











![]()


























Här får du öva på ord, grammatik och skrivande. Övningarna ger dig möjlighet att fördjupa dig i texterna och förstå både språket och din egen utveckling.
Du tränar också på att uttrycka dig, att sätta ord på tankar, åsikter och erfarenheter. Och kanske viktigast av allt: du får upptäcka din egen förmåga. Steg för steg bygger du upp din kunskap.
Tänk på att det är okej att inte kunna – än. Varje övning är ett steg framåt. Din resa fortsätter här!
Sanna







Centrala begrepp
1 I tabellen nedanför finns ord från kapitel 1 Möten och samtal. Fyll i tabellen. Använd ordbok som hjälp.

Ordet på svenska Översätt ordet till andra språk du kan
ett möte
ett samtal
ett ämne en situation en intervju
ett reportage
att kommunicera

att småprata
att kallprata en kultur en tradition en relation
att träffas en kontakt
att umgås


Vad är det för ordklass? Skriv en synonym till ordet



Här väljer du själv tre ord från kapitlet.


2 Välj ut tre ord från tabellen och använd dem i en mening: a) b) c)

3 Lyssna på de centrala begreppen och träna på att uttala dem korrekt.
Viktiga verb
Fyll i tabellen och träna på viktiga verb ur kapitel 1.
infinitiv (grundform) presens preteritum supinum

tala kommunicerar snackat


meddela möter
skvallra

intervjuade




Läs reportaget Småpratet bröt isen på sidan 19 i textboken. Välj rätt ord eller uttryck från rutan och fyll i meningen.
en slump stämningen väder och vind
Plötsligt början brutit isen
varnar för hoppa på lämpligt ta kontakt undvek
Att småprata kan vara svårt för alla i . När vi började skratta kände vi att vi
hade . Han tyckte det var svårt att börja och lära
känna nya människor. Det gäller att veta vad som är att prata om. Egentligen var det att de träffades i hissen. Grannarna
Maya till en början. En dag när hon började småprata förändrades allt.
hände det! Det går bra att prata om eller något som alla känner till. Det går inte att
någon utan det gäller att känna av .
Maya för att hoppa på någon eftersom det kan bli svårt att bryta isen då.
Para ihop
Läs texten När fotbollsspelaren möter börsmäklaren på sidan 24 i textboken. Para ihop ordet med rätt förklaring.
1 impade ________
2 en attityd ________
3 att slingra sig ________
4 att kaxa sig ________
5 väluppfostrad ________
6 att klaffa ________
7 att åka på en smäll ________
8 macho ________
9 (ett) adrenalin ________
a) att något går fel för dig
b) att prata tufft
c) att försöka komma undan
d) en man som tycker att han är tuff
e) att passa ihop
f) gjorde stort intryck
g) ett stresshormon
h) en inställning
i) artig
Läs texten 70-åriga Kerstin berättar om kafferep på sidan 31 i textboken. På kafferep skvallrades det en hel del förr i tiden. Här är några andra verb som beskriver olika sätt att tala:
babbla pladdra skvallra snacka tjata viska
Ta reda på vad verben betyder och placera dem i rätt meningar. Ibland behöver du böja verben.
1 I min klass finns det en kille som alltid svamlar och pratar strunt. Han bara ____________________ och ____________________. Ingen annan får en chans att säga något.
2 Vi tog en fika och satt och ____________________ om alla kompisar vi känner. Det är roligt att få reda på lite nytt skvaller.
3 Jag var trött och lyssnade inte på läraren. När det blev min tur att prata började jag att ____________________. Jag visste inte vad jag pratade om eftersom jag inte hade lyssnat.
Det var pinsamt!
4 De satt längst bak och ____________________ så att ingen skulle höra vad de sa.
5 Det är alltid trevligt att ____________________ lite med grannen när vi ses i hissen.
6 Varför säger du samma sak hela tiden? Sluta ____________________!

Uttryck och ordspråk
Det finns många uttryck om att prata. Vad betyder de här uttrycken? Para ihop uttrycken med rätt förklaring.
1 När man talar om trollen står de i farstun.
a) Att säga precis som det är.
b) När man pratar om någon, så dyker personen plötsligt upp.
2 Det är mycket snack och lite verkstad.
3 Att tala ur skägget.
4 Inget snack om saken!
5 Snacka om otur!
6 Att prata i mun på varandra.
7 Att prata i nattmössan.
8 Att tala klarspråk.
c) Det var verkligen otur.
d) När någon säger något konstigt.
e) När någon behöver prata tydligare för att man ska förstå.
f) Alla bara pratar men det händer inte så mycket.
g) Alla pratar samtidigt.
h) Så är det bara.
Ett ordspråk: Tala är silver, tiga är guld.
Karin och Omar är kollegor och pratar med varandra under en kafferast på jobbet. Lyssna på samtalet och svara sedan på frågorna nedanför. Ett tips är att du läser igenom frågorna innan du börjar lyssna.
Frågor
1 Vad gjorde Omar i helgen?
stannade hemma
åkte till kolonilotten
kopplade av hemma
2 Vad var det för musik på konserten
Karin gick på?
rockmusik
klassisk musik
dansbandsmusik
3 Vad tycker Karin är skönt?
stanna inne
vila
komma ut lite
4 Har Karin bestämt vad hon ska göra nästa helg?
ja, det blir en vandringstur
nej, hon vet inte alls
nej, men det blir kanske en vandringstur

5 Vad planerar Omar att göra nästa helg?
ha filmkväll och äta chips
gå på en vandringstur
han har inga planer
1 Titta på Grammatikkartan och leta fram ordklasser. Vilka ordklasser finns med på kartan?
2 Vad är det för ordklass?
a) Läs orden nedanför. Markera vilken ordklass varje ord hör till genom att para ihop rätt ord med rätt ordklass.
kanske ________
är ________
Hej! ________
ett solsken ________
men ________
fjärde ________
oss ________
pratglad ________
ovanför ________
Grammatikkartan hittar du på insidorna av omslaget.
a) substantiv
b) verb
c) adjektiv
d) pronomen
e) adverb
f) konjunktion
g) preposition
h) räkneord
i) interjektion
b) Läs meningarna. I de här två meningarna finns ord som tillhör flera olika ordklasser.
När det är kallt ute håller vi oss inomhus och träffar inte så många nya människor som vi kan småprata med. På sommaren däremot blir många svenskar mer sociala och småpratar mer.
Vilka substantiv hittar du i meningarna? _____________________________________
Vilka adjektiv hittar du i meningarna? _______________________________________
Vilka verb hittar du i meningarna? __________________________________________
Vilka adverb hittar du i meningarna? ________________________________________
Skriv en dikt
Repetera ordklasserna genom att skriva en kort dikt.
Rad 1: Ett substantiv.
Rad 2: Två adjektiv.
Rad 3: Tre verb.
Rad 4: Ett uttryck med en eller två prepositioner.
Exempel
Mamma
Pratsam och glad
Läser, sjunger och skrattar
I trädgården på sommaren

Substantiv och verb
1 Svara på frågor om substantiv. Använd Grammatikkartan som hjälp.
a) Vilka ändelser kan man använda för att böja substantiv i plural?
b) När används bestämd form av substantivet?
c) Vilket verb paras ihop med pluskvamperfekt?
d) Hur visar man ägande av ett substantiv?
e) Hur skriver man verben går, öppnar och börjar i imperativ?
f) Vilka verb böjs med -te i preteritum?
Verben tala, prata och snacka betyder samma sak. De är alltså synonymer. Men olika synonymer passar i olika sammanhang. Tala är formellt, prata är mindre formellt och snacka tillhör informellt, vardagligt språk. Till varje verb finns ett substantiv.
Exempel
Statsministern talade i tv i går. Hon höll ett långt tal På våren pratar många om Melodifestivalen. Det är mycket prat om artister och låtar. En del personer snackar bara om bilar. Det blir alltid snack om bilar när de träffas.
2 Ändra från substantiv till verb.
Substantiv Verb
ett samtal
ett möte en intervju en fråga
ett svar
3 Är det ett substantiv eller ett verb?
meddelande skickar avsändare mottagare samtalar chatt kommunikation
intervjuade
substantiv























Innan du skriver – läs ett reportage
Här får du läsa ett reportage om radioprataren Timo Salo. Du får samtidigt se vilka delar som ingår i ett reportage.

Timo Salo, 47 år, arbetar med radio. Vi träffas för att prata om Timos jobb och varför han har valt att arbeta med radio.

Vi möts i entrén till Timos arbetsplats. Radiostationen han arbetar på ligger i ett hus med flera andra företag. Timo visar sin arbetsplats. Eftersom det pågår en inspelning kan vi inte gå in i rummet de sänder ifrån. I stället sätter vi oss i ett fikarum. Timo häller upp kaffe och ställer fram ett paket med ballerinakakor.

Rubriken visar vad reportaget handlar om.
I inledningen presenteras vad reportaget ska handla om.
Timo har på sig en stor, stickad tröja och blå jeans. Han har ett trevligt leende och det märks att han är van att träffa och prata med andra människor. Jag blir genast bekväm.
Jag undrar först hur länge Timo har arbetat inom radio. Han tänker efter innan han svarar:
– I över 30 år har det blivit nu. Jag började praktisera på en radiostation redan när jag var 15 år. Sedan har jag blivit kvar.


Varför valde du att arbeta med radio?

Här beskrivs platsen som intervjun görs på.
Här beskrivs personen som intervjuas, vad personen har på sig, hur hen ser ut eller hur personen är.
Här skrivs svaren från personen som intervjuas. Det är bra att inleda med en indirekt fråga.
Fråga 2
– Mina föräldrar lyssnade mycket på radio när jag växte upp. Det var som ett sällskap på morgonen och i bilen. Jag har alltid velat arbeta inom media och jag älskar att prata. När jag valde radio var det många som tyckte att det var konstigt. Då trodde många att radion skulle försvinna och tv skulle ta över. Men så blev det inte. I stället har radio och poddar blivit väldigt populärt idag.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?




Fråga 3
– Just nu sänder jag morgonradio så jag är på jobbet klockan 05.30. Vi börjar sända 06.30 fram till 09.30. Jag sänder tillsammans med två kollegor. I sändningen pratar vi om nyheter och vardagsämnen. Men det blir också en hel del småprat och skvaller. Man kan även ringa in och vara med i vårt samtal. Dessutom spelar vi mycket musik, förstås.
Vad tycker du är det bästa med ditt jobb?
























Fråga 4































– Att jag lär mig så mycket! Varje dag är det något nytt som vi diskuterar och jag måste läsa på för att ha något att säga. Det är intressant och aldrig tråkigt!
Jag tackar för intervjun och vi säger hej då. Timo går för att förbereda morgondagens sändning. Efter vårt samtal tänker jag att det låter kul att arbeta inom radio. Jag ser fram emot att lyssna på Timos program imorgon bitti!



I avslutningen tackar man personen och sammanfattar med ett par tankar.
1 Vilka delar består ett reportage av? _________________________________________________
2 Vad får du för information av rubriken? _____________________________________________
3 Vad får du veta i inledningen av reportaget? __________________________________________
4 På vilka olika sätt skrivs frågorna i reportaget? ________________________________________
5 Vad får du veta i avslutningen? ____________________________________________________
I rutan finns ord och uttryck ur reportaget på sidan 15. Hitta uttrycken i texten och stryk under dem. Välj sedan ett uttryck och skriv en mening med hjälp av uttrycket.
vi möts har på sig jag undrar först han svarar
varför valde du jag tackar för efter vårt samtal
Verb i reportage
1 Verben i ett reportage skrivs ofta i presens. Stryk under fem verb i reportaget på sidan 15 som står i presens. Vanligt förekommande verb i reportage är: säger, frågar, svarar, träffas, möts, jobbar, är, har, undrar, tycker.
2 Fyll i lucktexten. Välj bland verben ovanför. Flera verb kan passa på samma ställe.
Vi _______________________ på ett kafé.
Jag _______________________ om han vill ha kaffe.
Han _______________________ ja. Vi beställer och sätter oss ner.
Han _______________________ nervös men trevlig.
Jag _______________________ vad han har för yrke.
Han _______________________ att han arbetar med radio.
Sedan _______________________ han mig vad jag gör.
Jag _______________________ på en tidning, _______________________ jag.
1 Arbeta i par. Ni ska skriva ett reportage om skolan. Välj roller: en av er är reporter och ställer frågor, den andra svarar.
2 Bestäm en plats för intervjun. Sitt där det är lugnt så att ni kan prata i fred. Kom ihåg att skriva ner svaren under samtalet.
3 Använd frågorna nedanför i intervjun:
• Vad heter du?
• Hur länge har du studerat?
• Varför studerar du?
• Hur ser en vanlig dag i skolan ut för dig?
• Vad tycker du är det bästa med skolan?
4 Skriv ert reportage. Använd svaren och skriv tillsammans. Ta gärna hjälp av skrivmallen nedanför.
5 Välj ett passande foto. Ta ett foto som passar till ert reportage.




Visa i rubriken vad reportaget handlar om. Ha gärna med ett foto här.
klasskamrat heter _____________________________________
träffas för att prata om __________________________________





Presentera det som texten ska handla om i inledningen. Det här reportaget handlar om din klasskamrat och hens skolgång.
Beskriv platsen där du gör intervjun.
Beskriv personen du intervjuar. Skriv något om vad personen har på sig eller hur hen ser ut. Skriv också hur personen är.

och ___________________________________________________
Jag undrar hur länge ____________________________________
har studerat. _______________________________________ svarar:



Skriv svaren som du får av din intervjuperson. Inled med en indirekt fråga.
Varför studerar du? _______________________________________
Hur ser en vanlig dag i skolan ut för dig? _______________________
Vad tycker du är det bästa med skolan? ________________________



Fråga 2: skriv frågan och svaret du fick.
Fråga 3: skriv frågan och svaret du fick.
Fråga 4: skriv frågan och svaret du fick.
Jag tackar för intervjun och ______________________________
Efter vårt samtal tänker jag att _______________________________


I avslutningen tackar du för intervjun. Du skriver också kort om dina tankar.

1 Skriv ett reportage om personen du intervjuade om ett yrke på sidan 29 i textboken.
2 Använd mallen för reportage från föregående sida som hjälp.
3 Kom ihåg att välja ett passande foto till ditt reportage.
4 Renskriv reportaget på datorn eller för hand.
För att utveckla din text är det bra att få respons. Låt andra läsa den och säga vad de tycker, både det som är bra och det som kan bli bättre. Det är också bra att träna på att ge respons.
1 Be en klasskamrat om respons. Sitt tillsammans och gå igenom punkterna nedanför.
Innehåll
Kan jag förstå innehållet i texten?
Finns det delar av texten jag inte förstår? Vilka?
Finns alla delar med i reportaget?
Rubrik
Inledning som kort beskriver person och miljö
Frågor
Avslutning
Foto
Styrkor med texten
Det här var bra!
(Berätta vad du tycker var bra och varför du tycker det.)
Förslag
Din text skulle bli ännu bättre om du …
(Tänk på innehåll här och inte språkfel.)
Beröm
Du är bra på …
Fortsätt med …
2 Vilken var den viktigaste responsen du fick?
Skriv ett recept
På sidan 34 i textboken kan du läsa ett recept på hallongrottor. Brukar du baka?
Har du några favoritkakor eller bakelser som du tror att andra också skulle vilja baka?
1 Skriv ett recept där du beskriver hur man gör. Fyll i nedanför.
Recept (för):
Du behöver:
Gör så här:
2 Byt gärna recept med klasskamrater.
Skriv vilka ingredienser som behövs.
Beskriv hur man gör. Kom ihåg att verben oftast skrivs i imperativ. Tips på verb: blanda, rör ner, grädda, vispa, smält och häll.
Vad har du lärt dig?
Nu har du arbetat med kapitel 1 Möten och samtal. Utvärdera vad du har lärt dig och vad du behöver öva mer på.
1 Skriv ner två saker du har lärt dig om reportage. _______________________________________
2 Vilka olika typer av samtal har du lärt dig om i kapitlet? _________________________________
3 Skriv ett valfritt substantiv, verb, adjektiv och pronomen. ________________________________
4 Vad är ett kafferep? _____________________________________________________________
5 I vilka texter används ofta verb i imperativ? ___________________________________________
6 Skriv ner två synonymer till ordet prata. _____________________________________________
7 Skriv ner två saker du lärt dig om ett yrke. ___________________________________________
8 Skriv ner fem nya ord som du har lärt dig i det här kapitlet. ______________________________
1 Vilken text i kapitlet var mest intressant att läsa? _______________________________________
2 Vilken text tror du att du kommer att komma ihåg om en månad? Varför kommer du att komma ihåg den?
3 Skriv två saker du behöver träna mer på. _____________________________________________











Sanna Lundgren
Horisont är ett heltäckande basläromedel i svenska som andraspråk på grundläggande nivå, delkurs 2–4. Här får du verktyg för att utveckla din svenska och samtidigt förstå mer om samhället, dig själv och andra. Med tydlig struktur, forskning som grund och en vuxenpedagogisk utgångspunkt skapar Horisont goda möjligheter till språkutveckling, motivation och progression.



Övningsboken innehåller:
skrivuppgifter som steg för steg stöttar dig i att bygga upp olika texttyper med tydlig struktur och språklig variation
fördjupad ord- och begreppsträning
hörövningar
övningar i grammatik


en grammatikkarta på insidan av pärmen som ger en tydlig översikt över centrala grammatiska moment.
Horisont består av Textbok
Övningsbok med grammatikkarta
Lärarhandledning Digital nok.se/horisont



