9789127461628 by Smakprov Media AB

iskt stöd på högskolan arbetar Diana som specialpedagog på gymnasiet och driver bloggen Specialpedagog på gymnasiet. Hon är även expert på elevhälsan.se där hon svarar på frågor från läsarna. Båda föreläser inom områden som studiestrategier och tillgänglig utbildning. Mer om författarna och kontaktuppgifter finns på: nok.se

Foto: Alice Wåxberg

Foto: Cecilia Hedström

Heidi arbetar som samordnare av pedagog-

Kunskap om studiestrategier gynnar alla elever, men för elever i behov av extra stöd kan det vara helt avgörande för studieframgång. Boken vänder sig till alla gymnasielärare, specialpedagoger, speciallärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare och elevhälsa som tillsammans vill bidra till att skapa en tillgänglig lärmiljö.

STUDIESTRATEGIER I GYMNASIET

specialpedagoger och gymnasielärare. Medan

Den här handboken presenterar konkreta verktyg som är lätta att komma i gång med – verktyg som både rustar eleverna att nå sin fulla studiepotential och samtidigt förbereder dem för fortsatta studier på högskolenivå. Till varje strategi finns övningar och exempel på hur arbetet explicit kan läggas upp inom den ordinarie undervisningen. Till varje kapitel finns frågor för kollegial reflektion och diskussion kopplad till undervisning och verksamhet. För att ytterligare stödja den gemensamma professionsutvecklingen presenteras i bokens sista del olika modeller för kollegialt lärande tillsammans med elevfall som utgångspunkt för pedagogiska samtal.

Diana Storvik & Heidi Wåxberg

Diana Storvik och Heidi Wåxberg är båda

ATT RUSTA GYMNASIEELEVER med studiestrategier är avgörande för ett effektivt lärande och därmed också för skolresultat och välmående. Genom att förse eleverna med en verktygslåda fylld av strategier som stödjer dem i att planera, organisera och utveckla deras analytiska förmåga så ökar vi den självständighet som krävs för att klara av gymnasiearbete och examen.

Diana Storvik Heidi Wåxberg

STUDIESTRATEGIER I GYMNASIET FÖR UNDERVISNING OCH LÄRANDE

Det här är en riktigt bra handbok i studiestrategier! Författarna presenterar strategier som skapar djupinlärning och involverar eleven själv i sin utveckling. Strategierna är också övningar för lärare att reflektera kring och pröva för en undervisning som stödjer och stimulerar. Helena Wallberg Specialpedagog, utbildare och författare

Jag är nog inte den enda gymnasieläraren som har väntat på en tydlig, lättillgänglig och genomarbetad bok om studiestrategier. Den här boken borde vara en självklar grund för fortbildningar, samtal om klassrummet och diskussioner om vilka alternativ vi pedagoger har för att stötta eleverna och varandra i såväl undervisning som mentorskap. Johanna Axelsson Gymnasielärare i allmänna ämnen Klaragymnasium Postgatan, Göteborg

ISBN 978-91-27-46162-8

Omslag: John Persson/ArtStory 9 789127 461628

Storvik_Studiestrategier_omslag_hela3.indd Alla sidor

2022-04-21 13:33

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 2

2022-04-26 14:11

Innehåll Inledning

Den krassa verkligheten om misslyckade gymnasiestudier Högskolans utmaningar 15 Bokens struktur 16 Vår förhoppning med boken 18

DEL 1. BAKGRUND

Kapitel 1. Olika perspektiv

Två specialpedagogiska perspektiv 21 Vad säger styrdokumenten? 22 Övergången – gymnasiet till högskolan 23 Skillnader – gymnasiet och högskolan 24

Kapitel 2. Stödinsatser på gymnasiet Stödinsatser i skollagen 26 Ledning och stimulans 27 Analysera behov 27 Extra anpassningar 28

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 5

2022-04-26 14:11

Inflation i extra anpassningar? 29 Särskilt stöd 29 Undantagsbestämmelsen 29 Dokumentera en funktionsnedsättning Diskussionsfrågor 31

Kapitel 3. Stöd på högskola

Ny student 32 Pedagogiskt stöd 33 Lagstiftning 34 Breddad rekrytering 35 Ansöka om pedagogiskt stöd 35 Generella eller riktade insatser 37 Konsekvenser av studiemisslyckanden Diskussionsfrågor 38

Del 2. TEORETISK GRUND Kapitel 4. Utgångspunkter

Grit: Att inte ge upp vid motstånd 41 Mindset påverkar lärandet 42 Teorin om tron på sin egen kapacitet 43 Ökad självständighet 44 Självreglerat lärande 44 Tankestrategier kopplade till lärande 45 Planera arbetet 46 Genomföra arbetet 47 Diskussionsfrågor 50

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 6

2022-04-26 14:11

Kapitel 5. Undervisa studiestrategier

Scaffolding – stödstrukturer som ökar elevers självständighet Den proximala utvecklingszonen 52 Cirkelmodellen 53 Stegvis ökat eget ansvar 54 Differentierad undervisning 55 Differentierade bedömningsformer 56 Universell design för lärande 57 Tydliggörande pedagogik 58 Tydlig lektionsstruktur 59 Språklig tillgänglighet 60 Diskussionsfrågor 61

DEL 3 HANDBOKEN – STUDIESTRATEGIER I PRAKTIKEN Planeringsfasen Kapitel 6. Planera

64 65

Övning 1. SMARTa-mål – del 1 65 Övning 2. Planera ett fördjupningsarbete Övning 3. Veckoplanera 69 Övning 4. Planera inför prov 71 Diskussionsfrågor 73

Kapitel 7. Tolka instruktioner Tydliga instruktioner 74 Övning 5. Skapa förståelse för uppgiften

74 75

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 7

2022-04-26 14:11

Övning 6. Elevexempel 78 Övning 7. Undersöka förkunskaper 79 Övning 8. Komma igång med arbetsuppgiften Övning 9. Tankeprocesskarta – del 1 81 Diskussionsfrågor 83

Kapitel 8. Digitala hjälpmedel Övning 10. Digitala hjälpmedel 84 Övning 11. Redigera en text 86 Övning 12. Läsa och lyssna på en text Övning 13. Träna på att skriva 88 Diskussionsfrågor 89

Genomförandefasen

Kapitel 9. Anteckna

Övning 14. Anteckna med Cornellsystemet 93 Övning 15. Anteckna med tankekarta 96 Diskussionsfrågor 98

Kapitel 10. Läsa ämnestexter

Skapa förståelse före läsning 99 Övning 16. VÖL-modellen 100 Övning 17. THIEVES-modellen 101 Skapa förståelse under läsning 104 Övning 18. Sammanfatta under läsning 104 Övning 19. Begreppsförståelse genom Frayer-modellen Skapa förståelse efter läsning 107 Övning 20. Sammanfatta efter läsning 107

105

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 8

2022-04-26 14:11

Övning 21. Ställa frågor till texten efter läsning 109 Övning 22. Skapa förståelse före, under och efter läsning Övning 23. Läsa vetenskaplig text 112 Diskussionsfrågor 113

Kapitel 11. Analysera

110

114

Övning 24. Enkel jämförande analys 114 Övning 25. Komplex jämförande analys 116 Övning 26. Orsakskedja 117 Övning 27. Analysera utifrån ett givet problemområde Diskussionsfrågor 121

Kapitel 12. Skriva vetenskapliga texter

119

122

Övning 28. Årskurs 1 – Fokus på vetenskaplig struktur 122 Övning 29. Årskurs 2 – Fokus på vetenskaplig metod 125 Övning 30. Årskurs 3 – Förbereda gymnasiearbetet 127 Diskussionsfrågor 128

Kapitel 13. Muntliga presentationer Övning 31. Trygg som talare 130 Övning 32. Positiv respons 131 Övning 33. Utvecklas som talare 133 Övning 34. Talrädsla 134 Diskussionsfrågor 135

Kapitel 14. Grupparbete Övning 35. Roller 137 Övning 36. Grupprocesser 139 Övning 37. Handledning 141

130

137

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 9

2022-04-26 14:11

Övning 38. Stöd vid grupparbete Diskussionsfrågor 143

Utvärderingsfasen

142

144

Kapitel 15. Kamratbedömning

145

Övning 39. Kamratbedömning: Mindre skriftligt arbete 145 Övning 40. Respons: Muntligt arbete 147 Övning 41. Sändare – Mottagare 148 Övning 42. Kamratbedömning: Större undersökande arbete 149 Diskussionsfrågor 151

Kapitel 16. Självutvärdering

152

Övning 43. Enkelt – Svårt 152 Övning 44. Utveckla och förbättra 154 Övning 45. SMARTa-mål – del 2 156 Övning 46. Tankeprocesskarta – del 2 157 Övning 47. Vad behöver jag? 158 Diskussionsfrågor 161

Kapitel 17. Studiestrategier inom högre utbildning Digitala hjälpmedel – producera och läsa text 162 Struktur och organisering av studier 163 Stöd vid tentamen 164 Anteckningsstöd 164 Grupparbete och muntliga presentationer 165

162

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 10

2022-04-26 14:11

DEL 4 KOLLEGIALT LÄRANDE

168

Kapitel 18. Att använda boken i kollegialt lärande Bokcirkel 169 Lesson study 171 Elevfall 174

Kapitel 19. Arbeta med elevfall Slutord

182

Bilagor

183

Referenser

169

176

187

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 11

2022-04-26 14:11

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 12

2022-04-26 14:11

Inledning Om alla gymnasieelever ska ges goda förutsättningar under sin utbildning och nå målen, för att slutligen ta en gymnasieexamen, behöver läraren främja elevernas förmåga att hantera olika studie strategier i undervisningen. Att elever slutför gymnasieutbildningen är betydelsefullt både för att kunna studera vidare och för att kunna söka ett arbete. Ett aktivt arbete med studiestrategier gynnar alla elevers studieresultat och innebär att de skillnader som exempelvis beror på en funktionsnedsättning, socioekonomiska faktorer eller huruvida föräldrarna har en akademisk bakgrund, minskar. Skolan möter elever med olika förutsättningar för studier. Forskning visar bland annat att högpresterande elever har en bred repertoar av olika studiestrategier. De kan exempelvis välja lämpliga lässtrategier utifrån vilken textgenrer som de möter (Hallesson, 2016), vilket gör att de har en fördel. Gymnasieskolan är därmed en viktig plattform för att utjämna skillnader. I en lärmiljö som är tillgänglig organiseras undervisningen på ett sådant sätt att alla elever har möjlighet att delta på lika villkor oavsett deras funktionsförmåga. För att alla ska få samma förutsättningar att klara sina studier är undervisning i studiestrategier betydelsefull. Begreppet strategi omnämns vid flertalet tillfällen i läroplanen, vilken också betonar vikten av att eleverna får möjlighet att arbeta med strategier i olika sammanhang. I läroplanen syftar begreppet framför allt till att utveckla olika förmågor, som analysförmåga, resonemangsförmåga eller planeringsförmåga. Inom skolforskning kopplas begreppet samman med både kognitiva och metakognitiva

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 13

2022-04-26 14:11

förmågor. När vi i boken använder begreppet studiestrategi syftar vi på såväl kognitiva som metakognitiva strategier. Med kognitiva strategier avser vi generellt sett strategier som elever använder för att lösa uppgifter, och med metakognitiva strategier syftar vi på strategier som elever använder vid planering och självstyrning. Den variation av kognitiva förmågor skolan möter bland eleverna är också relaterad till elevers förmåga att ta eget ansvar, arbeta självständigt, planera och utvärdera – förmågor som betonas tydligt i gymnasiets läroplansmål. Det styrker ytterligare vikten av att eleverna får möjlighet att arbeta med studiestrategier i olika sammanhang. Därför behöver vi i gymnasieskolan arbeta med att bygga goda stödstrukturer, vilket innebär ett tillfälligt stöd som hjälper eleven att göra något som hon eller han tidigare inte klarat på egen hand. Allt eftersom elevernas självständighet ökar kan stödstrukturen monteras ner. Genom att förse alla elever med en verktygslåda fylld med olika studiestrategier ökar vi den självständighet som krävs när eleverna exempelvis ska skriva gymnasiearbetet. Gymnasiearbetet syftar till att knyta samman de kunskaper eleverna tillägnat sig under gymnasiet och ska vara ett kvitto på att eleverna är förberedda för högskolestudier. Kunskapen om studiestrategier gynnar alla elever, men för elever som är i behov av stöd kan det vara avgörande för hur övergången från gymnasiet till högskolestudier blir. Skillnader mellan gymnasiet och högskolan i hur stödet utformas och tillhandahålls är stora. Det stöd som erbjuds under gymnasietiden är komplext och alla elever ges möjlighet att nå målen, medan studenter vid högskolan förväntas ta ansvar för hela sin studiesituation på egen hand. En del studenter kommer till högskolan med en förväntan om att få ett liknande stöd som de haft på gymnasiet. Om studenterna inte har med sig tydliga studiestrategier och en förmåga att kunna planera sina studier kan övergången mellan gymnasiet och högskolan bli ett bryskt uppvaknande.

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 14

2022-04-26 14:11

Den krassa verkligheten om misslyckade gymnasiestudier Andelen elever som påbörjar gymnasiet och tar examen inom fyra år är ungefär sju av tio elever, och här verkar föräldrarnas utbildningsnivå påverka. Bland elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning tar cirka åtta av tio examen inom fyra år, men för elever vars föräldrar endast har en gymnasieutbildning eller helt saknar gymnasieutbildning tar knappt sju av tio elever respektive knappt fyra av tio elever examen (Folkhälsomyndigheten, 2021). Statistiken visar också att det är vanligare att unga med en funktionsnedsättning hoppar av sina gymnasiestudier. Inom gruppen personer med funktionsnedsättning i åldrarna 20–36 år har en av tio avbrutit sina gymnasiestudier, medan siffran för övriga befolkningen är tre av hundra (SCB, 2021b). Gymnasieskolan har alltså ett mycket viktigt uppdrag i att skapa en likvärdig utbildning.

Högskolans utmaningar Intresset för att studera på högskolan fortsätter att öka (UKÄ, 2021). Att fler väljer att studera vidare på universitet och högskolor beror på flera faktorer. Det är bland annat ett resultat av politiska mål om ökad jämlikhet och jämställdhet samt ett egenintresse och strävan efter att få ett bra arbete. Även coronapandemin har haft effekt på ansökningarna. De arbetsplatser där unga ofta arbetar har drabbats hårt, och det tillsammans med satsningar på utbyggnad av högskolan har gjort att fler unga valt att börja studera. Begreppet breddad rekrytering skrevs in i högskolelagen 2021 vilket innebär att mångfalden i samhället ska avspeglas inom högre studier. Alla ska välkomnas till högskolan oavsett etnisk tillhörighet, bostadsort, könstillhörighet och funktionsnedsättning. Trots riktade insatser för breddad rekrytering har högskolorna inte lyckats vända trenden där föräldrarnas utbildningsnivå påverkar val av eftergymnasiala studier, utan det är fortfarande så att föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse för om barnen väljer att studera vidare

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 15

2022-04-26 14:11

(UKÄ, 2021). Det är också fler kvinnor än män som väljer att läsa vidare (SCBa, 2021). En grupp som ökar stadigt på lärosäten i Sverige är studenter med funktionsnedsättning. Det är gruppen av studenter med neuro psykiatriska variationer och dyslexi som står för den största ökningen (Stockholms universitet, 2021). Det kan bero på att allt fler diagnostiseras och att det finns en ökad kännedom om diagnoser i samhället. Många har också fått bra förutsättningar genom bland annat anpassningar och stöd från förskola till gymnasiet och har därför möjlighet att studera vidare. Högskolan tar alltså emot ett allt större antal studenter i behov av stöd än tidigare. Strävan mot breddad rekrytering har på så sätt medfört att universitetslärare numera möter nya pedagogiska utmaningar som tilltar i takt med att den breddade rekryteringen ökar (Vesterberg, 2019).

Bokens struktur Boken är indelad i fyra delar: I bokens första del lyfts hur arbetet med att skapa en tillgänglig utbildning ser ut på gymnasiet respektive högskolan utifrån de styrdokument som de olika utbildningsformerna har att förhålla sig till. I denna del beskrivs hur stödet är organiserat på gymnasiet och högskolan, och vi visar på de olikheter som finns mellan synen på stödbehov på gymnasiet respektive högskolan. I del 2 visar vi på vikten av undervisning i studiestrategier och betydelsen av att rusta alla gymnasieelever med en välfylld verktygslåda med olika strategier. Här presenteras även vilka teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för handbokens praktiska del. I del 3, handboken, är fokus på den praktiska undervisningen och på hur vi som lärare kan arbeta för att eleverna ska utveckla goda studiestrategier i undervisningen. Studiestrategierna syftar till att öka elevernas självständighet, vilket de har god användning av under hela sin gymnasietid och gör dem väl förberedda inför fortsatta studier. De studiestrategier som lyfts syftar till att utveckla olika förmågor som exempelvis planeringsförmåga, analysförmåga och förmåga att arbeta i grupp.

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 16

2022-04-26 14:11

Till varje studiestrategi finns förslag på övningar och exempel på hur arbetet med studiestrategier kan läggas upp i klassrummet. Varje studiestrategi avslutas också med frågeställningar för att kunna granska hur den egna verksamheten arbetar eller kan arbeta med strategierna. Studiestrategierna presenteras utifrån teorin om självreglerat lärande och delas in utifrån följande huvudstrukturer: Planera arbetet, Genomföra arbetet och Utvärdera arbetet. Bokens fjärde och sista del handlar om olika modeller för kollegialt lärande. Här presenteras fem fiktiva elevfall och till dessa finns ett batteri av frågor som är avsedda för att öppna upp för samtal kring undervisning. De olika elevfallen lyfter behovet av att utveckla olika förmågor och de är tänkta att sammanfatta bokens tidigare delar.

Målgrupp Boken riktar sig till alla som arbetar inom gymnasieskolan: lärare, specialpedagoger, speciallärare, studie- och yrkesvägledare, elevhälsopersonal och skolledare med flera. Mycket av det vi lyfter kan också användas av lärare på högstadiet. Vår förhoppning är att boken också kommer att användas som utgångspunkt för kollegialt lärande. Vi vill att undervisning i studiestrategier ska vara en självklar del i arbetet på skolan och lärarna behöver ges förutsättningar för att tillsammans planera hur de vill arbeta. Därför bör också både elevhälsopersonal och skolledare bli delaktiga i arbetet. Även föräldrar kan med fördel läsa boken.

Skolverkets modul: Strategier för undervisning och lärande Skolverket har genom åren tagit fram en mängd moduler för kollegialt lärande, och en av modulerna handlar om olika strategier som kan användas av elever för ökat lärande och för lärare att vässa sin undervisning (Skolverket, 2021a). Den lyfter vikten av strategier för lärande, språklig tillgänglighet, varierad undervisning och att synliggöra lärande. Modulen går ut på att sammanfatta och diskutera forskning om bland annat elevers kognitiva förmågor kopplat till studiestrategier och att utifrån diskussioner guida lärare för att

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 17

2022-04-26 14:11

planera undervisningsaktiviteter som sedan genomförs och utvärderas. Modulen kan med fördel läsas som introduktion eller komplement till denna bok, som i betydligt högre utsträckning går in på det praktiska arbetet och lägger fokus på ”hur:et”. I denna bok finns färdiga övningar som syftar till att utveckla elevers studiestrategier, med en tydlig arbetsgång som kan användas direkt i undervisningen. I arbetet med att planera en undervisningsaktivitet kan alltså den här boken, främst del 3, ”Handboken”, fungera som en inspirationskälla med rika möjligheter att i praktiken skräddarsy en undervisning där studiestrategier utgör en stomme för lärandet. Den här boken som helhet blir en praktisk fördjupning av modulens intentioner.

Vår förhoppning med boken Vår förhoppning med boken är att ge dig, som arbetar med gymnasieelever, verktyg som du kan arbeta med direkt i din vardag, oavsett om det är som lärare, elevhälsopersonal eller skolledare. Genom att undervisa studiestrategier ökar vi elevernas möjligheter att, utifrån sina förutsättningar, nå de mål som de har med sin gymnasieutbildning och vi förbereder dem för fortsatta studier. Vår intention med boken är att alla elever ska få så goda förutsättningar som möjligt för att kunna utveckla bra studiestrategier. Vi vill poängtera att studiestrategier är bra för alla elever och att vi inte riktar oss mot en specifik målgrupp av elever. Vi hoppas kunna bidra utifrån våra erfarenheter och de frågeställningar vi ställts för i våra yrken. En förhoppning är att lärare som använder handboken får ytterligare ett verktyg att motivera elever om vikten av att ha kunskap om sitt eget lärande och varför det är bra inför framtiden.

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 18

2022-04-26 14:11

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 19

2022-04-26 14:11

DEL 1. BAKGRUND I den här delen beskrivs hur stödet är organiserat på gymnasiet och högskolan, och visar på de olikheter som finns mellan synen på stödbehov på gymnasiet respektive högskolan. Kapitel 1 handlar om två olika perspektiv att se på elever i behov av stöd, kapitel 2 redogör för vilka stödinsatser som finns på gymnasiet och kapitel 3 fokuserar på pedagogiskt stöd på högskolan.

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 20

2022-04-26 14:11

Kapitel 1. Olika perspektiv Vid samtal om elever som är i behov av stöd är det viktigt att fundera över vilket perspektiv som är utgångspunkt. Är det eleven som är problembärare eller uppstår svårigheterna i förhållande till den omgivande miljön som eleven befinner sig i? I det här kapitlet presenteras två olika specialpedagogiska perspektiv för att se på elevers skolsvårigheter och som är avgörande för vilka stödinsatser som sätts in för eleven: det relationella och det kategoriska perspektivet. Perspektiven att se på elevers skolsvårigheter skiljer sig åt mellan gymnasiet och högskolan, vilket också påverkar hur elever får tillgång till stöd och vilka stödinsatser som tillhandahålls på högskolan.

Två specialpedagogiska perspektiv För att söka förklaringar till elevers svårigheter inom special pedagogiken är det två diametralt olika perspektiv som är vanligt förekommande, det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet.

Relationellt perspektiv Ett relationellt perspektiv handlar om att se på individen som en elev i svårigheter, snarare än med svårigheter. Inom detta perspektiv söks förklaringar till elevers skolsvårigheter i mötet mellan

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 21

2022-04-26 14:11

eleven och den omgivande miljön. Skolsvårigheter uppstår i samspel mellan individ, grupp, skola och samhälle. Hur kan då elevens skolframgång påverkas positivt enligt detta sätt att tänka? Genom att göra förändringar på skol- och gruppnivå, exempelvis genom att använda olika studiestrategier, ha en tydlig agenda på tavlan i klassrummet, se över schemaläggning eller förändra den fysiska miljön i skolan, kan enskilda elevers möjlighet att nå måluppfyllelse påverkas (Emanuelsson m.fl., 2001; Ahlberg, 2013).

Kategoriskt perspektiv Utifrån ett kategoriskt perspektiv söks förklaringar till skolsvårigheter uteslutande på individnivå. Har eleven exempelvis en dia gnos som kan förklara ett visst beteende eller en svårighet? Eleven ses som bärare av skolproblemen och en diagnostisering blir central. Enligt detta perspektiv har eleven själv ett stort ansvar för de svårigheter som kan uppstå i skolan och därmed riktas åtgärderna uteslutande direkt mot eleven (Emanuelsson et al. 2001; Ahlberg, 2013), och kan exempelvis handla om enskild undervisning under stora delar av skoldagen.

Vad säger styrdokumenten? Gymnasieskolans styrdokument utgår i mångt och mycket från det relationella perspektivet och fokus ligger främst på lärmiljön, vilket innebär både undervisningen i sig och den fysiska miljön där lärandet sker. Stöd till eleven sätts in utifrån behov och det finns inget krav på att eleven behöver styrka en varaktig funktionsnedsättning för att få stöd. I och med den nya skollagen (SFS 2010:800) har det salutogena perspektivet kommit i fokus. Salutogent perspektiv innebär fokus på faktorer som bidrar till och som bevarar hälsa. Antonovsky (1991) myntade begreppet känsla av sammanhang (KASAM) som främjar en persons välbefinnande, vilket bidrar till att göra svåra situationer hanterbara. En elevs känsla av sammanhang beror på tre saker: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Ju högre grad av

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 22

2022-04-26 14:11

KASAM, desto bättre förutsättningar har individen att klara utmaningar och motgångar, vilket i sin tur resulterar i bättre hälsa. Med ett salutogent perspektiv flyttas fokus från det som inte fungerar till det som fungerar, och på så sätt har elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande insatser förtydligats. Även om det relationella perspektivet är rådande i styrdokumenten på gymnasiet så förekommer det insatser och åtgärder som kan kopplas till det kategoriska perspektivet. När skolan sätter in olika former av åtgärder är det inte ovanligt att stödinsatser utifrån de båda perspektiven används, och det i all välmening och vilja att hjälpa. Det är således viktigt att vara medveten och att alltid reflektera kring hur vi i skolan samtalar om elever och vilka stödåtgärder som sätts in.

Övergången – gymnasiet till högskolan Övergången från gymnasiet till högskolan innebär en stor förändring för alla studenter. För elever i behov av stöd kan övergången från gymnasiet till högskolan innebära en större utmaning. Det blir främst påtagligt för studenter som har svårigheter med exekutiva och kognitiva funktioner. Exekutiva funktioner påverkar förmågan att ta initiativ, fokusera, planera och organisera, medan kognitiva funktioner gör så att vi kan navigera i vår omvärld, styra vår uppmärksamhet, kommunicera, prioritera och göra det som förväntas av oss. Såväl exekutiva som kognitiva funktioner är centrala för att studenten ska kunna ta eget ansvar för hela studiesituationen. På alla lärosäten i Sverige ska det finnas minst en person som handlägger stöd till studenter i behov av stöd. Deras titel är vanligen ”funkasamordnare” eller ”samordnare av pedagogiskt stöd”. Det pedagogiska stöd som erbjuds på lärosäten i Sverige är relativt likvärdigt. Samordnare på Sveriges lärosäten ingår i ett nationellt och ett regionalt nätverk. Genom nätverken kan samordnare ställa frågor till varandra och ges möjlighet att dela med sig av beprövad kunskap, lagar och ny forskning på området.

Storvik_Studiestrategier_inlaga_korr19.indd 23

2022-04-26 14:11

Foto: Alice Wåxberg

Foto: Cecilia Hedström

Heidi arbetar som samordnare av pedagog-

STUDIESTRATEGIER I GYMNASIET

specialpedagoger och gymnasielärare. Medan

Diana Storvik & Heidi Wåxberg

Diana Storvik och Heidi Wåxberg är båda

Diana Storvik Heidi Wåxberg

STUDIESTRATEGIER I GYMNASIET FÖR UNDERVISNING OCH LÄRANDE

ISBN 978-91-27-46162-8

Omslag: John Persson/ArtStory 9 789127 461628

Storvik_Studiestrategier_omslag_hela3.indd Alla sidor

2022-04-21 13:33