9789127459816 by Smakprov Media AB

j t ä s r o n k a c n y L Kompletterande lärarhandledning för språkstödjande undervisning

ostjärnan k c y L

Lyckostjärnan

422070 9 789127 ISBN 978-91-27-

42207-0

✶

Över alla i den lilla staden lyst e stjärnan me milda ljus. Öv d sitt er mammor och pappor och alla andra släkting ar, över granna r och poliser och papegojor. Oc h alla sov de. All a utom tre bar Cesar, Asta och n, Bea.

✶ ✶ ✶ ✶✶ ✶ ✶✶ ✶✶ ✶ ✶ ✶ ✶ ✶ ✶ ✶ ✶ ✶ ✶ ✶ ✶ ✶ ✶ A R B ET S B O K

MATS WÄ NB LAD

Upptäck läsnin gen med ABC-k lubben! Högläsningsbok en Lyckostjär nan består av fristående ber tolv ättelser. Berätte lserna är kloka, underfundiga och varma och lockar till sam anpassade för tal förskoleklassen. Till högläsning sboken hör en arbetsbok me gifter direkt kop d uppplade till berätte lserna. Övnin utvecklar läsf garna örståelse, ord förråd och finm I arbetsboken otorik. möter barnen också bokstäver Till materiale na. t finns även sam talsbilder och lärarhandledn en ing.

Lyckostjärnan M AT S W Ä N BLAD

ABC-klubben är ett läromedel i svenska för FK Läromedlet byg –åk 3. ger på vetenskap lig grund, har progression och tydlig ger stora möjlig heter till individual isering. Läs mer på ww w.nok.se/abcklubben

ISBN 978-91-27-

42206-3

9 789127 422063

B O K S TÄ V E

ostjär Lyck

t Maria Rydkvis

OMBILD.indd

2011-02-10

11.02

Sara Persson

Lyckostjarnan_kompl_lhl_omslag.indd 1

2021-08-23 13:13

Vad finns i den här lärarhandledningen? I den här lärarhandledningen finns stöttande material till varje berättelse i Lyckostjärnan samt övningar kopplade till uppgifterna i arbetsboken och den ordinarie lärarhandledningen. Handledningen följer högläsningsbokens tolv fristående berättelser.

Introduktion till berättelserna Till varje berättelse finns rutor som innehåller ord och fraser. Syftet med dessa r utor är att underlätta för dig när du förbereder din stöttning inför högläsningen. Alla ord och fraser finns med i berättelserna i högläsningsboken. De tre första rutorna innehåller: • ord och fraser som kan visas med gester • anföringsverb • speciella uttryck.

Bildkort Till varje berättelse finns bildkort, som består av sex bilder. Bilderna illustrerar viktiga föremål eller karaktärer som förekommer i berättelsen. I enstaka fall kan en bild föreställa något som inte direkt motsvarar ett ord i texten. Då är bilden tänkt att hjälpa till med förståelsen av en fras eller en längre beskrivning. Med bildkorten kan ni träna på orden som förekommer i berättelsen innan du läser högt för eleverna. Bildkorten kan även användas under läsningen. I introduktionen finns en ruta där du kan se vilka ord som bildkorten illustrerar.

BILDKORT | Lyckostjärnan, berättelse 1, s. 4–9

Grannarna

Det finns även en fjärde ruta. Den innehåller orden som visas på bildkorten. I introduktionen finns också förslag på samtalsfrågor kring texten, vad som kan vara bra att tänka på i samband med läsningen och hur ni tillsammans kan arbeta med berättelsen och övningarna i arbetsboken.

B E RÄT T E LSE 1

Grannarna Ord och fraser som kan visas med gester

Speciella uttryck

ett stort hjärta, älskade, låg på knä, flög över staketet, kastade ilsket, tjoande och stojande, fnyste, la ifrån sig tidningen, skrattade högt, bära upp, klädde snabbt på sig , trampat sönder, låste upp, kastade in, låste, dörren slog igen med en smäll, surade, nickade, petade i maten, trampade omkring, bökade, dunkade näven i, ryckte till, ringde på dörren, förvånad min, tog upp en påse, höll i rosen som om den var ett barn, luktade på den, en tår kom i hans öga

Det här var droppen – Detta är en förkortning av det egentliga uttrycket Det var droppen som fick bägaren att rinna över. Förklara gärna för eleverna genom att visa på en kanna, det vill säga en bägare, som är till bredden full med vatten. En sista droppe kan göra så att vattnet rinner över kanten. På samma sätt menar morfar att en sista dumhet är det som gör att han blir riktigt arg.

Anföringsverb muttrade, ropade, kraxade, sa argt, flämtade

Förslag på samtalsfrågor • Varför tycker inte Cesars morfar om de nya

grannarna? • Vad skulle ni bli så där ledsna och arga över,

som Cesars morfar är? • Cesar och mormor försöker trösta morfar med god mat. Hur tycker ni att man kan göra för att trösta någon som är ledsen? • Vad kan man göra om man blir anklagad för något man inte har gjort?

Stöttning i det fortsatta arbetet Här följer förslag på hur ni kan arbeta med övningarna till berättelse 1. Sidhänvisningarna följer arbetsboken.

s. 4 Mitt namn

Orden på bildkorten

Cesar, Cesars morfar, Cesars mormor, en rabatt, grannar, ett rådjur

s. 6 Tycka om På sidan 17 i den ordinarie lärarhandledningen står att ni ska prata om morfar i texten. Meningen är att ni i samtalet ska komma fram till vad morfar tycker om. Använd gärna sekvensbilderna när ni tillsammans återberättar. Det hjälper eleverna att hålla fokus på innehållet och vad morfar faktiskt tycker om enligt texten, i stället för att komma med egna gissningar.

s. 7 Bollar och rosor De fyra första sidorna i arbetsboken är de som tillhör denna berättelse. På den sista av dessa, sidan 7, finns övningar för finmotoriken. Tänk på att det för flertalet elever är värdefullt med många sådana övningar inför bokstavsinlärningen. På sidan 16 finns ett kopieringsunderlag med liknande övningar.

I den ordinarie lärarhandledningen föreslås det på sidan 16 att ni ska samtala om bokstäverna och alfabetet. Med flerspråkiga elever i klassen är det fint att även visa på andra bokstäver och alfabet och samtala om hur olika bokstäver uttalas och formas.

6 Lyckostjarnan_kompl_lhl.indd 6

2021-08-23 16:28

Sekvensbilder

Övriga kopieringsunderlag

Till varje berättelse finns fyra sekvensbilder. Bilderna illustrerar nyckelscener eller viktiga föremål i varje berättelse. Sekvensbilderna är placerade i rätt kronologisk ordning. Sekvensbilderna kan användas för att skapa förförståelse inför läsningen i högläsningsboken. Eleverna kan också arbeta med sekvensbilderna för att återberätta vad som hände i berättelsen.

Handledningen innehåller också andra kopieringsunderlag till varje berättelse. Genom att arbeta med kopieringsunderlagen får eleverna möjlighet att befästa och förstärka det som de lär sig i arbetet med arbetsboken. Du som lärare vet bäst hur mycket olika elever behöver arbeta med varje moment och hur mycket tid var och en behöver för att verkligen befästa sina nyvunna kunskaper. I slutet av handledningen finns kopieringsunderlag med sammanfattningar av alla berättelser i hög- läsningsboken samt munbilder som visar hur bokstavsljuden uttalas.

SEKVENSBILDER | Lyckostjärnan, berättelse 1, s. 4–9

Grannarna

Följ bollarnas väg till mål Följ bollarnas väg med pennan.

7 Lyckostjarnan_kompl_lhl.indd 7

2021-08-23 16:28

Hur arbetar jag med den här lärarhandledningen? Det här avsnittet innehåller presentationer av olika moment och kopieringsunderlag i den här handledningen. Här finns också förslag på arbetssätt.

Bildpromenad med samtalsbilden Inför läsningen av varje berättelse är det lämpligt att tillsammans titta på samtalsbilden till berättelsen och inleda med en så kallad bildpromenad. En bildpromenad är ett strukturerat och lärarlett samtal i tre steg. I det första steget sätter du och eleverna tillsammans ord på vad ni ser på bilden utan att värdera eller lägga till egna åsikter och tankar. Det är viktigt att du är den som börjar och tydligt modellerar hur det ska gå till. Samtidigt som du säger ”Jag” pekar du på dig själv. När du säger ”ser” pekar du på dina ögon. När du säger ordet du avser, pekar du samtidigt på motsvarande i bilden. Sedan ger du ordet till någon av dina elever, gärna någon med god förståelse i svenska språket. När du säger ”Vad” ser du överdrivet frågande ut och rycker på axlarna. När du säger ”ser” pekar du återigen på dina ögon. När du säger ”du” pekar du på den elev som du vill ska ta vid. När elever vill säga ett ord de inte kan på svenska får de peka på bilden och säga det på sitt modersmål. Du bekräftar genom att benämna ordet på svenska: ”Ja, du ser en sax” och så upprepar eleven detta på svenska. Med hjälp av denna tydliga stöttning och modellering kan alla elever delta, oavsett förkunskaper i svenska språket. Detta kan man arbeta med en lång stund och alla elever får komma till tals flera gånger. I det andra steget berättar du och eleverna vad ni tänker eller tror om det ni ser på bilden. Här finns inget rätt eller fel, utan det är fritt fram att gissa och spekulera. Ni går nu över till att säga meningar som inte bara handlar om vad ni ser, utan också vad ni tänker eller tror utifrån bilden. Exempel: ”Jag tror att deras bil är trasig” eller ”Jag tänker att flickan på toaletten är rädd”. Här kommer elevernas tankar naturligtvis att skilja sig åt beroende på deras personliga erfarenheter och tidigare kunskaper. Fördelen med bildpromenaden är att elevernas förkunskaper inte spelar någon roll. När du modellerar detta gör du likadant som under bild-

promenadens första steg men i stället för att peka på dina ögon pekar du på din tinning när du säger ”tänker”. I steg tre drar du och eleverna slutsatser om vad ni tror att texten kommer att handla om utifrån bilden och era gemensamma reflexioner. Tillsammans kan ni nu göra relevanta gissningar och dra slutsatser om handlingen, vilket kommer att underlätta elevernas förståelse vid högläsningen. När ni samtalar är det värdefullt att alla elever hinner tänka efter och formulera ett svar. Försök att förlänga betänketiden något, så att även de elever som ska översätta till ett annat språk inuti huvudet hinner med. Du kan också prova att låta elever som inte kan eller vill svara, få lyssna på vad tre kompisar svarar och sedan välja samma svar som en av sina kamrater. Eleven säger då samma sak som en kompis, men med det värdefulla tillägget att hen har uttalat orden själv. Det man säger själv, minns man lättare än det man bara hört andra säga. Denna strukturerade samtalsform passar utmärkt när man har elever i gruppen som har ett begränsat ordförråd på svenska. Med hjälp av ett stöttande kroppsspråk och gester, och genom att man som lärare noggrant modellerar varje moment, kan alla elever delta aktivt och samtidigt successivt lära sig fler och fler ord som tillhör sammanhanget. Bildpromenaden aktiverar elevernas förförståelse samtidigt som den hjälper dig att få syn på vad de redan kan och vad de ännu inte kan. Den ger dig också tillfälle att föra in ord och begrepp som underlättar elevernas lyssnande vid högläsningen.

Att presentera en berättelse Innan du högläser en berättelse i Lyckostjärnan kan det vara bra att berätta för eleverna vad texten handlar om. Du kan gärna ”läsberätta” innehållet kort, samtidigt som du visar den tillhörande samtalsbilden. För att underlätta för dig att ”läsberätta” finns en kort sammanfattning av varje berättelse i slutet av den här handledningen. Använd ett stöttande kroppsspråk med miner och tydliga ansiktsuttryck. Förbered dig genom att läsa berättelsen högt för dig själv och lägg märke till vilka gester och miner du kan förstärka texten med, innan du läser den för eleverna.

8 Lyckostjarnan_kompl_lhl.indd 8

2021-08-23 16:28

I den här handledningen finns det rutor med ord och fraser till varje berättelse. Den första rutan innehåller ord och fraser vars betydelser är enkla att visa med hjälp av gester. Orden och fraserna i den första rutan är mycket omfattande, men låt dig inte förskräckas. Det är förslag på sådant som med enkla medel kan visas och förtydligas, både för att stärka förståelsen hos de elever som behöver det och för att levandegöra berättelserna för alla elever. Barn i alla åldrar brukar älska när den som högläser dramatiserar och låter lässtunden bli lite av en lek eller en teater. Den andra rutan innehåller de anföringsverb som finns i berättelsen, förutom ”säger” och ”sa”. Anföringsverbet ”sa” finns dock bara med vid de få tillfällen då det står tillsammans med ett adverb, till exempel ”sa argt”, eftersom detta beskriver hur någon säger något, precis som exempelvis ”skrattade” och ”ropade”. Den tredje rutan innehåller de speciella uttryck, ofta idiomatiska fraser, som förekommer i berättelsen. Syftet med dessa rutor är att underlätta för dig när du förbereder din stöttning inför högläsningen.

Bildkort Ett annat sätt att introducera en text på är att välja ut tre ord eller begrepp som finns på bildkorten och arbeta med dem i förväg. Här är ett exempel från texten Grannarna: Skriv orden ”rosenrabatt”, ”grannar” och ”rådjur” på tavlan. Sätt upp respektive bildkort (se sidan 14) under orden. Det är inte meningen att eleverna ska kunna läsa orden, som ju är både långa och har avancerad stavning, men det blir ett av många sätt att i förskoleklassen fästa elevernas uppmärksamhet på ord och bokstäver. Det är värdefullt inför kommande läsinlärning att bygga upp ett intresse för texters innehåll och form. Läs orden högt samtidigt som du pekar på dem. Låt eleverna säga efter. Upprepa gärna flera gånger – att uttala ord högt i en talkör underlättar uttalsinlärningen. Säg två meningar som innehåller ordet ”rosenrabatt”, gärna en som känns vanlig och en som är lite knasig, till exempel ”Jag har en rosenrabatt i min trädgård” och ”Jag dansar i min rosenrabatt”. Sedan är det elevernas tur att en i taget säga meningar som innehåller ordet ”rosenrabatt”. Det kan vara en fördel om du låter de elever som är lite säkrare i språket börja. Säg till dem att meningarna kan vara ”på riktigt” eller ”på skoj”. Om någon inte kan komma på en egen mening, får hen låna en mening av någon annan. Att härma är att lära och det viktigaste är att ingen är tyst, utan att alla provar att ta

orden i sin mun. Låt gärna eleverna säga flera meningar var, men bara en i taget. Du avgör hur länge ni kan hålla på med varje ord utan att elevernas ork och intresse avtar. Därefter går ni vidare till orden ”grannar” och ”rådjur” och arbetar på samma sätt med dem. Prova sedan att göra likadant, men med två av orden i samma mening, till exempel ”Grannarna ser ett rådjur i skogen” och ”Grannarna rider på ett rådjur”. Det här brukar vara en uppskattad och rolig övning, där alla tillsammans leker med ord och meningar, tränar uttal och meningsbyggnad, befäster dessa nyckelords betydelser och övar på att lyssna på varandra. Vilka ord som bildkorten illustrerar står alltid i en ruta på introduktionssidan.

Sekvensbilder Sekvensbilderna kan användas på olika sätt. Före din högläsning kan eleverna lägga bilderna i den ordning som de tror att de dyker upp i berättelsen. De tränar då den viktiga förmågan att kunna gissa, föreställa sig och förutspå vad som ska hända i en text. Låt gärna eleverna fundera individuellt först, för att sedan jämföra sina lösningar parvis och berätta för varandra hur de har tänkt. Om du har elever i klassen som inte har kommit så långt i sin språkutveckling på svenska ännu, kan du om möjligt låta dem samtala med någon med samma modersmål. Då blir detta ett tillfälle att skapa förförståelse och tänka kring det som ska hända, på samma villkor som övriga elever i gruppen. Om du har tillgång till modersmålsstöd, kan det vara ett alternativ att låta eleven berätta om sina tankar kring bilderna tillsammans med modersmålsläraren, som kan berätta för andra barn och för dig vad eleven tänker och tror inför läsningen. Du kan också välja att visa sekvensbilderna efter hand när du högläser och kanske även stanna upp och kort samtala om varje bild och kopplingen till det du just har läst. Efter högläsningen kan du låta eleverna lägga bilderna i rätt ordning och på så sätt kontrollera deras hörförståelse. Eleverna kan också använda bilderna för att träna på att återberätta vad som hände i berättelsen. Du kan skicka hem bilderna med ett veckobrev eller liknande. Uppmana dina elever att återberätta handlingen hemma. Berätta gärna i förväg för vårdnadshavarna vad uppgiften är och att syftet är att träna barnen i aktivt lyssnande och förmågan att kunna återberätta. Sätt gärna upp bilderna i hallen. Det ger barn och vårdnadshavare en möjlighet att prata om den aktuella berättelsen vid lämning eller hämtning.

9 Lyckostjarnan_kompl_lhl.indd 9

2021-08-23 16:28

B E RÄT T E LSE 2

Hickeman Ord och fraser som kan visas med gester

Anföringsverb

lite läskigt, ledsen, pilla in ett ﬁnger och gräva omkring, lite äcklig, luktade speciellt, på kudden bredvid sig, luktade äckligt, reta, kram, borrade in näsan i Beas hår, borstade tänderna, pussade god natt, drog upp den med en liten suck, drog upp täcket ända till hakan, en snarkning, vände på kudden, la sig på magen och på ryggen och sedan på sidan, klarvaken, kliade mot Beas kind, varmt och svettigt, snyftade, myser med sin kaﬀekopp, det ryckte i hennes läpp, ringde på ytterdörren, steg tassade, öppnades dörren försiktigt, en liten glipa, nickade lyckligt, tog Hickeman i famnen

ropade, fräste, snyftade, viskade

Förslag på samtalsfrågor • Varför är Bea nervös för att sova hos Asta? • Vad brukar Bea göra med Hickeman på

kvällarna när hon ska sova? • Varför tar Bea med den nya nallen till Asta? • Hur brukar ni göra för att kunna somna gott?

Stöttning i det fortsatta arbetet Här följer förslag på hur ni kan arbeta med berättelse 2. Sidhänvisningarna följer arbetsboken.

s. 9 Sova över På sidan 9 i arbetsboken ska eleverna packa en resväska för att sova över någonstans. I den ordinarie lärarhandledningen, på sidan 20, föreslås också att ni ska samtala om att sova över. Det kan vara bra att tänka på att detta kan vara något okänt för vissa elever. Du kan behöva förtydliga att ”sova över” oftast är något positivt, som man gör för att man själv vill det, som till exempel att sova en natt hemma hos en kompis. Det kan också handla om att sova tillfälligt hos någon annan för att föräldrarna är bortresta eller jobbar, men att det inte handlar om att flytta till någon annan. Låt gärna alla elever som vill, berätta om sina erfarenheter av att sova över. Var har de sovit? När? Varför? Vad tycker de om att sova över? De som aldrig har gjort det, vad tycker de? Skulle de vilja prova?

Speciella uttryck Kommer som ett skott – Uttrycket kommer sig av att när man skjuter ett skott med en pistol eller annat vapen, far skottet fram mycket snabbt genom luften. Förklara gärna för eleverna att det handlar om att vara jättesnabb.

Orden på bildkorten Beas pappa, en tältsäng, en knapp, en pyjamas, en kudde, Astas pappa

s. 10 Rim På sidan 10 i arbetsboken finns en övning där eleverna ska para ihop ord som rimmar. Tänk på att de elever som nyligen har börjat lära sig svenska, kan behöva stöttning för att klara denna övning. Det kan till exempel vara lämpligt att genomföra övningen tillsammans i en liten grupp. Ni kan då prata om bilderna en i taget och tillsammans benämna vad ni ser. Berätta gärna för eleverna vad rimord är, att det är hur det låter i slutet av orden som avgör om de rimmar eller inte. Låt alla i gruppen upprepa orden så att var och en hör dem och ljuden från sin egen mun. På sidan 20 i den här handledningen finns ett kopieringsunderlag där eleverna kan arbeta mer med ord som rimmar. Orden i övningen finns med i spelet på sidan 23 i arbetsboken. Därför fungerar den här övningen även bra för att skapa förförståelse innan eleverna spelar spelet.

17 Lyckostjarnan_kompl_lhl.indd 17

2021-08-23 16:28

BILDKORT | Lyckostjärnan, berättelse 2, s.10–15

Hickeman

Lyckostjarnan_kompl_lhl.indd 18

2021-08-23 16:28

SEKVENSBILDER | Lyckostjärnan, berättelse 2, s.10–15

Hickeman

Lyckostjarnan_kompl_lhl.indd 19

19 2021-08-23 16:28

Rim Dra streck mellan de ord som rimmar.

Lyckostjarnan_kompl_lhl.indd 20

2021-08-23 16:28

Kompletterande lärarhandledning för språkstödjande undervisning Det här materialet är ett komplement till lärarhandledningen som hör till Lyckostjärnan, ABC-klubben för förskoleklass. Den kompletterande handledningen är tänkt att underlätta inkluderingen av nyanlända elever och andra elever i behov av språklig stöttning i klassens gemensamma arbete med Lyckostjärnan. Till varje berättelse i högläsningsboken finns kopieringsunderlag med bildkort, sekvensbilder och ytterligare arbetsblad för det språkstödjande arbetet.

ABC - klubben är ett läromedel i svenska för fk–åk 3. Läromedlet bygger på vetenskaplig grund, har tydlig progression och ger stora möjligheter till individualisering.

Läs mer på nok.se/abc-klubben.

ISBN 978-91-27-45981-6

9 789127 459816

Lyckostjarnan_kompl_lhl_omslag.indd 2

2021-08-23 13:13