Grammatiken i klassrummet
– en handbok för lärare i moderna språk
Birgitta Hellqvist Nicolas Manuguerra
INNEHÅLL
INLEDNING 6
Analogin på omslaget – kläder och språk 7
Vad betyder detta för undervisningen? 8
Bokens struktur 10
Vägledande principer 11
Språkundervisning i allmänhet 11
Grammatikundervisning i synnerhet 13
1. GRAMMATIK OCH EN KOMMUNIKATIV
SPRÅKUNDERVISNING 15
En handlingsorienterad språksyn och en kommunikativ språkundervisning 16
Vad är grammatik? 18
Systemisk funktionell grammatik 18
Konstruktionsgrammatik 19
Kognitiv grammatik 20
Kommunikativ kompetens –språkundervisningens mål 23
Språkliga kommunikativa kompetenser 24
Komplexitet, korrekthet och flyt 28
Språk- och grammatikundervisning genom åren 33
Tidig språkundervisning i Sverige 33
Språkanalys 34
Språkanvändning 35
Språkundervisningen i dag 36
Varför grammatikundervisning? 37
I huvudet på en språklärare 39
2. PLANERING FÖR GRAMMATIK I UNDERVISNINGEN 43
Planeringens utgångspunkt: konstruktiv länkning 44
Fråga 1: Lärandemålen 46
Att formulera kommunikativa lärandemål 47
Olika mål för olika nivåer av planering 49
Exempel på en terminsplanering 50
Fråga 2: Lärandeaktiviteter 53
Vilka kunskaper kommer att behövas? 54
Planera lärandeaktiviteter 58
Fråga 3: Bedömning 67
Den summativa bedömningen och grammatiken 67
Den formativa bedömningen och grammatiken 69
Att ge feedback på processen 74
3. ATT UNDERVISA GRAMMATIK FÖR KOMMUNIKATION 76
Grundläggande perspektiv och ansatser 79
Lärarens perspektiv: grammatik som produkt eller process 79
Fokus på former eller fokus på form? 80
Implicit och explicit grammatikundervisning 83
Deduktiv och induktiv ansats 89
Praktiska modeller och arbetssätt 96
Deduktiva arbetssätt i klassrummet 96
Induktiva arbetssätt i klassrummet 101
PPP-modellen – styrkor och svagheter 117
Uppgiftsstödd språkundervisning 126
Att arbeta med formelstrukturer 152
Modersmålets roll i klassrummet 157
Översättningar i klassrummet 157
Översättningar för att väcka insikter –kontrastiv grammatik 160
Pedagogiskt transspråkande 163
4. GRAMMATIKEN I KOMMUNIKATIVA ARBETSOMRÅDEN 170
Stöd och inspiration snarare än
färdiga lektionsplaneringar 171
Styrdokument och GERS 172
GERS nivåer i den svenska skolan 172
Grammatiken i styrdokumenten för grundskolan 173
Grundskolans årskurs 6 174
Grammatiken i styrdokumenten för årskurs 6 176
Årskurs 6: Hälsa och presentera sig 177
Grundskolans årskurs 7, 8 och 9 190
Grammatiken i styrdokumenten för årskurs 7–9 190
Årskurs 7: En vanlig dag 192
Årskurs 8: Resor och kläder 209
Årskurs 9: Intressen, åsikter och engagemang 222
Fortsättningskurser i gymnasieskolan 235
Grammatiken i styrdokumenten för fortsättningskurser i gymnasieskolan 235
Fortsättningskurs, nivå 1: Mitt språk i framtiden 237
Fortsättningskurs, nivå 2: Turismens för- och nackdelar 251
TILL SIST: KONSTEN ATT KOMMA IGÅNG ... 263
Många bäckar små ... 263
Hitta din parhäst! 264
Referenser 266
Bildkällor 271
INLEDNING
Syftet med Grammatiken i klassrummet är att stimulera till diskussion om grammatikens roll och plats i språkklassrummet samt att ge språklärare verktyg för att fördjupa en handlingsorienterad syn på språk och ett kommunikativt arbetssätt.
Många språklärare delar vår passion för språkens form och struktur. I mitt (läs Nicolas) tonårsrum täcktes väggarna av listor med tyska glosor, oregelbundna perfekt particip, lösryckta grammatiska regler, deklinationstabeller med genus och kasus och prepositioner som styr ackusativ och dativ. Bokhyllan var fylld med tyska grammatikor, övningshäften och analoga flashcards med spännande och obekanta ord.
Jag (läs Birgitta) växte upp med en pappa som var flerspråkig och hade rest i nästan hela världen. Skoldagens höjdpunkt var fransklektionerna som egentligen inte handlade om något annat är ord och grammatik; jag jobbade stenhårt och skrev vackra tabeller med tempusformer, konjunktiv och oregelbundna adjektiv för att lära mig grammatiken perfekt.
Kärleken till språk och förhoppningen att en gång kunna tala flera främmande språk triggades också av fantastiska lärare som stimulerade den nyfikenhet som vi hade i oss: Hur säger man detta? Förstår dom om jag säger så här på tyska? Va! Heter det så på franska?
I de skolsystem som formade oss var språkundervisning detsamma som grammatik. Språklektionerna var oftast strukturerade utifrån teoretiska genomgångar följda av systematiseringsövningar. Lektionerna stärkte vårt engagemang medan en del av våra klasskamrater tappade motivationen. Deras förhoppningar om att någonsin kunna använda sig av språket ”på riktigt” blev inte långlivade. Efter några års teoretiska språkstudier och utlandsvistelser blev vi båda språklärare – ett yrke som få av våra klasskamrater valde. Vi undervisade, gick vidare till universitetet och doktorerade.
Kärleken till grammatiken står stark men undervisningserfarenheter och fördjupning i språkdidaktisk forskning, svenska
styrdokument och Europarådets referensram för språk (GERS) har fått oss att ta visst avstånd från den undervisning vi själva fick – även om den som sagt fungerade perfekt för oss. Vi har många gånger ställt oss frågan: Vem gynnas av den typ av undervisning som vi fick om målet inte är att bli språklärare? De senaste decenniernas språkdidaktiska forskning menar att den språkundervisning som domineras av ordinlärning och grammatikförklaringar inte är optimal om vi vill utveckla elevernas kommunikativa kompetenser. Detta är en uppfattning som vi stödjer.
Språklärarens uppdrag har förändrats och undervisningen handlar inte längre bara om ord och grammatik. Vårt uppdrag är att bedriva en kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning, vilket betyder att eleverna ska lära sig att använda språket för att förstå, bli förstådda och kunna delta i interaktion på målspråket. Det är viktigt att lära sig grammatik för att utveckla språklig komplexitet och korrekthet men teoretiska kunskaper måste omvandlas till talat och skrivet språk för att våra elever ska ha nytta och glädje av dem.
Analogin på omslaget – kläder och språk
Med en provdocka klädd i ord vill vi illustrera relationen mellan språkets olika dimensioner funktion, betydelse och form. Vi vill åskådliggöra samverkan mellan dessa och vikten av att balansera dem i undervisningen.
Ett klädesplaggs primära funktion är att skydda mot regn, blåst, kyla eller värme beroende på årstid. Det ska också täcka våra kroppar så att vi kan fungera i sociala situationer. Reducerat till sin primära funktion måste ett plagg inte vara särskilt snyggt, välgjort eller anpassat till situationen, bara det täcker och skyddar tillräckligt. Egentligen skulle en sopsäck kunna fylla denna funktion. Språkets primära funktion är att hjälpa oss att kommunicera, vilket vi kan göra med väldigt basala resurser såsom ljud, gester och enkla ord: genom att peka på magen och säga ”hambre”, ”faim” eller ”Hunger” får vi fram budskapet ”jag är hungrig”. Precis som sopsäcken kan ljud, gester och enkla ord fylla sin funktion men de inbjuder kanske inte direkt till djupare kontakt i en specifik situation, eftersom det blir svårt att uttrycka mer komplexa tankar eller förstå andras.
Kläder har betydelse. Vårt val av kläder förmedlar ett slags budskap om vår identitet, vår personlighet och våra estetiska preferenser. Klädvalet berättar också något om det sammanhang vi vistas i och vilken bild av oss själva vi vill ge: att ha på sig en kostym, en urringad tröja, badkläder eller enkla jeans och en t-shirt säger en hel del om den som bär plaggen.
Även språket förmedlar budskap, betydelse. Men språket avslöjar också – beroende på val av ämne, ord, fraser och uttryck – våra värderingar och vår kunskap om olika frågor. Vårt sätt att anpassa språket i specifika situationer avslöjar också våra kunskaper om olika sociala sammanhang och kulturer. Funktion och betydelse är emellertid inte tillräckligt, varken när vi klär oss eller interagerar på ett främmande språk. Klädesplagget ska helst också ha en form (design) som skyddar och täcker kroppen lagom mycket beroende på situationen, och som gör plagget hållbart. Formen ska dessutom stämma överens med det budskap som vi eventuellt vill förmedla med vårt sätt att klä oss. Språkets form, det vill säga fonetiken, grammatiken och ortografin, spelar stor roll för att vi ska förstå, bli förstådda och utveckla kommunikativa kompetenser. Risken för missförstånd ökar om det finns formella brister i uttal, grammatik eller stavning. Redan här bör vi emellertid ställa oss frågan om en perfekt form är nödvändig eller om det kanske räcker med att plagget håller värmen och att budskapet går fram. Funktion kan ibland prioriteras framför fulländad form.
Vad betyder detta för undervisningen?
På vilket sätt kan då jämförelsen mellan språket och ett klädesplagg bidra till diskussionen om våra didaktiska praktiker? Jo, vi har begränsad tid i klassrummet och om vi ger alltför stort utrymme åt formen, till exempel grammatiken, reducerar vi per automatik det utrymme som kan ägnas åt funktion och betydelse. För mycket fokus på grammatik i undervisningen skulle kunna liknas vid att läraren hjälper eleverna att sy en välskräddad kostym som visar sig vara oanvändbar eftersom de kanske hellre vill hänga med några kompisar, gå och bada eller spela fotboll.
Men inte heller den språkundervisning som bara ägnas åt funktion, det vill säga att kommunicera, är effektiv. Om vi prioriterar funktion och betydelse på formens bekostnad kan resultatet
i likhet med kläder har språket olika funktioner.
komma att likna en sopsäck: kroppen är visserligen skyddad men det saknas en fungerande form och anpassning till sammanhanget
Språkets, och plaggets, tre dimensioner – funktion, betydelse och form – är tätt sammanvävda och behövs samtidigt. Utmaningen för oss som språklärare är att hjälpa eleverna att utveckla sin kommunikativa kompetens, vilket är vårt uppdrag och huvudsyftet med vår undervisning. Inom ramen för de lektioner som ägnas åt kommunikativ och annan meningsfull verksamhet behöver vi förse våra elever med tillräckliga kunskaper om hur ord och grammatiska strukturer interagerar och skapar betydelse.
Vår utgångspunkt i Grammatiken i klassrummet är inte ny. Den handlar helt enkelt om att grammatikkunskaper inte har någon mening för (de flesta av) våra elever om de inte samtidigt får utveckla övriga delar av den kommunikativa kompetensen i språket. Genom hela boken förespråkar vi ett användande av grammatiken som ett stöd i en kommunikativ och handlingsorienterad undervisning på väg mot kommunikativa mål.
en meningsfull språkundervisning skapar förutsättningar för eleverna att utveckla språkets dimensioner – form, betydelse och funktion – jämsides.
Bokens struktur
Med denna bok vill vi visa hur undervisningen om grammatik, det vill säga om språkets form och struktur, inte behöver vara ett mål i sig utan i stället ett medel för att eleverna ska uppnå en god nivå av kommunikativ kompetens. Kapitel 1 ger en teoretisk förankring och en fördjupad förståelse för grammatikens plats i en kommunikativ språkundervisning. I kapitel 2 presenteras en väl etablerad planeringsmodell, konstruktiv länkning, som gör det möjligt att planera för en språk- och grammatikundervisning med kommunikativa mål i centrum.
Med övertygelsen om att man lär sig bäst genom att använda språket presenterar vi, i kapitel 3, flera olika metoder och modeller för att arbeta mot de kommunikativa målen. På så sätt kan så många lärare som möjligt hitta något som passar just dem och deras elevgrupp. Olika metoder reflekterar skilda sätt att närma sig grammatiken och passar i olika grupper och sammanhang.
I kapitel 4 föreslår vi ett arbetsområde för varje årskurs och visar hur läraren kan planera grammatikundervisningen mer i detalj för långsiktiga och kortsiktiga mål samt hur de resurser som presenterats i kapitel 3 kan användas för att eleverna ska nå målen.
k apitel 4: Grammatiken i kommunikativa arbetsområden
k apitel 2: Planering för grammatik i undervisningen
k apitel 3: att undervisa grammatik för kommunikation
k apitel 1: Grammatik och en kommunikativ språkundervisning
Vägledande principer
Här presenterar vi de vägledande principer som boken stödjer sig på och som utgör grunden för vår syn på grammatikens plats och roll i undervisningen. Under rubriken Språkundervisning i allmänhet tar vi upp ett antal allmänna och grundläggande principer grupperade i tre teman: språkanvändningen i centrum, kunskap- och färdighetsutveckling samt bedömning. Därefter, under rubriken Grammatikundervisning i synnerhet, följer temana en kommunikativ ansats, grammatiken i ett sammanhang och varierande arbetssätt. Dessa principer grundar sig på språkdidaktisk forskning och vår egen mångåriga erfarenhet av språkundervisning i den svenska skolan.
Språkundervisning i allmänhet
SPRÅKANVÄNDNINGEN I CENTRUM
• Kommunikativa mål, som syftar till att utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig och förstå andra i olika kontexter, står i centrum för planering, genomförande och bedömning. Se kapitel 2.
• Undervisningen fokuserar på utveckling av elevernas förmåga att använda språket i olika kommunikativa sammanhang. Eleverna behöver använda språket, inte bara prata om det (Smith & Conti, 2016; Europarådet, 2001/2009).
• Att ta till sig meningsfullt språk är en grundläggande förutsättning för språkinlärning. Eleverna ska arbeta med både skriftliga och muntliga texter med ett för dem relevant och meningsfullt innehåll (Lightbown & Spada, 2013).
• Målspråket används – så mycket som möjligt – som kommunikationsspråk i klassrummet. Eleverna får input på målspråket under hela lektionen, inte bara från undervisningsmaterial utan också från sin lärare och från varandra (Hellqvist & Manuguerra, 2021).
KUNSKAPS- OCH FÄRDIGHETSUTVECKLING
• Språkundervisning omfattar begriplig och meningsfull input, möjligheter till meningsfullt språkbruk (output), fokuserad och systematisk inlärning av språkliga former samt träning i att använda språket snabbt och flytande. En balanserad fördelning mellan dessa fyra aspekter är avgörande för att eleverna ska utveckla både språklig korrekthet, kommunikativ förmåga och språklig säkerhet (Nation, 2007).
• De lärandeaktiviteter som genomförs i undervisningen är funktionella och meningsfulla. De är valda för att utveckla elevernas olika kommunikativa färdigheter (Europarådet, 2001/2009 och 2020/2025).
• Elever lär sig ord och uttryck som de verkligen behöver (Nation, 2024). Högfrekventa och användbara ord och fraser prioriteras, med elevernas verklighet och intressen i åtanke (Sevigny m.fl., 2024).
• Ord och fraser lärs inte in isolerat utan i meningsfulla och autentiska sammanhang då eleverna faktiskt behöver använda dem i ett kommunikativt syfte (Snoder, 2022).
• Målspråkets regioner och kulturer behandlas utifrån ett interkulturellt perspektiv (Europarådet, 2001/2009 och 2020/2025).
BEDÖMNING
• Elevernas färdigheter och kunskaper utvärderas mot kommunikativa mål, inte utifrån deklarativ teoretisk kunskap om språket. Se kapitel 2.
• Kontinuerlig formativ bedömning hjälper eleverna att förstå sina egna framsteg och vad de behöver arbeta mer med för att förbättra sina språkliga färdigheter (Wiliam & Leahy, 2015). Därför integreras bedömning kontinuerligt i undervisningen och eleverna får feedback som stödjer deras språkutveckling.
• Elevernas färdigheter bedöms i aktiviteter, till exempel tasks, rollspel, projektarbeten, samtalsövningar och skrivuppgifter som främjar verklig språkanvändning och som är relevanta för deras dagliga liv och framtida användning av språket. Se kapitel 3 och 4.
Grammatikundervisning i synnerhet
EN KOMMUNIKATIV ANSATS
• Grammatik betraktas i språkundervisningen som en process snarare än som en produkt (Tornberg, 2020). Grammatiken är således inte huvudfokus i undervisningen utan ett medel för att uppnå kommunikativa mål och effektiv språkanvändning.
• Undervisningen betonar språklig form i ett bredare perspektiv, snarare än att fragmentera lärandet i isolerade grammatiska former (Long & Robinson, 1998).
• Grammatikundervisning integreras i kommunikativa aktiviteter eller uppgifter för att stödja kommunikationen på målspråket (Ellis, 2006).
• Undervisningen fokuserar tydligt på de kommunikativa målen med grammatiken som funktionellt stöd.
GRAMMATIKEN I ETT SAMMANHANG
• Grammatiken presenteras och förklaras när eleverna behöver den. Om grammatiken presenteras som ett användbart verktyg för kommunikation blir grammatikundervisningen meningsfull (Tornberg, 2020).
• Induktiva strategier, det vill säga att eleverna upptäcker grammatiska strukturer i autentiska texter, samtal och uppgifter som speglar verkliga situationer, bidrar till att göra grammatikundervisningen meningsfull (Ellis & Shintani, 2014).
• Ny grammatik introduceras helst explicit och induktivt och i en välbekant språklig kontext, det vill säga i en text med redan känd vokabulär och kända teman. Detta för att minska den kognitiva belastningen för eleverna (Smith & Conti, 2023).
Om grammatiken presenteras som ett användbart verktyg för kommunikation blir grammatikundervisningen meningsfull ( tornberg, 2020).
VARIERANDE ARBETSSÄTT
• Grammatikundervisning behöver inte vara detsamma som genomgångar (Smith & Conti, 2023). Med ett varierat arbetssätt får eleverna olika ingångar till förståelse av språkets former och strukturer. Induktiva och deduktiva metoder kombineras för att göra grammatik till ett verktyg för kommunikationen. Se kapitel 3 och 4.
• Explicit undervisning hjälper eleverna att utveckla medvetenhet om språkliga strukturer och stödjer deras metakognitiva lärande (Myhill m.fl., 2011). Detta behöver emellertid inte vara detsamma som tidskrävande förklaringar.
• Ett kontrastivt arbetssätt innebär att målspråkets form och struktur jämförs med motsvarigheter, antingen inom målspråket självt, det starkaste gemensamma språket, engelska eller andra språk som eleverna behärskar. Detta gynnar förståelse av grammatiska strukturer och fungerar som bäst när jämförelsen gör det möjligt att ”bygga broar” mellan modersmålet och målspråket (Cook, 2010).
Genom att anamma ovanstående principer kan vi skapa situationer där eleverna inte bara lär sig grammatiken teoretiskt utan också upplever dess relevans och mening i verkliga kommunikativa sammanhang. Att bedriva en kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning innebär såväl att skapa förutsättningar för att eleverna ska utveckla kunskap om språkliga strukturer som att ge dem möjlighet att använda språket på riktigt.
I kapitel 2, 3 och 4 visar vi hur detta kan bli verklighet i konkreta klassrumssituationer. Vi presenterar också verktyg och arbetssätt som kan omsätta dessa principer i praktiken och göra grammatikundervisningen både engagerande och effektiv.
Grammatiken i klassrummet
– en handbok för lärare i moderna språk
Grammatiken i klassrummet tar upp grammatikens roll i språkundervisningen och hur lärare och elever kan arbeta mot kommunikativa mål och ökad språkliga säkerhet.
Boken lyfter fram olika ansatser och arbetssätt med utgångspunkten att grammatiken är ett redskap för språkanvändning. Genom dessa perspektiv blir grammatiken ett stöd för kommunikation, inte ett mål i sig. Med konkreta exempel visar boken hur lärare kan arbeta så att elever på olika nivåer utvecklar sin språkliga medvetenhet och sin förmåga att använda språket.
Birgitta Hellqvist, fil. Dr. i romanska språk, gymnasielärare i franska och svenska, universitetslektor i didaktik vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet.
Boken riktar sig främst till språklärare i grundskolan och på gymnasiet samt till studenter på lärarutbildningen. ISBN 978-91-27-46364-6
Input -serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet.
Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen.
Fler Input-titlar hittar du på nok.se/input.
Nicolas Manuguerra, fil. Dr. i romanska språk, universitetslektor i didaktik med inriktning mot moderna språk vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet.