9789127459342

Page 1

modersmålslärare Vem har behörighet att arbeta som modersmålslärare? Vad innebär uppdraget som modersmålslärare? Hur har modersmålsundervisningen förändrats över tid? Ska modersmålsläraren vara med på utvecklingssamtal?

En handbok för modersmålslärare passar främst dig som arbetar som modersmålslärare, men även andra yrkesgrupper inom grundskolan och gymnasieskolan kan läsa boken för att få mer kunskap om modersmålsämnet. Linda Andersson är lärare och har arbetat många år i skolan med språk och nyanlända i fokus. Hon arbetar nu som skolledare för vuxnas lärande, SFI.

En handbok för

modersmålslärare

Linda Andersson Madeleine Médoc

I En handbok för modersmålslärare får du svar på många frågor – både stora och små – som rör din roll som modersmålslärare. Boken kan läsas från början till slut, men fungerar även som en handbok där du kan slå upp frågor och få svar.

En handbok för modersmålslärare

En handbok för

Madeleine Médoc har arbetat med nyanländas lärande på olika sätt: som förskollärare, rektor och undervisningsråd på Skolverket. Numera är hon doktorand vid Linnéuniversitetet och verksamhetsutvecklare i Växjö kommun.

ISBN 978-91-27-45934-2

9 789127 459342

En handok för modersmålslärare_cover.indd Alla sidor

Linda Andersson Madeleine Médoc 2021-07-07 14:16


1 Skolämnet modersmål I detta kapitel kan du bland annat läsa om forskning kring modersmål, vilka bestämmelser som finns kring modersmålsundervisningen och vilka elever som är berättigade att läsa ämnet.

24

En handbok för modersmålslärare_textsection.indd 24

2021-07-07 16:48


Var regleras modersmålsundervisningen? Modersmålsundervisning regleras i skollagen (SFS 2010:800), skol­ förordning (SFS 2011:185), gymnasieförordning (SFS 2010:2039) och förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108). De regler och ­bestämmelser som presenteras i boken kommer alltså från skollagen och dessa förordningar. Det är till stor del huvudmannens ansvar att följa de lagar och ­bestämmelser som finns kring modersmålsundervisningen. Huvud­ mannen kan sedan välja att delegera.

Vem har rätt att få modersmålsundervisning? Elever med ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att läsa sitt modersmål som ett ämne i skolan. Ämnet modersmål kan läsas från och med årskurs 1. För att eleven ska ha rätt till u ­ ndervisningen ska vissa krav vara uppfyllda enligt skollagen, skolförordningen, ­g ymnasieförordningen och förordningen om vuxenutbildning. De officiella nationella minoriteterna har förstärkta rättigheter. Läs mer om detta i nästa kapitel.

Skolämnet modersmål

En handbok för modersmålslärare_textsection.indd 25

25

2021-07-07 16:48


Undervisning i modersmål utom nationella minoritetsspråk Elever ska erbjudas undervisning i modersmål som inte är ett ­nationellt minoritetsspråk om

• en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål • språket utgör elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. En elev som får modersmålsundervisning i grundskolan och m ­ otsvarande obligatoriska skolformer får fortsätta att delta i undervisningen även om språket skulle sluta att vara dagligt umgängesspråk. Grundläggande kunskaper

För att kunna erbjudas modersmålsundervisning ska elever i grund­ skolan och motsvarande obligatoriska skolformer ha grundläggande kunskaper i språket. Elever i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan ska ha goda kunskaper i språket. Det finns i dag ingen specificering i skollagen för hur grund­läggande kunskaper ska bedömas, trots att en sådan bedömning krävs för att eleven ska få läsa m ­ odersmål. Det betyder att bedömningen kan se ­olika ut hos o­ lika ­huvudmän och att elever med skiftande förkunska­ per kan ­erbjudas eller inte erbjudas undervisning. Det är rektor som god­känner ansökan om modersmålsundervisning. Adoptivbarn Adopterade elever med ett annat modersmål än svenska kan också ha rätt till modersmålsundervisning. Det gäller även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk hemma. Samma regler gäller för adoptiv­­barns kunskaper i språket som för övriga elever i respektive skolform. Barn i förskolan och förskoleklass Modersmål är ett ämne i skolan, och för förskola och förskoleklass finns särskilda lagar. Barn inom de verksamheterna kan ha rätt till modersmålsstöd, vilket inte är detsamma som att barnet får undervis­ ning i sitt modersmål.

26

Skolämnet modersmål

En handbok för modersmålslärare_textsection.indd 26

2021-07-07 16:48


Gäller samma lagar för alla språk och alla elever? Lagarna som reglerar modersmålsundervisningen gäller för samtliga språk, förutom de nationella minoritetsspråken. Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till moders­ målsundervisning än vad andra elever har. Läs mer om detta i nästa kapitel.

Vem beslutar om en elev ska få modersmålsundervisning? Elevens rektor beslutar om modersmålsundervisning.

När är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk? Huvudmannen är bara skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk om det finns • minst fem elever som har rätt till undervisningen i det språket och vill få undervisning • en lämplig lärare. Ovanstående gäller både för elever i grundskola och liknande obligato­ riska skolformer och för elever i gymnasie- och gymnasiesärskola. Det är rektor som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål. Skyldigheten att anordna modersmålsundervisning är kopplad till alla skolor som tillhör huvudmannen. Det innebär att huvudmannen behöver ha rutiner för hur samverkan mellan skolorna ska ske om ett behov uppstår. För modersmålsundervisning i de nationella minoritets­ språken räcker det att en elev vill läsa språket.

Skolämnet modersmål

En handbok för modersmålslärare_textsection.indd 27

27

2021-07-07 16:48


Är undervisningen i modersmål obligatorisk? När eleven är anmäld och ansökan om deltagande i undervisningen godkänts av elevens rektor deltar eleven till dess att hen avanmäls. Elever under 18 år ska avanmälas av sina vårdnadshavare. Elevens ­närvaro/frånvaro ska registreras på samma sätt som för övriga ämnen. Läs mer om närvaro och frånvaro på sidan 111.

Inom vilka skolformer kan ämnet modersmål läsas? Det är möjligt att läsa modersmålsundervisning i • grundskolan och motsvarande skolformer • gymnasieskolan och gymnasiesärskolan • kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Hur får modersmålsundervisning anordnas i de olika skolformerna? Modersmålsundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer får anordnas • som språkval i grundskolan och specialskolan • som elevens val • inom ramen för skolans val • utanför den garanterade undervisningstiden. Huvudmannen beslutar om ämnet modersmålsundervisning ska ingå i utbudet inom elevens val, och rektor beslutar om tiden för skolans val ska användas för modersmålsundervisning vid skolenheten.

28

Skolämnet modersmål

En handbok för modersmålslärare_textsection.indd 28

2021-07-07 16:48


f En fördel med att läsa sitt modersmål inom ramen för språkval i grundskolan är att eleven kan få undervisning inom reglerad undervisningstid. En nackdel med att läsa modersmål inom språkvalet i grundskolan kan vara att eleven inte får samma möjlighet att använda betyget i moderna språk för att öka sitt meritvärde.

Modersmålsundervisningen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan läsas som • individuellt val • modernt språk • utökad kurs. Inom kommunal vuxenutbildning är det möjligt att läsa ämnet ­modersmål som • vuxenutbildning på gymnasial nivå • särskild utbildning på gymnasial nivå. Det är inte möjligt att läsa ämnet modersmål på grundläggande nivå inom den kommunala vuxenutbildningen.

Skolämnet modersmål

En handbok för modersmålslärare_textsection.indd 29

29

2021-07-07 16:48


Kan modersmålsundervisning bedrivas under skoltid? Modersmålsundervisning kan bedrivas både under och efter skoltid. Här följer ett exempel på hur undervisningen kan bedrivas under skol­ tid. Det handlar om en medelstor F–6-skola med många elever med annat modersmål än svenska.

Modersmålsundervisning under skoltid Elever som läser somaliska eller arabiska som modersmål deltar i modersmålsundervisningen på elevens val, under skoltid. Grupperna är indelade årskursvis. De elever som ännu inte kan läsa och skriva på modersmålet går i en egen grupp där de framför allt arbetar med läsinlärning, för att sedan, när de kan läsa på modersmålet, slussas över till undervisnings­gruppen där övriga modersmålselever går. Alla elever får 60 minuter undervisning per vecka. Lärarna som undervisar i modersmål tillhör kommunens centrala enhet för modersmålslärare. När dessa modersmålslärare är på skolan har de en kontaktperson på skolan för årskurs 1–3 och en för årskurs 4–6. Modersmålslärarna träffar årsarbetslagen, alltså de lärare som arbetar med respektive årskurs, för att kunna samarbeta kring eleverna flera gånger per termin. När modersmålslärarna arbetar med eleverna sker det i så stor utsträckning som möjligt med skolans gemensamma tema. Varje termin diskuterar modersmålslärarna arbetsvillkoren på skolan, tillsammans med skolans rektor och lärarnas chef på den centrala modersmålsenheten. Det förs också diskussioner kring hur arbetet med det gemensamma temat ska länkas ihop – dels med arbetet på skolan, dels med kursplanerna i ämnet modersmål. Vårdnadshavarna informeras varje läsår skriftligt om förutsätt­ ningarna för ämnet modersmål och ämnet tas upp i utvecklings­­ samtal precis som alla andra ämnen. De elever som inte talar somaliska eller arabiska får ansöka om modersmålsundervisning via den centrala enheten för modersmål och får i förekommande fall undervisning efter skoltid.

30

Skolämnet modersmål

En handbok för modersmålslärare_textsection.indd 30

2021-07-07 16:48


Vilka olika kursplaner och ämnesplaner för modersmålsundervisning finns det? Varje skolform följer sin egen kursplan eller ämnesplan i ämnet. ­Dessutom finns separata kursplaner och kunskapskrav i ämnet moders­ mål för de nationella minoritetsspråken. När en elev i g­ rundskolan, grundsärskolan eller specialskolan får ­modersmålsundervisning i ­sami­ska används sameskolans kursplan för ämnet samiska. F ­ öljande kursplaner finns i grundskolan (Lgr22) och grundsär­skolan (Lgrsär22): Modersmål i grundskolan

Modersmål i grundsärskolan

Modersmål utom nationella minoritetsspråk

Modersmål utom nationella minoritetsspråk, grundsärskola

Finska som nationellt minoritetsspråk – som förstaspråk och som andraspråk

Finska som nationellt minoritetsspråk, grundsärskola – som förstaspråk och som andraspråk

Jiddisch som nationellt minoritets­ språk – som förstaspråk och som andraspråk

Jiddisch som nationellt minoritets­ språk, grundsärskola – som förstaspråk och som andraspråk

Meänkieli som nationellt minoritets­ språk – som förstaspråk och som andraspråk

Meänkieli som nationellt minoritets­ språk, grundsärskola – som förstaspråk och som andraspråk

Romani chib som nationellt minori­ tets­språk – som förstaspråk och som andraspråk

Romani chib som nationellt minoritets­­språk, grundsärskola – som förstaspråk och som andraspråk

Följande kurser med egen ämnesplan finns för ämnet modersmål i gymnasieskolan (Gy11) och gymnasiesärskolan (Gysär13): Modersmål 1, 100 poäng

Kursen bygger vidare på grundskolans/grundsärskolans kunskaper i modersmål. För att få läsa Modersmål 1 behöver eleven ha godkända betyg i ämnet modersmål från årskurs 9 eller motsvarande kunskaper. Modersmål 2, 100 poäng

Kursen är en fortsättning på kursen Modersmål 1. Skolämnet modersmål

En handbok för modersmålslärare_textsection.indd 31

31

2021-07-07 16:48


Modersmål – aktiv tvåspråkighet, 100 poäng

Denna kurs bygger vidare på kursen Modersmål 1. Den erbjuds e­ ndast i gymnasieskolan. Modersmålsundervisning inom gymnasiesärskolans individuella program De individuella programmen inom gymnasiesärskolan är till för elever som behöver en utbildning som är anpassad till de egna förutsättning­ arna. Då läser eleven ämnesområden i stället för ämnen. Det innebär att eleven inte läser ämnet modersmål. Däremot kan en elev med annat modersmål än svenska få möjlighet att använda och utveckla sitt modersmål inom ett eller flera ämnesområden, på ett sätt som är anpassat efter elevens förutsättningar.

Hur ansöker eleven om modersmålsundervisning? I grundskolan och motsvarande skolformer ansöker elevens vårdnads­ havare om modersmålsundervisning. I gymnasieskolan och gymnasie­ särskolan ansöker eleven själv om modersmålsundervisning. Inom kommunal vuxenutbildning ansöker eleven om att läsa kurser inom ämnet modersmål, och huvudmannen beslutar om hen ska tas emot.

Vad ska huvudmannen informera om gällande rätten till modersmålsundervisning? Elever och vårdnadshavare ska få tydlig information om rätten till modersmålsundervisning och vilka valmöjligheter till undervisning som finns. Skolan ska informera elever och vårdnadshavare om vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Det räcker inte att en huvudman väntar till dess att en elev ger uttryck för att hen vill få modersmålsundervisning, och därefter anordnar detta.

32

Skolämnet modersmål

En handbok för modersmålslärare_textsection.indd 32

2021-07-07 16:48


Skolan ansvarar för att informera om att elever som tillhör de ­natio­nella minoriteterna har utökade rättigheter att få modersmåls­under­visning i sitt minoritetsspråk. Skolan ska informera om vilka språk det g­ äller och vad de utökade rättigheterna innebär. Om en elev önskar få under­ visning i ett nationellt minoritetsspråk inom språkvalet så har hen rätt att få det. Det räcker med att bara en elev önskar det för att skolans huvudman ska vara skyldig att anordna det.

Är rätten till modersmålsundervisning begränsad? (7-årsregeln) Huvudmannen behöver bara erbjuda undervisning i sju år under elev­ ens skoltid enligt lagstiftningen. Det kan betyda att en del elever, som inte har särskilda skäl och då enligt lagrummet inte är berättigade till det, ändå får undervisning i mer än sju år, medan andra elever inte får det. Huvudregeln är att huvudmannen bara behöver erbjuda undervis­ ning i sju år, om den ges utanför ordinarie timplan i grundskolan eller som en utökad kurs på gymnasiet. Tidsbegränsningen för modersmålsundervisning gäller inte om ­modersmålet är ett nordiskt språk eller ett nationellt minoritetsspråk. Den gäller inte heller om eleven har ett särskilt behov av modersmåls­ undervisningen. I dessa fall har eleven rätt att läsa modersmålet längre. Skollagen förtydligar inte vad särskilt behov innebär men formule­ ringen öppnar upp för tolkningen att rektor har möjlighet att göra en individuell bedömning utifrån elevens behov. För elever i gymnasie- eller gymnasiesärskolan gäller inte heller tids­begränsningen för modersmålsundervisning om den anordnas som individuellt val eller ersätter ett modernt språk.

Skolämnet modersmål

En handbok för modersmålslärare_textsection.indd 33

33

2021-07-07 16:48


Får elever som läser modersmål extra meritpoäng? Regeln om att kunna lägga till ett betyg och få extra meritpoäng gäller bara om eleven har läst moderna språk som språkval. Svenska, svenska som andraspråk, engelska, teckenspråk eller modersmål som språkval räknas inte som ett sjuttonde betyg, även om eleven kan läsa dessa språk inom ramen för språkval. Det är mycket att tänka på vid språkval och meritpoäng. Om en elev behöver information om detta kan hen kontakta skolans studieoch yrkesvägledare för att få aktuell information.

Kan elever prövas i ämnet modersmål? En prövning innebär att en elev först läser in en kurs eller ett ämne på egen hand, för att sedan göra en prövning. I prövningen ska eleven visa sina kunskaper i alla delar av ämnets eller kursens kunskapskrav. Prövningen består ofta av ett skriftligt och ett muntligt prov. Pröv­ ningen måste vara utformad så att eleven kan nå alla betygsnivåer. Önskemål om prövning i modersmål är ganska vanligt. Anled­ ningar till att vilja göra en prövning i ämnet kan vara att eleven vill öka meritvärdet på sina betyg eller önskar få sina kunskaper doku­ menterade. Det är skolan som bestämmer hur och när en prövning ska genom­ föras och det är inte möjligt för eleven att kräva att få göra en pröv­ ning under en specifik tid. Det finns inte någon begränsning i hur många gånger eleven kan genomgå prövning i ett ämne eller en kurs, men det finns regler för om och hur en huvudman får ta ut en avgift av eleven vid en prövning.

34

Skolämnet modersmål

En handbok för modersmålslärare_textsection.indd 34

2021-07-07 16:48



modersmålslärare Vem har behörighet att arbeta som modersmålslärare? Vad innebär uppdraget som modersmålslärare? Hur har modersmålsundervisningen förändrats över tid? Ska modersmålsläraren vara med på utvecklingssamtal?

En handbok för modersmålslärare passar främst dig som arbetar som modersmålslärare, men även andra yrkesgrupper inom grundskolan och gymnasieskolan kan läsa boken för att få mer kunskap om modersmålsämnet. Linda Andersson är lärare och har arbetat många år i skolan med språk och nyanlända i fokus. Hon arbetar nu som skolledare för vuxnas lärande, SFI.

En handbok för

modersmålslärare

Linda Andersson Madeleine Médoc

I En handbok för modersmålslärare får du svar på många frågor – både stora och små – som rör din roll som modersmålslärare. Boken kan läsas från början till slut, men fungerar även som en handbok där du kan slå upp frågor och få svar.

En handbok för modersmålslärare

En handbok för

Madeleine Médoc har arbetat med nyanländas lärande på olika sätt: som förskollärare, rektor och undervisningsråd på Skolverket. Numera är hon doktorand vid Linnéuniversitetet och verksamhetsutvecklare i Växjö kommun.

ISBN 978-91-27-45934-2

9 789127 459342

En handok för modersmålslärare_cover.indd Alla sidor

Linda Andersson Madeleine Médoc 2021-07-07 14:16


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.