Hur Sverigeskolanmarknads-splittrarPetterSandgren
Innehåll Kräftgång 9 Parallellskolans tidsålder 23 Enhetsskolans tidsålder 39 Marknadsskolans tidsålder 49 Tanken om rättvis ojämlikhet 63 Medelklassfällan 71 När privilegier inte längre förpliktigar 83 Vad är en bra skola? 91 Referenser 103 Noter 109
Kräftgång Splittringen i uppfostringsväsendet föder splittring i människornas sinnen samt kväfer och undertrycker den enda makt, som kunnat och kan förena männi skorna i samhällen: sympatien — Ingen samkänsla är möjlig utan samlif, utan gemensamma fröjder, sorger och sträfvanden. Det är ej möjligt annat, än att människor som från sin spädaste ålder, då de djupaste intrycken mottagas, varit skilda i två läger, skola känna sig som främlingar och motståndare.1
Orden ovan är skrivna för snart 140 år sedan av libera len, folkskolläraren och sedermera ecklesiastikminis tern Fridtjuv Berg. Men beskrivningen känns olustigt relevant i dag. De sociala och ekonomiska klyftorna har ökat i Sverige under de senaste tre decennierna. Även skillnaden mellan olika skolor ökar, både vad det gäller elevernas sociala bakgrund och elevernas akademiska pre station. Skolan har länge haft i uppdrag att överbrygga och kompensera för, och på så sätt bromsa, alltför stora sociala och ekonomiska skillnader i samhället. Tanken har varit att det är i klassrummet som klassresan börjar. Så är det inte längre. Skolan är inte bara en spegelbild av
9
När Fridtjuv Berg satte sig ner 1883 för att författa Folkskolan såsom bottenskola var det just uppdelningen av barn efter social klass som upprörde och skrämde honom mest. Det Berg beskrev var det så kallade parallellskole systemet, där vilken typ av skola barnet gick i – folkskola, läroverk eller flickskola – framför allt berodde på vilken social klass som barnet tillhörde. Under 1800-talet utbild ades den framväxande medelklassens och den gamla sam hällselitens barn för sig vid läroverken medan barnen till bönderna och de egendomslösa hänvisades till folkskolan. Den övre medelklassens flickor gick i flickskolor, efter som de statliga läroverken var och förblev en stängd och
och de ökade ekonomiska klyftorna i samhället, utan fungerar också som en kil som vidgar sprickan ytterligare. Uppdelningen av elever sker inte bara mellan de som har och de som inte har. Även den relativt homogena medelklassen är i dagens svenska skola alltmer uppdelad i olika fraktioner, med olika skolor för de med kulturellt respektive ekonomiskt kapital. Dagens skola blir på så sätt alltmer uppdelad mellan en elit som fortfarande, men i ständigt minskande omfattning, går i skolor som betonar bildning framför vinstintressets logik och en allt större del av medelklassen och arbetarklassen som genom ett skenbart eget val styrs in i den kommersi aliserade massutbildningens domän. Skolan och hemmet har på så sätt blivit en del i samma ekokammare. Parallella världar utan kontakt sinsemellan har vuxit fram och bör jar nu cementeras. Ett skolsystem där åtskillnaden baseras på social bakgrund förstärker den här utvecklingen.
bostadssegregationen10
11
Det Berg ansåg som mest skadligt och splittrande med denna uppdelning var dock inte själva uppdelningen i sig. Berg reagerade på att uppdelningen av medborgare skedde så pass tidigt i livet och att det inte var begåvning eller fall enhet utan social börd som avgjorde om barnet skulle gå i folkskolan eller i läroverket. Enligt Berg hade samhället brutit sig loss från föreställningen om att några människor är av en högre art än andra, det vill säga det gamla nar rativet om en ”härskarstam” och en ”trälstam”. I stället hade samhället kommit till insikt om att alla människor av naturen är bröder, systrar och jämlikar. Berg såg inte att denna insikt reflekterades i den svenska skolan där ”det fria samhället får böja sig för yttre och konstlade åtskillnader som börd och förmögenhet”.3 Ett samhälle bör inte erbjuda ”en sorts utbildning åt fint folks barn och en
förbjuden värld för dem ända fram till 1927. Det segmen terade parallellskolesystemet, som fanns i hela Europa, återskapade på så sätt inte bara redan existerande sociala och ekonomiska skillnader, utan bidrog även till att för stärka dessa skillnader för generationer framöver. Skolan fungerade därmed som en legitimeringsinstans där sociala privilegier översattes till skolmässiga meriter. På ett par decennier hade den allmänt finansierade folkskolan dock gått från en ”fattigskola, en nödanstalt för befolkningens drägg” till en mer respekterad institution. Men enligt Berg fungerade folkskolan alltjämt som en ”kastinrättning” som splittrade samhället – i stället för folkskolan gick ”finare” folks barn via läroverkens elementaravdelningar vidare till de högre läroverken.2
Bergs bok var en av de krafter som satte en boll i sakta rullning. Från och med slutet av 1800-talet kom tanken om en gemensam skola för alla Sveriges barn att diskuteras och debatteras allt flitigare. Tankarna om en enhetsskola som utbildar alla Sveriges barn – oavsett social klass, i samma skola – förverkligades först 1962 i och med infö randet av den nioåriga obligatoriska grundskolan. Det är den skola som vi, i alla fall på pappret, har kvar än i dag. I praktiken har vi dock under de senaste tre decennierna befunnit oss i en kräftgång där den sociala uppdelningen mellan olika skolor har börjat påminna om 1800-talets
annan12 åt simpelt folks”. Berg konstaterade därmed att ”så länge fåfänga och fördomsfulla människor finns, så länge skall också skillnaden mellan ’bättre’ och ’sämre’ folk leva kvar i de dolda gömslena”.4 Men dessa fördomsfulla åsikter skulle inte tillåtas att ”sitta i högsätet och fodra offentlig hyllning, ej i sitt namn få lagar och förordningar utfärdade, ej som den bestämmande härskaren vara med vid stora samhällsinrättningars grundläggning”.5 Således var Bergs fältrop att ”samhället en gång utdrivit kastandan ur rättsväsendet och skall en gång även utdriva henne ur skolväsendet”.6 Hans liberala, borgerliga tankar om att den ömsesidiga misstro som rådde mellan de högre och lägre klasserna i Sverige skulle minska genom en rättvis och gemensam skola för alla, under ett och samma tak, har lett till att Berg fortfarande läses som en av de idémässiga grundarna till dagens svenska grundskola. Det vill säga en för alla barn allmän utbildningsgrund, tillika en gemen sam botten, innan framtida karriärvägar avgörs.
13 uppdelade parallellskolesystem. I samma stad finns det i dag skolor, ibland bara någon kilometer ifrån varandra, med diametralt skilda elevgrupper: i ena skolan går barnen till högutbildade (dock inte nödvändigtvis högavlönade) föräldrar inom kultur- och bildningsyrkerna. I den andra, i kvarteret intill, går barnen till föräldrar ur den sociala och ekonomiska fraktionen av den övre medelklassen. På andra sidan järnvägsspåren däremot går barnen till för äldrar där varje dag är en kamp att få ekonomin och livet att gå Bostadssegrationenihop.
spelar en stor roll i den segmen tering av skolor och elever som jag beskriver ovan. Det fria skolvalet, i den form som det fria skolvalet tillämpas i just Sverige, har bidragit mycket markant till att förstärka denna uppdelning. Jämfört med 1800-talets parallellskole system har dagens uppdelning av skolan i viss mån ännu mindre med barnens begåvning eller skolmässiga presta tioner att göra. I dagens skola sker inte någon selektion baserat på skolprestation förrän eleven ska gå över från högstadiet till gymnasiet. Den svenska versionen av det ”fria” skolvalet (eng. universal school choice) betraktas i de flesta länder som det mest radikala av de olika skolvals modellerna. Den svenska versionen av det fria skolvalet, blandat med den icke-selektiva grundskolan där alla föl jer samma läroplan, har skapat en katt-och-råtta-lek: den som väljer bort en viss grupp av människor blir i sin tur bortvald. Det som skulle bli ett val av olika pedagogiska alternativ har främst blivit ett val av klasskompisar. Här handlar det inte bara om en medelklass som väljer bort en
9 7 8 9 1 2 7 4 6 1 9 1 8
ISBN
Hur marknadsskolan splittrar Sverige är en iakttagelse av den svenska kräftgången mellan olika utbildningssystem och bildningsideal samt olika rättvise- och frihetstankar. Det är också en skildring av hur skolan håller på att förvandlas från en samhällsbärande institution med ett demokratiskt och socialt ansvar till en konsumentprodukt som vilken annan. Med dagens marknadsskola har eleven gått från medborgare till att bli en check.
Fokus i den här distinkta historieskrivningen ligger dels på skolans roll i den sociala uppdelningen av människor, dels på förhållandet mellan det allmänna och det enskilda. Det långa historiska perspektivet är viktigt om vi vill försöka förstå dagens svenska marknadsskola.Dettaärenbok skriven utifrån en tro på skolans viktiga roll för såväl den enskildes som hela samhällets utveckling. En bok om en alltmer splittrad skola är därmed också en bok om ett alltmer splittrat Sverige. 978-91-27-46191-8