PULS • Historia åk 4–6
Historia åk 4 –6
Per Lindberg • Göran Körner • Anders Lundin • Anna Götlind
PULS Historia täcker kursplanens centrala innehåll i historia för årskurserna 4–6 i läroplanen Lgr22. I boken får du läsa om tiden från vikingatiden fram till och med de stora förändringarna i Sverige vid 1900-talets början. Faktatexterna varvas med fördjupningar, information om källor och berättande upplevelsetexter som ger möjlighet till inlevelse och insikt i människors livsvillkor. Centrala begrepp får sin förklaring direkt i texten och finns samlade i en ordlista i slutet av boken. Varje kapitel avslutas med tidslinje, sammanfattning och frågor för reflektion och samtal. PULS Historia består av:
Htor istoiaria His Historia åk 4–6 åk 4–6åk 4–6
Historia
Arb Arbet sbok 2 3 Arbetsbok 1etsbok med webb övningar med webbövningar med webbövningar
Historia
Historia åk 4–6
Lärarhandledning med lärarwebb
Historia
Historia
åk 4–6
Arbetsbok
med webbövn
ingar
1
åk 4–6
åk 4–6
Grundbok
Arbetsbok 1–3 med webbövningar
Lärarhandledning med lärarwebb
PULS stadieböcker finns i ämnena: Geografi, Historia, Religion, Samhälle Biologi, Fysik, Kemi, Teknik ISBN 978-91-27-46100-0
åk 4–6
9 789127 461000
PULS Historia_4_6_cover.indd 1,3
2023-10-13 17:46
Innehåll Vad är historia? 6 Hur kan vi veta hur det var förr? 8
Vikingatiden 10 Upplevelsetext – Ett besök i vikingabyn 12 Livet i bondbyn 14 Innan riket Sverige fanns 16 Nordbornas religion 18 Birka – en av de första städerna 20 Vikingarnas skepp 22 Vikingar anföll andra folk 24 Vikingafärder i öst 26 På jakt efter ny mark 28 Nordens riken bildades 30 Källor Arkeologiska fynd från vikingatiden 32 Källor Skrivna källor om vikingar 34 Ute i världen Det arabiska riket 36 Sammanfattning – Tidslinje och frågor 38
Birger jarl 56 Kungarna i Birger jarls ätt 58 Livet i ett kloster 60 Klostren spred kunskaper 62
Helgonet Birgitta 63 Magi och folktro 64 Marknadsplatser blev städer 66 Lagar och regler i staden 68 Hansan och handeln runt Östersjön 70 När katastrofen kom – pesten 72 Kamp om makten i Norden 74 Drottning Margareta enade Norden 76 Union eller inte? 78 Kristian II:s anfall på Sverige 80 Stockholms blodbad 82 Källor berättar om medeltiden 84 Källor Målningar berättar om medeltiden 86 Ute i världen Korstågen 88 Sammanfattning – Tidslinje och frågor 90
Vasatiden 92 Gustav Vasa 94 Kungen och kyrkan 96
Sverige började formas 42 Kyrkor byggdes överallt 44 Byborna tillverkade det mesta 46 Bondfamiljen 48 Fest och nöjen i byn 50 Vad gjorde kungen? 52
Vasatidens slott 100 Bönder gjorde uppror 102 Gustav Vasas söner och döttrar 104 Riksdagen och de fyra stånden 108 Livet för bönderna 110 Upplevelsetext – Ett besök på fäbodvallen 112 Källor Olaus Magnus skrev om Sverige 114 Ute i världen Böcker kunde sprida idéer 116
De som hade land fick leda krig 54
Sammanfattning – Tidslinje och frågor 118
Medeltiden 40
PULS Historia_4_6_Del 1.indd 4
2023-10-11 16:15
Stormaktstiden 120
1800-talet 182
På Gustav II Adolfs tid 122 Soldater, kanoner och skepp 124 Skeppet Vasa 125 Sverige i trettioåriga kriget 126 Vad ledde kriget till? 128 Drottning Kristina 129 Skånelanden blev svenska 130
Sverige förlorade Finland 184 Slut med enväldiga kungar 186 Den stora folkökningen 188 När fabrikerna byggdes 190 Arbetarna 192 Det nya livet i staden 194 Upplevelsetext – När svenskarna svalt 196
Upplevelsetext – Snapphanarna i Skåne 132 Karl XI – en enväldig kung 134
Utvandringen till Amerika 198 Olika åsikter om samhället 200 Nationalismen på 1800-talet 202 Ståndsriksdagen löstes upp 204 Folkrörelsernas tid 206 Kvinnornas kamp 208 Sverige blev allt mer demokratiskt 210 Källor Sockenbarn 212 Källor Utflyttningslängd och Amerikabrev 214 Sammanfattning – Tidslinje och frågor 216
Kyrkan – sträng men undervisande 136 När kvinnor jagades som häxor 138 Karl XII – soldatkungen 140 Karl XII:s sista strid 142 Källor Barn skrevs in i kyrkböcker 144 Källor En adelsflickas barndom 146 Ute i världen Kung Sol och tsar Peter 148 Sammanfattning – Tidslinje och frågor 150
1700-talet 152 Fria från kungligt envälde 154 Upplysningen i Sverige 156 I städerna 160 På landsbygden 162 Bergsmän och nybyggare 164 Fattiga och sjuka 166 Upplevelsetext – Tjuvarna på barnhuset 168 Den gustavianska tiden 170 Slutet för Gustav III 172 Källor Förbud mot kälkåkning 174 Källor Föräldralösa barn 176 Ute i världen Kolonier och revolutioner 178 Sammanfattning – Tidslinje och frågor 180
PULS Historia_4_6_Del 1.indd 5
Sveriges regenter 218 Ordlista och register 220
2023-10-11 16:15
Vad är historia? Historia är allt som skrivits och berättats om det som hände förr i tiden. Det som hände när du var liten är historia och det som hände när din mamma var liten. Det som hände när hennes pappa, alltså din morfar, var liten är också historia. Historikerna har räknat ut att på 100 år går det i genomsnitt tre generationer. Du är en generation. Du, dina föräldrar och deras föräldrar blir alltså tre generationer. Om vi går tillbaka tre generationer hamnar vi vid den tid när Sverige blev en demokrati. Det är ungefär där som den här boken slutar. Boken börjar med vikingatiden.
6
PULS Historia_4_6_Del 1.indd 6
2023-10-11 16:15
Från vikingatiden till idag Tidslinje från vikingatiden till 2000-talet. Människorna skulle kunna vara dina förfäder och förmödrar, alltså dina släktingar som levde före dig. På hundra år levde ungefär tre generationer. 7
PULS Historia_4_6_Del 1.indd 7
2023-10-11 16:15
Hur kan vi veta hur det var förr? Forskare som arbetar med att undersöka historien kallas historiker. En historiker letar noga efter spår och bevis på vad som har hänt och varför det har hänt, nästan som en detektiv. Sådana spår och bevis kallas historiska källor.
Arkeologer gräver efter föremål Ju längre tillbaka i tiden vi letar, desto färre texter finns det. När det inte finns texter frågar historikerna ofta en arkeolog. Arkeologer är forskare som undersöker gravar, rester av hus och annat som de hittar i jorden. Sedan får arkeologerna och historikerna lägga ihop sina kunskaper och försöka tolka vad som har hänt. Deras tolkningar kallas teorier. Hittar arkeologer ett skelett kan det undersökas av en expert på skelett. Skelettexperten kan ta reda på den dödas ålder, längd, kön och om personen åt näringsrik mat i sitt liv. Ibland kan experten se hur personen dog. Arkeologerna gräver försiktigt fram resterna av en människa i en mycket gammal grav.
8
PULS Historia_4_6_Del 1.indd 8
2023-10-11 16:15
Olika historiska källor Det finns olika sorters historiska källor: • Saker man kan ta på, föremål som vapen och verktyg, som arkeologer hittar vid utgrävningar av gamla gravar och boplatser.
• Skriftliga källor, till exempel brev, kartor och dagböcker. Eller stenar med text.
• Berättelser som berättats muntligt, kanske i århundraden, innan de skrevs ner.
Sagor är också källor På 1200-talet skrevs massor med berättelser om vikingatidens krig, gudar och kungar ned på Island. De berättelserna kallas de isländska sagorna. Men sagorna hittades inte på då, utan de kom till på vikingatiden. Sedan berättade nordborna dem om och om igen för varandra och sina barn. Ordet saga betydde inte samma sak som nu för tiden. Det betydde bara något som är sagt. Historikerna har fått veta mycket om vikingatiden i de isländska sagorna. Men sagorna skrevs ner över 100 år efter vikingatiden och allt är kanske inte helt sant. Ibland har historikerna en teori som de hittar stöd för både i arkeologernas fynd och i de isländska sagorna. Då stämmer troligen teorin.
Hjälmen har hittats i en grav i Vendel i norra Uppland. Den smiddes omkring år 700. Man har gjort många fynd i Vendel från den tiden. Därför kallas perioden före vikingatiden Vendeltiden.
En sida ur en isländsk saga, från 1200-talet. Arabiska silvermynt har hittats i många skattgömmor från vikingatiden. 9
PULS Historia_4_6_Del 1.indd 9
2023-10-11 16:15
Det här var en tid när många pappor och vuxna söner tvingades ut i krig.
Någon text om vad bilden föreställer så man får lite info på ca två rader.
PULS Historia_4_6_Del 2.indd 120
2023-10-12 14:41
Stormaktstiden I början av 1600-talet var Sverige underutvecklat jämfört med många andra länder. Här fanns nästan inga skolor, få städer och knappt ens vägar. Men hundra år senare hade Sverige allt det och mycket annat som behövs i ett land. I mitten av 1600-talet var Sverige större till ytan än det någonsin varit och kontrollerade handeln på Östersjön. Därför kallas den här perioden för stormaktstiden. Det var en tid när nästan allt handlade om krig, och krigen berörde alla. Hundratusentals män dog och till slut fanns nästan inga män kvar i byarna.
Per Jönsson
Ulrika Eleonora Stålhammar
Född 1617 på en gård i Andersvattnet i Västerbotten. Hans far togs ut som soldat till ett stort krig och kom aldrig hem igen. Per fick ta stort ansvar på gården.
Född år 1683 i Svenarum i Småland. Hennes far var officer (chef inom militären) och adlig. Men de var inte rika. Ulrika drömde om att bli soldat.
121
PULS Historia_4_6_Del 2.indd 121
2023-10-12 14:41
På Gustav II Adolfs tid Karl IX:s son blev kung år 1611 när han bara var 16 år gammal. Hans kunganamn blev Gustav II Adolf. Under hela sin uppväxt hade han förberett sig på att bli kung. Istället för att leka hade han studerat, framför allt språk, politik och krigskonst. När Gustav II Adolf började regera fick han mycket hjälp av adelsmannen Axel Oxenstierna. Under en stor del av 1600-talet skulle Axel Oxenstierna fortsätta vara en viktig person för Sverige.
Så styrdes Sverige
Gustav II Adolf (Gustav den andre Adolf) gifte sig med den tyska prinsessan Maria Eleonora.
Gustav II Adolf styrde även med hjälp av ett riksråd. I riksrådet satt adelsmän som hade ansvar för var sitt viktigt område, ungefär som ministrar i en regering. De ansvarade för armén, domstolarna, flottan och rikets ekonomi. Axel Oxenstierna ledde deras arbete och var som en statsminister. Men kungen och riksrådet kunde inte ändra skatterna eller lagarna utan att fråga riksdagen först. Riksdagen samlades vart tredje år och den bestod av representanter för de fyra stånden: adeln, prästerna, borgarna och bönderna.
PULS Historia_4_6_Del 2.indd 122
Riksrådet hade sina arbetsrum på slottet Tre Kronor i Stockholm.
2023-10-12 14:41
Sveriges län och nya städer Torneå Brahestad
Kajana Gamla Karleby Jakobstad Nya Karleby
Umeå
SVERIGE Sundsvall
Kristinestad
Söderhamn Falun
AN RK MA
Post och vägar
Luleå Piteå
D NORGE –
Axel Oxenstierna såg till att Sverige delades in i län. Varje län fick en landshövding som skulle samla in skatterna från befolkningen. Om det fanns ett vasaslott där fick landshövdingen bo i det. Gustav II Adolf ville få in mycket pengar till krigen. Det kunde han få genom att ta in skatt på handel i städer. Därför grundades många nya städer på 1600-talet, till exempel Luleå, Umeå och Karlskrona. Den enda platsen som var svensk på västkusten var svår att bygga på för att marken var så blöt. Kungen bjöd in holländare som var duktiga på att bygga städer på blöt mark. Så byggdes Göteborg. Andra invandrare flyttade dit och staden växte snart till en stor hamnstad.
Tavastehus Lappstrand Veckelaks
Säter Sala
Nyen
Lindesberg Kristinehamn Vaxholm Åmål Eskilstuna Askersund Vänersborg Alingsås Gränna Göteborg Karlshamn Kristianstad Karlskrona
0
500 km
Nya städer på 1600-talet. Städerna var små och de flesta svenskar fortsatte att bo på landet.
I en stormakt måste det gå lätt att skicka brev. Därför grundades Postverket. Alla som hade råd kunde nu lämna in ett brev till ett postkontor i en stad eller till en postbonde på landet. Postbönderna hade postdrängar som skulle ta posten två mil, till nästa postbonde. Fort skulle det gå. Ett brev från Stockholm till Göteborg fick bara ta fyra dagar. Postdrängarna fick ingen lön, men de slapp bli soldater. Vägarna var ibland bara gropiga stigar, så det var inte lätt att ta sig fram. Bönderna fick i uppdrag att förbättra vägarna. Varannan mil skulle en bondgård vara gästgivargård, där resande kunde köpa mat och byta till utvilade hästar.
Tidning och nyheter Sverige fick sin första tidning år 1645. Den kom ut en gång i veckan och innehöll riksrådets nyheter till folket. Tidningen hade fyra sidor och trycktes upp i ett litet antal, eftersom det var få som kunde läsa eller hade råd att köpa den. På söndagarna efter gudstjänsten läste prästen upp nyheter och sådant som kungen ville att folket skulle veta.
Postdrängen sprang med breven. Han hade ett spjut för att skydda sig mot vilda djur och överfall.
STOR M AK TSTIDEN 123
PULS Historia_4_6_Del 2.indd 123
2023-10-12 14:41
Ett besök på fäbodvallen Smör, ost och mjölk gjordes förstås överallt där det fanns kor. Men väldigt mycket gjordes också på en speciell plats och dit ska vi nu. Vi ska lämna byn och följa en ringlande stig, långt in i skogen. Med oss har vi boskapen – byns alla kor, får och getter. Det är bara kvinnor och barn med på vandringen. Vi är på väg till fäbodarna.
Skiss på miljöbild finns
Var?
Djuren betade långt hemifrån Det fanns inte alltid så mycket gräs runt byn. Det mesta gräset behövde sparas till vintern. Därför packade byns kvinnor, flickor och småbarn ihop sina saker och tog med sig boskapen till betesmarken på vallen. Där kunde djuren äta ordentligt inför vintern. Fäbodarna var hus byggda på vallen. De låg ofta ensligt på ett berg som omgavs av blommande ängar. Där bodde man från midsommar till augusti – ungefär den tid som vi har sommarlov. Fast så mycket ”lov” var det ju inte för fäbodjäntorna, som tjejerna kallades. Tidigt varje morgon skulle djuren mjölkas innan de släpptes fria i skogen. För att mjölken inte skulle surna i värmen kärnade man den till smör eller ystade den till ost.
Klockor och kulning samlade djuren Då och då hände det att något djur inte kom tillbaka till kvällen och man var tvungen att ge sig ut för att leta. I skogen fanns varg och björn, stup och andra faror. Men kanske hade kon bara gått vilse. Då var koskällorna bra att ha, alltså de bjällror eller klockor som hängde och klingade runt halsen på djuren. Flickorna sjöng också så att det ekade mellan bergen. Den klara, starka sången som hjälpte boskapen att hitta tillbaka kallas kulning. Kulningen använde man också för att höra av sig till nästa fäbod eller kanske ända till hembyn: ”Hallå, jag har tappat min finaste ko” och långt borta svarade någon: ”Ingen fara, den är här hos oss.”
112
PULS Historia_4_6_Del 1.indd 112
2023-10-11 16:17
Vittra rådde över skogen Kanske var det rätt mysigt att vara på fäbodvallen, med jäntornas sång och djurens klockor som klingade i sommarkvällen. Bara inte vittra var på dåligt humör. Vittra var varelser som rådde över skogen. De hade familj och boskap precis som människorna, men de var vackrare. Det fanns gott om berättelser om vad vittra hade ställt till med. Men var man bara snäll så var vittra vänliga. De kunde väcka den jänta som försovit sig eller varna om en ko var på väg att få en kalv. När sommaren var slut återvände man hem till byn igen med allt smör och all ost man lyckats göra. Vi kan tänka oss att det blev en livad fest när tjejerna och tanterna och killarna och gubbarna fick träffa varandra igen. Och jubel när de såg allt smör!
Smör såldes till andra länder På 1500-talet var smör en av de varor som Sverige tjänade mest på och som såldes till länderna söderut. Rätt coolt kan vi tycka idag – att smöret som breddes på en smörgås i Belgien kunde ha kärnats, saltats (och tjuvsmakats på) av en fäbodjänta i norra Sverige. Och att hennes arbete med att kärna smör var ett av de viktigaste jobben i hela landet.
113
PULS Historia_4_6_Del 1.indd 113
2023-10-11 16:17
När kvinnor jagades som häxor
Ofta var det barn som vittnade vid rättegångarna när kvinnor anklagades för att vara häxor.
På 1600-talet drabbades Sverige av en plötslig skräck för häxor. I byar och städer gick rykten om att vissa kvinnor var farliga och kunde trolla. Ryktena ledde till att flera hundra människor miste livet. Det kallas häxprocesserna och de pågick som mest åren 1668–1676.
Det började i Härjedalen Det började med att en liten pojke berättade för prästen i byn Lillhärdal i Härjedalen att den nyinflyttade flickan Gertrud hade gått på vattnet och ropat på djävulen. Prästen förhörde Gertrud länge. Till slut erkände hon att hon gått på vattnet. Prästen tvingade då henne att säga vem som hade lärt henne det och hon berättade att pigan Märet, i hennes hemby, hade tagit henne till djävulen och att han hade lärt henne trolla. Märet greps och låstes in. Fler barn vittnade om att Märet hade tagit dem till djävulen i Blåkulla. Prästen som höll i förhören sade att barnen måste säga vilka fler de hade sett där.
Många kvinnor blev ensamstående när deras män togs ut i krig.
138 STOR M AK TSTIDEN
PULS Historia_4_6_Del 2.indd 138
2023-10-12 14:41
Häxryktena spreds genom landet Regeringen valde ut en grupp domare och präster till en häxdomstol. Den reste runt i byarna och förhörde vittnen och dömde häxor. I augusti 1669 avrättades 17 kvinnor i Mora. Det skulle bli slutet på häxryktena, sa domarna. Men istället startade nya rykten och fler kvinnor pekades ut. Ofta var det barn som berättade att en häxa hade rövat bort dem när de sov. De hade flugit på en kvast till Blåkulla. Där hade de sett hur häxor fått mat och festat med djävulen. De flesta av de utpekade kvinnorna torterades, alltså plågades på olika sätt, tills de erkände allt de beskylldes för. Ofta hade de då suttit fängslade i månader och bara fått komma ut när de förhördes. Straffet var halshuggning och sedan brändes kroppen på bål.
Barn erkände att de ljugit Till slut började några präster ifrågasätta vittnenas påståenden. Det visade sig att flera barn hade ljugit. Många var föräldralösa och hungriga och hade fått mat för att peka ut häxor. Även vuxna erkände att de hade ljugit eller överdrivit. Med ens upphörde häxryktena, lika plötsligt som de uppstått.
Ur en fransk bok från 1400-talet om häxor. Boken bidrog till att häxprocesser startade i Europa långt tidigare än i Sverige.
Hur kunde det hända? På 1600-talet trodde så gott som alla att vissa människor kunde trolla. Kloka gummor kunde bota sjukdomar med hjälp av god magi. Ond magi kunde användas för att stjäla eller göra någon sjuk. Så hade man trott redan på vikingatiden och säkert längre tillbaka än så. Varför blev alla så rädda för häxor på 1600-talet att de ville döda dem? Stormaktstiden var en svår tid för människor. Om korna inte gav mjölk eller säden frös bort så ville man ha en förklaring och någon att skylla på. Präster predikade ofta om djävulen vid den här tiden och sa att den som hjälpte honom kunde trolla. Mest frestade att göra det var kvinnor, sa de.
Tusentals drabbades Alla som pekades ut avrättades inte. Vissa av de som satt inspärrade dog innan de fått sin dom. Köld, misshandel och brist på mat i fängelset ledde ofta till livslånga skador. Tusentals barn drabbades av att få sin mamma utpekad som häxa.
STOR M AK TSTIDEN 139
PULS Historia_4_6_Del 2.indd 139
2023-10-12 14:41
KÄLLOR
Barn skrevs in i kyrkböcker År 1686 kom en lag som sade att prästen skulle föra anteckningar om människorna i den egna församlingen. I särskilda böcker skrev prästen ner när alla föddes, gifte sig och dog. Vi brukar kalla dessa anteckningar för kyrkböcker.
Detalj från boken på nästa sida. ”Anno” betyder år på latin.
Kyrkböcker som viktiga källor Den som vill veta mer om sin släkt eller historien om till exempel ett hus eller en plats brukar använda kyrkböcker som källor. Kyrkböcker är också ett källmaterial till barns historia. I födelse- och dopboken skulle prästen anteckna det nyfödda barnets namn, födelsedatum, dopdatum, föräldrarnas namn och vilka som var faddrar. Faddrar var andra viktiga vuxna vars uppgift var att följa barnet under livet och finnas där som stöd. Dessutom antecknade
Varje nyfött barn skulle skrivas in i kyrkboken.
prästen att föräldrarna hade betalat doppenning. Kyrkan ville ha betalt för att låta döpa ett barn. Idag är dopet gratis. Till höger ser du en sida i födelse- och dopboken för Enköpings-Näs församling från år 1705. Prästen har skrivit med snirkliga bokstäver, och det krävs mycket träning för att kunna läsa texten.
Tvillingarna Gabriel och Hedwig Varje barn som föddes under året fick ett nummer, som står i kanten längst till vänster. I den första kolumnen får vi veta när barnet föddes, när det döptes och vad föräldrarna hette. I mittenkolumnen hittar vi barnets namn och längst till höger finns namn och yrken på faddrarna. Tvillingarna Gabriel och Hedwig föddes den 4 februari och döptes dagen därpå. Pappan hette Lars Carlsson och mamman Marit, och de betalade 8 öre i doppenning. Barnen fick fina faddrar: en fogde, en trädgårdsmästare, prästfrun och ett antal ”högvälborna” kvinnor med adliga efternamn som Sack, Kruus och Gyllenanckar. Om vi vill veta hur det gick för Gabriel och Hedwig kan vi i bästa fall följa deras liv i andra kyrkböcker. Där kan vi till exempel få reda på om de gifte sig och fick egna barn.
144 STOR M AK TSTIDEN
PULS Historia_4_6_Del 2.indd 144
2023-10-12 14:41
Sida ur födelse- och dopboken för Enköpings-Näs församling 1705.
Här är texten om tvillingarnas föräldrar och att de betalat för dopet.
Här är texten om faddrarna, deras namn och titlar.
Tvillingarnas namn Gabriel och Hedwig.
STOR M AK TSTIDEN 145
PULS Historia_4_6_Del 2.indd 145
2023-10-12 14:41
Utvandringen till Amerika Många fattiga insåg att de inte kunde få ett bra liv i Sverige. De började drömma om att emigrera, alltså lämna landet. Mellan år 1850 och 1920 lämnade över en miljon svenskar Sverige. De flesta for till Nordamerika.
Amerika lockade fattiga Redan på 1600-talet hade européer börjat segla över Atlanten till Amerika. Där hade de erövrat landområden, bosatt sig och bildat kolonier. År 1789 bildade tretton kolonier en ny nation: Amerikas förenta stater, USA. De uppmuntrade européer att flytta dit. Där fanns det gott om mark som nästan skänktes bort gratis. Från hela Europa reste människor över Atlanten för att bli nybyggare och få ett bättre liv. I slutet av 1800-talet var skillnaden mellan rika och fattiga stora i Sverige. Och när människor drabbades av något, exempelvis missväxt, fick de inte hjälp av staten. Åren 1867–1869 var det missväxt i Sverige och stor hungersnöd. Efter det tog utvandringen till USA fart på allvar. Vissa lockades även av frihet och jämlikhet. USA hade religionsfrihet, där fanns ingen adel och kvinnor hade rätt till många yrken som var förbjudna för kvinnor i Sverige. I början av 1900-talet hade en miljon svenskar emigrerat. Det var en femtedel av Sveriges befolkning.
Den som emigrerade packade sina saker i en koffert.
USA:s jämlikhet gällde inte alla Enligt lagen var det jämlikhet i USA. Men den var inte för alla. Amerikas ursprungsbefolkning som hade levt där i tusentals år tvingades flytta till sämre områden när européerna erövrade allt mer land. Européerna hade länge hämtat människor från Västafrika för att tvinga dem att arbeta som slavar i USA. Slavarna blev fria 1866 men de och deras ättlingar fortsatte ändå att behandlas orättvist och rasistiskt.
Bilden är ur filmen ”Utvandrarna”, som handlar om svenskar som emigrerade från Småland till Amerika.
PULS Historia_4_6_Del 3.indd 198
2023-10-12 14:39
Det nya landet
En grupp svenskar som utvandrade från Kil i Närke till Minnesota i USA. Bilden togs ungefär år 1880.
De som kom över havet från Sverige gick i land i New York. Där sökte de sig till andra svenskar som redan hade bott där en tid och kunde det nya språket. Många hamnade i fattiga kvarter i New York och arbetade med enkla saker som inte krävde utbildning. Dessa kvarter hade ofta dåligt rykte och svenskarna sades lukta illa, supa och vara kriminella. Många svenska familjer tog sig in i landet mot Mellanvästern, där skogarna och klimatet påminde om Sverige. De byggde bondgårdar och levde ungefär som de hade gjort i Sverige. Andra tog sig till stora städer som Seattle och Chicago. Runt år 1900 bodde ungefär 100 000 svenskar i Chicago.
Svenskarna som blev amerikaner De svenska invandrarna blandade sig inte gärna med resten av befolkningen. De bodde nära varandra så att de kunde tala svenska och fortsätta med sina traditioner. De startade svenska kyrkor och svenska tidningar. Om de hade egna företag anställde de helst andra svenskar. I Chicago var det många svenskar som arbetade med att bygga hus. Till slut var det så många att en tredjedel av alla hus som byggdes på 1920-talet hade svenska byggmästare. Även om de vuxna helst höll sig till andra svenskar gick deras barn i amerikansk skola och lärde sig engelska. Med tiden blev svenskarna uppblandade med resten av den amerikanska befolkningen.
I slutet av 1800-talet bodde fler svenskar i Chicago i USA än i Göteborg.
1800-TALET 199
PULS Historia_4_6_Del 3.indd 199
2023-10-12 14:39
Sverige blev allt mer demokratiskt De konservativa politikerna oroades av arbetarrörelsen. Kravet på allmän rösträtt skrämde dem. De förstod att de fattiga och outbildade i så fall skulle rösta på sina egna ledare och ta makt och rikedomar från överklassen. Den politiska kampen handlade inte bara om rösträtt. Politikerna hjälpte fabriksägarna i deras kamp mot fackföreningarna och kungen hotade att sätta in militär mot arbetare som strejkade. Även tryckfriheten hotades och socialistiska journalister sattes i fängelse om de skrev något olämpligt.
Partier bildades 1889 gick olika fackföreningar och socialister samman och bildade Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, oftast bara kallat Socialdemokraterna. Men eftersom arbetarna inte hade rösträtt var det inte så lätt för partiet att komma in riksdagen. Sju år senare valdes ändå en socialdemokrat in. Han hette Hjalmar Branting och hjälptes in i riksdagen av liberaler. Vid ungefär samma tid började olika liberala grupper i riksdagen att samla sig till ett parti. Liberalerna var emot socialismen, ändå samarbetade de ibland med Socialdemokraterna. Båda partierna ville ha allmän rösträtt. Det bildades några olika konservativa partier och de var länge emot allmän rösträtt. Senare, på 1900-talet, spårade vissa demonstrationer ur till kravaller. Då ändrade många konservativa sig och började rösta för demokrati.
Journalisten Axel Danielsson startade tidningen Arbetet och var med och grundade Socialdemokraterna. Han dömdes till fängelse för sina texter. Hans fru Elma Danielsson drev tidningen vidare och publicerade texter som Axel skrev från fängelset.
Liberalen Karl Staaff kämpade länge för allmän rösträtt. 1905 blev han statsminister. Han samarbetade med socialdemokraten Hjalmar Branting.
210 1800-TALET
PULS Historia_4_6_Del 3.indd 210
2023-10-12 14:39
Rösträtt för kvinnor och män De som hade startat kampen för rösträtt fick inte uppleva att Sverige blev en demokrati. Kampen pågick i mer än 70 år. År 1919 infördes till slut en lag om allmän och lika rösträtt för alla som var myndiga. Då hade tillräckligt många konservativa gett med sig och röstat för socialdemokraternas och liberalernas förslag i riksdagen. 1921 bestämdes att alla kvinnor blev myndiga, även de som var gifta. Samma år hölls det första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta. Hundra år senare fick Sverige sin första kvinnliga statsminister.
En åldersblandad skolklass i en byskola någonstans i Sverige år 1900. När det här fotot togs hade lärarinnan på bilden inte rösträtt. Om hon gifte sig skulle hon bli omyndig och få sluta arbeta som lärarinna. Barnen på bilden växte upp i ett fattigt och odemokratiskt land. Men under sin livstid skulle de inte bara få uppleva demokrati och allmän rösträtt, utan även åtta timmars arbetsdag, gratis sjukvård och modernare bostäder med elektriskt ljus och rinnande vatten. De skulle också få tala i telefon, lyssna på radio och åka bil. 1900-talet skulle senare komma att kallas Barnets århundrade. 1800-TALET 211
PULS Historia_4_6_Del 3.indd 211
2023-10-12 14:39
S A M M A N FA T T N I N G
Tidslinje 1800-talet Sverige förlorar Finland. Enväldet avskaffas. Ny regeringsform.
Tvåkammarriksdag införs
1809
1866
Allmän skolplikt
1882
1900-talet
Gustavianska tiden
1800-TALET
1900
1800
Under 1800-talet
• Befolkningen växte tack vare fred, vaccin och effektivare jordbruk.
• Folkökningen gjorde att det fanns många fattiga. • Den industriella revolutionen kom till Sverige. • Över en miljon svenskar emigrerade till Amerika. • Många kämpade för att förändra Sverige, med
åt e r b e r ät ta Välj två viktiga händelser på 1800-talet, som symboliseras av bilderna på tidslinjen, och berätta om dem.
exempelvis trygghet på arbetsplatserna och rösträtt för alla.
• Politiska partier bildades. • Kvinnor började kräva att få samma rättigheter som män.
216 1800-TALET
PULS Historia_4_6_Del 3.indd 216
2023-10-12 14:39
hur gick det för BArnen? På 1800-talet kunde svenskarna läsa och skriva och det finns allt fler skriftliga källor om vanligt folk. I kyrkböckerna kan man läsa hur det gick för Hans och Else.
Hans Ulrick Ågren
Else Andersdotter
Hans bodde på Gotland som ung och arbetade som sjöman. 30 år gammal emigrerade han till Amerika och blev guldgrävare i El Dorado. Hans gifte sig inte och det finns inga anteckningar om att han fick barn. Hans återvände aldrig till Sverige och dog år 1891 i San Francisco, USA, 68 år gammal.
Else var hela sitt liv piga på herrgården Sinclairsholm i Skåne. 20 år gammal gifte hon sig med arbetaren Nils Nilsson. De bodde i ett av herrgårdens torp och Else födde 11 barn. Två av barnen dog innan de fyllt 3 år. Två av barnen emigrerade till Amerika som vuxna och hon såg dem aldrig igen. Else dog 1913 i Långaröd i Skåne, 74 år gammal.
Jämför
jämför
Vilka tror du är de största skillnaderna mellan livet i Sverige på 1800-talet och livet i vår tid?
Vilka likheter och skillnader ser du mellan svenskar som emigrerade till Amerika på 1800-talet, och människor som flyr till Sverige idag?
1800-TALET 217
PULS Historia_4_6_Del 3.indd 217
2023-10-12 14:39
PULS • Historia åk 4–6
Historia åk 4 –6
Per Lindberg • Göran Körner • Anders Lundin • Anna Götlind
PULS Historia täcker kursplanens centrala innehåll i historia för årskurserna 4–6 i läroplanen Lgr22. I boken får du läsa om tiden från vikingatiden fram till och med de stora förändringarna i Sverige vid 1900-talets början. Faktatexterna varvas med fördjupningar, information om källor och berättande upplevelsetexter som ger möjlighet till inlevelse och insikt i människors livsvillkor. Centrala begrepp får sin förklaring direkt i texten och finns samlade i en ordlista i slutet av boken. Varje kapitel avslutas med tidslinje, sammanfattning och frågor för reflektion och samtal. PULS Historia består av:
Htor istoiaria His Historia åk 4–6 åk 4–6åk 4–6
Historia
Arb Arbet sbok 2 3 Arbetsbok 1etsbok med webb övningar med webbövningar med webbövningar
Historia
Historia åk 4–6
Lärarhandledning med lärarwebb
Historia
Historia
åk 4–6
Arbetsbok
med webbövn
ingar
1
åk 4–6
åk 4–6
Grundbok
Arbetsbok 1–3 med webbövningar
Lärarhandledning med lärarwebb
PULS stadieböcker finns i ämnena: Geografi, Historia, Religion, Samhälle Biologi, Fysik, Kemi, Teknik ISBN 978-91-27-46100-0
åk 4–6
9 789127 461000
PULS Historia_4_6_cover.indd 1,3
2023-10-13 17:46