9789127465022

Barn tycker ofta om att läsa faktaböcker. Samtidigt som de läser får de kunskaper om omvärlden, lär sig ämnesrelevanta begrepp och blir vana läsare av många olika sorters texter. Men faktaböckerna är ofta förbisedda i skolan idag.

I Faktaboken i skolan – för läslust och lärande finns många exempel på hur lärare, bibliotekarier och fritidspedagoger kan använda faktaböcker för att främja elevers läsande och lärande.

Högläs korta bitar ur böcker, undervisa om faktaböckers särdrag, låt elever välja böcker med femfingertestet och använd faktaböcker för elevernas informationssökning är några av de förslag som presenteras här.

ISBN 978-91-27-46502-2

9 789127 465022

faktaboken_i_skolan_cover_ny.indd Alla sidor

Cilla Dalén

Cilla Dalén arbetar sedan många år som skolbibliotekarie i Tensta, Stockholm.

Hon har fått flera utmärkelser för sitt arbete, bland annat Ingvar Lundbergpriset från Natur & Kultur samt Svenska Akademiens bibliotekariepris.

FAKTABOKEN I SKOLAN – för läslust och lärande

Verkligheten är stor och spännande!

FAKTABOKEN I SKOLAN – för läslust och lärande

Cilla Dalén 2023-12-01 11:36

Innehåll Inledning 4 Olika böcker 6 Upptäck mångfalden av litteratur 7 Olika ämnen 7 Olika målgrupper 8 Olika sorters böcker 9 Kvalitet i facklitteratur för barn 12

Högläsning 14 Läsa ett avsnitt 15 Förebilda 16 Projicera boken så att alla kan se 17

Facklitteraturen i skolbiblioteket 18 Böckernas sortering 19 Bibliotekskunskap 21 Bibliotekskatalogen och Google 24

Läsförståelse av facklitteratur 26 Det viktiga innehållet 27 Multimodala böcker 27 Särdrag 28 Reciprocal teaching, RT 30 Undersöka strukturen 33

Lagom svåra böcker 34 Övning ger färdighet 35 Gör ett urval 35 Femfingerstestet 36 Spågumman väljer böcker 38

Facklitteraturen i fritidshemmet 46 Facklitteratur för kunskap och inspiration 47 Koppla av med en bok 49 Minibibliotek i fritidshemmet 51 Det enklaste kan vara det bästa 51

Informationssökning 52 Faktaböcker som källa 53 Planera först 53 Läsförståelse för informationssökning 54 Byta format på informationen 55 Bibliotekskunskap 55

Låt eleverna skriva egna faktatexter 56 Göra faktaböcker tillsammans i klassen 57 Skriva i Wikimini 60

Locka till läsning 64 Böcker på vift 65 Utställningar i skolbiblioteket 66 Genreläsning 67

Författarbesök 68 Nyfikenhet och skrivande 69

Tema under en termin 74 Källor 76 Register 79

Kritisk läsning 40 Facklitteratur och källkritik 41 Formulera frågor utifrån det lästa 42 Questioning the author 43 Critical literacy 44 3

Faktaboken i skolan _textssection.indd 3

2023-12-05 15:29

Inledning Verkligheten är stor och spännande och vi är många som tycker om att läsa om den! Att läsa böcker som lär oss om livet förr i tiden, om universums oändlighet, om myrornas liv i stacken, om hur man ordnar det festligaste kalaset eller kanske om Harriet Tubmans liv är lustfyllt.

Det är roligt att lära sig nya saker och att upptäcka vad mycket som finns att veta, kanske sådant vi inte ens har tänkt på att vi inte visste?

Många elever älskar att läsa faktaböcker. Vilken litteratur som ger lust att läsa är olika för olika människor. När det finns en inre drivkraft till läsning måste vi bygga på den – om eleverna hittar sin läslust så går allt så mycket lättare!

Givetvis måste vi också utmana eleverna, och kanske även oss vuxna, att läsa olika böcker och pröva nya genrer. Vi pedagoger behöver titta på vilka böcker vi väljer att läsa tillsammans med eleverna, så att alla elever får uppleva litteratur av olika slag.

Vi vet att många elever har svårt att läsa faktatexter. Vi vet också att de kommer att behöva läsa mycket facklitteratur under sina framtida studier och kanske även i sitt yrkesliv.

Faktaböcker kan vara skrivna och disponerade på olika sätt och många stunder av högläsning, samtal och eget utforskande av olika sorters fack­ litteratur gör att eleverna får erfarenheter som de kommer att ha nytta och glädje av. Den facklitterära läsningen kommer också att i hög grad underlätta elevernas akademiska skrivande.

När vi läser facklitteratur lär vi oss ämneskunskaper och tillägnar oss ord som behövs i skolan. Agneta Edwards skriver i Bilderbokens mång­ fald och möjligheter F­3 att skönlitterär text inte får innehålla ”för många obekanta ord eftersom det gör läsförståelsen lägre… Faktaboken däremot presenterar ord och företeelse tillsammans, ofta med bild och beskriv­ ning, så där kan vi få många spännande nya ord.” (s. 37ff ) I Arbeta med faktabilderböcker i förskolan: varför och hur? skriver Barbro Westlund också om ämneskunskaper och ord. Hon lägger till att böckerna hjälper barnen att uttrycka sig alltmer abstrakt och ger kännedom om faktaböckers struktur och olika delar. Vi lärare och bibliotekarier pratar mycket om skönlitteratur, vi tipsar varandra om romaner och kapitelböcker och

– Det är aldrig fel att lära sig nåt om världen!

Elev i årskurs 6

4

Faktaboken i skolan _textssection.indd 4

2023-12-05 15:29

diskuterar olika sätt att arbeta med dem. Det är utmärkt bra, men vi behöver ta oss an facklitteraturen med samma entusiasm. Jag har skrivit den här boken för att jag tycker att facklitteraturen används alldeles för lite. Min önskan är att alla pedagoger i skolan ska vara nyfikna på de faktaböcker som ges ut och som köps in till våra skolbibliotek. Bläddra i böckerna, fundera över hur de kan passa in i undervisningen och be de faktaboksläsande eleverna berätta vad som fascinerar dem!

Jag vill med den här boken ge pedagoger inspiration och förslag till olika sätt att använda facklitteratur för barn i skolan, för elevernas läslust och lärande.

Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Enbacksskolan i Tensta

Termer i boken I den här boken använder jag, precis som jag gör med mina elever, termerna faktaböcker och facklitteratur för samma sak – nämligen de böcker som i mitt skolbibliotek inte räknas som skönlitteratur.

Man säger ofta faktaböcker när det handlar om barnlitteratur men facklitteratur när det handlar om vuxenböcker, och eleverna behöver känna till båda termerna Däremot använder jag sällan ordet sakprosa, som är den term som används i läroplanen. Sakprosa innefattar även till exempel texter i tidningar och blir därför ett begrepp som inte riktigt stämmer när jag menar böcker.

Jag använder ordet pedagog när jag menar en vuxen som arbe­ tar med eleverna i skolan. Om den personen är lärare, bibliotekarie eller barnskötare har i det här sammanhanget inte någon betydelse – vi arbetar alla pedagogiskt med eleverna.

På flera ställen i boken finns termen särdrag. Läs gärna först på sidan 28 om detta begrepp.

5

Faktaboken i skolan _textssection.indd 5

2023-12-05 15:29

slag finns.

Olika böcker Avdelningen för facklitteratur på ett skol­­bibliotek kan innehålla många och väldigt olika b ­ öcker.

Där kanske står ­Castor odlar av Lars Klinting som n ­ ärmast är en bilderbok där den lilla bävern ­Castor mycket enkelt berättar hur det går till att odla ­bönor. Där kan också finnas uppslags­ verk för ­vuxna, biografier, böcker om väsen där det står ”fakta” som om drakar och troll fanns i ­verkliga ­livet, kokböcker, böcker med tränings­ tips, ­förmodligen många böcker om djur och natur … och mycket mer!

6

Faktaboken i skolan _textssection.indd 6

2023-12-05 15:29

Upptäck mångfalden av litteratur Det här måste man komma ihåg när man pratar om faktaböcker för barn. De kan handla om olika ämnen, rikta sig till olika målgrupper och vara författade och formgivna på många olika sätt. Dessa olika aspekter påverkar vilka som kan och vill läsa böckerna men också på vilka sätt böckerna går att läsa och använda. Jag skulle önska att alla som arbetar på en skola till­ bringade lite tid då och då med att gå och titta i hyllorna i skol­ biblioteket där facklitteraturen står. Då skulle de nog upptäcka böcker att läsa högt, att tipsa eleverna om till skolarbeten, att rekommendera elever som är intresserade av något speciellt och förmodligen också böcker som de vill läsa själva. Facklitteratur kan vara så väldigt olika!

Om du tar i riktigt ordentligt och suger ut all luft ur flask­ halsen kommer du se att din marshmallowgubbe lång­ samt växer och blir större.

Ur Beppe testar!: 15 godis­experiment, s. 21

Olika ämnen Det ges ut många faktaböcker för barn och unga i Sverige, både översatta och inhemska. Enligt Svenska barnboksinsti­tutets bokprovning gavs det år 2022 ut 403 faktaböcker för barn och unga. Mer än hälften av böckerna är svenska original och många böcker handlar om djur, fotboll, historia, kroppen och rymden. Svenska barnboksinstitutet ligger i Stockholm och i deras bibliotek samlar de varje år all nyutgiven litteratur för barn och unga. Det innebär att man kan gå dit och bläddra i alla nya faktaböcker, ett mycket bra sätt att få koll på vad som finns att köpa in till skolan.

Trots den stora utgivningen kan man sakna böcker om ­vissa ämnen. Jag har till exempel många elever som vill läsa om sina hemländer, eller göra grupparbeten och enskilda arbeten om olika länder, och då är det svårt att hitta litteratur som är ­aktuell, någorlunda lättläst och som skildrar både positiva saker och utmaningar för olika länder. Ibland kan man komplettera ­utbudet av svenska böcker med titlar på engelska. Många elever läser engelska bra, och den utgivningen är förstås mycket större.

7

Faktaboken i skolan _textssection.indd 7

2023-12-05 15:29

Olika målgrupper Bokförlag som ger ut faktaböcker för barn anger vilken ålders­ grupp en bok passar för, det kan stå 3–6 år eller kanske 6–9 år.

Uppgiften används av bokhandlare, och det går inte att låta en bok få ett större eller annorlunda åldersspann angivet. Det här är så dumt! När jag tittar på böckerna håller jag sällan med om att de passar just den angivna åldern och ingen annan. Men när boken väl står i skolbiblioteket spelar det ingen roll. Där sorte­ ras facklitteraturen för det mesta bara efter ämnesområde och inte efter den tänkta läsaren.

Att en facklitterär bok har barn som målgrupp kan märkas på språket, ämnet, formgivningen och omslaget på boken samt på de förkunskaper läsaren förväntas ha. Hur boken ser ut och vilket tilltal den har kan också göra att målgruppen begränsas, den kan signalera att det är yngre barn som ska läsa den även om innehållet egentligen också skulle passa äldre.

Bokörlagen Nypon, Vilja och Hedvig (dessa ägs numera av Studentlitteratur) som ger ut lättläst litteratur är i det avseendet föredömen. De ger ut många facklitterära böcker med ­enkel och tydlig text och som inte förutsätter så mycket förkunskaper.

Trots det har böckerna ett tilltal och en formgivning som gör att de riktar sig lika mycket till äldre som till yngre. Vissa av dessa böcker har dessutom innehållsförteckning, ­register och andra hjälpmedel som gör att de fungerar för elever att använda vid informationssökning. Även bokförlaget Hegas ger ut fack­ litteratur som är lättläst men inte barnslig. Många av deras böcker har ett utseende som lockar äldre barn och ung­domar trots att texten är enkel.

Ramadan avslutas med en fest. Då ger man pengar till dem som behöver. I islam är det viktigt att dela med sig.

Ur Fakta om islam, s. 20

8

Faktaboken i skolan _textssection.indd 8

2023-12-05 15:29

Olika sorters böcker

barbro westlund

Arbeta med

FAKTABILDERBÖCKER

i förskolan

varför och hur?

De böcker som räknas som facklitteratur kan vara skrivna på många olika sätt. En del går bara att läsa från pärm till pärm, andra är det meningen att man ska bläddra i och läsa här och där.

En del böcker är något mittemellan fack- och ­skönlitteratur.

Det kan vara bilderböcker med faktainslag, biografier där ­författaren tagit sig friheten att hitta på en dialog eller kanske berättelser om fiktiva personer som finns i en tydlig historisk miljö där författaren uppenbart har avsikten att lära ut något om en historisk händelse. Kanske spelar det egentligen ­ingen roll vad man kallar böckerna? Som bibliotekarie måste jag ­bestämma hur de ska placeras, bland skön- eller facklitteratur, men man får ha i minnet att det aldrig blir helt bra hur man än väljer att göra.

För att få grepp om den stora variation som finns bland ­fakta­böcker för barn har det gjorts försök att kategorisera ­böcker i olika typer. I Barbro Westlunds bok Arbeta med fakta­ bilderböcker i förskolan: varför och hur? delar hon in faktabilder­ böcker för ­yngre barn i tre olika kategorier:

y Berättande faktabilderböcker är böcker där en tydlig ­författarröst berättar en påhittad historia som innehåller mycket fakta. y Informerande faktabilderböcker är mer traditionella ­faktaböcker. De har inte en så tydlig författarröst och ofta går det bra att bläddra i böckerna och läsa här och där. ­I­nformerande faktabilderböcker har ofta olika facklitterära särdrag. y Kombinerade faktabilderböcker/genrehybrider är böcker som har en berättande text men också avsnitt med fakta som omger eller är insprängda i berättelsen.

Barbro Westlund påpekar också att det finns många ­faktaböcker som inte riktigt passar in i kategorierna.

9

Faktaboken i skolan _textssection.indd 9

2023-12-05 15:29

När Elsa Gómez skrev Faktaboken som pedagogisk resurs 2008 valde hon att inte göra kategorier utan att berätta om olika sätt att beskriva faktaböcker. En variant är ett kontinuum där skön­ litteratur är den ena ytterligheten och läroböcker den ­andra.

Däremellan kommer sakligt orienterad fiktionslitteratur, fakta­ böcker som är gestaltade för att ge emotionella upplevelser och enbart sakligt gestaltade faktaböcker. Hon föreslår också att faktaböcker för barn kan jämföras med populärvetenskap för vuxna.

I boken 5 kinds of nonfiction – enriching reading and writing instruction with children’s books av Melissa Stewart och ­Marlene Correia (amerikansk författare respektive lärarutbildare) ­föreslås att man kan göra en grundindelning av faktaböcker för barn i fem olika kategorier. De menar att eleverna kan föredra böcker av en speciell sort; därför ska man undervisa om de olika typerna av faktaböcker. De fem kategorierna är:

y Traditional nonfiction är böcker som ger överblick över ett ämne. De har ofta beskrivande text med ett klart och tydligt språk. Ofta ges böckerna ut i långa serier. y Expository literature är mer konstnärligt gjorda, både språkligt och formmässigt och har ofta en beskrivande text om ett mer begränsat ämne. y Active nonfiction är böcker som ger instruktioner för att till exempel laga mat eller utföra experiment. Ofta är de mycket tydligt organiserade med bilder och formgivning som stödjer förståelsen. y Browseable nonfiction har en lockande formgivning med många bilder och olika särdrag Texten är ofta beskrivande samt organiserad och formgiven i olika nivåer vilket gör böckerna lämpade för att bläddra i och läsa här och där. y Narrative nonfiction är böcker med berättande text som skildrar personer eller händelser i kronologisk ordning. ­Biografier är en stor del av dessa, men även böcker som ­skildrar historiska händelser eller processer kan räknas hit.

10

Faktaboken i skolan _textssection.indd 10

2023-12-05 15:29

Stewart och Correia påpekar också att bokutgivningen utveck­ las, och givetvis förekommer det böcker som inte håller sig inom ramarna för dessa kategorier.

En intressant tanke som Melissa Stewart och Marlene ­Correia presenterar, med hänvisning till forskning, är att det är utvecklande för läsförmågan och ämnesvokabulären när eleverna läser sådana böcker som beskrivs som ”browsable”.

Eleven läser ofta om samma spännande stycke flera gånger och läser det kanske också högt för en kamrat och pratar om inne­ hållet. Motivationen att läsa den spännande texten och att delge andra gör att eleven kämpar på!

Jag vet inte om det är viktigt att kunna kategorisera fack­ litteraturen i olika typer av böcker. Men det är helt nödvändigt att vi som hjälper eleverna att välja böcker inser att faktaböcker kan vara väldigt olika och passa mer eller mindre bra för olika syften och olika elever Det finns böcker att sträckläsa, ­böcker att bläddra i och böcker att söka information ur. Det finns ­väldigt lättlästa böcker och böcker som kräver en mer rutinerad och engagerad läsare. Hjälp eleverna att upptäcka facklitteratur av olika slag, och var nyfiken på hur de läser och upplever olika sorters böcker.

Boktips och recensioner På webbplatsen www.faktabok.se finns boktips och recen­ sioner om facklitteratur för barn och unga. Det finns också ett Instagramkonto som hör till webbplatsen: faktabok.se.

11

Faktaboken i skolan _textssection.indd 11

2023-12-05 15:29

Kvalitet i facklitteratur för barn Hur ska man bedöma om en facklitterär bok för barn är bra?

Hur ska en sådan bok vara skriven, illustrerad och formgiven?

Här har jag sammanställt ett antal frågor att fundera över.

Jag menar inte att alla frågor måste besvaras jakande, men de kan vara intressanta att ställa för att avgöra kvaliteten.

Locka till läsning “ Har boken en intresseväckande titel? “ Ger omslaget en bra uppfattning om vad det är för bok? “ Ser boken intressant ut när man bläddrar i den? “ Skapar inledningen nyfikenhet på bokens innehåll?

Faktainnehållet “ Är det korrekt? “ Är det aktuellt? “ Är det fritt från fördomar? “ Är författaren en expert på ämnet? “ Har boken faktagranskats? “ Finns det en källförteckning? “ Berättar författaren om sin egen informationssökning? “ Finns det tips på hur man kan lära sig mer?

Språk och struktur “ Är språket tydligt och begripligt? “ Är språket rikt och stimulerande? “ Innehåller texten relevanta begrepp och förklaras de på ett

begripligt sätt? “ Hör man författarens röst?

12

Faktaboken i skolan _textssection.indd 12

2023-12-05 15:29

“ Finns det innehållsförteckning och register? “ Finns det en tydlig och logisk struktur med rubriker och

­underrubriker, återkommande formmässiga lösningar, etc? “ Finns det passande särdrag såsom tabeller, tidslinjer,

­ordförklaringar, etc.?

Bilder “ Är bilderna informativa och kompletterar texten? “ Är de fria från schabloner och fördomar? “ Finns det bildtexter som bidrar till förståelsen?

Att offra en pjäs betyder att medvetet låta en av dina pjäser bli infångad för att få någon slags fördel.

Men kanske är det jag skrivit ovan inte alls det viktigaste?

Så här svarade författaren Bengt-Erik Engholm på en fråga från treorna i skola där jag arbetar:

Ur Barnens första bok om schack, s. 46

13

Faktaboken i skolan _textssection.indd 13

2023-12-05 15:29

Barn tycker ofta om att läsa faktaböcker. Samtidigt som de läser får de kunskaper om omvärlden, lär sig ämnesrelevanta begrepp och blir vana läsare av många olika sorters texter. Men faktaböckerna är ofta förbisedda i skolan idag.

I Faktaboken i skolan – för läslust och lärande finns många exempel på hur lärare, bibliotekarier och fritidspedagoger kan använda faktaböcker för att främja elevers läsande och lärande.

Högläs korta bitar ur böcker, undervisa om faktaböckers särdrag, låt elever välja böcker med femfingertestet och använd faktaböcker för elevernas informationssökning är några av de förslag som presenteras här.

ISBN 978-91-27-46502-2

9 789127 465022

faktaboken_i_skolan_cover_ny.indd Alla sidor

Cilla Dalén

Cilla Dalén arbetar sedan många år som skolbibliotekarie i Tensta, Stockholm.

Hon har fått flera utmärkelser för sitt arbete, bland annat Ingvar Lundbergpriset från Natur & Kultur samt Svenska Akademiens bibliotekariepris.

FAKTABOKEN I SKOLAN – för läslust och lärande

Verkligheten är stor och spännande!

FAKTABOKEN I SKOLAN – för läslust och lärande

Cilla Dalén 2023-12-01 11:36