitlet redogör författarna för fenomenet och diskuterar skolans syn på denna elevgrupp. En kartläggning av ogiltig frånvaro i svenska grundskolor visar att problemet med omfattande frånvaro fortsätter att vara närvarande. Elever med problematisk skolfrånvaro har olika anledningar till sin frånvaro, inklusive faktorer relaterade till skolan, individuella faktorer och sociala faktorer/familjefaktorer. Skolan har ofta svårt att möta elevernas behov och kunskapsluckor uppstår ofta hos elever med långvarig problematisk skolfrånvaro. En del av eleverna kan vara socialt aktiva på sin fritid, men klarar ändå inte av skolan. Individer med problematisk skolfrånvaro vittnar om ensamhet, utanförskap och en önskan att vara en del av något större. Skolan bör anpassa undervisningen och bygga på elevens styrkor genom samverkan med olika aktörer som vårdnadshavare, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin.

Det finns också potential i att integrera fritiden i skolmiljön för att öka motivationen och minska frånvaron. I detta kapitel betonas att kartläggning är ett viktigt verktyg för att identifiera individens skoltillvaro och fritid, och för att hitta lösningar som kan leda tillbaka till skolan. Det finns engagerade pedagoger som arbetar med

30

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 30

2024-01-23 09:10

elever med problematisk skolfrånvaro och använder befintliga resurser och forskning för att hitta lösningar. Kapitlet består av huvudsakligen två delar, en forskningsöversikt kring problematisk skolfrånvaro och en inblick i en pedagogs verklighet, för att ytterligare belysa problematiken och inspirera pedagoger att tänka nytt i sitt arbete med elever med problematisk skolfrånvaro.

I likhet med den första och andra boken i didaktiska dilemman-serien, Yrkesdidaktiska dilemman (Kontio & Lundmark red., 2021) och Digitala didaktiska dilemman (Lundmark & Kontio red., 2022), är en viktig intention med antologin att skapa ett underlag för diskussion. Fritidsdidaktiska dilemman skiljer sig från andra aktuella angränsande akademiska böcker om fritidspedagogik genom sitt tydliga fokus på det som läsaren väldigt väl kan relatera till – faktiska didaktiska dilemman. Syftet med boken är således, om det nu inte redan var uppenbart, att lyfta didaktiska dilemman som är specifika för fritidsledare och pedagoger och deras elever.

Det är inte tänkt som en ”best practice”-beskrivning, det är inte heller ett fokus för boken att leverera ett facit. I stället är syftet med boken att identifiera dilemman, presentera olika röster och åsikter, och sedan är tanken att läsaren ska kunna få upp ögonen för, få ord för att kunna identifiera, och sedan kollegialt finna strategier och verktyg för att hantera dessa dilemman.

Arbetet som fritidsledare eller fritidspedagog är komplext och kräver att du blir en del av ett kollegialt samtal. Det innebär bland annat att bli medveten om strategier för att hantera didaktiska dilemman, och vår ambition med boken är att du som läser ska få en inblick i hur du och dina kollegor angriper dessa eller liknande utmaningar. Genom de olika sätt att närma sig didaktiska dilemman som förekommer i boken och genom de diskussionsfrågor som avslutar varje kapitel kommer Fritidsdidaktiska dilemman kunna bidra till att didaktiska dilemman hamnar på tapeten i läsarens verksamhet.

31

FritidsDidaktiska_Dil_inlagan_korr_7.indd 31

2024-01-23 09:10

• Fritidshemmets didaktiska dilemman • Barns och ungas organiserade fritidsaktiviteter • Barns och ungas fria tid

Sofia Lundmark & Janne Kontio (red.)

som belyser utmaningar som är specifika för barns fria tid och fritid. Genom röster från yrkesverksamma inom skola, fritidshem och fritidsaktiviteter, liksom från elever och föräldrar, ges inblickar i hur bland annat lärande, vänskapande och kommunikation sker och ser ut i barns förändrade fritid.

De utmaningar och praktiker som boken återspeglar är uppdelade i tre teman:

Fritidsdidaktiska dilemman

Fritidsdidaktiska dilemman är en antologi

Fritidsdidaktiska dilemman

Med hjälp av de diskussionsfrågor som avslutar varje kapitel uppmuntrar Fritidsdidaktiska dilemman till kollegiala samtal för utveckling av strategier och verktyg för att identifiera och hantera de dilemman som presenteras. Det är därför en bok som passar alla lärar- och pedagogkategorier, såväl som lärarstudenter, särskilt lärare i fritidshem, ledare och tränare i olika former av organiserade fritids-, idrotts- och kulturskoleverksamheter.

Sofia Lundmark Janne Kontio (red.)

ISBN 978-91-27-46613978-91-27-46613-5

9 789127 466135

Lundm_Kontio_FritidsDidakt_Dil_omslag_hela3.indd 3

2024-01-22 21:58

DID DI