9789127464407

Ett heltäckande läromedel i bild för åk 7–9

Har du saknat läromedel för dina bildlektioner?

Nu har vi tagit fram Bild för högstadiet – det första tryckta bildläromedel som täcker hela den nya kursplanens innehåll. Boken belyser visuell kultur i dess mångfald och innehåller konkreta uppgifter där elever får skapa och tolka visuella uttryck.

• Bygger på framgångsrika Digilär Bild 7–9 med fokus på visuell kommunikation

• Klassrumsnära med tydlig struktur som varvar teori, bildanalys och praktiska övningar

• Kreativa och roliga uppgifter med olika tekniker, material & verktyg

• Ger eleven användbar kunskap om normer, bildrättigheter, mediebilder, samtida och historisk konst och arkitektur.

Digitalt extramaterial ingår!

Till boken finns ett digitalt extramaterial. Det innefattar lärarhandledning med förslag på terminsplanering, bedömningsstöd, lektionsstöd till läroboken, lektionstips och ytterligare bildmaterial med information om hur du kan använda dem i undervisningen.

Psst! Vill du hellre ha ett heldigitalt läromedel finns Digilär Bild 7–9 som innehåller ytterligare interaktivitet och digital funktionalitet.

“En möjlighet att dela med oss av det vi jobbat fram genom åren”

Ida Lisell är utbildad och verksam som lärare, konstnär och författare. Hon har undervisat både barn och vuxna i framför allt bild och konstnärligt skapande. Som konstnär arbetar hon främst med olika trycktekniker och som författare skriver hon läromedel och poesi.

Matilda Åhall är författare, föreläsare, krönikör och bildlärare på Fässbergsskolan i Mölndal. Matilda har sedan tidigare gett ut Lärarens guide till bild – teori, praktik, bedömning och Digilär Bild 7–9, som hon skrev tillsammans med Ida.

Det saknades läroböcker i bild för årskurs 7–9, något som författarna ville ändra på. Deras nya läromedel Bild för högstadiet täcker hela kursplanen för Lgr 22 och innehåller mängder av varierade övningar.

Hur kan läromedlet stötta lärare i undervisningen?

– I Lgr 22 får vi bildlärare ett stort och viktigt uppdrag. Eleverna ska få jobba med konst, arkitektur, design och visuell kultur. De ska få uttrycka sig själva och jobba fram egna idéer. Som ensam lärare på en skola med hundratals elever kan det vara svårt att få till allt det. Efter många år som bildlärare så vet vi också hur mycket tid och energi det tar att skapa eget material och i den här läroboken har vi fått möjlighet att dela med oss av det vi har jobbat fram genom åren.

– Vi har varit noga med att skapa uppgifter som går att genomföra med en mängd olika tekniker och material, för vi vet hur förutsättningarna kan skifta mellan klassrum och skolor. Det finns uppgifter som går att göra i helklass på 50 minuter och tematiska uppgifter som tar längre tid. Vissa uppgifter är också så självgående att de går att sätta i händerna på vikarier.

Ni har med flera verk av olika konstnärer, hur har ni gjort urvalet?

– Vi ville skapa ett läromedel med större och mer uppdaterat konstnärligt material än det vi själva vuxit upp med. Det var viktigt för oss att ge utrymme till både kvinnliga och manliga konstnärer. Vi har också valt att ha med samtidskonst från Sverige för att visa att konstnärskap inte är något

att själva upptäcka fler konstnärer utöver de klassiska.

I boken finns så kallade praktiska bildanalyser, vad är er tanke med dessa?

– Vår upplevelse är att det är lätt att bildanalysuppgifter stannar vid att muntligt eller skriftligt diskutera bilder. I de praktiska bildanalyserna kan eleverna pröva att skapa visuell kultur på många olika sätt, samtidigt som läraren kan få underlag för bedömning för olika betygskriterier. De praktiska bildanalyserna ger eleverna möjlighet att söka efter sitt eget visuella uttryck, och inte bara konsumera andras skapande.

Varsågod!

En tydlig struktur med återkommande moment

5. 1

Bild för högstadiet bygger på vårt framgångsrika digitala läromedel Digilär Bild 7–9 och består av sex kapitel.

1 Varför bild?

Varför har vi bild som ett ämne i skolan? Alla kommer väl inte behöva rita när de blir vuxna? Det finns flera olika svar på de frågorna. Ett svar är att bild egentligen inte handlar om att rita. Bild är, precis som svenska och engelska, ett språk. Och skolan har som uppdrag att lära eleverna att förstå, och själva kunna uttrycka sig med, de språk som används i samhället. I det här kapitlet kommer du att få lära dig mer om hur vi kommunicerar med bild.

Bild är ett språk – visuell kommunikation

Det här kapitlet handlar om bilder som språk. Vi kommer att titta på hur bildspråk påverkar oss och hur vi kan påverka andra med hjälp av bilder. Att använda bilder som språk kallas visuell kommunikation. Vi möter visuell kommunikation varje dag, till exempel i sociala medier.

Bildspråk och

Bildspråk och kommunikation

När vi skriver eller pratar använder vi skriftspråk och talspråk för att kommunicera med varandra. Bilder kan användas på samma sätt. Den som gör memes eller skapar videos på till exempel TikTok använder sig av bilder som språk.

Inom kommunikation brukar vi tala om mottagare och avsändare. Varje gång du ser en bild är du mottagare. Avsändaren är den eller dem som väljer att visa bilden. Alla bilder du ser har minst en avsändare. Det kan vara den som skapat bilden men det kan också vara någon annan. Avsändaren har alltid ett eller flera syften med att sprida bilden.

Kan du läsa detta meme?

Bilders funktion och budskap

Bilder kan ha många olika funktioner. Med funktion menas vad de används till. Det kan till exempel vara reklam, illustration eller underhållning. De flesta bilder har många funktioner samtidigt. Bilder kan också byta funktion. Ett exempel på det är när konstverk eller reklambilder börjar användas i memes.

Varje kapitel har två teoretiska delar som ger eleverna en kunskapsbas och introduktion till kapitlets bildanalyser och slutuppgift.

Collapse är en muralmålning i den schweiziska staden Grenoble av konstnärerna Christian Rebecchi & Pablo Togni. Vilket budskap försöker konstnärerna förmedla med sin målning?

Bildens budskap är det som avsändaren vill berätta, men också det som mottagaren tolkar in i bilden. Hur framgångsrik avsändaren är med att få ut sitt budskap beror på vilken spridning bilden får. Ju fler som ser en bild, desto större påverkan får bilden på samhället.

Varje bild innehåller information, ungefär som en kod, som behöver avkodas för att bildens budskap ska gå att förstå. Detta kallas för att tolka eller att analysera en bild. Varje gång du ser en bild så gör du en tolkning, ofta omedvetet. Det är inte alltid mottagaren förstår bilden på det sätt som avsändaren hade tänkt.

Illustrationer som förtydligar och väcker intresse löper som en röd tråd genom hela boken.

Bildspråket påverkar oss

Bilder kan väcka starka känslor som ilska, glädje eller förväntan. Hur vi reagerar och tolkar en bild beror på flera saker. Vi reagerar starkare på bilder vi är ovana vid. Den som tittar mycket på skräckfilm blir inte lika skrämd som den som ser skräckfilm för första gången. Också våra känslor påverkar. När du är arg kan mötet med en bild förstärka känslan, men är du lugn får samma bild inte den effekten.

Det finns bevis för att bildspråk även påverkar vårt undermedvetna. Därför kan det vara mer effektivt att kommunicera med bilder än med text. Att placera bilder av ögon ovanför en kaffeautomat ledde till att fler människor betalade för kaffet jämfört med när det var en bild på blommor. Ögonen fick kaffedrickarna att göra rätt för sig.

Bildspråk och När vi skriver eller talspråk för att kommunicera

2018 spreds olika memes som visade upp Greta Gris som ”gangsta”.

Symboler: en bild säger mer än tusen ord En vanlig typ av visuell kommunikation är symboler.

Symboler är bilder som har en särskild betydelse. Vägskyltar, emojis och logotyper är exempel på symboler med olika betydelse och funktion.

Symboler kan väcka gemenskap. En Harry Potter-fantast som möter någon med ett Harry Potter-märke på jackan kan uppleva en känsla av samhörighet. Vi tror lätt att någon som bär en viss symbol också har vissa egenskaper. Därför kan symboler också skapa splittring. Ett exempel är när fans till olika fotbollslag börjar bråka, trots att de inte vet något om den andre utöver vilken lagsymbol personen bär.

Om en grupp människor börjar använda en bild som symbol, kan bilden få ny funktion och betydelse. Det har skaparna till barnprogrammet ”Greta Gris” fått vara med om. 2018 började kinesiska ungdomar använda Greta Gris som symbol för unga som vill göra motstånd mot regimen. Detta ledde till att Kinas största leverantör av streamingtjänster under några månader tog bort allt som hade med Greta Gris att göra.

Vägmärken, emojis och företags loggor är exempel på symboler som förmedlar ett budskap.

Vem äger bilden?

Bildrättigheter och skyldigheter

I vardagen stöter vi hela tiden på bilder, till exempel på nätet och i tidningar. Det är enkelt att låna och använda andras bilder. Men är det tillåtet? Det korta svaret är nej. Du får inte använda bilder utan tillåtelse.

I den här bildanalysen får du veta vad som gäller när du vill använda någon annans bilder. Du lär dig också att hitta bilder som är fria att använda och vilka skyldigheter det innebär. Därefter får du undersöka vad som gör en bild unik och värd att skydda.

Vad säger upphovsrätten?

Lagen om upphovsrätt skyddar konstnärliga verk som bilder, design och musik. Lagen ger upphovspersonen, den som har gjort verket, rätt att bestämma hur det får användas.

Nästan alla bilder skyddas av upphovsrätten. Men det finns undantag. Vissa bilder är fria eftersom de inte anses tillräckligt konstnärliga. Det kallas att de inte når upp till verkshöjd. Upphovsrätten upphör också 70 år efter upphovspersonens död.

Du kan höra av dig till upphovspersonen och be om tillåtelse att använda bilden. Upphovspersonen kan också själv bestämma att dennes bilder får användas, genom en licens som kallas Creative Commons. Licensen visas i form av en liten symbol föreställande två ”c” i en ring. Du kan se symbolen i bilden här bredvid.

Bilder är sällan helt fria – även om de har licensen Creative Commons. Därför följs Creative Commonssymbolen ofta av andra symboler som förtydligar hur bilden får användas.

Bildanalyserna består av tre steg: inledning, övning och praktisk bildanalys. På så sätt kopplas teori och praktik samman.

Creative Commons-symbolen och BY-symbolen. BY-symbolen förtydligar att du får använda bilden fritt om du talar om vem du har lånat den av.

Skapa en unik bild

Dela in er i grupper i klassen. Alla i gruppen ska rita och färglägga varsin bild föreställande två jordgubbar. Ni ska använda lika stora papper och var och en väljer bland följande verktyg: blyertspenna, suddgummi, färgpennor, tuschpennor och/eller kritor. När ni har allt material på er plats får ni exakt tio minuter på er att göra klart bilden. Ni får inte visa bilden för någon annan förrän alla är klara. Sätt sedan upp alla bilder. Är någon av dem ett konstverk med verkshöjd? Jämför och diskutera utifrån frågorna här nedanför.

Svara på följande analysfrågor:

1 Granska alla gruppmedlemmars bilder. Finns det några bilder som är likadana?

2 Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?

3 Anser du att någon/några bilder uppnår verkshöjd och borde skyddas av upphovsrätten? Varför/ varför inte?

år efter att konstnären har avlidit slutar upphovsrätten att gälla, och bilden blir fri att använda.Den här bilden, som nu är fri, skapades av japanska konstnären Ohara Koson (1877–1945).

70 år efter att konstnären har avlidit slutar upphovsrätten att gälla, och bilden blir fri att använda.Den här bilden, som nu är fri, skapades av den japanska konstnären Ohara Koson (1877–1945).

att konstnären har avlidit

att gälla, och

bildanalys: övning

Hitta fria bilder

Hur hittar du bilder som är fria att använda? Du ska få prova två olika sätt. Kunskaperna kan du använda för att hitta bilder till såväl skoluppgifter som egna projekt.

Konsthallar och fria bildbanker

1 Många konsthallar och museum har digitala bildbanker på sina hemsidor, där ett antal fria bilder finns.

• Gå in på Nationalmuseums hemsida. I deras sökruta skriver du ”fria bilder”. Välj sedan ut en bild ur bildbanken.

• Försök att hitta information om vilka upphovsrättsliga regler som gäller för bilden du valt.

• När du tagit fram både bild och information tar du en skärmdump som du sparar. Går det inte att visa både bild och regler samtidigt kan du ta två skärmdumpar.

2 Det finns webbplatser som samlar bilder som får användas utan att upphovspersonen behöver frågas om lov, så kallade fria bildbanker. Till varje bild brukar det finnas information om vad som gäller för just den bilden, exempelvis med hjälp av Creative Commons-symboler och andra symboler. Gör en sökning på nätet efter ”fria bildbanker”.

• Välj ut en bildbank med gratis bilder. På vissa bildbanker behöver du bli medlem men du kan välja en sida utan det kravet.

• Välj en bild och ta fram information om vilka regler som gäller för bilden.

• Ta en skärmdump där både bilden och informationen syns.

Du behöver:

❁ Dator, surfplatta eller mobil med internet

Lämna in

Ladda upp dina skärmdumpar med bilder och information kring regler, samt webbadresser till källorna där du hittade bilderna. Svara på frågorna.

Skapa en unik bild

1 Stötte du på några hinder när du sökte efter fria bilder? Vilka i så fall? Hur kom du vidare?

2 Var det något i reglerna kring användning av bilder som var svårt att förstå? Vad i så fall?

Dela in er i grupper i klassen. Alla i gruppen ska rita och färglägga varsin bild föreställande två jordgubbar. Ni ska använda lika stora papper och var och en väljer bland följande verktyg: blyertspenna, suddgummi, färgpennor, tuschpennor och/eller kritor. När ni har allt material på er plats får ni exakt tio minuter på er att göra klart bilden. Ni får inte visa bilden för någon annan förrän alla är klara. Sätt sedan upp alla bilder. Är någon av dem ett konstverk med verkshöjd? Jämför och diskutera utifrån frågorna här nedanför.

Svara på följande analysfrågor:

1 Granska alla gruppmedlemmars bilder. Finns det några bilder som är likadana?

2 Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?

3 Anser du att någon/några bilder uppnår verkshöjd och borde skyddas av upphovsrätten? Varför/ varför inte?

år efter att konstnären har avlidit slutar upphovsrätten att gälla, och bilden blir fri att använda.Den här bilden, som nu är fri, skapades av japanska konstnären Ohara Koson (1877–1945).

att konstnären har avlidit

att gälla, och

använda.Den här

På fria bildbanker delar bildskapare med sig av sina bilder gratis. Här är en bild från bildbanken Pixabay, av användaren Kinkate. Bildbankerna gör också reklam för bilder de vill sälja. Var därför noga med att kontrollera vad som gäller innan du väljer bild.

praktisk bildanalys

Vad är verkshöjd?

För att ett verk ska skyddas av upphovsrätten krävs att det uppnår verkshöjd. Det betyder att den som skapat till exempel konstverket eller designföremålet ska ha haft en konstnärlig idé och vilja bakom sitt verk. Verket ska också vara så speciellt att ingen kan råka skapa ett likadant.

Vad krävs för att en bild ska uppnå verkshöjd och därmed skyddas av upphovsrätten? I den här övningen ska du få skapa en egen bild och sedan reflektera kring frågan tillsammans med några klasskamrater.

En snabbt nertecknad streckgubbe eller telefonklotter omfattas vanligtvis inte av upphovsrätten.

Skapa en unik bild

Dela in er i grupper i klassen. Alla i gruppen ska rita och färglägga varsin bild föreställande två jordgubbar. Ni ska använda lika stora papper och var och en väljer bland följande verktyg: blyertspenna, suddgummi, färgpennor, tuschpennor och/eller kritor. När ni har allt material på er plats får ni exakt tio minuter på er att göra klart bilden. Ni får inte visa bilden för någon annan förrän alla är klara. Sätt sedan upp alla bilder. Är någon av dem ett konstverk med verkshöjd? Jämför och diskutera utifrån frågorna här nedanför.

Skapa en unik bild

Dela in er i grupper i klassen. Alla i gruppen ska rita och färglägga varsin bild föreställande två jordgubbar. Ni ska använda lika stora papper och var och en väljer bland följande verktyg: blyertspenna, suddgummi, färgpennor, tuschpennor och/eller kritor. När ni har allt material på er plats får ni exakt tio minuter på er att göra klart bilden. Ni får inte visa bilden för någon annan förrän alla är klara. Sätt sedan upp alla bilder. Är någon av dem ett konstverk med verkshöjd? Jämför och diskutera utifrån frågorna här nedanför.

Svara på följande analysfrågor:

1 Granska alla gruppmedlemmars bilder. Finns det några bilder som är likadana?

Svara på följande analysfrågor:

2 Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?

1 Granska alla gruppmedlemmars bilder. Finns det några bilder som är likadana?

3 Anser du att någon/några bilder uppnår verkshöjd och borde skyddas av upphovsrätten? Varför/ varför inte?

2 Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?

3 Anser du att någon/några bilder uppnår verkshöjd och borde skyddas av upphovsrätten? Varför/ varför inte?

år efter att konstnären har avlidit slutar upphovsrätten att gälla, och bilden blir fri att använda.Den här bilden, som nu är fri, skapades av japanska konstnären Ohara Koson (1877–1945).

att konstnären har avlidit upphovsrätten att gälla, och

här

De praktiska bildanalyserna ger eleverna möjlighet att söka efter sitt eget visuella uttryck och ger samtidigt dig som lärare underlag för bedömning av olika betygskriterier.

fri, skapades av

Superhjälte eller superskurk

Superhjältar är en viktig del i dagens populärkultur. Det finns många tv-serier och filmer om superhjältar och superskurkar.

Har du tänkt på att de flesta superhjältar har många likheter? Det är oftast vita män med stora muskler och smal midja. De är starka, lever sällan familjeliv och blir aldrig gamla. Även skurkarna har sina likheter; de är onda rakt igenom och det händer nästan aldrig att de blir omvända eller rädda.

Andra varianter på hjältar och skurkar dyker dock ibland upp och i den här uppgiften ska du själv skapa en superhjälte eller superskurk där du vänder uppochner på de egenskaper och utseenden vi är vana att se hos dem.

Bokens kapitel

avslutas med en större

slutuppgift där eleverna har stor valfrihet när det gäller tekniker, verktyg och material.

Den klassiska superhjälten.

Läromedlet innehåller ett rikt urval av samtidskonst och historisk konst.

Varför bild?

Superhjältar som unga eller äldre?

Behöver superhjältar alltid vara unga, starka och friska? En konstnär som undersökt reglerna för den klassiska superhjälten är Gilles Barbier som 2002 gjorde konstinstallationen ”The Nursing Room”, som föreställer ett ålderdomshem för superhjältar där de vårdas som gamla och sjuka.

En installation är ett konstverk som består av flera föremål som konstnären placerat som en helhet i ett begränsat utrymme, till exempel i en monter eller i en sal på ett museum.

Gilles Barbier, från Vanuatu i sydvästra Stilla havet, arbetar med installationer, skulpturer och måleri. Hans konst kommenterar ofta populärkultur, som här i "The Nursing Room" (2002) där han har tagit populära karaktärer ur serietidningar och filmer och gjort om dem.

slutuppgift Superhjälten eller superskurken som vi aldrig sett den förut

Vänd upp och ner på klassikerna och gör en ny typ av superhjälte eller superskurk! Du kan välja en klassisk superhjälte eller superskurk och göra den tvärtom till utseende och egenskaper, eller så skapar du en helt ny karaktär.

A Idé och planering

Börja med att fundera på idé och planera ditt arbete.

Beskriv din idé

• Ska du göra en superhjälte eller en superskurk?

• Hur tänker du att din karaktär ska se ut?

• Vilka egenskaper och krafter ska din karaktär ha och hur kommer dessa att synas?

• På vilket sätt skiljer sig din superhjälte eller superskurk mot de vi brukar se?

Planera ditt arbete

• Vilken teknik tänker du använda till ditt projekt?

• Vilka verktyg och vilket material behöver du för att genomföra ditt arbete?

• Vad planerar du att göra varje lektion under projektets gång?

Tips på tekniker

❁ Teckna en serie med och om din karaktär

❁ Skapa en dräkt exempelvis av gamla kläder

❁ Arbeta tredimensionellt, gör en skulptur/modell av din karaktär

❁ Gör en kort film med och om din karaktär

❁ Skapa en idol-affisch

❁ Klipp och klistra, gör ett collage

KAPITEL 1

B Skapa

När du planerat klart är det dags att genomföra det praktiska arbetet. För att följa din process under arbetets gång ska du varje lektion beskriva hur långt du kommit och beskriva kortfattat vad du planerar att göra nästa lektion.

1 Beskriv kortfattat vad du har gjort under lektionen. Ta gärna en bild, med exempelvis din mobilkamera, på hur långt du kommit under lektionen.

2 Beskriv kortfattat vad du planerar att göra nästa lektion.

Varför bild?

C Reflektera

Hur gick det? En del av bildämnet handlar om att skapa, andra viktiga delar är hur du arbetar och kommunicerar, därför är det viktigt att visa hur du tänkt och hur du löser olika hinder på vägen och vad du tar med dig till nästa gång.

1 Hur har du gjort för att få fram ditt budskap, alltså din idé om karaktärens utseende, personlighet och egenskaper i ditt bildarbete?

2 Blev ditt budskap tydligt i ditt färdiga verk, varför/varför inte?

3 Hur skulle du kunna göra för att budskapet ska bli tydligare nästa gång?

Nyfiken på våra andra

PREST-läromedel?

Vi har en bred och växande utgivning inom de praktisktestetiska ämnena för högstadiet, oavsett om du vill jobba heldigitalt, tryckt eller blended. På nok.se/prest hittar du hela utbudet.

Håll utkik efter PREST-loggan!