9789127461802

% &

FYSISK AKTIVITET I FÖRSKOLAN %

DANIEL BERGLIND & %

INNEHÅLL

KAPITEL 1

FYSISK AKTIVITET I FÖRSKOLAN

OCH SAMHÄLLET 5

KAPITEL 2

FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

HOS BARN – VAD VI VET IDAG 15

KAPITEL 3

REKOMMENDATIONER FÖR FYSISK

AKTIVITET FÖR BARN 29

KAPITEL 4

HUR FYSISKT AKTIVA ÄR BARN? 35

KAPITEL 5

FÖRSKOLAN – EN ARENA FÖR ATT

FORMA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR 43

FYSISK AKTIVITET I FÖRSKOLAN OCH SAMHÄLLET

Förskolan är en arena i samhället med unika möjligheter att forma sunda, fysiska aktivitetsbeteenden hos befolkningen tidigt i livet. Goda vanor som sätts tidigt bidrar till en utjämning av socioekonomiska skillnader i ohälsa.

Eftersom den fysiska miljö vi lever i påverkar hur mycket vi rör på oss är det viktigt att aktivt arbeta med att skapa goda förutsättningar för fysisk aktivitet både i samhället i stort och hos förskolebarn. I det här kapitlet beskrivs hur förutsättningarna för ett sådant arbete ser ut i läroplanen samt vilka konkreta faktorer det finns i miljön och samhället som faktiskt påverkar hur vi rör oss och hur vi mår.

Ojämlikheter i hälsa i samhället

I Sverige idag är sjukdomsbördan ojämlikt fördelad i befolkningen, där socioekonomiska faktorer, som till exempel utbildning och inkomst, i stor utsträckning är kopplat till framtida risk för ohälsa.1 Sambandet mellan socioekonomi och risk att dö i förtid kan till viss del förklaras av att de med lägre socioekonomisk status oftare har högre fettmassa, högre blodtryck och röker i större utsträckning. Men mer än hälften (52 %) av sambanden mellan socioekonomi och risk att dö i förtid kvarstår efter justeringar för levnadsvanor och genetik.2 Detta belyser verkligen hur betydande påverkan socioekonomiska faktorer har på vår hälsa och på risken att utveckla sjukdom genom livet.

Den socioekonomiska diskrepansen i hälsa gäller även hos barn. Som exempel kan vi jämföra hälsan hos barn i två stadsdelar i Stockholm, Bromma och Skärholmen. Bromma har hög socioekonomisk status och Skärholmen är en stadsdel med låg socioekonomisk status. I dessa två stadsdelar är skillnaden mellan andelen fyraåringar med övervikt och obestias mycket stor, med lägst andel i Bromma (4,6 %) och högst andel i Skärholmen (18,2 %). Detta är en skillnad på nästan fyra gånger högre förekomst av övervikt och obesitas i Skärholmen jämfört med Bromma.3

Liknande socioekonomiska skillnader i hälsa finns även för våra levnadsvanor, som till exempel fysisk aktivitet. Svensk forskning har visat att barn till föräldrar med hög socioekonomisk status är mer fysiskt aktiva jämfört med barn till föräldrar med lägre socioekonomisk status.4 Och det är här som förskolorna har en unik möjlighet att verkligen göra skillnad för hälsan i samhället. Inte bara miljön på förskolor kan ses över, utan även miljön i hela samhället i stort, för miljön bestämmer hur fysiskt aktiva vi är.

Miljön bestämmer hur fysiskt aktiva vi är

Sjukdomsbördan hos en befolkning är till stor del effekten av en interaktion mellan individens genetiska uppsättning och den miljö som individen lever i. Det kommer alltid finnas en normalfördelning av levnadsvanor och hälsoutfall i en befolkning, det vill säga vissa individer kommer till exempel vara mer fysiskt aktiva än andra, eftersom hur aktiva vi är till viss del är kopplat till vår genetiska uppsättning.5 Dessutom kommer vissa individer ha en högre risk att utveckla sjukdom jämfört med andra, oavsett levnadsmiljö.6 Däremot kommer den miljö vi lever i bestämma hur förskjuten normalfördelningen är mot till exempel en stor eller liten andel av befolkningen som är fysiskt aktiva eller en stor eller liten andel av befolkningen som utvecklar en viss sjukdom. Läggs kraft på att utarbeta en bra miljö i samhället försvagas denna förskjutning mot utsatta delar av befolkningen och alla gynnas, oavsett socioekonomisk status.

Den genetiska uppsättning man föds med är alltså inget man kan förändra (bortsett från hur miljöfaktorer som t.ex. mammans rökning eller stress under fosterlivet kan förändra genuttryck via epigenetiska mekanismer, dvs. hur gener ”stängs av/ sätts på”). Däremot kan den fysiska miljön förändras. Vi vet idag att den miljö vi lever i till stor del påverkar våra levnadsvanor, som hur fysiskt aktiva vi är.

Som ett exempel kan nämnas urfolket hadza som lever i Tanzania. Hadza lever som samlare och jägare, det vill säga de samlar och jagar all sin mat och lever av vad naturen har att erbjuda, och äter allt från kött till rötter och honung baserat på vad de kommer över och årstidsvariation i utbud av föda. Forskning har visat att hadza är väldigt fysiskt aktiva (över 20 000 steg per dag)

som ett resultat av den miljö de lever i.7 Det krävs helt enkelt att de har en väldigt fysiskt aktiv vardag för att överleva.

Skulle vi nu hypotetiskt ta hela den svenska befolkningen, som är betydligt mindre fysiskt aktiv,8 och placera i Tanzanias skogar och på slätterna där hadza lever, skulle den svenska befolkningen med största sannolikhet öka sina nivåer av fysisk aktivitet, som en anpassning för att överleva i den miljön. Poängen med detta tankeexperiment är att påvisa att den fysiska miljö vi lever i till stor del formar och bestämmer hur fysiskt aktiva vi är på populationsnivå och detta gäller hos både barn och vuxna.9 Lever vi i en miljö som främjar ett fysiskt aktivt liv kommer vi bli mer fysiskt aktiva på populationsnivå. Är det till exempel enklare att gå eller cykla jämfört med att åka bil, för att ta sig mellan punkt A och B, så kommer fler att välja aktiv transport. Detsamma gäller för miljöer som inspirerar till lek och rörelse hos barn. Ta några barn i förskoleåldern och (i) placera dem på en tom asfalterad yta, eller (ii) placera dem i valfritt lekland eller en park med en massa lekutrustning, var är det störst sannolikhet att barnen rör sig mest? Eller, åk till närmaste lekland och observera hur fysiskt aktiva barn är. Det är svårt att hitta barn är som sitter still i denna miljö. Som kontrast kan man observera hur aktiva barn är när de går på bio. Två helt olika arenor där den ena främjar barns fysiska aktivitet och den andra inte gör det.

Sammanställning av forskning visar att samhällen som är mer ”inbjudande” till fysisk aktivitet, via till exempel större täthet av parker eller grönområden, god tillgång till cykelvägar, trottoarer och väl utbyggd kollektivtrafik, är kopplade till mer fysisk aktivitet10 och mindre ohälsa11 hos barn och vuxna i en befolkning. Ett väl utbyggt kollektivtrafiksystem har visat sig öka antalet

steg från aktiv transport hos barn och vuxna med 44–133 procent.12 Att anlägga nya parker och områden med grönska i städer samt öka kvaliteten på parker och lekplatser har visat sig kunna fördubbla andelen aktiva besökare. Därutöver kan nybyggnation av cykel- och gångvägar i en stad öka andelen som cyklar och går till och från jobbet.13 Sådana förändringar i byggnadsmiljön har potential att påverka hela befolkningens nivåer av fysisk aktivitet, oavsett genetiska eller socioekonomiska förutsättningar.

Om klimatförändringarnas effekter och hälsorisker

Hälso- och miljörisker till följd av klimateffekter i tätorter förväntas öka de kommande åren, särskilt i större städer. Grönområden och förbättring av reflekterande egenskaper (s.k. albedo) av ytor inne i en stad är en relativt enkel och kostnadseffektiv strategi för lufttemperaturreglering, minskade föroreningar, bevarande av biologisk mångfald och reducering av risken för översvämningar i städer.14 Utöver det kan grönområden i städer rena luften genom att absorbera miljöfarliga partiklar, minska buller, skydda från skadlig UV-strålning och vara sociala mötesplatser och utemiljöer för såväl fysisk aktivitet som rekreation och vila. Att bygga in ytor med hög reflektionsförmåga i städer har en temperatursänkande effekt under varma sommardagar då dessa ytor i stor utsträckning reflekterar solljus (högt albedo). Asfalt har ett lågt albedo-värde (ca. 0,1) och absorberar solljus i stor utsträckning, vilket medför att städer med mycket asfalt blir varma. Skillnaden i temperatur mellan städer med mycket asfalt och liknande absorberande ytor jämfört med landsbygd med reflekterande grönytor kan ibland vara så stor som 12 °C.

I slutet av 2022 lanserades evidensbaserade rekommendationer för grönska i städer för att reglera temperatur, förbättra mikroklimatet, mildra luft- och bullerföroreningar och förbättra psykisk och fysisk hälsa hos befolkningen i städer.15 En ökad täckningsgrad av grönområden till 30 procent kan kyla städer med i medeltal 0,4 °C, och minska värmerelaterade dödsfall under sommarmånaderna med 1,84 procent i Europa.16

Följaktligen är fler grönområden i städer en hållbar strategi för att mildra effekterna av klimatförändringar i stadsmiljöer och gynna en bättre hälsa i befolkningen. I rekommendationerna för mer grönska i städer finns följande konkreta riktlinjer:

• Ha minst 3 träd i sikte/synfält från varje hem, skola, förskola och arbetsplats.

• Se till att minst 30 procent av varje kvarter/område utgörs av grönyta och skuggas av trädkronor.

• Ha inte mer än 300 meter till närmaste offentliga grönområde från varje bostad.

Ytterligare exempel på förändringar i den fysiska miljön är införandet av ”bilfria” städer (där biltrafik begränsas med olika metoder), som görs i till exempel Oslo, Helsingfors, Hamburg och Madrid. En minskning av antalet bilar i städer kommer att innebära ett minskat behov av parkeringsplatser och vägyta, vilket ökar möjligheter att öka antalet parker samt cykel- och gångvägar i städer. Detta kommer med största sannolikhet att leda till att fler vuxna och barn väljer aktiv transport i vardagen17 och därigenom ökar nivåer av fysisk aktivitet på populationsnivå.18 Att minska biltrafik i städer ger inte bara positiva effekter i form av minskade utsläpp, utan bidrar även till mer hälsofrämjande fysisk aktivitet i samhället.

Vad i den fysiska miljön är kopplat till hur fysiskt aktiva barn är?

Data från flera forskningsöversikter visar att den fysiska miljön påverkar hur fysiskt aktiva barn är.19 Faktorer som påverkar hur aktiva barn är inkluderar:

• närhet till parker och grönområden

• god infrastruktur för aktiv transport, till exempel väl utbyggda trottoarer och säkra cykelvägar

• väl utbyggd kollektivtrafik.

Forskning från 2022 visar att miljöfaktorer, som grönområden, infrastruktur, trottoarer och cykelvägar, även har en koppling till barns nivåer av obesitas.20 Ett samhälle med många grönområden och en god infrastruktur kan alltså både öka barns nivåer av fysisk aktivitet och minska förekomsten av obesitas i samhället.

Ett mycket talande exempel på hur förändringar i miljön kan göra så att individer blir mer fysiskt aktiva kommer från forskning kring trappor. Flertalet studier visar att på platser där man förändrat den fysiska miljön (ofta på arbetsplatser) så att trappor byggts om så de blir mer ”attraktiva” och flyttas fram och alternativ såsom hiss eller rulltrappa görs till ett andrahandsalternativ (viktigt att dessa finns för individer som på grund av fysiska begränsningar inte kan gå i trappor) så ökar individers fysiska aktivitet, det vill säga fler tar trappan i stället för hissen eller rulltrappan.21 Detta är ett tydligt exempel på när man intervenerat på en strukturell nivå, i den fysiska miljön, för att på så sätt öka fysisk aktivitet på ”populationsnivå”. Man kan helt enkelt via en sådan här strukturell intervention påverka ett stort antal individers nivåer av fysisk aktivitet, utan att intervenera på individnivå.

Förskolans roll för fysisk aktivitet i samhället

Förskolan är en arena som når en stor del av befolkningen, oavsett socioekonomiska förutsättningar, och har potential att utjämna socioekonomiska skillnader i levnadsvanor och ohälsa.

På förskolan spenderar en stor andel yngre barn i befolkningen, oavsett socioekonomiska förutsättningar, en betydande del av sin vakna tid. Förskolor har således en möjlighet att erbjuda yngre barn hälsosamma nivåer av fysisk aktivitet och forma sunda fysiska aktivitetsbeteenden. Den stora skillnaden i yngre barns fysiska aktivitet beroende av socioekonomiska förutsättningar förstärker befintliga hälsoskillnader och hotar att ytterligare öka socioekonomiska skillnader i hälsa, eftersom kontrasten i fysisk aktivitet kommer att visa sig som ojämlik sjukdomsbörda i vuxen ålder. Även om det inte är förskolans primära uppgift att forma barns fysiska aktivitetsbeteenden så är det en unik möjlighet förskolan har. Vikten av fysisk aktivitet är även något som nämns i läroplanen för förskolan, till exempel: Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter.22

Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande samt hållbar utveckling.23

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla […] motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.24

Det är grundläggande och helt naturligt att förskolan arbetar med att skapa goda hälsobeteenden hos barn, till exempel i form av hur man bör interagera med andra barn. Det bör vara lika grundläggande och självklart att förskolan även strävar efter att grundlägga hälsosamma vanor för fysisk aktivitet. I läroplanen för förskolan nämns även:

Utbildningen ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt.25

Således bör förskolan ta del av den samlade vetenskapliga kunskapen om hur man på bästa sätt utformar förskolans rutiner och arbetar effektivt för att stimulera barn till fysisk aktivitet och därigenom lägga grunden för hälsosamma vanor för fysisk aktivitet genom livet.

En studie från 2021 där man jämför förskolans styrdokument i de fem nordiska länderna Sverige, Island, Norge, Finland och Danmark visar att Sverige är sämst av de nordiska länderna på att belysa vikten av fysisk aktivitet och rörelse i styrdokument för förskolan.26 Detta medför att svenska förskolebarn riskerar att få sämre förutsättningar för att etablera hälsosamma rörelsevanor och inte få möjlighet att utveckla sin motorik och rörelseförmåga till fullo. Eftersom nivåer av fysisk aktivitet från barndomen tenderar att bestå genom livet27 så kan detta leda till en större sjukdomsbörda i samhället. I de följande kapitlen kommer förslag på enkla, strukturella interventioner som kan göras i förskolemiljön och arbetet på förskolor. Enkla förändringar som kan göra stor skillnad för enskilda individers och hela samhällets hälsa.

Sammanfattning

• Den fysiska miljö vi lever i påverkar hur fysiskt aktiva vi är på populationsnivå.

• Fler grönområden i städer kan reglera temperaturen, minska effekten av klimatförändringar, mildra luft- och bullerföroreningar och förbättra psykisk och fysisk hälsa hos befolkningen.

• Minskad bilism och väl utvecklad kollektivtrafik gynnar fysisk aktivitet på populationsnivå.

• Barns nivåer av fysisk aktivitet i samhället är beroende av socioekonomisk tillhörighet.

• Förskolan har en unik möjlighet att forma sunda fysiska aktivitetsbeteenden på populationsnivå och utjämna socioekonomiska skillnader i ohälsa.

• Det är grundläggande och bör vara en naturlig del i förskolans arbetssätt att aktivt arbeta med att skapa goda förutsättningar för fysisk aktivitet hos förskolebarn. &

FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA HOS BARN – VAD

VI VET IDAG

I det här kapitlet beskrivs vad fysisk aktivitet är och vilken evidens det finns för samband mellan förskolebarns nivåer av fysisk aktivitet och hälsa. Här redogörs även för hur fysisk aktivitet i samhället är hänger samman med sjukdom, och vilken ekonomisk påverkan detta kan ha för samhället. Slutligen diskuteras hur aktivitetsvanor tenderar att följa genom livet samt hur effekterna av fysisk aktivitet och träning skiljer sig åt mellan vuxna och barn.

Förskolan är en samhällsarena som når nästan alla barn, oavsett socioekonomisk tillhörighet, och här finns därför en unik möjlighet att lägga grunden för hälsosamma vanor för fysisk aktivitet tidigt i barndomen. Detta minskar sjukdomsbördan i samhället på sikt, eftersom tidigt introducerade vanor tenderar att bestå genom livet.

Den här boken beskriver hur barns rörelsemönster ser ut och vilka faktorer och arbetssätt som påverkar nivån av fysisk aktivitet hos förskolebarn. De fakta som presenteras bygger på en gedigen sammanställning av kunskapsläget och författarens omfattande forskning.

Med konkreta exempel och rekommendationer, utvärderingsformulär och diskussionsfrågor ges förskolepersonal handfasta verktyg att skapa förändring i såväl sitt vardagliga arbete som i sin utomhus­ och inomhusmiljö, för att gynna fysisk aktivitet och hälsa hos alla förskolebarn.

ISBN 978-91-27-46180-2