visar på förskollärarprogrammet och grundskollärarprogrammet med in riktning mot förskoleklass och års kurs 1–3. Hon samverkar med för skolor och skolor med fokus på barns och elevers ordförrådsutveckling och förespråkar en medveten och systema
Boel De Geer
OR D K U N S K AP
”
Ett starkt språk med ett stort och välorganiserat ordförråd är alltså inte bara viktigt för skolframgång, utan också en förutsättning för att kunna ta plats i det demokratiska samhället. UR INLEDNINGEN
”
i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år
i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år
tisk undervisning i ordkunskap.
ORDKUNSKAP
vid Södertörns högskola och under
Boel De Geer
Boel De Geer är docent i svenska
n strukturerad ordkunskapsundervisning stärker barns och elevers ordförråd och gynnar på samma gång deras språkför ståelse och språkliga medvetenhet. För att kunna skapa sådan undervisning krävs att lärare har kunskaper både i och om språk. Denna bok ger handfasta och forskningsförank rade tips på hur man genom ett språkutvecklande förhållningssätt kan skapa en lekfull ordkunskaps undervisning som möjliggör för barn och elever att upptäcka och uppmärksamma ordens fantastiska värld – en undervisning där lärandet drivs av kreati vitet och trygghet och där barnen kan göra orden till ”sina”, det vill säga där de kan äga orden. Ordkunskap i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år riktar sig till alla yrkesverksamma i försko lan och skolan, liksom till lärarutbildare och blivande lärare. Den passar även föräldrar och alla som är nyfikna på varför vi säger ”pangkaka” i stället för ”pannkaka”, om Jonatan Lejonhjärta egentligen inte bodde i Köttfärsdalen och om det är svårt att ”bala taklänges”.
ISBN 978-91-27-46179-6
9 789127 461796
978-91-27-46179-6_ordkunskap oms.indd 2-3,5
2022-05-18 10:29
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 1
2022-05-18 11:57
Innehåll
Inledning
5
KAPITE L 1
Ord som medborgerlig rättighet och möjlighet
15
KAPITE L 2
Ordens plats och roll i språket
35
KAPITE L 3
Ordförrådet – omfång och organisation
64
KAPITE L 4
Ordförrådets utveckling
101
KAPITE L 5
Ett systematiskt och explicit arbete med ordkunskap
123
KAPITE L 6
Ett språkutvecklande förhållningssätt med ord i fokus
189
Slutord
205
Kort beskrivning av svenskans uttal, prosodi och grammatik
207
Referenser
239
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 3
2022-05-18 11:57
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 4
2022-05-18 11:57
Inledning
rden i ett språk utgör det nav kring vilket all
kommunikation, muntlig som skriftlig, kretsar och ett rikt ordförråd är en förutsättning för språkförståelse (Biemiller, 2015) och språkförståelse i sin tur är avgörande för läsförståelse (Baumann m.fl., 2003). Ju större och mer välorganiserade ordförråd barn och elever har, på alla sina språk, desto större möjligheter har de att uttrycka sig nyanserat och precist och desto lättare kan de också förstå andra. Ett rikt och välstrukturerat ordförråd utgör grunden för ett starkt språk och har också visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn bakom goda skolresultat, menar Vermeer (2001). När det gäller flerspråkiga elever är ordförståelse särskilt betydelsefull för deras litteracitetsutveckling (August & Shanahan, 2006; August m.fl., 2005). Den här boken handlar om betydelsen av att stärka och fördjupa barns och elevers ordförråd genom strukturerad undervisning i ordkunskap. Det sägs att språk är makt, och till stor del stämmer det – ett starkt språk ger människor större möjligheter att styra över och påverka sina liv och hantera den nödvändiga vardagens krav. Motsatsen gäller dessvärre också. Utan ett starkt språk, 5
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 5
2022-05-18 11:57
och framför allt med ett mindre utvecklat ordförråd, försvåras människors språkliga bemäktigande och det är både tragiskt och onödigt att behöva uppleva de känslor av oförmåga, misslyckande och vanmakt som ett svagare språk och ordförråd kan få till följd. Ett starkt språk med ett stort och välorganiserat ordförråd är alltså inte bara viktigt för skolframgång, utan också en förutsättning för att kunna ta plats i det demokratiska samhället. Helt enkelt för att ta makten över sitt liv. Det finns en uppsjö av språkbloggar, lärarbloggar, biblioteksbloggar och andra hemsidor som skriver om barns och elevers språkutveckling i allmänhet och ibland också om ordförrådsutveckling i synnerhet. Där återkommer om och om igen de vid det här laget nästan mantraliknande insikter som formulerats av Mats Myrberg1, professor emeritus i specialpedagogik: W För att klara sig bra i vuxen- och samhällslivet behövs ett ordförråd på minst 50 000 ord. W För att förstå läroböcker i årskurs 3 krävs ett större ordförråd än vad som krävs för att hänga med i tv:s underhållningsprogram. W En sjuttonåring som har läst och/eller lyssnat regelbundet på texter har 50 000–70 000 ord i sitt ordförråd. W En sjuttonåring som inte läst och/eller lyssnat till texter har bara 15 000–17 000 ord i sitt ordförråd. Läsning utgör en odiskutabel källa till utveckling av ordförråd och kan innebära både högläsning av vuxna och barns egen läsning. Det senare förutsätter dock att barn kan läsa – och att de kan läsa med flyt och förståelse. Det finns en allmänt utbredd tro att så snart en elev har lärt sig läsa kommer eleven automatiskt att lära sig nya ord genom läsningen. Många elever i 1
Se t.ex. UR, 2017; Birr Moje m.fl., 2020.
6
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 6
2022-05-18 11:57
förskoleklass och grundskolans tidigare år är emellertid, enligt Biemiller (2015), ännu prelitterata och läser inte tillräckligt väl för att kunna utnyttja text som källa till ordinlärning i någon högre utsträckning. De behöver få möta nya ord muntligt. Detta gäller särskilt elever med begränsat ordförråd och svagare generell språkförmåga. Svaga läsare lär sig färre ord via böcker, eftersom de läser sakta, med möda och med svagare förståelse. En del elever kan läsa flytande och ändå inte förstå det de läser. De behärskar själva avkodningen, men kan ändå inte skapa någon förståelse för innehållet, ofta på grund av ett begränsat ordförråd. De visar stolt upp sin förmåga i samband med högläsningsuppgifter men de läser, av förklarliga skäl, inte på egen hand med samma entusiasm. För att ordförrådet ska kunna utvecklas genom elevers egen läsning är det en förutsättning att de inte bara kan utan också vill läsa. Svaga läsare läser ogärna och läser därför färre böcker än lässtarka och språkstarka elever. De böcker som används för läsinlärning är dessutom ofta av enklare slag, inte bara med färre sidor, färre och kortare meningar per sida, utan också med föga utmanande vokabulär (Biemiller & Boote, 2006). Samtidigt är utvecklingen för goda läsare den motsatta. De läser mycket och gärna, eftersom de med lätthet förstår vad de läser. De klarar av att läsa svårare böcker och blir därför utmanade med ett mer avancerat språk och ord som de inte normalt möter i vardaglig kommunikation. Detta motsatsförhållande brukar kallas för Matteuseffekten2 – barn som redan har ett rikt ordförråd har större förutsättningar att bygga vidare på detta än barn som inte kan så många ord. Det är knappast försvarbart att som 2
Uttrycket Matteuseffekten har fått sitt namn från Matteusevangeliet i Bibeln (Matt 25:29). Begreppet används också i andra sammanhang för att beskriva hur den som har något (en kunskap eller förmåga) kommer att få mer medan den som saknar detta blir missgynnad.
7
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 7
2022-05-18 11:57
lärare i förskola och skola inte göra sitt yttersta för att minska skillnader i barns och elevers ordförråd genom explicit undervisning i ordkunskap. Oavsett ålder lär vi oss nya ord i en kontext som kan vara både direkt och muntlig eller indirekt och skriftlig. Biemiller (2015) menar att elever i de yngre åldrarna kan lära sig 300 ord per år i direkt undervisningssituation. Men det är först från och med grundskolans mellanår som ordinlärning i huvudsak sker indirekt genom läsning.
Ordkunskap i alla språk Den betydelsefulla undervisningen om ord och i ordkunskap handlar inte bara om det svenska språket. För flerspråkiga elever är en systematisk ordkunskapsundervisning också på modersmålet minst lika viktig, om inte viktigare. Ett välutvecklat ordförråd och en stark språkförståelse på modersmålet underlättar flerspråkiga elevers ordförrådsutveckling och språkförståelse och därigenom också deras kunskapsutveckling. Flerspråkiga elever behöver få använda och utveckla sitt modersmål på en nivå som är mer avancerad än de ord och uttryck som används i vardagliga sammanhang i hemmet. Med en modersmålsundervisning av hög kvalitet, som bygger en bro mellan elevens vardagliga språk och skolans kunskapsrelaterade språk, kommer elevernas ordförråd på modersmålet att kunna stödja deras kunskapsutveckling och dessutom stödja deras ordförrådsutveckling på svenska. Därför behövs ordkunskapsundervisning också på elevernas modersmål. Det finns alltför många unga vuxna i Sverige som sörjer att de inte har fått möjlighet att utveckla sitt modersmål i den utsträckning som de skulle ha velat. Det finns flera orsaker till varför det kan ha blivit så. Vårdnadshavare avstår från att använda modersmålet i tron att 8
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 8
2022-05-18 11:57
barnet ska lära sig svenska lättare om det får fokusera på ett språk. En annan orsak kan vara att barnet väljer att hålla sig till svenska, eftersom det använder språket i skolan, med kompisar och syskon. Några vill inte uppfattas som ”avvikande” och vill därför inte delta i modersmålsundervisning. Det talas ofta om det kompetenta barnet (mindre ofta om den kompetenta eleven) som utforskar och upptäcker sin omvärld, däribland språket, i samspel med andra, barn och vuxna. Men barn kan inte hela tiden upptäcka allt på egen hand. Det behövs också vägledning av en kompetent vuxen för att upptäcka ords betydelser, strukturer och användningsområden för att bygga en större språkförståelse. Detta kan åstadkommas både genom en explicit och strukturerad undervisning i och genom spontana och nyfikna samtal om ordkunskap. Den kompetente vuxne måste vara lyhörd och alert och fånga upp barns och elevers kommentarer om språk och kan också med fördel fånga ord och uttryck i det pågående samtalet och styra den gemensamma uppmärksamheten dit. Även om barn och elever utvecklar sina ordförråd genom olika kontakter och i olika sammanhang är det vanligtvis de kompetenta lärarna som kan bidra med ordkunskapen, det vill säga kunskapen och medvetenheten om orden, förutsatt att de själva har denna kunskap och medvetenhet.
Explicit och strukturerad undervisning i ordkunskap Pauline Gibbons förklarar att explicit undervisning handlar om att uppmuntra barn och elever till att tänka på hur språket används i olika sammanhang. Undervisningen går ut på att barn och elever får utveckla kunskaper som går att använda i verkliga livet och deras språkförståelse utvecklas bäst i naturliga sammanhang (Gibbons, 2006). 9
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 9
2022-05-18 11:57
En explicit och strukturerad undervisning i ordkunskap bedrivs bäst muntligt och i gemenskap. Skriften kan utgöra ett stöd och arbetsredskap för att tydliggöra och befästa kunskaperna, men det är i medvetna och undersökande samtal som ordkunskapsundervisningen kommer till sin rätt. Muntligt arbete med ord och ordkunskap ger en rad positiva effekter som alla utgör delar i ett utökat ordförråd: W Det ger ett säkrare uttal. En del ord är så svåra att uttala att till och med vuxna har svårt med dem (t.ex. Schweiz, gelatin och statsepidemiolog), så det finns all anledning att låta barn och elever få uppleva hur ord faktiskt låter. W Det ger kunskaper i grammatik. När ord och ordformer diskuteras och undersöks i en språklig kontext får barn och elever upp ögonen för till exempel genus (heter det en eller ett?), morfologi och syntax. Ord används sällan isolerat utan ingår i yttranden som i sin tur ingår i en kontext. W Det ger insikt i och förståelse för pragmatik. Undervisning i ordkunskap handlar om att undersöka i vilka situationer ord används och vad ord innebär när de används i olika situationer. W Det ger semantiska kunskaper. Ordkunskap innebär att diskutera ords olika betydelser, också i kombination med andra ord, och hur de betydelsemässigt relaterar till andra ord. Ett välorganiserat ordförråd underlättar också ordmobiliseringen, förmågan att snabbt hitta rätt ord. Om mindre tid behöver läggas på att söka efter ord kan mer energi läggas på att formulera välfungerande yttranden. W Det ger träning i stavning. Lika viktigt som att kunna uttala ord är att kunna skriva dem. Skriften utgör ett stöd i det muntliga arbetet.
10
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 10
2022-05-18 11:57
W Det stärker den språkliga kreativiteten. Kunskaper om ordbildningsmönster skapar mönster och modeller för att bilda ord som fångar talarens avsikt. W Det stärker språkförståelsen och därmed även läsförståelsen, eftersom läsförståelse till stor del är beroende av ett välbyggt ordförråd. En högre grad av läsförståelse kan i sin tur påverka elevers läslust. W Det stärker den språkliga medvetenheten på språkets samtliga nivåer – fonologiskt, morfologiskt, syntaktiskt, semantiskt och pragmatiskt. Med språklig medvetenhet blir själva språket ett samtalsämne och att arbeta med ord och ordkunskap stärker barns och elevers språkliga medvetenhet på långt flera plan än vad arbete med enbart fonologisk medvetenhet gör. Det kan innebära samtal kring frågor som: W Vad är en vakthund och vad är en hundvakt? Och vad är en ledarhund eller en grythund? W Vad betyder hästbiten? W Vad är det för skillnad mellan begreppen bilfri och billös? W Vad är det för skillnad mellan att titta upp, titta in, titta ut, titta på, titta fram, titta bort …? W Vad betyder vakna och vad betyder väcka? W Vad betyder inse och vad betyder se in? W Vad kan du säga när du inte har träffat någon som du tycker mycket om på länge? W Hur kan du säga när du vill få en kaka till?
11
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 11
2022-05-18 11:57
Det är inte tillräckligt att ge barn och elever ”översättningar” till nya ord i syfte att utveckla deras ordförråd. För att skapa bredd och djup i ordförrådet är det nödvändigt att fokusera på ordkunskap ur flera aspekter. Enligt Paul Nation (2013) innebär uttrycket ”att kunna ett ord” att ha kunskaper om ords struktur, betydelser och användning. Struktur handlar om ords uppbyggnad i fonem (språkljud), grafem (bokstäver), morfem samt ords placering i uttryck och satser. Betydelser inriktar sig på just ords betydelser, inte bara isolerat utan också i relation till och tillsammans med andra ord. Användning innebär att undervisningen fokuserar på ords användning i olika sammanhang. För många barn och elever, oavsett om de har svenska som förstaspråk eller andraspråk, utgör timmarna i förskola och skola den enda tid de har att möta ett utvecklande och utmanande språk. Förskolans och skolans kompensatoriska uppdrag när det gäller språket är komplext och kunskapskrävande. Det är i detta sammanhang viktigt att släppa ”brist-och tycka-synd-om”-perspektivet. Språket är inte statiskt. Det utvecklas, både som system och hos enskilda individer. I stället för språkbrister kan vi utgå från vad varje barn eller elev kan språkligt och utgå därifrån i undervisningen. Det är inte synd om barn med mindre utvecklade ordförråd. De har alla förutsättningar att utveckla sina ordförråd tillsammans med medvetna lärare som har kunskap om vad som kan göras, varför det behöver göras, hur det kan göras och framför allt krävs en medvetenhet om att det går att göra. Lärare i förskola och skola kan inte lära alla barn och elever alla ord. Däremot går det att med explicit och strukturerad undervisning i ordkunskap erbjuda redskap att bygga en språklig medvetenhet om ords strukturer, betydelser och användningsmöjligheter. Denna medvetenhet kan i sin tur utgöra ett stöd för språkförståelse och språkanvändning, både i och utanför 12
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 12
2022-05-18 11:57
förskola och skola. Ett medvetet och systematiskt ordkunskapsarbete ger strategier för att förstå och använda nya ord. Undervisning i ordkunskap handlar om att med lustfyllda, meningsfulla och angelägna medel skapa och möjliggöra för barn och elever att upptäcka och uppmärksamma ord, både i planerade aktiviteter och i spontana vardagliga samtal. För att kunna skapa sådan undervisning krävs att lärare har kunskaper både i och om språk, tillika ett utvecklat språkligt förhållningssätt. Lärare kan inte bara gå på språklig magkänsla. Joshi (2005) studerade effekter av ordförrådsträningsprogram i syfte att förbättra elevers läsförståelse och fann att om ord upplevs som intressanta, viktiga och användbara är det lättare lära sig dem. Också DeVries betonar lustfylldhetens betydelse. Barn och elever behöver få uppleva nöjet i att uttala ord med många stavelser, lyssna på ljud i ord och använda dem i daglig konversation (DeVries, 2012). Det är viktigt att som lärare uppleva och utstråla att ord är intressanta och meningsfulla. Många forskare poängterar särskilt lekfullheten. Det måste vara engagerande och roligt att möta nya ord, och undervisningen behöver genomföras på ett lekfullt och för barn och elever meningsfullt och angeläget sätt. Om ord upplevs som intressanta, viktiga och användbara är det lättare att göra orden till sina – att äga orden. Lärares språkliga medvetenhet behövs inte bara i planerade aktiviteter. I samband med planering av lektioner är det lättare att systematiskt analysera vad som ska göras och hur. Lärare behöver emellertid också besitta en medveten spontanitet, så att de i varje situation kan utnyttja sin egen språkliga medvetenhet för att explicitgöra språket för barn och elever. Här blir ”undervisningen” indirekt och läraren utgör en språklig förebild och använder språket på ett medvetet modellerande sätt.
13
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 13
2022-05-18 11:57
Bokens upplägg Boken består av sex kapitel. I första kapitlet beskrivs ordförrådets betydelse i samhälle och skola. Hur tydliga är skolans styrdokument med att undervisningen ska innehålla ordkunskap? Hur mycket fokus läggs på frågor om ordförråd och ordkunskap på landets lärarutbildningar? Och vad menar vi egentligen med många av de självklarheter som sägs ska genomsyra verksamheten i förskola och skola? Kapitel två handlar om språkförmågans omfattning, om olika språkliga register – olika mönster för språkanvändning för olika sammanhang, om olika sorters ord för olika sammanhang. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om vikten av att barn och elever får möjlighet att utveckla ett kontextreducerat, resonerande språk för att kunna uttrycka kunskaper. I kapitel tre ligger fokus på ordförrådet, dess innehåll och struktur. Vad är ord? Hur är de uppbyggda och hur skapas nya ord? Vilka betydelserelationer finns det och hur organiseras orden i ordförrådet? Vad är skillnaden mellan språkförmåga och språklig medvetenhet? För att kunna arbeta med ordförråd och ordkunskap i förskola och skola behövs en genomgång av hur ordförrådet utvecklas hos första- och andraspråksinlärare. En sådan ges i kapitel fyra. Kapitel fem fokuserar på didaktiskt arbete med ordförråd och ordkunskap. Det handlar om grundläggande principer bakom undervisning om ord och ger exempel på hur man kan arbeta med ordkunskap i förskola och skola. Det avslutande och sjätte kapitlet diskuterar vad ett språkutvecklande förhållningssätt med fokus på ordkunskap behöver i kraft av kunskaper, resurser och kollegialt engagemang. Sist i boken finns också en kort genomgång av svenskans uttal och grundläggande grammatik, som kan vara till hjälp för den som vill friska upp sina kunskaper. 14
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 14
2022-05-18 11:57
KAPITE L 1
Ord som medborgerlig rättighet och möjlighet
rdförrådet utgör endast en del av människans
språkliga förmåga, men en synnerligen central del. Med orden som byggstenar skapas språklig kommunikation, i tal och i skrift, för att uttrycka tankar, känslor, åsikter och kunskaper. Genom hela människans liv ökar ordförrådet, och det struktureras och omstruktureras konstant, som en följd av nya erfarenheter, behov och kunskaper. Förskole- och skolåren utgör intensiva perioder av ordförrådsutveckling i barns och ungas liv och förskola och skola bär ett stort ansvar när det gäller att stödja denna utveckling. Detta kapitel diskuterar ordförståelsens betydelse för ett jämlikt och demokratiskt samhälle och betonar vikten av att skolan genom explicit undervisning i ordkunskap ger barn och elever en god ordförståelse och redskap att på egen hand utvidga en medveten språkförståelse.
Orden i samhället Ordförrådet är grundläggande för all språkförståelse, både muntlig (hörförståelse) och skriftlig (läsförståelse), för såväl 15
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 15
2022-05-18 11:57
en- som flerspråkiga barn och elever. Uttal och grammatiska strukturer bidrar också till förståelsen, men det går att göra sig förstådd utan ett idiomatiskt uttal och med enkla grammatiska konstruktioner. Men saknas ord hjälper varken idiomatiskt uttal eller välutvecklad grammatik. Med ett begränsat ordförråd går det inte att kommunicera tydligt och nyanserat och det går inte att skapa förståelse i någon djupare mening. Dessutom påverkas möjligheterna till kunskapsutveckling och fördjupat lärande. Ordförståelse är lika viktig i alla barns språkliga repertoarer, inte bara när det gäller språket som används i skolan. Idéhistorikern Sven-Eric Liedman skrev i Dagens Nyheter den 3 juni 2021: ”Orden som man behärskar avgör räckvidden på det man kan uttrycka eller föreställa sig. Med ord möblerar vi vår värld.” Människor behöver ett utvecklat ordförråd för att kunna uttrycka sig nyanserat, för att förstå och göra sig förstådda, i tal och än mer i skrift. Såväl talat som skrivet språk bygger på ordförståelse, både hos den som talar eller skriver och hos den som lyssnar eller läser. Barn och elever har rätt att få utveckla ett ordförråd som bär dem genom studier, yrkesliv och privatliv, kort sagt för att kunna fungera och delta i samhällslivet. EU beslutade 2006 om åtta nyckelkompetenser som ska ligga till grund för ett livslångt lärande hos medlemsländernas medborgare (Regeringskansliet, 2018). I förlängningen handlar det också om vad samhället faktiskt behöver. Nyckelkompetenserna rör kunskaper inom olika områden: W kommunikation på modersmålet W kommunikation på främmande språk W matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens W digital kompetens 16
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 16
2022-05-18 11:57
W lära att lära W social och medborgerlig kompetens W initiativförmåga och företagaranda W kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Det är svårt att föreställa sig att någon enda av dessa förmågor har förutsättningar att utvecklas utan en välutvecklad språkförståelse, vars kärna utgörs av ett rikt ordförråd. I kapitel två diskuteras vad det innebär att behärska ett språk och den centrala roll som orden intar i språket. Samhället ställer allt högre krav på språk- och läsförståelse och knappast något yrke går längre att utföra utan god läsförståelse. Det krävs också en utvecklad språk- och läsförståelse för att kunna följa med i samhällsdebatten, läsa nyheter och delta i ett demokratiskt samhällsliv. Även utan att aspirera på någon ledande position i samhället är det nödvändigt att känna till sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter samt att kunna utföra uppgifter som kräver läs- och skrivförmåga, till exempel att läsa meddelanden, information och instruktioner, fylla i blanketter för att ansöka om något eller överklaga beslut som uppfattas som felaktiga. En studie av resultaten på högskoleprovets ordkunskapstest under perioden 2000–2011, visar nedåtgående resultat hos unga vuxna i åldrarna 19–25 år (Gustafsson & Håkansson, 2017). Poängmedelvärdet för denna grupp har minskat över undersökningsperioden, utan att provet i sig har försvårats. Samtidigt har poängmedelvärdet för äldre deltagare (25–39 år samt 40 år och äldre) ökat och klyftan mellan äldre och yngre provdeltagare har ökat. En annan studie (Thelander, 2019) foku serar på elever med svenska som modersmål i gymnasieskolans årskurs två i en resursstark skola med höga intagningspoäng. 17
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 17
2022-05-18 11:57
Även dessa elever visar sig, trots sina goda förutsättningar, ha ett svagt ordförråd i relation till de krav som ställs i arbetsliv och högskolestudier. En av studiens slutsatser är att elever måste få explicit undervisning i ordförståelsestrategier. Hinkel (2003) konstaterar att inte ens för universitetsstuderande räcker det att exponeras för akademiska texter för att utveckla ett språk som är tillräckligt starkt för att bedriva och lyckas med studier. Det krävs också undervisning om ord och syntaktiska strukturer i akademisk text. Sommaren 2020 visades UR-filmen Skrivglappet som beskrev hur ungdomar födda sent på 1990-talet och i början av 00-talet misslyckas med högre studier eller att få en anställning på grund av att arbetsgivaren uppfattar deras språk som otillräckligt (UR, 2020). I programmet intervjuas universitetslärare, företagare, gymnasielärare och ungdomar själva och de flesta är överens om allvaret. Många unga vuxna befinner sig i en situation där deras språkförståelse och språkproduktion inte är tillräcklig för det de vill göra. Det är knappast rimligt att förklara dessa resultat med problematiska provkonstruktioner eller presumtiva arbetsgivares orimliga krav och fördomar, två förklaringar som ofta framförs i debattsammanhang.
Orden i skolan Bland elever i grundskolan ser vi resultat som tyder på otillräckligt ordförråd. PISA 2012 visade att 20 procent av de svenska 15-åringarna inte besatt den läsförståelse som behövs för att möta samhällets skriftspråkliga krav. Resultaten i PISA 2015 och 2018 har förbättrats på riksnivå, men det finns oroväckande skillnader mellan olika skolor på grund av socioekonomiska skillnader (Skolverket, 2019). PIRLS, som mäter 11-åringars läsförståelse, visar liknande resultat. Utvecklingen har förbätt18
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 18
2022-05-18 11:57
rats sedan 2011 men det finns skillnader mellan både elever och skolor som förklaras av socioekonomi och kön (Skolverket, 2017). Läsförståelse är beroende av ordförståelse och ordförråd, även om flera andra aspekter också påverkar, både rent språkliga, som till exempel förmågan att göra inferenser eller vana vid olika grammatiska strukturer, och mer personliga aspekter, som bland annat förförståelse, motivation och läsvana. Läs- och ordförståelse hos unga har alltså försvagats. Utvecklingen tillskrivs gärna ändrade läsvanor, ändrad mediekonsumtion och kanske också ändrad undervisning. Att ha ett annat modersmål än svenska har angetts som förklaring, men det är i synnerhet socioekonomiska skillnader som framträder i PISA- och PIRLS-undersökningarna. Elever med socioekonomiskt svagare bakgrund presterar sämre, oavsett modersmål. En omtalad och omdiskuterad artikel av Hart och Risley, ”The early catastrophe: The 30 million word gap by age 3”(2003), visar hur barn från socioekonomiskt utsatta familjer utvecklar ett betydligt mindre ordförråd än barn från medelklassfamiljer, som en konsekvens av det antal ord de möter i hemmet under sina första levnadsår. Denna skillnad påverkar också läsförståelsen längre fram under skolåren (Hart & Risley, 1992). I under sökningen ingick endast enspråkiga barn med engelska som modersmål. Svenska förskolebarn från hem med låg socio ekonomisk status löper stor risk att hamna efter sina jämnåriga kamrater från socioekonomiskt starkare hem, inte bara vad gäller språkutveckling, utan också när det handlar om förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning. Skillnaderna syns redan i 4–6-årsåldern (Tonér, 2021). Forskargruppen Neuman, Kaefer och Pinkham (2018) har funnit att barn från socioekonomiskt svagare familjer inte bara har ett mindre ordförråd och ett mindre utvecklat språk i allmänhet på grund av det språk de får höra i hemmet. Också i 19
978-91-27-46179-6_ordkunskap inl.indd 19
2022-05-18 11:57
visar på förskollärarprogrammet och grundskollärarprogrammet med in riktning mot förskoleklass och års kurs 1–3. Hon samverkar med för skolor och skolor med fokus på barns och elevers ordförrådsutveckling och förespråkar en medveten och systema
Boel De Geer
OR D K U N S K AP
”
Ett starkt språk med ett stort och välorganiserat ordförråd är alltså inte bara viktigt för skolframgång, utan också en förutsättning för att kunna ta plats i det demokratiska samhället. UR INLEDNINGEN
”
i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år
i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år
tisk undervisning i ordkunskap.
ORDKUNSKAP
vid Södertörns högskola och under
Boel De Geer
Boel De Geer är docent i svenska
n strukturerad ordkunskapsundervisning stärker barns och elevers ordförråd och gynnar på samma gång deras språkför ståelse och språkliga medvetenhet. För att kunna skapa sådan undervisning krävs att lärare har kunskaper både i och om språk. Denna bok ger handfasta och forskningsförank rade tips på hur man genom ett språkutvecklande förhållningssätt kan skapa en lekfull ordkunskaps undervisning som möjliggör för barn och elever att upptäcka och uppmärksamma ordens fantastiska värld – en undervisning där lärandet drivs av kreati vitet och trygghet och där barnen kan göra orden till ”sina”, det vill säga där de kan äga orden. Ordkunskap i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år riktar sig till alla yrkesverksamma i försko lan och skolan, liksom till lärarutbildare och blivande lärare. Den passar även föräldrar och alla som är nyfikna på varför vi säger ”pangkaka” i stället för ”pannkaka”, om Jonatan Lejonhjärta egentligen inte bodde i Köttfärsdalen och om det är svårt att ”bala taklänges”.
ISBN 978-91-27-46179-6
9 789127 461796
978-91-27-46179-6_ordkunskap oms.indd 2-3,5
2022-05-18 10:29