Lärare gör
Konkreta övningar att utföra i närmiljön ”Varför ser det ut som det gör just på den här platsen?” Låt dina elever få svar på frågan med hjälp av fältstudier i geografi. Geografiämnets kärna, att försöka förstå hur hela jordytan fysiskt och rumsligt är ordnad med grundfrågorna: ”Vad finns var, och varför just där?”, förutsätter en kombination av ämnets teori och praktik.
Boken vill inspirera och bland annat ge eleverna möjlighet att utifrån geografiska kunskaper och metoder, kopplat till problemlösning, få en insikt i hur samhället kan utvecklas hållbart – nu och i framtiden.
Lärare gör
FALTSTUDIER I GEOGRAFI
Konkreta övningar att utföra i närmiljön Anders Fridfeldt
Geografi åk 4–6
Geografi åk 4–6
Boken Lärare Gör – Fältstudier i geografi ger dig stöd i att kombinera teori i klassrummet med fältstudier utanför skolbyggnaden. Den är en hjälp till att arbeta konkret med geografi som ett ”göra-ämne” och är uppdelad i två delar. Här ges förslag till hur fältstudier kan planeras, organiseras och genomföras i årskurs 4–6, med utgångspunkt i kursplanen vad gäller ämnets syfte, mål och centralt innehåll.
Lärare gör FÄLTSTUDIER I GEOGRAFI
FALTSTUDIER I GEOGRAFI
Anders Fridfeldt är Universitetsadjunkt i naturgeografi, Lärarutbildare i geografi och tidigare ansvarig för Geografiprogrammet vid Stockholms universitet samt kursplaneutvecklare vid Skolverket.
Innehåller kopieringsunderlag
Lärare Gör-serien ger konkreta förslag på arbetssätt och aktiviteter som är väl beprövade och direkt kan användas i undervisningen.
ISBN 978-91-27-45952-6
9 789127 459526
lärare gör fältstudier i geografi_cover.indd Alla sidor
2021-12-10 14:16
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 1
2021-12-10 09:13
Innehåll Förord .............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 6
DEL 1 1. Världens nya geografier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9 Antropocen ....................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10 Jordytans mönster ............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11 En framtida hållbar värld ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13
2. Geografiämnet i skolans kursplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15 Kursplanens centrala innehåll i årskurs 4–6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 16
3. Geografi – världens och framtidens ämne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 19 Att ”leva i geografin” .......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 19 Ingenting på jordytan är statiskt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 20
4. Geografi – vad i hela världen är det egentligen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 25 Geografins grundfrågor ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 26 Miljöämne baserat på fältstudier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 27 Ämnets kärna ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 28 Naturgeografi och kulturgeografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 28
5. Kan geografi förklara och göra världen begriplig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 33 Geografiskt rum ................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 33
6. Att tänka omvärlden rumsligt i form av landskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 37 Naturmiljön påverkar och påverkas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 37 Landskap .......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 38 Centrala rumsliga begrepp .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
7. Att upptäcka omvärlden – om fältstudier i geografi för årskurs 4–6 . . . . . . . .. 49 Geografi – ett ”göra-ämne” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 49 Resurser för fältstudier ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 52
8. Att planera, genomföra, redovisa och utvärdera fältstudier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 55 Veta, Tillämpa, Resonera ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 56 Planering av undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 57
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 3
2021-12-10 09:13
DEL 2 Övningar fältstudier årskurs 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Övergripande planering årskurs 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Övning 1 Att börja tänka rumsligt ............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 övning 1:1 – Studera klassrummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 övning 1:2 – Studera klassrummets relativa läge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 övning 1:3 – Studera skolområdet på kartan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 övning 1:4 – Fältstudie på skolgården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Kopieringsunderlag Övning 1:1–1:4 ............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72–74
Övning 2 Våra platser på jorden ............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 övning 2:1 – En fältstudie om våra platser på jorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 övning 2:2 – En fältstudie om vårt ”drömområde” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Kopieringsunderlag Övning 2:1 – 2:2 ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80–81
Övning 3 Närområdets naturlandskap ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 övning 3 – Närområdets naturlandskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Kopieringsunderlag Övning 3 .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89
Övning 4 Närområdets kulturlandskap ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 övning 4 – Närområdets kulturlandskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Kopieringsunderlag Övning 4 ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96
Övningar fältstudier årskurs 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Övergripande planering årskurs 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Övning 1 Landskapets minne ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 övning 1 – Landskapets minne ....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Kopieringsunderlag Övning 1 .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 4
2021-12-10 09:13
Övning 2 Naturresurser i närområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 övning 2 – Naturresurser i närområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Kopieringsunderlag Övning 2 ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113
Övning 3 Naturmiljön – en resurs för fritiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 övning 3: Äventyrets landskap – äventyrsbana . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Alternativ övning: Hälsans landskap – en plats för alla sinnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Kopieringsunderlag Övning 3 ........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120
Övning 4 ”Makten i landskapet” ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 övning 4 – ”Makten i landskapet” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Kopieringsunderlag Övning 4 ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126
Övningar fältstudier årskurs 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Övergripande planering årskurs 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Övning 1 Hållbar turism .................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 övning 1 – Hållbar turism ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Kopieringsunderlag Övning 1 ........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136
Övning 2 Ekosystem och biologisk mångfald . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 övning 2 – Ekosystem och biologisk mångfald . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Kopieringsunderlag Övning 2 ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142
Övning 3 Vårt bästa landskap ......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 övning 3 – Vårt bästa landskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Kopieringsunderlag Övning 3 ........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 5
2021-12-10 09:13
7. Att upptäcka omvärlden – om fältstudier i geografi för årskurs 4–6 Ett sätt att försöka överbrygga geografiämnets till synes spretighet och tvärvetenskaplighet är introducerandet av begreppet geografisk littera citet. Med det menas att kunna ”läsa landskapet” och identifiera platsens eller regionens ”stora berättelse”. Att sätta på sig de ”geografiska glas ögonen” och ha kunskap och förmåga att kunna läsa av en plats eller ett landskap i såväl rum som tidsdjup, att kunna iaktta, urskilja och identi fiera samt namnsätta delar av verkligheten, är en förmåga till rumslig litteracitet. En förmåga som är ett livslångt lärande. Visuell litteracitet avser förmågan att kunna läsa och tolka samt dra slutsatser från kartor, bilder och geografiska data från tabeller och figurer. Fältstudier förenar rumslig litteracitet med visuell litteracitet, förmågan att helt enkelt se sin omgivning systematiskt och utifrån egna kunskaper om:”Vad kan/borde finnas just här?”. Detta med hjälp av de rumsliga tankeredskapen: rum, plats, region, läge, skala etc., samt med successivt utvecklande av kunskaper i begreppskunskap, i systematisk geografi och systemtänkande (se föregående kapitel).
Geografi – ett ”göra-ämne” Som nämndes i kapitel 3 så finns ”geografi” överallt och alltid, fast vi till vardags kanske inte tänker på det. Eleverna möter geografin på platsen där de bor, i sitt vardagsliv, på väg till skolan, på resor och på andra platser. Utan att kanske tänka på det så möter man platsens specifika geografiska förhållanden, man känner exempelvis vinden, nederbörden, solinstrålningen, årstidsväxlingarna. Man noterar topografin, vegetationen, markanvändningen, befolkningen, badar i sjön, och man är beroende av transporter, mat, vatten, utbildning och hälsovård etc. Närområdet är en bra källa för att utveckla elevens geografiska ”läs förmåga”, den rumsliga litteraciteten. Närområdet blir som en utvidgad lektionssal för att försöka konkretisera och utveckla elevens medvetenhet om geografiska förhållanden, samband, relationer och mönster i hens omvärld. Eleven får genom undervisningen egna ”geografiska glasögon” och lär sig tänka rumsligt och läsa närområdets specifika landskap (kontextkunskaper) och lär sig ”prata geografiska” (begreppskunskaper). Utmaningen i geografiundervisningen är att försöka göra skolarbetet (och bedömning) formativt och så relevant som möjligt för eleverna, så att de kan känna engagemang, intresse, glädje och motivation för 49
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 49
2021-12-10 09:14
l ärandet. Nyckeln ligger här i att göra geografiämnet mer praktiskt, till ett ”göra-ämne”, där ämnets teori blir konkret och påtaglig.
Utgå från elevernas perspektiv Pröva gärna att för en stund sluta tänka som en lärare och försök i stället att utgå från elevernas perspektiv på det du vill undervisa om. Försök att ta reda på vilka frågor eleverna är intresserade av, frågor som rör deras vardag och närområdet, eller något som händer i världen och som gör dem engagerade, och fundera på om deras intressen går att koppla in i geografiundervisningen konkret i någon form. En elevnära undervisning, som kopplar till den del av kursplanens centrala innehåll som du avser att undervisa om, kan skapa ”lärandelust” och engagemang hos eleverna och för samhällsfrågor. I bästa fall kan den här bokens övningar användas för att konkretisera elevernas frågor och funderingar och med hjälp av kursplanen transformera det till ämnet geografi.
Upptäck och avkoda omgivningen Övningarna här i boken kan anpassas till lokala förhållanden och ger oftast eleverna möjlighet att med hjälp av dig som lärare, helt eller delvis själva välja frågeställning att undersöka. Ge också gärna eleverna möjlig het att välja presentationsmetod: skriva en text, muntlig presentation, PowerPoint, OH-projektor, en videopresentation, poster etc. Och att detta varieras över tid. Eleverna kan också få diskutera fram vilka aktivi teter de tycker är roligast att arbeta med och som de anser hjälper dem att lära sig bättre och som är utmanande, i stil med: att förklara något för andra, en praktisk uppgift, grupparbete, demonstration, audiovisuali sering, rollspel etc. Som lärare kan du genom upplägget på lektionerna och med fältstudierna göra dina elever till nyfikna geografiska ”upptäckare” och lära eleverna ”prata geografiska”, som innefattar såväl talat som skriftligt språk med ämnesbegrepp och koncept, som numeriskt (longitud/latitud och statistik) och ikoniskt (kartor, bilder, figurer) språkbruk. Eleverna utmanas på ett inspirerande sätt och ges möjlighet att utveckla kunskaper i att systematiskt upptäcka och ”avkoda” sin omgivning och se saker de tidigare har sett men inte förstått, genom en väl avvägd kombination av teori och praktik.
50
FÄLTSTUDIER I GEOGRAFI
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 50
2021-12-10 09:14
Årskurs 4
Övergripande planering årskurs 4 Se även del 1, kapitel 2, ”Geografiämnets kursplan”, s. 14–17. Se även del 1 för förklaring av termer och begrepp som tas upp här.
Geografiska förhållanden, mönster och processer n
n
Flera av punkterna kan behandlas samtidigt då de "hänger ihop" och bildar en helhet.
n
n
n
Börja med att diskutera och exemplifiera ämnets övergripande syfte och mål, ”vad är geografi?”. Vad menas med rumsligt tänkande och rumslig medvetenhet? Introducera några exempel på tankeredskap, som plats, skala, gräns och mönster och hur de kan användas för rumsligt tänkande. Koppla och exemplifiera denna punkt med aktuella händelser samt med elevens egna upplevelser och erfarenheter. Elevens egna erfarenheter bör återkomma i alla punkter och även kopplas till att utveckla elevens rumsliga tänkande och medvetenhet. Allmän översikt över Sverige och Norden och olika sätt att indela Sverige och Norden, återkoppla till punkt 1 ovan. Namn och läge på några geografiska objekt i Sverige och Norden. Introduktion till ett par utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige. Introducera begreppen ”natur- och kulturlandskap” och hur det kopplar till processer, mönster och utmärkande drag, som exemplifieras genom några valda geografiska objekt i Sverige och Norden. Introducera begreppet ”landskap” och olika landskapsbildande processer som exogena och endogena processer, samt översiktligt om jordarter, bergarter, mineral och landformer. Om landskapsbildande processer genom människans verksamhet. Om begreppet förändring i geografiska sammanhang. Introducera begreppet ”naturresurser”. Om naturresurser i Sverige, vad och var de finns och vad de används/har använts till. Om fördelningen av Sveriges befolkning och var, när samt varför människor har bosatt sig just där. Om samband mellan befolkning och naturresurser samt därmed uppkomna rumsliga mönster av bebyggelse, näringar och markanvändning. Koppla till begreppet ”landskap”. Introducera ”klimat”, klimatzoner och vegetationszoner med fokus på Sverige och Norden. Hur klimatzoner och vegetationszoner bildar mönster globalt och regionalt.
Hållbar utveckling n
n
64
Skapa tillfälle att diskutera begreppet ”Hållbar utveckling” och de globala miljömålen Agenda 2030, samt de svenska miljömålen och hur de kan ses geografiskt. Skapa tillfälle att diskutera hur val och prioriteringar kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
FÄLTSTUDIER I GEOGRAFI
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 64
2021-12-10 09:14
Årskurs 4 Geografins metoder och verktyg n
n
n
Introducera kartan som modell av verkligheten, om dess uppbyggnad med skala, symboler, färger och linjer. Och om olika kartor – digitala och analoga, topografiska, tematiska och mentala kartor. Om kartering och att göra egna kartor. Centralt är att förklara vad en karta är och vad den kan användas till. Introducera flygbilder och satellitbilder och hur de kan användas för geografisk information om olika objekt, platser eller företeelser etc. Introducera geografisk analys, vad som är geografiska frågor, om informationssök, geografiska källor och om källornas användbarhet, samt om metoder och tekniker att besvara frågor samt att redovisa resultat, anpassat till nivån i årskurs 4.
öVNINGAR FÄLTSTUDIER ÅK 4
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 65
65
2021-12-10 09:14
Årskurs 4
Övning 1:1 Studera klassrummet Om ”att göra” geografi och geografisk analys och om begreppen ”rum” och ”karterbart” samt om att ordna och klassificera rumsliga data.
Dela in klassen i grupper om 2–3 elever per grupp. Berätta att eleverna ska göra en kartskiss över sådant i klassrummet som är ”karterbart”, det vill säga sådant som kan ritas in på en kartskiss med olika symboler, exempelvis rummets inredning, dörrar och fönster och så vidare. Eleverna ska sedan klassificera det som finns i rummet och dela in det under rubrikerna funktion, material, fast inredning/lös inredning, färg osv. Låt grupperna diskutera och fritt välja vad de ska klassificera och hur de ska dela in sakerna. Redovisa och diskutera elevernas val i storgrupp. Diskutera exempelvis kartskissen i jämförelse med verkligheten, och hur eleverna har gjort när de har klassificerat saker i rummet. Kan man göra på annat sätt?
Övning 1:2 Studera klassrummets relativa läge Fortsättning på grunderna i geografisk analys. Undervisning om begreppen ”relativt läge” och ”relation”.
Låt eleverna arbeta i samma par/grupper som i övning 1:1. Berätta att de nu ska undersöka klassrummets läge i förhållande till andra rum i skolbyggnaden (”relativa läget”) och göra en kartskiss över skolan som de ser den vad gäller yttre form och rumsfördelning i skolan. De ska ange väderstreck, det vill säga skolbyggnaden i förhållande tilll norr. Därefter ska eleverna fundera över: Vilka rum i skolan är viktiga, och varför? Vilken funktion har dessa rum? Hur långt bort ligger dessa rum i förhållande till klassrummet? (Ange exempelvis hur lång tid det tar att gå dit eller antal meter.) Eleverna ska också fundera över varför rummen är placerade som de är, försöka hitta en förklaring till rummens placering (arkitekt, säkerhet, centralt i huset, avskildhet och så vidare). Samla grupperna och redovisa och diskutera resultaten i storgrupp.
ÖVNINGAR FÄLTSTUDIER ÅK 4 69
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 69
2021-12-10 09:14
Årskurs 4
Studera klassrummet Material vitt ritpapper (gärna rutat), skrivpapper, blyertspenna, linjal, sudd
Uppdrag Att tillsammans göra en kartskiss över sådant som är ”karterbart” i klassrummet. Det vill säga sådant som kan ritas in på en kartskiss. Det kan till exempel vara inredning som stolar, bord, dörrar, fönster och så vidare. 1.
Rita en skiss över klassrummet och sådant som finns i rummet. Tänk er att ni ser klassrummet uppifrån. Allt i rummet kommer inte att rymmas i skissen. Det ni väljer att rita in är sådant som ni tycker är ”karterbart”.
2.
Diskutera tillsammans i gruppen hur ni vill klassificera och dela in de saker ni har ritat in på er skiss. Exempel på indelning kan vara under rubriker som: material, funktion, färg, fast inredning, lös inredning med mera. Skriv listor över de saker som ni har klassificerat under respektive rubrik.
3.
Redovisa och diskutera resultaten i helklass.
Övning 1:1 72
KOPIERINGSUNDERLAG © 2022 Anders Fridfeldt och Natur & Kultur Fältstudier i geografi ISBN 9789127459526
FÄLTSTUDIER I GEOGRAFI
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 72
2021-12-10 09:14
Årskurs 5
ÖVNINGAR FÄLTSTUDIER ÅK 5 Introduktion Övningarna i årskurs 5 ska ses som en fortsättning och progression av övningarna i årskurs 4. I årskurs 5 ska elevens generella förmåga att tänka geografiskt med hjälp av de rumsliga tankeredskapen plats, läge, rum, skala etc. utvecklas vidare. Även språkbruket, att prata geografiska, ska ges möjlighet att fortsätta utvecklas genom att mer begreppskunskap introduceras, kopplat till att det rumsliga tänkandet utvecklas. Undervisning om teori och praktik bör alltid återkoppla till elevens tänkande utifrån den ”geografiska dimensionen” och ”The Golden Questions” – vad finns var och varför just där? Det vill säga kärnan i ämnet och grunden i den geografiska analysen. Likaså återkoppla till den primära analysen kring vad som bildar jordytans varierande mosaiker av olika natur- och kulturmönster. Och att eleven ges möjlighet att stegvis utveckla och tillämpa kunskap om hur jordytan i olika skala byggs upp och förändras genom de olika geografiska system och processer som skapar dessa mönster. Detta med hjälp av tankeredskapen som introducerades i årskurs 4: plats, rum, skala, form, läge, gräns och samband. Centralt mål i ämnet är det rumsliga tänkandet kring hur omvärlden är ordnad och att stegvis försöka utveckla elevens kunskap om och förmåga att identifiera olika plats- och tidsbundna samband och interaktion mellan natur, samhälle och människans verksamhet. I årskurs 5 vidgat och lite mer fördjupat genom att föra in orsakssamband och relationer, förändring, perspektivtagande och värdering.
I årskurs 5 kan de 17 globala miljömålen och de 16 svenska miljömålen utvecklas mer än introduktionen i årskurs 4. Arbeta förslagsvis med hur de mer konkret kan kopplas till olika geografiska frågor och till kurs planens övergripande syfte – kunskaper i geografi ger ökade möjligheter att förstå vår omvärld och beredskap att främja hållbar utveckling. 99
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 99
2021-12-10 09:14
Årskurs 5
ÖVNING 1 Landskapets minne Att undersöka kulturlandskapets utveckling och förändring över tid, med fokus på betydelsen av naturresurser.
Tid Övningen kan utvecklas till en heldag eller utvidgad till flera dagar i ett projekt med övriga SO-ämnen.
”Landskapets minne” syftar till att det i alla landskap finns rester, reminiscenser, som spår av tidigare utveckling av natur och kultur. Det speglar en historisk utveckling, ofta över hundratals eller tusentals år. Vad gäller naturen är det en utveckling över miljoner år! Att läsa landskapet, ”geografisk litteracitet”, innefattar att ha kunskaper och förmåga att avkoda landskapets olika tidsskikt. Det geografiska perspektivet i analysen om förändring bygger på grundfrågorna: Vad och varför just där, samt när och vilka konsekvenser? Här som en påbyggnad av övningarna i årskurs 4. Koppling till ämnets syfte och mål enligt kursplanen Området kring Stortorget i Gamla stan, medeltidens maktcentrum i Sverige, anlagt på toppen av Brunkebergsåsen. Här finns minnen fysiskt från 1200-talet fram till i dag.
102
Att vidga och fördjupa mer än i årskurs 4 om människans verksamheter och hur dessa påverkar landskapet, om föränderliga livsmiljöer lokalt och i olika tidsperspektiv. Eleven ska ges möjlighet att utveckla insikter om närområdets ”stora berättelse”. Hur det har utvecklats innefattar kunskaper om sociala, politiska och ekonomiska miljö- och utvecklingsfrågor, kopplade till ekologiska förändringar i naturlandskapet som landhöjning (”strandförskjutning”), klimatförändring och ändrade förhållanden i platsens ekosystem.
FÄLTSTUDIER I GEOGRAFI
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 102
2021-12-10 09:14
Årskurs 5
Eleven ska också få insikter om betydelsen av tillgång till och användning av naturresurser för samhället lokalt. Och hur det kan kopplas till förändring i det ”geografiska rummet”, fysiskt och till befolkningsfrågor och levnadsförhållanden. Introduktion ges till utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala, politiska och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling. Eleven ska övergripande ges möjlighet att utveckla förmåga att utifrån egna, eller med hjälp av läraren, formulerade geografiska frågor: undersöka, beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg. Koppling till centralt innehåll
Övning i att identifiera och beskriva utmärkande drag för kulturlandskap och om samband med naturlandskapet, samt insikter om landskapets föränderlighet. Introduktion till kunskaper om klimat och hur klimatet påverkar människans livsmiljö. Koppling till alla delar i kunskapsområdet Geografins metoder och verktyg. Centrala begrepp, metoder och verktyg
Innan övningen måste en del begrepp förklaras och exemplifieras: tidsdjup (s. 39) ekosystem – allt levande i en speciell miljö i ett naturområde i olika skala levnadsvillkor – de villkor, förutsättningar och omständigheter som gäller
en viss tid, en viss plats, en viss människa eller grupp människor, samt även för djur och vegetation
fornminne – något som människor har skapat i landskapet i förhistorisk
tid
relativt läge (s. 40) informationssök – olika metoder och tekniker att söka information i olika
källor
kritiskt förhållningssätt – förmåga att analysera, reflektera, dra slutsatser,
värdera och ifrågasätta information och källor, en grund för vetenskaplig kunskapssyn
orsak och verkan (s. 51)
Förberedelser
Övningen är en fortsättning på övning 4 i årskurs 4, här med mer fokus på betydelsen av naturresurser och hur det har påverkat samhällsutvecklingen och människans levnadsvillkor. Ta fram lämpliga kartor för uppgiften, se bland annat ”Geoskolans” resurser och även Riksantikvarieämbetets app ”Fornsök” och identifiera vilka eventuella fornlämningar som finns dokumenterade i närområdet.
lantmateriet.se/sv/ Om-Lantmateriet/ lantmateriet-iskolan/geoskolan/ kartverktyg-meden-bakgrundskartaoch-kartlager/ app.raa.se/open/ fornsok/
ÖVNINGAR FÄLTSTUDIER ÅK 5 103
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 103
2021-12-10 09:14
Årskurs 6
ÖVNING 1 Hållbar turism Arbeta gärna ämnesövergripande med ämnena svenska, bild och samhällskunskap.
Om att utveckla en hållbar turism i närområdet.
Tid Den här övningen kan genomföras med olika grad av ambition. I sin enklaste form: två lektionstimmar till förberedelse och två timmar för fältstudie samt två timmar till efterbearbetning och redovisning. Mer utbyggd: en halvdag till förberedelse, en halvdag till fältstudier och en halvdag till efterbearbetning och redovisning. Vill man lägga mer tid på analyser och skrivövningen samt kopplingar till ämneskunskaper i samhällskunskap, så kan tiden naturligtvis utökas. Övningen kan även byggas ut till ett större projekt, som utsträckt över tid mer utvecklat kopplar ämnesteori med projektet.
Gamla Stan i Stockholm, en destination för turister. Hållbar turism?
En plats värde och attraktion är centralt kopplat till turismnäringen. Turismnäringen är globalt sett en mycket viktig näring ekonomiskt och socialt samt även ekologiskt. Det har under lång tid varit den starkast växande näringen över huvud taget. Turism som företeelse är av många skäl intressant ur olika geografiska perspektiv. Vad är det för typ av turism? Nära eller långt bort, natur eller kultur, individuell eller gruppresor, äventyr eller mer lugna resor? etc. Och vem är turisten? Hur ser hens resande och boende ut, vad är attraktionen för hen på resmålet? etc. Turism är också kopplat till frågor om hållbar turism vad gäller ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Geografisk forskning inom turismnäring är omfattande och förekommer bland annat i Sverige på flera lärosäten. 132
FÄLTSTUDIER I GEOGRAFI
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 132
2021-12-10 09:15
Årskurs 6
Övning 1 Hållbar turism Före fältbesöket
Samtala med eleverna om betydelsen av att besöka och uppleva samt lära sig om nya platser och attraktioner. Prata om olika sevärdheter eller företeelser som på olika sätt lockar oss och bidrar till att vi väljer att genomföra en resa. Försök att kategorisera de attraktioner som nämns, exempelvis historiska platser och företeelser, sol och bad, äventyr, friluftsaktiviteter etc. Vad prioriterar eleverna? Diskutera sedan allmänt med klassen vad det finns i närområdet som skulle kunna tänkas utgöra en turistattraktion. Samtala kring vilka upplevelser av platsen eller företeelsen ni skulle vilja förmedla. Dela sedan in eleverna i grupper om 3–4 elever. Grupperna får nu diskutera och försöka identifiera:
HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION
134
n
Vad är hållbar turism?
n
Vem är turisten som kan tänkas besöka kommunen?
n
Vad krävs för att hållbar turism ska fungera?
Eleverna får sedan via kartanalyser och befintligt turistmaterial identifiera vilka olika attraktioner det finns i kommunen/närområdet (avgränsas efter skolans läge etc.) och därefter kategorisera attraktionerna: restauranger, boende, upplevelser, historiska sevärdheter, byggnader etc. De har också i uppgift att undersöka ägandet till respektive attraktion. Eleverna ska tänka och resonera utifrån geografiska begrepp och metoder som informationssök och kartanalyser och teorier kopplat till värden i landskapet, och hur de kan lyftas fram i ett turismperspektiv. Övningen kan kopplas till det globala miljömålet: ”12. Hållbar konsumtion och produktion”. Se även definitioner om hållbar turism på Världsturismorganisationen UNWTO och svenska Tillväxtverket. Elevgrupperna får när de är färdiga presentera sina tankar inför klassen, sedan kan de gemensamt utifrån de olika presentationerna välja ut en plats i närområdet som de tycker är intressant att besöka och undersöka i fält. Det kan vara en redan etablerad turistattraktion eller en fritt vald plats som eleverna tänker kan bli en turistattraktion. Låt eleverna också förbereda några frågor för att kunna intervjua folk på plats under fältbesöket.
FÄLTSTUDIER I GEOGRAFI
lärare_gör_fältstudier_i_geografi_textsection_.indd 134
2021-12-10 09:15
Lärare gör
Konkreta övningar att utföra i närmiljön ”Varför ser det ut som det gör just på den här platsen?” Låt dina elever få svar på frågan med hjälp av fältstudier i geografi. Geografiämnets kärna, att försöka förstå hur hela jordytan fysiskt och rumsligt är ordnad med grundfrågorna: ”Vad finns var, och varför just där?”, förutsätter en kombination av ämnets teori och praktik.
Boken vill inspirera och bland annat ge eleverna möjlighet att utifrån geografiska kunskaper och metoder, kopplat till problemlösning, få en insikt i hur samhället kan utvecklas hållbart – nu och i framtiden.
Lärare gör
FALTSTUDIER I GEOGRAFI
Konkreta övningar att utföra i närmiljön Anders Fridfeldt
Geografi åk 4–6
Geografi åk 4–6
Boken Lärare Gör – Fältstudier i geografi ger dig stöd i att kombinera teori i klassrummet med fältstudier utanför skolbyggnaden. Den är en hjälp till att arbeta konkret med geografi som ett ”göra-ämne” och är uppdelad i två delar. Här ges förslag till hur fältstudier kan planeras, organiseras och genomföras i årskurs 4–6, med utgångspunkt i kursplanen vad gäller ämnets syfte, mål och centralt innehåll.
Lärare gör FÄLTSTUDIER I GEOGRAFI
FALTSTUDIER I GEOGRAFI
Anders Fridfeldt är Universitetsadjunkt i naturgeografi, Lärarutbildare i geografi och tidigare ansvarig för Geografiprogrammet vid Stockholms universitet samt kursplaneutvecklare vid Skolverket.
Innehåller kopieringsunderlag
Lärare Gör-serien ger konkreta förslag på arbetssätt och aktiviteter som är väl beprövade och direkt kan användas i undervisningen.
ISBN 978-91-27-45952-6
9 789127 459526
lärare gör fältstudier i geografi_cover.indd Alla sidor
2021-12-10 14:16