9789127460461

VUX Sanna Lundgren & Anki Bjuhr

Horisont

Sanna Lundgren & Anki Bjuhr

HORISONT Textbok

Horisont är ett heltäckande basläromedel i svenska som andraspråk på grundläggande nivå, delkurs 2–4. Här får du verktyg för att utveckla din svenska och samtidigt förstå mer om samhället, dig själv och andra.

Med tydlig struktur, forskning som grund och en vuxenpedagogisk utgångspunkt skapar Horisont goda möjligheter till språkutveckling, motivation och progression.

Textboken innehåller:  kapitelintroduktioner med en inbjudande text, tydliga mål och centrala begrepp  många olika texttyper, både skönlitterära och sakprosatexter, som tränar läsförståelse på ett varierat sätt  moment som utvecklar förmågan att tala och samtala i olika vardags-, samhälls-, studie- och arbetslivssituationer  tydlig träning i ord och begrepp, strategier för att förstå och göra sig förstådd samt källkritik.

Sanna Lundgren & Anki Bjuhr

HORISONT Textbok

Övningsboken innehåller skrivuppgifter som steg för steg stöttar dig i att skriva olika texttyper. Den ger också fördjupad ord- och begreppsträning och innehåller en överskådlig grammatikkarta på insidan av pärmen.

Horisont består av Textbok Övningsbok med grammatikkarta Lärarhandledning Digital nok.se/horisont ISBN 978-91-27-46046-1

GRUNDLÄGGANDE SVA

9 789127 460461

Horisont_TB_cover.indd Alla sidor

2026-01-13 16:44

Välkommen till Horisont!

Titeln Horisont påminner oss om något som ligger framför oss – något vi är på väg mot. Att lära sig ett nytt språk handlar om mer än ord och grammatik. Det handlar också om att upptäcka nya sätt att tänka, leva och förstå världen. Horisont är ett läromedel som ger dig möjligheten att vidga dina vyer. Genom texter från olika tider och platser, om människors liv, drömmar och tankar, utvecklar du din svenska samtidigt som du möter nya Grammatikkartan hittar perspektiv och kulturer. Att läsa är att resa. du på insidorna I varje kapitel i Horisont får du ta del av av omslaget till texter och teman som hjälper dig att förstå. övningsboken. mer om språket, om samhället, om dig själv och andra. Din resa börjar här.

Lycka till!

Anki och Sanna

Horisont_insides_framvagn.indd 3

2026-01-12 20:58

Innehåll Introduktion

1 Möten och samtal

6

Recension

49

16

Recension av boken Hjärnstark av Anders Hansen

49

Berättande faktatext

51

Skolan för hundra år sedan

51

FORMELLT MEJL

53

Anmälan till kurs

53

DISKUTERA

18

Samtalsämnen

18

reportage

19

Småpratet bröt isen

19

Typiskt för reportage

22

Kafferasten

23

Självbiografi

24

När fotbollsspelaren möter börsmäklaren

24

SÖKA

28

Yrken i Sverige

3 Min plats på jorden

54

DISKUTERA

56

Din plats

56

Faktatext

57

28

Presentera

Selma Lagerlöf och den värmländska naturen

57

29

Typiskt för faktatext

61

Berätta om ett yrke

29

Fakta eller åsikt?

62

Låttext

30 30

Självbiografi

63

Vem vet Artikel

Timbuktu – en stad och en artist

63

31

SÖKA

66

Para ihop författare med plats

66

Presentera

67

Berätta om en författare

67

DIKTER

68

Tre dikter, tre olika författare

68

Faktatext

71

Utvandringen till Amerika

71

DIKTER

73

Sinnesdikter

73

70-åriga Kerstin berättar om kafferep 31 Recept

34

Mormors hallongrottor

34

2 Lära för livet

36

DISKUTERA

38

Hur lär du dig bäst?

38

Insändare

39

Satsa på mer studieteknik i skolan!

39

Typiskt för insändare

41

Vad är sant?

42

Reportage

44

Zaki lär sig svenska med hjälp av deckare

44

SÖKA

47

Träning och studier

47

Presentera

48

Övertyga fler!

48

Horisont_insides_framvagn.indd 4

4 Fantastiska berättelser

74

DISKUTERA

76

Om berättelser

76

Krönika

77

När bokläsning och tv-spel möts

77

Typiskt för krönika

79

Hon berättar sagor i tusen och en natt 80

2026-01-12 20:58

Roman

82

Ur Ronja Rövardotter

TAL

117

Inspiration till en hållbar livsstil

117

av Astrid Lindgren

82

Typiskt för argumenterande tal

120

SÖKA

85

Kraften i en bild

121

En vandringssägen

85

reportage

123

Presentera

86

Talarens tips

123

Återberätta en historia

86

SÖKA

126

Krönika

88

Berömda tal

126

Ingen jul utan Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton

Presentera

127

88

Håll ett argumenterande tal

127

Faktatext

90

Roman

128

Ur romanen Blå av Maja Lunde

128

faktatext

131

Tomtar och troll – om nordisk folktro 90 Recension

93

Gräns – en trollbindande film

93

5 Kärlek genom tiderna

94

Nobels dröm om världsfred

131

REFERAT

133

Referat av reportaget Talarens tips

133

DISKUTERA

96

Om olika typer av kärlek

96

7 Mina språk

134

Novell

97

DISKUTERA

136

Pälsen

97

Olika sätt att prata

136

Typiskt för novell

101 102

UTREDANDE TEXT

137

Kärlek kan se olika ut

Kroppsspråket talar om vad vi känner 137

DiktER

103

Typiskt för utredande text

141

Kärlek genom tiderna

103

Språk i språket

142

SÖKA

105

Roman

144

I dialog med ett AI-verktyg

105

Presentera

106

Ur romanen Analfabeten av Ágota Kristóf

144

Recitera en dikt

106

SÖKA

148

NOVELL

107

Värdera information

148

Pappersbröllop

107

Presentera

149

Novell

110

Presentera en fördjupning

149

Får jag lov?

110

Faktatext

150

GESTALTNING

113

Samiska

150

Vilken känsla?

113

Faktatext

154

Tre nedslag i svensk språkhistoria

154

Biografi

156

En språkbiografi

156

Textkällor

158

Bildförteckning

159

6 Förändra framtiden

114

DISKUTERA

116

Fokus framåt

116

Horisont_insides_framvagn.indd 5

2026-01-12 20:58

1 Möten

och samtal När vi möter andra människor möts vi också i språket. Ibland vill vi småprata och dela ett vänligt hej. Andra gånger vill vi skapa kontakt och prata om något som är viktigt för oss. Hur börjar man ett samtal? Vad kan man prata om när man inte känner varandra så väl? Och hur lyssnar man så att samtalet blir bra för båda? I det här kapitlet utforskar vi hur språket hjälper oss att kommunicera och samtala på olika sätt.

16

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 16

2026-01-12 20:44

MÅL

Det här får du lära dig i kapitlet: Diskutera – olika sätt att samtala.

Läsa – texter om möten och samtal.

Söka – fakta om ett yrke.

Presentera – ett yrke.

CENTRALA BEGREPP

I övningsboken får du arbeta med: Ordkunskap – centrala begrepp och ordspråk.

Grammatik – ordklasser, substantiv och verb.

Hörförståelse – lyssna på två personer på kafferast.

Skriva – ett reportage och ett recept.

Respons – ge och få respons på reportage.

Reflektera – kring kapitlets innehåll och ditt lärande.

Läs igenom de centrala begreppen och slå upp de ord du inte kan. Ibland är det svårt att förstå ett ord utan ett sammanhang. Men du kommer att möta alla ord i kapitlet. ett möte ett samtal ett ämne en situation en intervju

ett reportage att kommunicera att småprata att kallprata en kultur

en tradition en relation att träffas en kontakt att umgås

Arbeta vidare med de central� begreppen i övningsboken på s. 6.

17

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 17

2026-01-12 20:44

DISKUTERA

Samtalsämnen Titta på bilderna. Vad är det för situation? Vad tror du att personerna pratar om? Välj situationer och ämnen från listan.

Flera ämnen kan passa till en och samma bild. Du får gärna hitta på egna ämnen.

Fest Fotboll Väder Familj och släkt Politik

Kärleksrelationer Hälsa Tv-serier Resor Jobbmöten

Samtala Arbeta i mindre grupper och samtala om frågorna.

1 Vad pratar du helst om när du träffar nya människor?

2 Vilka samtalsämnen undviker du?

3 Hur startar du ett samtal med någon du inte känner så väl?

4 Hur skiljer sig de samtal du har på jobbet eller i skolan med de du har privat?

5 Hur skiljer sig samtal i olika kulturer?

18 | kapitel 1

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 18

2026-01-12 20:44

reportage

Småpratet bröt isen Att småprata eller kallprata är en konst. Båda orden betyder samma sak och fungerar som uppvärmning. Vi småpratar för att lära känna varandra eller för att bara vara trevliga en stund. Maya hade bott ganska länge i Sverige innan hon förstod hur viktigt småprat är.

För att kunna småprata eller kallprata måste man veta hur man pratar och vad som är lämpligt att prata om. Det har Maya lärt sig och hon delar gärna med sig av sina erfarenheter. Vi har stämt träff för en intervju på ett kafé. Jag kommer lite tidigare till kaféet och beställer en kaffe medan jag väntar. Efter en stund kommer Maya. Hon har på sig en röd kappa och i handen håller hon ett blött paraply.

– Hej! Vilken fin kappa du har, säger jag och ställer mig upp för att hälsa på Maya.

– Hejsan och tack, svarar Maya och ler.

Jag börjar med att fråga om det tog tid för henne att lära sig småprata. Maya svarar att det tog över ett år i Sverige innan hon vågade byta några ord med en granne.

– Och det var mitt eget fel, säger hon.

Jag blir nyfiken och ber henne förklara hur hon lärde sig.

– Jag lärde mig av en slump, säger hon vidare.

Jag visste inte hur viktigt det var att kunna småprata.

Hon märkte att grannarna undvek att åka hiss med henne, men hon förstod inte varför.  möten och samtal

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 19

| 19

2026-01-12 20:44

ORDLISTA

Nu tror hon att det beror på att hon aldrig sa något, inte ens ”hej”. De trodde kanske att hon var sur och inte ville ha kontakt. I själva verket visste hon inte vad hon skulle säga.

Kanske var hon lite blyg också. Hon kunde ju inte småprata.

– Men plötsligt hände det! Det var en regnig novemberdag när jag sprang in i hissen och sa spontant “Usch vilket väder!”, berättar Maya.

Då tittade grannen förvånat på henne och sedan började de småprata om vädret. Isen var bruten! Maya hade börjat prata med sin granne.

– Vilka ämnen tycker du är bra att småprata om och vilka råd kan du ge till andra som vill börja småprata?

Maya funderar en stund och säger sedan att småprat om väder och vind fungerar alltid.

Det är något alla känner till och upplever. Men det kan också vara andra saker som alla känner till. På våren kan man till exempel prata om de första vårblommorna, på vintern om första snön.

Många pratar också om sånger och artister som har varit med i Melodifestivalen, om fotboll och sportresultat eller om en försenad buss.

en is en uppvärmning att lära känna lämpligt ett paraply en slump att undvika i själva verket

Maya säger att det bästa rådet hon kan ge är att ställa frågor för att få igång samtalet.

– Det kan säkert bli lite fel i början, men övning ger färdighet. Öva så blir du bättre!

Något som kan vara bra att tänka på är att det inte går att ”hoppa på” folk och börja prata. Man måste känna av stämningen lite, säger hon.

Jag håller med. Om personen är stressad är det kanske inte läge att prata om väder eller fotbollsresultat.

– Jag undviker faktiskt att prata om politik och ekonomi, säger Maya. Och det är okej att vara tyst ibland. Det är inte så vanligt i min kultur, tillägger hon och skrattar.

Sedan berättar hon att det nu är naturligt för henne att småprata och att det har hjälpt henne att få vänner och att lära sig om svensk kultur. Maya avslutar med att säga: – Kallpratet tog mig in i värmen!

Text: Doris Svensson

blyg spontant förvånat att uppleva en färdighet en stämning att tillägga

20 | kapitel 1

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 20

2026-01-12 20:44

Stämmer påståendet?

Diskutera med en klasskamrat.

1 Maya är arbetslös.

2 Hon bor i en lägenhet.

3 Hon pratade inte med någon granne under sitt första år i Sverige.

4 Maya tycker att man kan småprata om vad som helst.

5 Hon tycker fortfarande att det är svårt att småprata.

Ord och uttryck Arbeta två och två. Prata om vad uttrycken betyder.

1 Vi har stämt träff.

Vad betyder att stämma träff?

2 Hon delar gärna med sig av sina erfarenheter.

Vad betyder att dela med sig av?

3 Hon bytte några ord med en granne.

Vad betyder byta några ord?

4 Övning ger färdighet.

Vad betyder färdighet och vad säger Maya att man ska göra?

5 Du måste känna av stämningen lite.

Vad menar Maya med att känna av stämningen?

6 Isen var bruten!

Vad menar Maya med att isen var bruten?

7 Det går inte att ”hoppa på” folk.

Vad menar Maya att man inte ska göra?

8 Kallpratet tog mig in i värmen.

Vad menar Maya med att kallpratet tog henne in i värmen?

möten och samtal

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 21

| 21

2026-01-12 20:44

TYPISKT FÖR REPORTAGE  Vad? Ett reportage är en längre artikel med många beskrivningar.  Varför? Syftet med ett reportage är att beskriva detaljerat om ett ämne. Läsaren lär sig mer om ämnet och får en känsla av att vara på plats och uppleva det själv. Det är vanligt att skriva reportage om till exempel en plats eller ett möte med en person.

Ofta innehåller reportaget en intervju.  Vem skriver? Personen som skriver ett reportage måste veta mycket om ämnet och även besöka platsen eller personen hen skriver om. Personen ska inte skriva sina egna åsikter men beskriva det hen hör och ser så levande hen kan.

Det ska kännas som att vara på plats.  Var finns texten? Ofta finns reportage i tidningar, radio och tv.  Hur ser strukturen ut?

Rubrik Berättar vad reportaget handlar om.

Ingress En kort sammanfattning av reportaget.

Inledning En inledning kan innnehålla en miljöbeskrivning eller en personbeskrivning.

Innehåll En beskrivning av det man har upplevt och intervjun man har gjort.

Avslutning En avslutning avrundar och sammanfattar vad texten har handlat om. Det får gärna finnas en avslutande reflektion, kanske något tänkvärt som läsaren kan få med sig.

Bilder Till ett reportage finns ofta bilder från platsen och/eller på personen som reportaget handlar om.

22 | kapitel 1

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 22

2026-01-12 20:44

Kafferasten Kafferasten på jobbet är en viktig del av arbetsdagen i Sverige och i många andra länder. På kafferasten kan medarbetare dricka kaffe (eller te!) och umgås med varandra. Kafferasten ger en kort paus från arbetet. Den ger också chansen för medarbetare att prata mer fritt en stund.

I Sverige är fika, som ingår i kafferasten, en tradition. Det handlar inte bara om att dricka kaffe utan om att ta sig tid att koppla av och prata med andra.

Samtala Arbeta i mindre grupper och samtala om frågorna.

1 Brukar du ta kafferast och i så fall hur ofta?

2 Vad brukar man prata om under en kafferast?

3 Vad gör man på kafferaster på arbetsplatser i andra delar av världen?

Arbeta vidare och gör hörförståelseuppgiften på s. 11 i övningsboken. möten och samtal

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 23

| 23

2026-01-12 20:44

Självbiografi

När fotbollsspelaren möter börsmäklaren Zlatan Ibrahimović är en framgångsrik svensk fotbollsspelare ´ känd för sina mål och karriär i flera stora europeiska klubbar, bland annat Juventus. I boken Jag är Zlatan kan man läsa om hans liv, både uppväxt och karriär. Boken har blivit mycket populär och finns även i en lättläst version. Här får du läsa om när Zlatan träffar en ny vän som han har mött online genom ett tv-spel.

Jag spelade online med andra. Engelsmän, italienare, svenskar, alla möjliga. Sex, sju timmar om dagen.

Självklart kunde jag inte heta Zlatan på nätet. Men jag lovar, jag impade på folk även under falskt namn. Jag har spelat tvspel i hela mitt liv och jag är en extrem tävlingsmänniska. Jag krossade alla.

Men det fanns en annan kille som också var bra. Han kallade sig D och något mer. Han spelade hela nätterna, precis som jag.

Jag hörde honom snacka ibland i sitt headset. Själv försökte jag hålla käften. Vara anonym. Men en dag pratade folk om sina bilar. D hade en Porsche 911 Turbo, sa han.

Då kunde jag inte låta bli, så jag började snacka med dem.

– Du låter som Zlatan, sa någon.

24 | kapitel 1

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 24

2026-01-12 20:44

Nä, nä, det är inte jag. Jag slingrade mig undan och vi kom in på Ferraris i stället: – Jag har en, sa jag. En rätt speciell faktiskt. Då blev D nyfiken förstås. Han frågade vilken. Jag sa att det var en Enzo.

Det var den jag hade fått av Juventus.

– Då kan du bara vara en kille, sa han.

– Kanske det. Kanske inte.

Vi spelade på. Ibland pratade vi. Det gick enkelt att snacka med D. Jag fick veta att han var börsmäklare.

Visst, han gillade fotboll och snabba bilar. Men han var ingen tuffing, snarare en känslig, tänkande kille.

En dag pratade vi om klockor. D ville ha en väldigt speciell, dyr klocka. Det var lång väntetid på den. Men inte för mig.

Fotbollsspelare i Italien går förbi alla köer.

Jag sa att jag kunde ordna en klocka åt D. Vi skulle ses på ett hotell i Stockholm. Jag hade med mig en säkerhetsvakt. D kunde ju vara en galning med tio bråkiga kompisar. Men den enda jag såg var en liten mörkhårig kille som verkade blyg.

– Är du här för att få en klocka? sa jag.

Han ställde sig upp. Jag såg direkt att han blev stirrig.

Han hade nog fattat vem jag var innan, men det var nu det släppte för honom: – Det är ju du.

 möten och samtal

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 25

| 25

2026-01-12 20:44

ORDLISTA

Jag har sett det förut. Folk blir osäkra med mig. Då blir jag mer öppen och vänlig. Jag ställde massa frågor om killens jobb och sånt.

Efter ett tag slappnade han av.

Det var trevligt. Det var något nytt.

Mina polare från Rosengård är killar från gatan, de har attityd och adrenalin. Inget fel i det. Men den här killen, han var intelligent och försiktig. Inte alls macho, han behövde inte kaxa sig.

Jag har åkt på mina smällar. Jag släpper inte folk för nära så lätt. Men det kändes på en gång att jag och den här killen klaffade.

– Jag lägger klockan i receptionen, sa jag.

Så fort jag har pengarna på kontot kan du hämta den.

Han satte in pengarna och fick sin klocka. Vi höll kontakten.

Vi messade och snackade i telefon. Han hälsade på i Milano.

Han var en väluppfostrad svensk kille som säger ”trevligt att träffas” och sånt. Han passade inte in med mina kompisar från Rosengård. Men han kom bra överens med Helena. Han var hennes stil, liksom: Äntligen en kille som inte slänger bomber i kebabkiosker.

Helena brukar kalla honom min internetdate.

en börsmäklare framgångsrik en karriär en klubb att impa, att imponera extrem att krossa ett headset att hålla käften anonym

att slingra sig en tuffing känslig en väntetid en säkerhetsvakt en galning bråkig stirrig osäker att slappna av

en attityd (ett) adrenalin macho att kaxa sig att åka på en smäll att klaffa en reception väluppfostrad överens en internetdate

26 | kapitel 1

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 26

2026-01-12 20:44

Frågor om texten Läs texten en gång till och svara sedan på frågorna.

1 Vad gjorde Zlatan när folk pratade om sina bilar?

2 Hur känner sig Zlatan när han pratar med D online för första gången?

3 Hur reagerade D när Zlatan berättade om sin Ferrari?

4 Vad hände när Zlatan och D träffades på hotellet?

5 Hur skiljer sig D från Zlatans vänner från Rosengård?

6 Vad menade Helena med att kalla D för Zlatans ”internetdate”?

Reflektera 1

Varför ville inte Zlatan använda sitt riktiga namn när han spelade?

Hur påverkas relationen mellan Zlatan och D av att de träffades online genom ett tv-spel?

3 Varför blir Zlatan och D vänner trots att de är så olika?

2

Sammanfatta Sammanfatta det viktigaste i texten genom att återberätta meningarna i rätt ordning.

• De träffas på ett hotell och D får sin klocka.

• D vill ha en dyr klocka som Zlatan lovar att fixa.

• Texten börjar med att Zlatan gillar att spela tv-spel online.

• Efter mötet blir D och Zlatan vänner.

• En dag pratar Zlatan med D om bilar.

Samtala Arbeta i mindre grupper och samtala om frågorna.

1 Zlatan beskriver sina vänner från Rosengård och jämför dem med D. Vad är skillnaden mellan de samtal han har med D och de han har med sina gamla vänner?

2 Zlatan säger att han och D ”klaffade” (kom bra överens) direkt.

Vad är det som gör att man snabbt känner sig bekväm med någon?

3 En del av texten handlar om dyra bilar och klockor. Hur tror ni att intresset för sådana statussymboler påverkar relationerna mellan Zlatan och D? 4 Samtalet mellan Zlatan och D leder till att de träffas i verklig­heten.

Hur kan samtal online bli till möten i verkligheten? möten och samtal

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 27

| 27

2026-01-12 20:44

SÖKA

Yrken i Sverige Visste du att det finns över 8 000 olika yrken i Sverige? På webbplatsen framtid.se kan du läsa mer om 2 000 av dessa yrken. Där finns också fakta om vad olika yrken innebär, vilken utbildning som krävs och hur arbetsmarknaden ser ut.

1 Välj ett yrke som du är nyfiken på – kanske något du vill jobba med i framtiden.

2

Sök efter yrket på webbplatsen framtid.se.

Läs texterna noggrant. Du kan också titta på filmer om yrket om det finns.

3

Anteckna. a) Hur många arbetar med yrket i Sverige? b) Vilken utbildning behöver man för att arbeta inom yrket? c) Vad gör man på jobbet, alltså vilka arbetsuppgifter ingår?

4

Sök vidare på andra sidor. a) Använd en sökmotor för att hitta andra källor. b) Du kan också fråga någon som har yrket eller använda ett säkert AI-verktyg.

5

Jämför informationen. Ställ frågorna: a) Är svaren lika på olika källor? b) Finns det något som skiljer sig? c) Vad kan det bero på?

6

Reflektera. a) Varför är det bra att söka information från flera källor? b) Hur vet du om en källa är pålitlig?

28 | kapitel 1

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 28

2026-01-12 20:44

Presentera

Berätta om ett yrke En annan typ av samtal är intervjun. Då är det en person som ställer frågor och en annan som svarar. Den som intervjuar är den som ställer frågor, vill ha fakta och veta mer om något.

1 Välj en person att intervjua.

Det kan vara en vän, granne, släkting eller någon du känner som har ett yrke du är nyfiken på.

2

Förbered dig inför intervjun. a) Boka tid för intervjun. Bestäm om ni ska träffas, prata i telefon eller ha ett videosamtal. b) Skriv ner dina frågor i förväg. Nedan ser du exempel på frågor som du kan ställa.

INTERVJUFRÅGOR

1 Hur länge har du arbetat som … ?

2 Varför valde du det här yrket?

3 Vad gör du en vanlig dag på jobbet?

4 Vad tycker du är det bästa med ditt arbet�?

5 Fin�s det något som är svårt eller utman�nde?

6 Vilken utbildning krävs?

3

Genomför intervjun. a) Ställ dina frågor. b) Anteckna de svar du får.

4

Berätta om intervjun.

Efter intervjun ska du berätta för några klasskamrater om vad du har fått lära dig om yrket. Berätta vilka svar du har fått och ha gärna med en bild på personen du har intervjuat.

Tips! Tänk på att vara intresserad och lyssna noga på personen du intervjuar.

Arbeta vidare och skriv ett reportage på s. 15 i övningsboken.

möten och samtal

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 29

| 29

2026-01-12 20:44

Låttext

Vem vet Lisa Ekdahl är en svensk artist som blev känd 1994 med låten Vem vet. Låten beskriver känslan av att möta någon speciell och fundera på om det var ödet eller slumpen som gjorde att man träffades. Texten uttrycker också att vi inte alltid vet vad som kommer att hända eller vad som är meningen med våra möten i livet. Här får du läsa ett utdrag ur låten. Lyssna gärna på låten medan du läser.

Du är en saga för god, för att vara sann Det är en saga i sig att vi funnit varan Vi kunde lika gärna, aldrig någonsin mötts Eller var vårt möte redan bestämt långt innan vi fötts?

Vem vet, inte du Vem vet, inte jag Vi vet ingenting nu Vi vet inget idag Vem vet, inte du Vem vet, inte jag Vi vet ingenting nu Vi vet inget idag

Samtala Arbeta i mindre grupper och samtala om frågorna.

1 Hur kan ett möte med en person påverka dig eller ditt liv?

2 Vad tänker du på när du hör att något är ”för bra för att vara sant”?

3 Hur kan en verklig händelse kännas som en saga?

4 Vad tänker du om att vissa människor är menade att komma in i våra liv?

5 Lyssna gärna på hela låten igen.

30 | kapitel 1

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 30

2026-01-12 20:44

Artikel

70-åriga Kerstin berättar om kafferep För ungefär 70 år sedan, när Kerstin var liten, brukade hennes mamma träffa sina väninnor och småprata över kaffe och kakor. Det kallades för kafferep.

Kerstin tyckte att det var spännande att lyssna på vad kvinnorna skvallrade om på kafferepen.

På den här tiden var det alltid kvinnor som bjöd varandra på kaffe och kakor.

De dukade fint med vit duk, vackra kaffekoppar och sju sorters kakor.

Sedan småpratade de.

– Det var viktigt att det var just sju sorter för om någon hade bakat fler sorter kunde någon tro att hon var högfärdig.

Men hade hon bakat färre än sju sorter kunde någon tänka att hon var snål, berättar Kerstin och skrattar när hon minns tillbaka.

– Ibland fick jag vara med och lyssna på deras småprat. En del människor sa att de skvallrade och visst var det en del spännande skvaller jag fick höra. Numera bjuder jag också mina vänner på kaffe och kakor. Vi säger att vi fikar. Men ordet ”fika” fick man inte använda när jag var barn. Min mamma menade att ordet fika lät fult.



möten och samtal

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 31

| 31

2026-01-12 20:44

– Jag brukar fortfarande baka kakor till födelsedagar, men inte sju sorter. Ibland köper jag en fin tårta från bageriet i stället.

Kerstin fortsätter med att berätta om hur hon fikar med sina barnbarn idag: – Barnbarnen tycker om att komma hem till mig och fika. Men de dricker förstås inte kaffe utan det är bara fokus på kakor. Ofta när de kommer på besök bakar vi hallongrottor tillsammans. Det älskar de!

Sju sorters kakor Sju sorters kakor är en kokbok som har sålts i mer än 3 miljoner exemplar i Sverige. Boken finns och används i många svenska hem än idag. Den kom till efter en kaktävling i tidningen ICA-kuriren år 1945. Svenskarna skickade in fler än 8 000 recept. Många av de kakor som finns med i boken har säkert serverats på ett fint dukat bord och ätits till en god kopp kaffe.

ORDLISTA

Text: Hamid Kamiri

ett kafferep att skvallra att duka en duk en kaffekopp

en sort högfärdig få (färre) ett skvaller en fika

att fika snål att låta fult ett bageri en hallongrotta

32 | kapitel 1

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 32

2026-01-12 20:44

Frågor om texten Läs texten en gång till och svara sedan på frågorna.

1 Vad var ett kafferep?

2 Hur såg det ut när det var dags för ett kafferep?

3 Varför var det viktigt att inte baka mer eller mindre än sju sorters kakor?

4 Vad är skillnaden mellan kafferep och fika?

5 Vad gillar Kerstin att baka tillsammans med sina barnbarn?

Samtala Arbeta två och två. Samtala om hur man fikar i olika länder.

1 Många svenskar dricker kaffe på morgonen. Vad brukar man dricka på morgonen i ditt förra hemland?

2 I Sverige är det vanligt att fika på eftermiddagen. När dricker man kaffe eller te i ditt förra hemland?

3 I de flesta svenska hem har man en kaffebryggare. Hur kokar man kaffe i ditt förra hemland?

4 På ett kafé i Sverige kan man välja mellan flera olika sorters kaffe. Vilken sorts kaffe tycker du bäst om?

5 Att fika betyder att dricka kaffe. Men ofta betyder det också att äta en bulle eller en kaka. Vad brukar man äta till kaffet i ditt förra hemland? möten och samtal

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 33

| 33

2026-01-12 20:44

Recept

Mormors hallongrottor Här är ett recept på kakorna som mormor Kerstin bakar tillsammans med sina barnbarn.

Ca 24 st.

Du behöver: Kakformar Deg: 125 g smör eller margarin ¾ dl strösocker 2 dl vetemjöl ½ dl potatismjöl 1 tsk bakpulver 2 tsk vaniljsocker Fyllning: ½ dl hallonsylt

Gör så här: 1. Sätt ugnen på 200 °C. 2. Rör rumsvarmt smör och socker poröst.

3. Blanda ihop vetemjöl, potatismjöl, vaniljsocker och bakpulver.

4. Rör ner det i smöret och arbeta ihop till en jämn deg.

5. Forma degen till en längd och skär den i cirka 24 bitar.

6. Rulla bitarna till kulor och lägg dem i små formar.

7. Tryck ett finger i varje kaka och lägg i en syltklick med en tesked.

8. Sätt formarna på en plåt.

9. Grädda kakorna i mitten av ugnen i ungefär 10 minuter.

Förkortningar ca = cirka (ungefär) st. = styck g = gram dl = deciliter (100 centiliter) tsk = tesked (5 centiliter) °C = grader Celsius

34 | kapitel 1

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 34

2026-01-12 20:44

Frågor om texten Läs receptet en gång till och svara sedan på frågorna.

1 I en instruktion används en särskild form av verbet. Vilken?

2 Hur många grader ska du sätta ugnen på?

3 Hur mycket socker ska det vara i degen?

4 Hur länge ska kakorna gräddas i ugnen?

Stämmer påståendet?

Diskutera med en klasskamrat.

1 Det är mindre potatismjöl än strösocker i kakorna.

2 Det är lika mycket hallonsylt som potatismjöl i kakorna.

3 Det är dubbelt så mycket vaniljsocker som bakpulver i kakorna.

4 Ugnen ska stå på 250 °C. 5 Det är mer hallonsylt än vaniljsocker i kakorna.

6 Kakorna ska gräddas i ungefär 10 minuter.

Arbeta vidare och skriv ett rec�pt i övningsboken på s. 21.

35

Horisont_TB_insides_kap 1–4.indd 35

2026-01-12 20:44

VUX Sanna Lundgren & Anki Bjuhr

Horisont

Sanna Lundgren & Anki Bjuhr

HORISONT Textbok

Horisont är ett heltäckande basläromedel i svenska som andraspråk på grundläggande nivå, delkurs 2–4. Här får du verktyg för att utveckla din svenska och samtidigt förstå mer om samhället, dig själv och andra.

Med tydlig struktur, forskning som grund och en vuxenpedagogisk utgångspunkt skapar Horisont goda möjligheter till språkutveckling, motivation och progression.

Textboken innehåller:  kapitelintroduktioner med en inbjudande text, tydliga mål och centrala begrepp  många olika texttyper, både skönlitterära och sakprosatexter, som tränar läsförståelse på ett varierat sätt  moment som utvecklar förmågan att tala och samtala i olika vardags-, samhälls-, studie- och arbetslivssituationer  tydlig träning i ord och begrepp, strategier för att förstå och göra sig förstådd samt källkritik.

Sanna Lundgren & Anki Bjuhr

HORISONT Textbok

Övningsboken innehåller skrivuppgifter som steg för steg stöttar dig i att skriva olika texttyper. Den ger också fördjupad ord- och begreppsträning och innehåller en överskådlig grammatikkarta på insidan av pärmen.

Horisont består av Textbok Övningsbok med grammatikkarta Lärarhandledning Digital nok.se/horisont ISBN 978-91-27-46046-1

GRUNDLÄGGANDE SVA

9 789127 460461

Horisont_TB_cover.indd Alla sidor

2026-01-13 16:44