9789127462410

Innehåll

Om författarna 10

Inledning: Skolkuratorns roll och kbt 12

Vad kan boken ge dig? 13

Bokens upplägg 18

KAPITEL 1 Goda relationer – det viktigaste av allt 21

Färdigheter för att skapa goda relationer 22

VERKTYG: Positiv samvaro 23

Arbeta med positiv samvaro i praktiken 26

VERKTYG: 5:1-principen och ficklampan 27

Rikta ficklampan mot det som fungerar 29

Arbeta med 5:1-principen och ficklampan i praktiken 32

Sammanfattning 37

KAPITEL 2 Från egenskap till beteende – nya perspektiv 39

VERKTYG: Konkreta beteenden 40

Dålig självkänsla i nytt ljus 45

VERKTYG: Över- och underskottsanalys 46

Arbeta med konkreta beteenden samt över- och underskottsanalys i praktiken 48

VERKTYG: Instruktionsvärde 51

Arbeta med instruktionsvärde i praktiken 52

Sammanfattning 53

KAPITEL 3 Varför vi gör som vi gör – hur beteenden formas av inlärning 55

Inlärningspsykologi 56

Modellinlärning 56

Associationsinlärning 57

Konsekvensinlärning 57

Vad vi tänker, känner och gör påverkar varandra 61

VERKTYG: SBK-analys 63

Förstå beteenden med hjälp av SBK-analys 63

Arbeta med SBK-analys i praktiken 71

Sammanfattning 77

KAPITEL 4 Psykoedukation – ge kunskap och skapa förståelse 79

VERKTYG: Psykoedukation 80

Vad bör psykoedukation innehålla? 82

Arbeta med psykoedukation i praktiken 86

VERKTYG: Känsloskola 90

Känslornas viktiga roll 91

Några känslor och hur de fungerar 91

Varför känslor kan bli svåra 94

Bekräfta känslan – validera 97

Arbeta med känsloskola i praktiken 102

VERKTYG: Kedjeanalys 104

Arbeta med kedjeanalys i praktiken 110

Sammanfattning 113

KAPITEL 5 Mål och värderingar – väck motivation och vilja till förändring 115

VERKTYG: Arbeta med värderingar 116

Sträva mot något – inte bort 116

Vad menas med värderingar och mål? 117

Fler sätt att prata om värderingar 121

Arbeta med värderingar i praktiken 121

VERKTYG: Formulera mål som hjälper eleven att lyckas 131

Formulera närmandemål – inte undvikandemål 131

Formulera beteendemål – inte känslomål 133

Bryt ner i delmål 135

Arbeta med målformuleringar i praktiken 135

Sammanfattning 137

KAPITEL 6 Oro och rädsla – kartlägg, validera och utmana 139

Rädsla, oro och ångest 140

Hur kan du som skolkurator hjälpa elever med oro? 141

VERKTYG: Kartlägg oron 142

Arbeta med kartläggning av oro i praktiken 146

VERKTYG: Utmana oron 148

Ge psykoedukation 149

Vad är viktigt för eleven? 149

Förberedelser 150

Uppföljning och plan framåt 151

Arbeta med att utmana oron i praktiken 153

Autism och att utsätta sig för det som är svårt 163

VERKTYG: Problemlösning som strategi vid oro 163

Arbeta med problemlösning i praktiken 165

Minska oron och skapa trygghet när elever träffar dig 167

Sammanfattning 169

KAPITEL 7 Stress – och återhämtning 171

Stress hos barn och unga – vad vet vi? 171

Hur kan du som skolkurator bemöta och arbeta med stress? 172

VERKTYG: Kartläggning av stress 173

Arbeta med kartläggning av stress i praktiken 176

VERKTYG: Psykoedukation vid stress och återhämtning 178

Arbeta med psykoedukation vid stress i praktiken 178

VERKTYG: Avlasta och hitta återhämtning 183

Vad fungerar som återhämtning? 183

Arbeta med avlastning och återhämtning i praktiken 186

VERKTYG: Beteendemönster 191

Arbeta med beteendemönster i praktiken 192

Sammanfattning 197

KAPITEL 8 Autism och adhd – förstå och anpassa 199

Anpassningar är bra för alla 200

AUTISM 201

VERKTYG: Förstå svag theory of mind 202

Arbeta med svag theory of mind i praktiken 204

VERKTYG: Förstå svag central koherens 207

Arbeta med svag central koherens i praktiken 210

VERKTYG: Förstå en annorlunda perception 214

Arbeta med en annorlunda perception i praktiken 215

VERKTYG: SBK-analys vid autism 217

Titta på situationen och hitta anpassningar i miljön 217

Arbeta med SBK-analyser vid autism i praktiken 220

ADHD 222

VERKTYG: Förstå svag impulskontroll 223

Arbeta med impulskontroll i praktiken 225

VERKTYG: Förstå svagt arbetsminne 226

Arbeta med svagt arbetsminne i praktiken 227

VERKTYG: Förstå svag uthållighet 228

Arbeta med svag uthållighet i praktiken 230

VERKTYG: SBK-analyser vid adhd 232

Sammanfattning 238

Slutord 240

Tack! 241

Lästips 242

Referenser 245

Facit 250

Om författarna

KRISTINA LOFTSSON är leg. psykolog med lång erfarenhet av kliniskt arbete, utbildning och handledning inom psykiatri, företagshälsovård och elevhälsa. Hon har också en bakgrund som journalist och teveproducent. Kristina har utvecklat ett flertal utbildningar och behandlingsupplägg, bland annat inom stress. Hon har utbildat i preventionsprogram riktade till barn och unga och undervisar olika yrkesgrupper i hur det går att använda inlärningspsykologi i arbetslivet. Tillsammans med Peter Friberg driver hon utbildnings- och handledningsföretaget Psykologiakademin där en av utbildningarna som ges är kbt för skolkuratorer.

PETER FRIBERG är leg. psykolog med mångårig erfarenhet av utbildning och utveckling inom skola och socialt arbete. Han har arbetat med olika manualbaserade behandlingsprogram inom områden som ungdomar och kriminalitet samt problematisk skolfrånvaro. Peter har varit med och utvecklat ett behandlingsprogram för hemmasittande elever. Han har medverkat i ett flertal teveprogram som expert och är en flitigt anlitad föreläsare.

Är du är intresserad av utbildning, ledarskap och handledning? För mer information och kontaktuppgifter se psykologiakademin.com

MALIN KHOSO är leg. psykolog, leg. psykoterapeut med kbt-inriktning och handledare. Hon har arbetat med barn och ungdomar med särskilda behov under hela sin yrkeskarriär, inom skola, psykiatri och socialt arbete. Under drygt 20 år har hon fördjupat sig i arbetet med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hon har arbetat på en neuropsykiatrisk specialistenhet inom BUP och med ungdomar med olika former av komplexa beteendeproblem i kbt-baserade behandlingsprogram. Malin arbetar idag med utbildning och handledning av personal såväl inom skola, elevhälsovård som behandling. Hon är verksam på Magelungen Utveckling, som erbjuder insatser inom skola och behandling för barn och unga med omfattande behov av stöd.

Skolkuratorns roll och kbt

Elever som är ledsna, stressade, som bråkat, tar droger, känner sig utanför eller är utsatta, har frågor om sex, inte klarar skolan, har ångest, inte kan sova inför presentationer för klassen, SIP-möten, orosanmälningar, lärare som behöver hjälp, lärare som inte orkar mer, oroliga föräldrar … Behöver vi fylla på listan?

Det är en minst sagt en komplex uppgift att vara skolkurator och inte alldeles enkelt att avgöra var uppdraget börjar och slutar. Fortfarande är delar av skolkuratorns uppdrag oreglerat. Det finns generella riktlinjer men hur de ska omsättas i praktiken är långt ifrån specificerat eller tydligt. Samtidigt är vardagen full av uppgifter och problem att ta tag i.

Kuratorn är skolans psykosociala expert och den som är utbildad för att se eleven i hela sitt sammanhang. Fokus för hela elevhälsan är hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Akademikerförbundet SSR, 2023

Att arbeta hälsofrämjande och förebyggande kan innebära olika saker och hur man arbetar kan skilja sig åt, både mellan skolor och skolkuratorer. En skolkurator har inte till uppgift att ställa eller behandla psykiatriska diagnoser. Samtidigt finns det många barn och unga som inte uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos men ändå är i stort behov av hjälp. Dessutom är vikten av tidiga insatser väl känd. Insatser vid oro och ångest i tidig ålder kan till exempel förhindra allvarligare psykisk ohälsa senare i livet. Det är också många elever som i väntan på insats från BUP eller primärvården behöver stöd.

Ett förebyggande arbete innebär att tidigt fånga upp elever som behöver särskilt stöd och göra det i samarbete med bland annat lärare, föräldrar och pedagoger. Hur kan man till exempel arbeta tillsammans för att elever inte ska utveckla mer ångest för att prata inför klassen, att konflikter inte ska eskalera och att klimatet i klassrummet ska vara tillåtande och ett stöd för elevens förmåga att lära?

Vad kan boken ge dig?

I den här boken presenterar vi strategier och verktyg från kognitiv beteendeterapi (kbt) som är användbara i de fall där det inte är aktuellt att bedriva behandlingsarbete men där skolkuratorn fortfarande kan göra en viktig insats för eleven. Syftet är också att bidra med konkreta metoder som går att använda i det stöttande arbetet gentemot övrig skolpersonal och som kan verka skolfrämjande. Vi vill även öka förståelsen och kunskapsnivån inom flera viktiga områden som ångest, social ängslighet, starka känslor, autism och stress: Hur går det att beskriva oro och ångest och vad kan hjälpa eleven? Hur kan du som skolkurator sätta upp mål som eleven är intresserad av att sträva mot? Vilka metoder finns för att arbeta med beteendeförändringar som leder till verkliga förändringar i elevens liv?

Gränsdragningen mot andra professioner, elevhälsans uppdrag i stort och andra behandlingsinsatser är inte alltid självklar. Många skolkuratorer är till exempel med och stöttar i behandlande insatser som andra instanser håller i. Vi uppmuntrar inte till psykologisk behandling och vi rekommenderar alltid att man som skolkurator är noga med att inte ge behandlingsinsatser. Och vid tveksamhet bör

man ta hjälp av andra professioner inom elevhälsan, hänvisa eller remittera vidare. Vår intention är däremot att bidra med metoder och verktyg som både har potential att göra en faktisk skillnad och som ryms inom skolkuratorns nuvarande uppdrag och roll.

En elev som söker upp elevhälsan och skolkuratorn kan ha tagit sats och bestämt sig för att söka hjälp, troligtvis med en önskan om att något ska bli annorlunda. Om det inte blir någon förändring för eleven efter kontakten finns risk att tilltron till att det går att påverka sitt mående och hur man har det minskar. Risken är också att eleven blir mindre benägen att söka hjälp hos vuxna igen. Därför är elevhälsan och skolkuratorns roll viktig och det är angeläget att använda verktyg som har goda förutsättningar att skapa konkreta förändringar. Vi skriver inte det här för att lägga ytterligare ansvar på en redan komplex yrkesroll, utan för att lyfta skolkuratorns betydelsefulla position.

Många av de skolkuratorer vi har träffat uttrycker ett stort behov av att få konkreta verktyg och metoder. De vill skapa struktur i arbetet och ha något att luta sig mot i den stora variation av komplexa ärenden man hanterar. Efter att ha undervisat och handlett hundratals skolkuratorer har vi god kunskap om hur behoven ser ut och vilka verktyg inom kbt som du som skolkurator kan ha nytta av. Verktyg och metoder som är effektiva och som du, utan att frångå ramarna för din roll, kan använda i ditt arbete med att stötta och hjälpa elever. Det som presenteras här kan användas såväl i de enskilda elevkontakterna som i handledning och stöttning av pedagoger och övrig skolpersonal samt i bemötandet av föräldrar.

Vi önskar att du, liksom många av de skolkuratorer vi undervisat, ska uppleva ökad trygghet i din roll och känna glädje och arbetslust när du får fler sätt att arbeta på. Dessutom kan boken hjälpa dig bli tydligare i ditt arbete med elever men också stärka din roll i elevhälsan och i samarbetet med pedagoger. Och förhoppningsvis får du också uppleva en större tillfredsställelse genom att kunna stötta elever som har stora behov och få dem att utvecklas, må bra och känna att de vuxna runt omkring både vill och kan hjälpa till!

Hur kan kbt vara ett stöd i elevhälsoarbetet?

Utmärkande för kbt är ett fokus på att skapa förståelse och förändring. Denna bok kan utgöra ett stöd i hur du konkret kan arbeta med olika vardagliga och återkommande situationer: Hur hjälper man en elev som har prestationsångest? Hur får man en elev som är rädd för att prata inför klassen att börja närma sig det? Hur kan skoltrötta elever få stöd att hitta motivation och riktning i livet? Hur kan man förstå elever som får ilskeutbrott, drar sig undan eller alltid säger emot de vuxna? Och inte minst, hur kan man analysera knepiga problem så att insatserna har större chans att lyckas?

Under skolans tak samsas inte bara olika yrkeskategorier utan även olika typer av teoretisk kunskap. I det gemensamma arbetet kan det vara till hjälp att ha ett gemensamt språk – ett sätt att prata om elever – som hjälper till både i analysen och förändringsarbetet: Hur uppkom problemet och vad gör att det finns kvar? Det är också viktigt att de som arbetar nära elever är orienterade i vilka insatser som har forskningsstöd.

En stor del av forskningen kring kbt finns inom psykoterapi och psykiatri. Interventionerna eller teknikerna är prövade i så kallade randomiserade, kontrollerade studier, med en kontrollgrupp och en behandlingsgrupp. De metoder och verktyg som vi tar upp i boken har starkt forskningsstöd och har prövats i många olika studier och andra sammanhang. Det finns därför god anledning att tro att metoderna, omsatta och anpassade efter skolkuratorernas uppdrag, kan vara effektiva. För vissa av de verktyg vi presenterar i boken finns det forskningsstöd för tillämpning i skolan, men framför allt är de väl beprövade i andra sammanhang.

Hur gör skolkuratorn?

Jag har 500 elever, så det blir ofta korta interaktioner, vanligtvis har jag max tre gånger på mig och sedan remitterar jag kanske vidare. Jag har ofta ett kort fönster och behöver ta chansen när den dyker upp. Tack vare kbt kan jag bättre fånga upp problem hos elever och mina stödsamtal har fått ett tydligare innehåll. Det blir mer innehållsrikt och jag kan förklara till exempel vad ångest är och hur en kommande behandling kan se ut. Det blir hoppingivande. Jag upplever att det är bra att känna till och ha kunskaper även utanför mitt ansvarsområde. Om jag till exempel ska stötta i en behandling är det mycket svårare om jag inte ens vet hur en behandlingsinsats kan eller bör se ut. Jag har också blivit bättre på att motivera elever att ta hjälp av andra. Nu när jag vet hur en exponering går till och hur man kan närma sig i små steg kan jag dessutom vara ett bättre stöd för BUP. Om min uppgift till exempel är att möta en elev som håller på att komma tillbaka efter lång skolfrånvaro, då är det bra att jag pratar samma

Att arbeta på flera nivåer

Mål med skolkuratorns roll: Bidra med insatser i socialt och psykosocialt arbete p å individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå.

Akademikerförbundet SSR, 2015

En spännande aspekt av skolkuratorns roll är just möjligheterna att arbeta på alla nivåer: organisering och implementering, handledning

Karolina Johnsson Manskog, skolkurator

Jag tänker att kbt har en given plats i min roll som skolkurator: Med vårdnadshavare, med elever och med personal. Vårt uppdrag är att undanröja hindren för att elever ska nå skolans mål men också att verka för välbefinnande och välmående. Det gäller både på individ- och gruppnivå. En del av det arbetet kan jag göra i enskilda möten med elever, men min största möjlighet att påverka är när jag arbetar med lärarna.

Genom att börja använda verktygen i kbt med lärarna kan jag få dem att i större utsträckning förstå problematiska situationer, jag kan hjälpa till att visa hur omständigheter runt en elev kan förändras och hur det går att arbeta med förstärkning av de beteenden vi vill att eleven ska göra mer av. Men verktygen är också användbara i handledning i rollen som lärare: Vilka beteenden premierar jag som lärare? Hur påverkar jag eleven genom mitt sätt att uppmana och prata?

Caroline Andersson, skolkurator

Hur gör skolkuratorn?

och samarbete med pedagoger samt direkt arbete med elever på både grupp- och individnivå. Denna bok syftar dock inte främst till att beskriva organisatoriska insatser. Fokus är den enskilda eleven men med ett vidgat perspektiv, det vill säga: för att kunna hjälpa elever krävs ofta ett arbete där hela skolmiljön, lärare, övrig skolpersonal, föräldrar, kamrater och den fysiska lärmiljön ingår.

Bokens upplägg

Boken är upplagd kring teman som är centrala för dig som skolkurator. Du läser med fördel ett kapitel i taget. De grundläggande verktyg som presenteras i kapitel 1, 2 och 3 är användbara att ha med som en grund. Men sedan går det bra att bläddra och ta del av det som väcker mest nyfikenhet.

VERKTYG

Varje kbt-verktyg inleds med en utförlig beskrivning av hur och varför det fungerar.

VERKTYG I PRAKTIKEN

Du får även förslag på hur du kan arbeta med verktyget i praktiken

med elever, föräldrar, pedagoger och övrig skolpersonal.

ÖVNINGAR

Testa gärna övningarna som finns i varje kapitel. Det ger dig en fördjupad förståelse av verktyget innan du börjar använda det praktiskt.

HUR GÖR SKOLKURATORN?

Kuratorer som vi författare har utbildat i kbt delar med sig av sitt arbete med verktyget och hur deras praktiska erfarenhet ser ut.

VAD SÄGER EXPERTEN?

Forskare och ämnesexperter bidrar med fördjupning och inspiration inom varje tema.

På nok.se/kbtforskolkuratorer hittar du mer material. Där finns bland annat fördjupningsmaterial inom olika ämnen, arbetsblad för att jobba med analyser och underlag till en presentation om

Förhoppningen är att du ska lära dig mer om kbt, få ökad förståelse kring de elever du möter och fler idéer till förändring. Allt vi vill förmedla får dock inte plats i en bok, därför hittar du lästips i slutet av boken. Vi hoppas kunna väcka din lust att fortsätta utforska hur kbt kan vara användbart i ditt arbete.

kapitel 1

KBT FÖR SKOLKURATORER

Goda relationer –det viktigaste av allt

Det är morgon och mamma säger till på skarpen att Teo måste skynda sig. Det är ofta svårt för Teo på morgnarna och mamma måste baxa honom genom bestyren. Något försenat släntrar han in i klassrummet och där blir han tillsagd av läraren att inte störa när han kommer in sent. Efter en stund får han höra att han inte ska vicka på stolen och att det vore bra om han inte pratade rakt ut när det är genomgång.

Snart är det dags för egenarbete. Teo försöker koncentrera sig men klasskamraterna bredvid pratar och stojar. Läraren som inte sett exakt vem som stört vänder sig om till Teo och ber honom vara tyst. Teo känner sig orättvist behandlad – alla är på honom om allt!

Det är kanske inte så konstigt att både Teos mamma och läraren upplever att det finns en hel del att säga till om, men sett ur Teos perspektiv har morgonen mest bestått av tillsägelser om sådant som han inte gör på rätt sätt eller inte är tillräckligt bra på. Han har fått lite, om ens någon, positiv uppmärksamhet för det han faktiskt gör bra och klarar av.

För många barn består tillvaron till stor del av korrigeringar och tillsägelser. Det gäller särskilt för elever som det inte går så bra för. Att inte få positiv uppmärksamhet och ständigt få höra vad man borde göra annorlunda har visat sig vara nedbrytande för relationer i stort, men är också ett dåligt utgångsläge för lärande. Forskning visar att kvaliteten på relationen mellan vuxna och barn i skolan har stor betydelse för trygghet, studiero, skolresultat och hur eleverna trivs.

Trots denna kunskap möts många barn av mycket negativ feedback. Intentionen från de vuxna kan vara att rätta till och styra upp. Det finns också en föreställning att om man inte säger till är det ett tecken på att man accepterar sådant som inte är bra. Men sett ur Teos perspektiv finns en stor risk att det mesta han får höra under en dag handlar om kritik och när han gör ”rätt” glöms det bort eller ignoreras, som när han sitter lugnt och arbetar.

En viktig del i arbetet som skolkurator handlar om att få med sig elever på tåget, det vill säga få elever att själva bli intresserade av att skapa förändring. För att detta ska vara möjligt krävs att det finns en god relation till eleven. Samma sak gäller för lärare; för att få elever att lyssna och ta till sig ny kunskap krävs inte bara kunskapsförmedling utan även investering och engagemang i relationen. Kanske säger det sig självt, för att vilja lyssna och ta till sig av vad någon har att säga behöver vi alla få uppleva att personen i fråga vill oss väl, är intresserad, tror på oss och hela tiden ser det bästa i oss.

Vi får ibland höra från kursdeltagare att de tidigare haft fördomar mot kbt. Det handlar till exempel om att kbt skulle innebära ett lite kyligt förhållningssätt till människor, att känslor inte är viktiga och att det är upp till individen att på egen hand klara av sina förändringar och utmaningar. Därför vill vi vara tydliga: Ett varmt och uppmuntrande klimat och en god relation till vuxna är en grundförutsättning för att skapa trygghet och få med sig eleverna.

Färdigheter för att skapa goda relationer

Det här kapitlet tar upp hur du som skolkurator både själv och tillsammans med annan skolpersonal kan arbeta för att på ett systematiskt sätt skapa goda relationer mellan barn och vuxna i skolan. I

grund och botten handlar det om att få vuxna att använda sig mer av positiv samvaro, positiv uppmuntran och feedback, tydliga uppmaningar och mindre tjat, tillsägelser och hot.

Inom skolan är vardagen ofta fylld av olika projekt eller nya idéer om hur jobbet ska göras. Ett sätt att inte missa den viktiga relationsbiten är att göra det på ett systematiskt sätt. Förhoppningsvis kommer du snart att ha skapat nya vanor när det gäller positiv samvaro och uppmuntran, kanske även genom att vara mer sparsam med tjat och tillsägelser. Tanken är att dessa färdigheter ska sätta sig i ryggmärgen och bli en integrerad del av, inte bara ditt sätt, utan hela skolans förhållningssätt till elever. Målet är att skapa ett varmt och omhändertagande klimat där eleverna känner att de vuxna bryr sig.

VERKTYG Positiv samvaro

Jag hade slitit så länge med en elev. Vi kämpade oss igenom matten och svenskan – hela terminen var lite av en kamp. Men så var det dags för den årliga brännbollen och picknicken. Jag och eleven slog följe till utflyktsmålet. Vi började prata om sommaren och vad som är gott att grilla. Plötsligt var det som att hon, som jag tragglat så mycket med och som varit så svår att nå, blev mjuk och jag fick se något annat. Och hon fick se något annat av mig. Vi gick där en stund och snackade. När det var lektion nästa dag var det som att vi båda bar med oss stunden tillsammans. Jag var fortfarande tvungen att påminna om saker som inte blivit gjorda och att hon behövde försöka lite till –men nu fanns det också något mer i vår relation, som jag tror vi båda kände. För egen del hade jag också blivit påmind om varför jag valt att arbeta med elever med stora svårigheter.

Anna , lärare

Positiv samvaro med elever finns ofta naturligt och många i skolan

är bra på det här. Samtidigt är det något man ofta kan behöva arbeta aktivt med, speciellt när det känns svårt och tungt med en elev. Det

läraren i exemplet gjorde var att tillfälligt kliva ur sin vanliga roll och för en stund prata om sådant som inte är förknippat med krav, utan i större utsträckning är på elevens villkor.

I exemplet kom den positiva samvaron spontant och det är härligt när det sker, men vår uppmaning är att även arbeta med detta på ett strukturerat sätt. Risken är annars stor att vissa elever får en skolvardag som präglas av brist på positiv uppmärksamhet, uppmuntran och snällt bemötande, det vill säga en miljö som inte ger förutsättningar att lyckas och trivas.

I forskning om föräldraskap lyfter man ofta vikten av att öka mängden positiv samvaro som ett verktyg för att förbättra relationer och minska både antalet och graden av konflikter. Grundprinciperna handlar om att barn ska få mer tid som inte präglas av krav eller tillsägelser tillsammans med vuxna. Målet är i stället att skapa fler stunder som är på barnets villkor där den vuxna är närvarande, aktiv och följer barnet utan att vara styrande eller korrigerande. Metoden ”gemensam stund” eller ”barnets stund” finns med i flera föräldrastödsprogram, som en grund att stå på i föräldraskapet.

När det gäller skolan visar forskning positiva effekter av att lärare och annan skolpersonal aktivt arbetar med relationsskapande aktiviteter. Det har till exempel visat sig att när lärare avsätter tid för kravlös samvaro med elever, vars beteenden de uppfattar som utmanande, minskar förekomsten av dessa beteenden. Därmed finns det mer tid till undervisning och lärande. Att lägga tid på att skapa en god relation är avgörande för själva skolarbetet och lärandet. Dessutom blir jobbet som kurator eller lärare också mycket roligare!

Relationer kan ses som ett slags investeringsarbete där man senare kan behöva göra uttag i form av tillsägelser och tillrättavisningar.

För att uttagen ska vara möjliga utan att kontot blir bankrutt behöver det finnas tidigare investeringar i form av positiva interaktioner.

När du som skolkurator vill få en elev att göra annorlunda och lyssna på vad du har att säga eller om du vill hjälpa en lärare att lyckas med detta, måste ni alltså först fylla på relationskontot. Kravlös och trevlig tid tillsammans är en sådan investering.

Ibland finns det inte tid att inleda en förändring med att avsätta

kravlös tid tillsammans. Då är det viktigt att arbeta på andra positiva förändringar, som att öka fokus på när eleven anstränger sig och berätta för eleven att du ser att hen kämpar eller jobbar hårt, minimera tjat och gnäll och anstränga dig för att ge eleven uppskattning, beröm och positiv uppmärksamhet. Även för sådant man som vuxen kanske tar för givet. När vi vuxna ändrar vårt bemötande av eleven, förändrar eleven ofta sitt beteende.

Vad säger experten?

Att arbeta med goda relationer i skolan har egentligen två syften: Det har dels ett värde i sig – barn är i skolan en så stor del av sin dag och en så stor del av sina liv att det är en rättighet att ha goda relationer till de vuxna som ansvarar för dem. Den andra delen handlar om att det också är en nödvändig förutsättning för att skolans pedagogiska och fostrande uppdrag ska funka.

Vi måste få eleverna med oss på tåget och genom en god relation kan jag som vuxen arbeta med tydliga förväntningar, få elever till ökad följsamhet och även få ett större mandat att sätta gränser när så behövs. Det är också viktigt att tänka på att när vi pratar om goda relationer till elever så är det inte kompisrelationer vi är ute efter. Det är professionella relationer där man vågar vara vuxen men också aktivt och systematiskt visar elever intresse.

Peter Karlsson, leg. psykolog och specialist inom pedagogisk psykologi med lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med problemskapande beteenden. Peter har ett särskilt fokus på så kallat positivt beteendestöd (PBS), där byggandet av goda relationer är en central komponent.

ARBETA MED POSITIV SAMVARO I PRAKTIKEN

Frågan är hur du som skolkurator kan överföra de viktiga principerna om stunder som inte främst kretsar kring krav och som är barnorienterat till skolans miljö. Det är inte alltid enkelt eftersom skolmiljön till stor del präglas av krav och ramar. Dessutom krävs också viss tid för att få till samvaro. Men positiva stunder tillsammans behöver inte vara så långa, däremot frekventa och ihållande över tid.

Rent konkret kan det innebära att du tar chansen och intresserar dig för något eleven inte upplever som kravfyllt. Kanske genom att prata om något intresse, favoritspelet eller vad ni tycker om att göra på fritiden? Att alltså systematiskt fördjupa sig i elevers intressen eller ta reda på något om dem som inte är skolrelaterat.

Ofta har man som vuxen bättre kontakt med vissa elever och med dem är det också lättare att skapa positiva interaktioner. Vi människor dras till personer vi har lätt att interagera med. Men för att inte missa elever som det är svårare att knyta an till måste vi i det professionella sammanhanget bli mer strukturerade i vårt relationsarbete. Ett sätt är att ta fram en klasslista och ta reda på hur många av eleverna som du, en lärare eller annan personal känner till när det gäller elevens fritidsintressen eller vad eleven tycker om att göra utanför skolan. Välj därefter att fokusera på en elev i veckan och ta reda på mer, börja med elever ni inte vet så mycket om.

Ett annat förslag är att aktivt delta i någon rastaktivitet, utan att vara den som styr eller kommer med för många tillrättavisningar. Att äta lunch med elever, prata och lägga lite av det vanliga uppdraget åt sidan är också sätt att skapa chanser till samvaro som inte är problemorienterad.

Vad säger experten?

Det gäller att i den mån det går fånga de stunder som finns och försöka frikoppla dem från de vanliga kraven. För att få till positiva stunder kan man behöva problemlösa tillsammans med andra vuxna

på skolan. Att visa intresse för eleven är ett sådant sätt. Man kan också tänka att man som personal måste se till att vara där eleverna är: När jag går från personalrummet till klassrummet, är det bara en transportsträcka eller kan jag göra något mer av den i förhållande till elever? Man kan tänka på den fysiska miljön. Jag var på en skola där all kringpersonal hade sina rum i anslutning till ett atrium

där många elever vistades mellan lektioner och på raster. Det var kanske inte alltid hundra procent arbetsro men

däremot fanns stora vinster i och med att det bjöd in till fler interaktioner med elever.

Peter Karlsson, leg. psykolog

5:1-principen och ficklampan

Alla har vi erfarenheter av relationer eller sammanhang där vi känner att vi inte kommer till vår rätt eller där vi upplever oss orättvist behandlade. Det som präglar sådana relationer är att de ofta är fyllda av kritik, negativa kommentarer, tillsägelser och tillrättavisningar. Forskning visar att denna typ av bemötande får oss att tappa sugen och vilja dra oss undan och det uppmuntrar inte till lust att lära, försöka eller förändras. Otrygghet är helt enkelt en dålig grund för lärande. Relationer som däremot präglas av uppmuntran, positiv

feedback, nyfikenhet och där vi inte känner oss bedömda får oss att vilja göra saker och pröva nytt.

Mycket i skolan – och att växa upp över huvud taget – handlar om att våga ta nya kliv. När det är dags för gymnastik och man kanske förväntas göra något man ännu inte kan, det kan vara rätt tufft. Risken är stor att misslyckas och relationen till den vuxna är då särskilt viktig. Så kallad psykologisk trygghet har uppmärksammats som en viktig faktor kopplat till välfungerande team och prestation i arbetslivet. Samma sak gäller i skolan: i relationer där vi känner oss trygga vågar vi också pröva nytt.

Samtidigt är det svårt att ha relationer där negativ feedback eller kritik aldrig förekommer. Vilket är egentligen det ultimata förhållandet mellan positiva och negativa interaktioner i en relation? Forskning visar att fem gånger så många positiva interaktioner som negativa verkar fungera bäst.

Barn med omfattande problembeteenden får som sagt mängder av tillsägelser och skäll och det är lätt att se att det snarare är det omvända förhållandet som gäller för dem. Ett bra sätt att inleda ett förändringsarbete i de här fallen är att arbeta intensivt och strukturerat på att försöka vända situationen och skapa förhållandet 5:1 mellan positiva och negativa interaktioner. Forskning visar att om man lyckas kan det leda till stora positiva förändringar.

Principen om att vikta relationer så att de innehåller en avsevärt större del positiva interaktioner än negativa betyder inte att vuxna ska avstå från att sätta gränser eller hindra barn från att göra farliga saker. Däremot behöver vuxna bli mer selektiva i sina tillsägelser. Detta eftersom vi människor inte blir speciellt benägna att förändras om vi bara får höra vilka fel vi gör. Men hur blir man bättre på det? Det enkla svaret, som helt klart inte alltid är enkelt i praktiken men nödvändigt, är: Välj dina strider och vart du riktar ditt fokus.

Hur kan du hjälpa elever som är stressade, oroliga inför prov eller inte vågar prata inför klassen? Hur kan du få skoltrötta elever att hitta motivation? Hur kan du stötta vid konflikter på skolan?

Här får du verktyg från kbt som är användbara i elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. De kan användas i kontakt med elever, i handledning av lärare och annan skolpersonal samt i samarbete med föräldrar.

Varje kapitel har ett tema – som goda relationer, stress, oro, motivation, autism och adhd – med tillhörande relevanta kbt-verktyg. Du får veta hur du kan göra i praktiken och även ta del av hur andra skolkuratorer använt verktyget och inspireras av deras erfarenheter. Dessutom finns fördjupande intervjuer med experter inom varje område.

Författarna har lång erfarenhet av att utbilda inom elevhälsan och har valt ut de verktyg inom kbt som skolkuratorer har mest nytta av. På bokens hemsida kan du ladda ner arbetsmaterial.

Kristina Loftsson är leg. psykolog med erfarenhet av behandling, utbildning och handledning inom elevhälsa, psykiatri och företagshälsovård.

Peter Friberg är leg. psykolog och arbetar med utbildning och utveckling inom skola och socialt arbete.

Malin Khoso är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare. Hon har i många år arbetat inom skola, psykiatri och socialt arbete.

ISBN 978-91-27-46241-0