9789127459267 by Smakprov Media AB

NO-boken LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB

Maria Olsson

NO_boken Lhl_omslag_hela.indd 1

2022-08-30 10:19

Innehåll Inledning Välkommen till PULS 4 Komponenter i PULS NO 5 PULS och kursplanerna i NO 6 Så här kan du arbeta med PULS NO 9 Metoder för undervisningen 13

Växter, djur och svampar 18 Hösten 32 Rymden 56 Vintern 78 Vatten 90 Material 102 Kroppen 118 Våren 148 Kraft och rörelse 164 Sommaren 176

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 3

2022-09-09 16:26:07

Välkommen ill PULS! Naturvetenskap är väldigt spännande och lockar fram både nyfikenhet och förundran hos eleverna. Studier av allt från närmiljöns växter och djur till den oändliga rymdens galaxer och svarta hål kan väcka funderingar som leder till intressanta samtal. Samtidigt är en del av innehållet i NO-ämnena biologi, fysik och kemi abstrakt och kan upplevas som svårt, så det är bra om eleverna får möjlighet att upptäcka och lära genom att känna, se och pröva. I NO-undervisningen får eleverna göra det vid fältstudier och systematiska undersökningar. Det handlar då om att se detaljer och göra jämförelser, att ställa hypoteser och tolka resultat. Att innehållet i undervisningen kopplas till föremål och händelser i elevernas vardagliga miljö ger dem också bättre förutsättningar att förstå vad naturvetenskap handlar om. Kunskapsutveckling och språkutveckling löper parallellt. Därför är det viktigt att eleverna förstår och lär sig att använda de ämnesrelaterade begrepp som krävs för ämnesområdet. Här i lärarhandledningen får du förslag på begrepp som kan behöva förklaras. I PULS NO-boken möter eleverna anpassade texter och arbetsböckerna innehåller uppgifter kopplade till grundbokens innehåll. Kunskap skapas på många olika sätt, till exempel genom berättande, faktatexter, skrivande, samtal och praktiskt arbete. I den här lärarhandledningen och på lärarwebben får du som lärare förslag på lektionsupplägg, samtalsfrågor, undersökningar och fältstudier som jag hoppas hjälpa dig att variera undervisningen. NO-ämnena går bra att integrera med framför allt svenska och bild, men även med övriga skolämnen. Jag hoppas att PULS NO-boken, arbetsböckerna och lärarhandled ningen ska ge dina elever både glädje och kunskap. Lycka till med din undervisning! Maria Olsson

Maria Olsson är utbildad grundskollärare för årskurserna 1–7 och arbetar som klasslärare i årskurs 1–3 på en skola i Löddeköpinge.

INLEDNING

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 4

2022-09-09 16:26:07

Komponen er i PULS NO-boken

na biologi, fysik och kemi. om rymden och våra årstider.

u kan göra för att må bra.

är gjorda av, och om hur olika

NO arbe sbok

NO-boken

PULS

oken

årskurs 2

NO ochsbSoOk a rb e

böcker och en lärarhandledning.

rs 2

NO arbe sbok

årskurs 3

Sara Rådling

Arbetsbok åk 3

NO-boken

årskurs

N O a rb e sb o k årskurs

LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB

Maria Olsson

Lärarhandledning

Sara Rådling

Sara Råd ling ISBN 978-91-27-45846-8

ling Sara Råd

Lennart Enwall • Birgitta Johansson • Gitten Skiöld 9 789127 458468

2021-02-10 16:25

Grundbok

Arbetsböcker med webbövningar

Grundboken består av tio kapitel som täcker det centrala innehållet i de tre NO-ämnena. Varje kapitel inleds med ett startuppslag som aktiverar förkunskaper och väcker elevernas intresse. Den fortsatta texten är till största del strukturerad så att varje uppslag behandlar ett begränsat ämnesområde. Texterna kompletteras med illustrationer som underlättar förståelsen.

Det finns tre arbetsböcker till PULS NO-boken, en för varje årskurs. Arbetsböckerna innehåller uppgifter där eleverna får befästa och repetera de kunskaper som de bör ha med sig efter att ha arbetat med de olika avsnitten i grundboken. Arbetsboken för årskurs 1 består av uppgifter kopplade till utvalda delar av både NO-boken och SO-boken. Det är dessa avsnitt som är särskilt lämpliga att nosa på i årskurs 1.

NO-boken LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB

Maria Olsson

Lärarhandledning med lärarwebb Undervisningen med PULS utgår från lärarhandledningen. Här finns vägledning i form av förslag och konkreta exempel på hur du kan skapa intresse, aktivera elevernas tänkande, arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt följa upp arbetet. Varje kapitel avslutas med kopieringsunderlag. På den tillhörande lärarwebben finns grundboken i digitalt format och ytterligare material för digital visning i klassrummet. Vid köp av lärarhandledningen ingår ett års licens till lärarwebben. Efter det kan du förnya ditt abonnemang.

Innehåll i PULS arbetsbok åk 1: • I skolan (SO) • Högtider och helgdagar (SO) • Hösten (NO) • Våren (NO) • Trafik (SO) • Sommaren (NO) • Vintern (NO) Arbetsböckerna för årskurs 2 och 3 är separerade: NO för sig, SO för sig. I arbetsböckerna befäster eleverna faktakunskaper, tränar läsförståelse och övar på ord och begrepp. Svårighetsgraden i uppgifterna ökar från årskurs 2 till årskurs 3 och arbetsböckerna hjälper dig som lärare att få en progression i din undervisning. I arbetsboken för årskurs 3 ingår uppgifter som förbereder eleverna inför faktatextavsnitten i de nationella proven i svenska i årskurs 3. Innehåll i PULS NO arbetsbok åk 2: • Växter, djur och • Rymden svampar • Vintern • Hösten • Vatten Innehåll i PULS NO arbetsbok åk 3: • Material • Kraft och rörelse • Kroppen • Sommaren • Våren

INLEDNING

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 5

2022-09-09 16:26:14

PULS och kursplanernas cen rala innehåll Innehållet i PULS NO är utvalt och skrivet i enlighet med de tre NO-ämnenas syftesskrivningar och det centrala innehållet i kursplanerna för årskurs 1–3 i läroplanen Lgr22. För att ge en överblick visas här vilka delar av det centrala innehållet som behandlas i respektive kapitel. På sidan 8 finns ett kopieringsunderlag med läroplanens kriterier för bedömning i de naturorienterande ämnena i slutet av årskurs 3. De är skrivna i tabellform och kan användas för att dokumentera dina elevers kunskapsutveckling. BI

Biologi

Kemi

HI FY

Fysik

PULS NO-boken består av 10 kapitel BI

Kap 1

Växter, djur och svampar

Kap 2

Hösten

Kap 3

Rymden

BI Kap 4

Vintern

Kap 5

Vatten

Kap 6

Material

Kap 7

Kroppen

Kap 8

Våren

Kap 9

Kraft och rörelse

Kap 10 Sommaren

Kursplanernas centrala innehåll i NO åk 1–3 Året runt i naturen Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.

Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Kropp och hälsa

Kapitel

Sidor i grundboken

Kap 2

s. 16–17, 20, 22–25

Kap 4

s. 40–45

Kap 8

s. 80–83, 88

Kap 10

s. 96–99, 103

Kap 1

s. 6–7, 10–15

Kap 2

s. 18–19, 21

Kap 4

s. 46–47

Kap 8

s. 84–87, 89

Kap 10

s. 100–102, 104–109

Kap 1

s. 8–9

Kap 4

s. 46–47

Kapitel

Sidor i grundboken

Kap 7

s. 62–71, 74, 78–79

Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

FY BI

Kap 7

s. 76–77

Betydelsen av kost, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

Kap 7

s. 72–73, 75

Några av människans organ, deras namn och översiktliga funktion.

INLEDNING

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 6

2022-09-09 16:26:15

Kraft och rörelse

Kapitel

Sidor i grundboken

Tyngdkraft, tyngdpunkt, jämvikt, balans och friktion som kan upplevas och observeras vid lek och rörelse.

Kap 9

s. 90–95

Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.

Kap 3

s. 25–39

Material och ämnen

Kapitel

Sidor i grundboken

Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan återvinnas.

FY KE

Kap 6

s. 54–61

Några blandningar och hur de kan delas upp i sina olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.

Kap 5

s. 52–53

Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.

Kap 5

s. 48–51

Systematiska undersökningar Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.

Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Kapitel BI

Kap 1–2

Kap 4

Kap 7–8

Kap 10

Kap 5–6

Kap 3, 9

Kap 1

Kap 3

Kap 6

Kap 7

Sidor i grundboken

Se lärarhandledningen

INLEDNING

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 7

2022-09-09 16:26:15

Kri erier för bedömning av kunskaper i NO årskurs 3 Namn: Kriterier för bedömning i de naturorienterande ämnena i s lutet av årskurs 3

Anteckningar

Eleven visar grundläggande kunskaper om natur, kropp och hälsa, kraft och rörelse samt material och ämnen.

Eleven beskriver enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen utifrån egna upp levelser och utforskande av närmiljön.

Eleven utför enkla fältstudier, observationer och experiment utifrån tydliga instruktioner.

Grundskolans kursplaner består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Läs den fullständiga texten på skolverket.se.

INLEDNING

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 8

PULS NO-boken Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45926-7

2022-09-09 16:26:15

Så här kan du arbe a med PULS NO Grovplanering

Introducera ett nytt kapitel

PULS NO för årskurs 1–3 består av tio kapitel. Ett förslag är att dela upp arbetet med de olika kapitlen mellan de tre årskurserna, på samma sätt som i arbetsböckerna:

När du ska börja arbetet med ett nytt kapitel vill du presentera innehållet på ett tydligt sätt, samtidigt som du vill väcka elevernas intresse och skapa nyfikenhet. Ibland passar det bra att utgå från texten i boken, medan det andra gånger passar bättre att introducera kapitlet för eleverna genom en diskussion eller övning. På varje kapitels introduktionsuppslag i grundboken finns en illustration. I lärarhandledningen finns diskussionsfrågor att använda med samtalsbilden som utgångspunkt. Samma bild finns även på lärarwebben för visning på storskärm. Tanken är att diskussionen ska aktivera elevernas förförståelse och ge dem motivation och inspiration inför arbetet med kapitlet. Bilden kan också väcka tankar under och efter läsningen.

Kap 1

Växter, djur och svampar åk 2

Kap 2

Hösten

åk 1 och 2

Kap 3

Rymden

åk 2

Kap 4

Vintern

åk 1 och 2

Kap 5

Vatten

åk 2

Kap 6

Material

åk 3

Kap 7

Kroppen

åk 3

Kap 8

Våren

åk 1 och 3

Kap 9

Kraft och rörelse

åk 3

Kap 10 Sommaren

åk 1 och 3

Kraf och rörelse Titta på bilden! Där är leken i full gång. Barnen rör sig på olika sätt. Allt som rör sig behöver någon sorts kraft för att förflytta sig. Du kan öva på att väga jämnt på en gungbräda, gå balansgång och få bra fart i rutschkanan. Då använder du olika krafter och rörelser, som du kommer att få läsa om i det här kapitlet.

Fundera över Hur kommer det sig att du åker neråt när du sitter i en rutschkana?

Puls_NO-boken_1-3.indd 90-91

2022-01-27 09:49

INLEDNING

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 9

2022-09-09 16:26:18

Uppslag ur lärarhandledningen, kapitelstart

Lgr22

Introducera ett kapitel

Här visas de utdrag ur kursplanens syftesdel och centrala innehåll som är aktuella för kapitlet.

Här finns förslag på hur du kan påbörja arbetet med ett kapitel utifrån introduktionsuppslaget i grundboken.

Väx er, djur och svampar

Väx er, djur och svampar Allt som lever kan sorteras i stora grupper. Tre sådana grupper är växter, djur och svampar. Dessa kan sedan delas in i nya mindre grupper, till exempel fröväxter och sporväxter, djur som lägger ägg och djur som föder levande ungar. Alla grupper är viktiga för livet på jorden.

Undervisningen i biologi ska ge eleverna kunskaper om förklaringsmodeller, för att de ska kunna beskriva samband i naturen. Eleverna ska också bli bekanta med några vanligt förekommande arter i sin närmiljö. I NO-bokens första kapitel får eleverna inblick i hur växter bildar näring med hjälp av fotosyntes och hur näringen går från växt till djur i en näringskedja. Eleverna får även lära sig hur några växter, djur och svampar ser ut och hur de kan sorteras efter olika egenskaper. Ett exempel är att växter delas in i frö- och sporväxter. Dessutom får eleverna göra undersökningar där de övar på att dokumentera sina iakttagelser. Kapitlet är i första hand för eleverna i årskurs 2, men delar av arbetet med svampar är förlagt till årskurs 1. Eleverna får då lära sig om svampens delar samt om ätliga och giftiga svampar.

Fundera över Djur äter växter eller andra djur. Vad äter djuren på bilden, tror du?

Lgr22

I det här kapitlet får ni läsa om

Syfte i ämnet biologi

• • • •

Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: • kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen

•

näringskedjor egenskaper hos växter, djur och svampar hur växter, djur och svampar kan delas in i olika grupper vanligt förekommande arter.

• • • • • •

material från lärarwebben kopieringsunderlag K1–K3 materiel till undersökning 1 en krukväxt en flora svampar, knivar och behållare (glas eller skålar).

• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

För din undervisning behöver du

2022-01-27 09:46

In roduk ionsuppslag s. 6–7 Så här kan du göra

fotosyntesen

Puls_NO-boken_1-3.indd 6-7

• Inled lektionen med att visa bilden i grundboken

(finns på lärarwebben). Berätta att det finns växter, djur och svampar på bilden och skriv dessa begrepp på tavlan. Dela in eleverna i par och låt dem leta efter arter som de känner igen på bilden.

• Samtala med eleverna om vilka växter, djur och svampar som de har hittat. Skriv upp elevernas förslag under rätt rubriker på tavlan. – Vilka växter känner du igen?

finns också insekter som flyger i luften eller är gömda bakom bark, bland växterna eller i marken.

• Läs texten i grundboken gemensamt och upp-

märksamma de begrepp som kan behöva förklaras. Uppmärksamma frågan som står i rutan: – Djur äter växter eller andra djur. Vad äter djuren på bilden, tror du?

Ge eleverna några minuter att fundera enskilt eller samtala med en kamrat, innan ni tar upp diskussionen i helklass. FÖRSLAG PÅ SVAR:

Centralt innehåll

På bilden syns mossa, björk, gran, tall, blåbär och ljung.

Året runt i naturen • Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förkommande arter.

– Vilka djur känner du igen?

På bilden syns räv, älg, hare, myror, citronfjäril, groda, skogsmus, talgoxe, hackspettar, sädesärla och ormvråk.

 Älgen äter björklöv.

• Enkla näringskedjor som beskriver samband

– Det finns också några svampar på bilden. Är det någon som kan gissa vilken sort det är?

 Skogsmusen äter mest frön, till exempel från

Det är karljohansvamp.

 Haren äter gräs och kvistar.

– Det finns djur och växter som vi inte kan se i bilden, men som vi ändå vet finns där. Vilka djur och växter kan det vara?

 Ormvråken äter ormar, möss och grodor.

mellan organismer i ekosystem.

Systematiska undersökningar • Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.

 Hackspettarna äter insekter, skalbaggar, myror

och bär.  Räven äter blåbär, skogsmöss och harar.  Citronfjärilen suger nektar från blommorna.

kottar.

I sjön finns vattenväxter, fisk och smådjur. I marken finns daggmaskar och andra nedbrytare. Det

VÄ X T E R , D J U R O C H S VA M PA R

I det här kapitlet får ni läsa om

Förberedelser

Här anges kortfattat vad ni får läsa om i det här kapitlet.

Här listas sådant som du behöver för din undervisning och som du kan behöva förbereda innan arbetet med kapitlet drar i gång.

I årskurs 1 får eleverna lära sig om årstiderna främst genom bildsamtal och praktiskt arbete. I årskurs 2–3 fördjupas kunskaperna och arbetsmetoderna blir fler. Eleverna får då exempelvis beskriva händelseförlopp och dra egna slutsatser. Undervisningsförslagen i handledningen är främst anpassade för årskurs 2–3, men vissa av dem kan även genomföras i årskurs 1. Du som lärare avgör vad som passar din elevgrupp.

INLEDNING

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 10

2022-09-09 16:26:19

Uppslag ur lärarhandledningen, sidor inne i kapitlen Så här kan du göra

Undersökningar och fältstudier

Här finns förslag på en lektionsstruktur att följa. Till frågorna som du ger eleverna finns ofta ”elevsvar” angivna i kursiv text. Vilka svar du i verkligheten får i din undervisning går förstås inte att förutsäga. Du kan använda dig av de kursiverade elevsvaren för att leda eleverna i rätt riktning, mot det innehåll som lektionen ska handla om, om det uppstår tystnad eller om elevernas tankar drar i väg mot en återvändsgränd.

Här finns förslag på aktiviteter där eleverna får jobba systematiskt med att utforska närmiljön eller innebörden av aktuella begrepp.

Väx er

ljung

FLORA

för grundskolan

gran

blåbär

FLORA för grundskolan

för grundskolan

Flora för grundskolan innehåller ett urval av de vanligaste växterna vi möter i naturen. Boken är upplagd som en fältflora och organiserad efter blommornas färg. Varje växt presenteras med en lättillgänglig text, tecknad bild och en karta som visar utbredning och huvudsakliga växtställen i Skandinavien.

– Vetenskapsmannen Carl von Linné skapade redan på 1700-talet ett system för att organisera allt i naturen, vilket han beskrev i boken ”Systema Naturaea”. Linné reste runt för att hitta och namnge växter. Han namngav linnean (Linnea Borealis) efter sig själv. Linnean är Smålands landskapsblomma.

Vete är en växt som vi odlar för att använda till mat.

En ek kan bli över tusen år gammal om den trivs där den växer.

Frön eller sporer Växter som har blommor förökar sig med frön. När en växt har blommat färdigt bildas fröna. Sedan sprids de till olika nya växtplatser med vinden, vatten eller djur. Växter som inte får blommor förökar sig med sporer. Sporer liknar små korn. FLORA Sporerna bildas i ”gömmor” på växten.

Ta gärna med en flora till klassrummet och visa att det i den finns bilder av växter och fakta som beskriver olika växters kännetecken. Berätta också om Carl von Linné.

Växter med frön

blåsippa

Växter med sporer

• Titta gemensamt på bilderna av frö- och sporväx-

ormbunke

ISBN 978-91-27-40179-2

9 789127 401792

I en flora kan du hitta fakta om olika växter.

Flora_cover.indd 3

mossa

alg

2015-04-28 15:36

Puls_NO-boken_1-3.indd 10-11

2022-01-27 09:46

Väx er s. 10–11

ter på sidan 11 i grundboken. Låt eleverna hitta likheter och skillnader mellan växter med frön och växter med sporer. – Kan man se på en växt om den har frön eller sporer? Hur då?

Ja, om växten har blommor eller bär så vet man att det är en fröväxt.

Så här kan du göra

Ämnesrelaterade begrepp parasit – organism som lever på en annan organism och tar sin näring från den giftig – innehålla något som är farligt att t.ex. äta eller nudda tagg – smalt, vasst utskott som växer ut från en växt eller ett djur föröka sig – när djur, växter eller svampar blir fler frö – fortplantningskropp hos fröväxter, t.ex. vissa blomväxter och träd spor – fortplantningskropp hos bl.a. svampar, mossor, alger och ormbunkar art – samling individer av djur, växter eller svampar som kan föröka sig med varandra flora – bok som beskriver växter eller svampar

• Inled gärna arbetet om växter med att göra fältstudie 1, som du hittar här intill. • Visa bilder på en maskros, en rönn och ett äp-

pelträd (finns på lärarwebben) och använd samtalsmodellen EPA för att låta eleverna fundera på hur växterna sprider sina frön. Eleverna funderar först enskilt och samtalar sedan i par, innan ni tar diskussionen i helklass. Läs mer om EPA på sidan 16. – Hur sprider maskrosen sina frön?

Maskrosens frön sprids med vinden.

• •

Låt eleverna skriva en faktatext om växter. Exempel på ämnesord och uttryck som kan användas är: växt, fotosyntes, skydd mot faror, frön och sporer. Ta reda på mer om växter som ni har i närmiljön, exempelvis genom att slå upp dem i en flora eller läsa faktatexter. Använd gärna en sexfältare som stöd. Läs mer om det på sidan 17. Läs böcker om växter, till exempel ”Pojken som inte slutade samla” av Karin Bergqvist och ”Blomsterkungen” av Dag Sebastian Ahlander.

Ämnesneutrala begrepp flera hundra tusen

insekt

faror

brännas

sprids

gömmor

• Läs texten på sidan 10 i grundboken gemensamt

Växter i närmiljön Låt eleverna gruppvis samla in och sortera växterna efter kriterier som de själva väljer. Om någon grupp har svårt att välja kan du tipsa om att sortera utifrån färg, storlek eller antal kronblad. Jämför olika sorteringar och låt eleverna berätta hur de har tänkt.

genom att berätta följande för eleverna:

 Ett frö har ett skyddande skal och egen näring.

Det har inte sporer. Detta gör att fröväxter lättare kan börja växa än sporväxter.  Fröer kan bildas i till exempel granens kottar,

blomman på ljung och blåsippa, vetets ax eller som kärnor i blåbären.  Sporer hittar man exempelvis på

ormbunksbladets undersida, i mossans sporkapslar och i alger.

Undersökning 1 Jämföra, sortera och undersöka frön I den här tvådelade undersökningen får eleverna i par först jämföra och sortera olika frön, innan de väljer ut två frön att undersöka mer ingående. Materiel: bildkort (K2, s. 29), elevblad (K3, s. 30), riktiga frön och linjaler.

• Låt eleverna göra undersökning 1 för att upptäcka att frön kan se ut på många olika sätt.

Arbetsboken, åk 2

Rönnen får hjälp att sprida sina frön genom att fåglar äter bären och bajsar ut fröna på en annan plats. Äpplets kärnor (frön) hamnar i jorden när äpplet trillar till marken och frukten förmultnar.

Fältstudie 1

• Sammanfatta skillnaderna mellan frön och sporer

– Hur sprider rönnen sina frön?

– Hur sprider äppelträdet sina frön?

Tips!

•

På lärarwebben finns en bild på linnean.

Vad är en växtart? Växter som hör till samma art kan föröka sig med varandra. Växter från olika arter kan oftast inte föröka sig med varandra.

Här finns förslag på ytterligare aktiviteter för undervisningen.

En grupp växter. Inom gruppen kan växterna föröka sig med varandra.

Fröväxter och sporväxter Här är exempel på växter med frön (fröväxter) och växter med sporer (sporväxter).

Det finns flera hundra tusen olika slags växter i världen. En del lever på land och andra i vatten. Växter kan inte själva flytta sig för att hitta mat. De flesta gör i stället sin egen näring. Då behöver de solljus, vatten och koldioxid från luften. Det finns också växter som tar näring från andra växter. De kallas parasiter. Några växter fångar in insekter som blir näring. Man säger att de växterna är köttätande. För att skydda sig mot faror, till exempel människor och djur, kan växter vara giftiga, brännas eller ha vassa taggar.

Tips

Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 5 i arbetsboken.

PULS-kollen Hur förökar sig växter som inte har frön?

• Eleven bygger ihop faktameningar om växter. • Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om några frö- och sporväxter, genom att rita och skriva.

och uppmärksamma de begrepp som kan behöva förklaras. Uppmärksamma frågan i rutan: – Vad är en växtart?

VÄ X T E R , D J U R O C H S VA M PA R

Ämnesrelaterade begrepp Här listas begrepp hämtade från texten i grundboken. Till dessa finns förklaringar att använda dig av när du ska presentera och förklara begreppen för eleverna.

VÄ X T E R , D J U R O C H S VA M PA R

Arbetsboken De flesta uppslag i grundboken har tillhörande sida/sidor i arbetsboken. Här presenteras kort de aktuella uppgifterna.

PULS-kollen Ämnesneutrala begrepp Dessa begrepp och uttryck är också hämtade från texten i grundboken. De behöver inte vara kopplade till det aktuella ämnesområdet men de kan ibland skapa svårigheter. Beroende på vilken grupp du har är det här ord och uttryck som du kan behöva vara extra uppmärksam på när ni läser texten.

Vid lektionens slut kan du använda dig av PULS-kollen. Den kan användas som exit ticket – eleverna skriver ner svaret på en lapp eller miniwhiteboard, eller viskar svaret till dig vid dörren. PULSkollen ger dig som lärare ett hum om kunskapsläget i klassen. Samma fråga kan gärna återkomma i början av nästa lektion.

INLEDNING

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 11

11 2022-09-09 16:26:25

Lektion för lektion

Arbetsboken

Varje uppslag i grundboken har ett eget uppslag i lärarhandledningen. På så vis får du en metodisk gång att följa vid genomgångar av faktainnehåll och vid den gemensamma läsningen av texterna. De förslag på genomgångar som finns i lärarhandledningen är formade för att skapa samtal och aktiviteter som riktar elevernas tankar mot det som lektionen ska komma att innehålla. Genomgången ska med sina samtal och övningar väcka förkunskaper och intresse för innehållet till liv, så att eleverna är väl förberedda för att ta sig an texten i grundboken. Frågor och diskussioner förbereder och tränar många gånger även eleverna på sådant som de sedan har i uppgift att självständigt eller tillsammans med klasskamrater öva i de uppgifter som finns på kopieringsunderlagen och i arbetsboken.

I arbetsboken befäster och repeterar eleverna sina kunskaper. Varje uppslag i grundboken har vanligtvis 1–2 sidor med uppgifter i arbetsboken. Ofta går svaren att hitta ”på raderna” i grundboken, men eleverna får också visa att de kan dra slutsatser, reflektera och jämföra. Ibland är uppgifterna formulerade så att eleverna utgår från sina egna tankar och erfarenheter när de löser dem.

Blanda och lös upp

NO--boken s 52–53

Fyll i orden som saknas i meningarna. Välj bland orden i rutan.

avdunstar blandning filtrerar lösning

När man kan se de olika delarna som man rört ihop har man fått en

När man inte kan se de olika delarna som man har

Undersökningar och fältstudier

När man gör smutsigt vatten rent genom att hälla det genom ett kaffefilter kallas det att man

När vatten blir till ånga och försvinner ut i luften

det.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

det.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Det naturvetenskapliga arbetssättet handlar till stor del om att ge eleverna möjlighet att söka svar på frågor om naturen och människan med hjälp av egna systematiska undersökningar. I lärarhandledningen får du hjälp med lämliga aktiviteter till de olika ämnesområdena under rubrikerna ”Undersökning” och ”Fältstudie”. Vissa undersökningar och fältstudier handlar främst om att eleverna ska upptäcka och skapa ett intresse för naturvetenskap, medan andra låter eleverna testa att ställa en hypotes, prova olika alternativ, se resultat och dra en slutsats. Eleverna får möjlighet att dokumentera med ord, bilder och digitala verktyg.

rört ihop har man fått en

Puls NO arbetsbok Åk 2 03.2021.indd 30

2021-03-29 16:43:11

Temasidor Till flera av kapitlen finns ytterligare förslag på olika praktiska aktiviteter med koppling till kapitlets innehåll. Dessa förslag samlas på ett uppslag i slutet av respektive kapitel i lärarhandledningen.

TEMA: Års iderna I arbetet med årstiderna passar det bra att ta låta eleverna gå ut och undersöka hur det ser ut i naturen under de olika årstiderna. Låt dem undersöka färger i naturen, vilka växter som finns och de djur eller spår av djur som de kan hitta. På så sätt får eleverna uppleva årstidernas växlingar i naturen. Här finns några förslag på aktiviteter som kan återkomma vid varje årstid. Det är både inomhusoch utomhusaktiviteter.

Naturvetenskapligt arbetssätt Läs mer om undervisning i naturvetenskap och att arbeta metodiskt med systematiska undersökningar i boken Arbeta med naturvetenskap av Helena Osswald och Ewa Wiklund.

Leta årstidstecken

Besök ett träd

Låt eleverna gå ut i närmiljön och leta efter årstidstecken det vill säga kännetecken för just den årstiden. Eleverna kan dokumentera genom att

Välj ut ett träd som ni besöker minst en gång varje årstid. Undersök hur trädet ser ut med avseende på stammen, grenarna, lövens färg med mera. Titta också runt omkring trädet. Hur ser det ut på marken? Vilka växter finns? Finns det spår av djur? Fotografera trädet så att ni kommer ihåg hur det såg ut och kan jämföra när ni kommer tillbaka till trädet vid nästa årstid.

 göra en målning  ta med en kamera och fotografera  skriva en text om sina fynd  göra ett collage om årstiden.

På K4 (sidan 46) finns bilder med hösttecken och skrivrader för att anteckna djur, växter och svampar. Motsvarande kopieringsunderlag för våren finns på K39 (sidan 158). Låt eleverna kryssa för vilka årstidstecken som de ser och skriva vilka djur, växter och svampar som de hittar i närområdet.

Undersök vädret Dokumentera vädret under en period av 2–4 veckor under varje årstid, så får ni en uppfattning om hur vädret växlar inom årstiden. Ni kan också jämföra vädret mellan olika årstider. För att undersöka vädret behövs K12 för dokumentation (sidan 54), en termometer och något som visar hur mycket det blåser. Låt eleverna turas om att ha ansvar för att dokumentera, så får alla träna på att avläsa termometern och granska vädret för dagen. Om ni inte har tillgång till en vindmätare som visar vindstyrka kan ni kontrollera vinden genom att titta på en flagga eller hänga upp en tygremsa utomhus. Bestäm tillsammans vad som räknas som svag, måttlig och stark vind. Förslagsvis kan det räknas som svag vind om flaggan hänger lodrätt och vajar mycket lite, måttlig vind om flaggan vajar mer och stark vind om flaggan är vågrät i vinden.

Träd under fyra årstider Låt eleverna rita hur ett träd ser ut under olika årstider. De kan skilja vår och sommar åt genom att måla vårträdets löv små och ljusgröna, medan sommarträdets löv görs större med mörkare grön färg. Påminn eleverna om att även bakgrunden är en del av teckningen. Under hösten ligger vissna löv på marken och det regnar ofta. Vintern kan gärna illustreras med snö. På våren och sommaren kan det finnas passande blommor på marken.

HÖSTEN

INLEDNING

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 12

2022-09-09 16:26:34

Me oder för undervisningen Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt fokuserar på elevernas språkutveckling och kunskapsutveckling parallellt. Det innebär att du som lärare planerar din undervisning så att språk och ämnesinnehåll integreras. Målet med undervisningen är att eleverna utvecklar kunskaper som hör till ämnesområdet samtidigt som de utvecklar ett språk för att uttrycka sina kunskaper. För att lyckas med detta är det viktigt att på olika sätt stötta eleverna i deras lärande. Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kännetecknas bland annat av: • Förkunskaper, vilket betyder att du som lärare utgår från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. • Interaktion, vilket innebär att du som lärare i din undervisning aktiverar eleverna och får dem att interagera med varandra i samtal och diskussioner som hör till ämnet. • Stöttning, vilket innebär att du som lärare på olika sätt stöttar eleverna i deras språk- och kunskapsutveckling. De här frågorna kan hjälpa dig att planera för ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt: • Vad vet dina elever om ämnet innan arbetet påbörjas? Hur får du reda på vad de vet? • På vilka olika sätt kan du aktivera elevernas förförståelse? • Vilka ord och begrepp behöver eleverna lära sig? • Hur kan du hjälpa eleverna att förstå innehållet i texten? • Vilka olika övningar och uppgifter ska eleverna få göra? På vilket sätt kommer dessa göra eleverna aktiva och därmed hjälpa dem att utveckla sina kunskaper?

Förkunskaper En viktig aspekt av en språk- och kunskapsutvecklande undervisning är att du som lärare utgår från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. Ofta har eleverna kunskaper och erfarenheter som de inte är medvetna om, men som genom samtal och andra aktiviteter kan synliggöras och aktiveras. Genom att aktivera elevernas förkunskaper får du som lärare syn på vad eleverna kan och inte kan. Det gäller inte enbart ämneskunskaper utan också ämnesspråket. Hur kan de olika kunskaperna utvecklas så att eleverna klarar av arbetsområdets uppgifter? Att aktivera förkunskaper är en form av stöttning som är central i det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet.

Metoder för att aktivera förkunskaper Associationsövningar aktiverar elevernas förkunskaper. Presentera till exempel ett begrepp eller en frågeställning, eller visa en bild som hör till det ämnesområde ni ska arbeta med. Låt eleverna associera fritt kring begreppet/frågeställningen/bilden. Du kan också låta eleverna förutspå vad texten kommer att handla om, utifrån de ämnesrelaterade begreppen i det aktuella avsnittet i PULS. En annan variant är att bara presentera begreppen för eleverna och be dem svara på vad de tror att begreppen betyder. På det sättet får du också syn på vilka förkunskaper dina elever har. Samtala och diskutera med eleverna kring de tankar som begreppet/frågeställningen/bilden väcker hos dem. Uppmuntra eleverna att associera vidare på vad andra säger. Tanken är att samtalet dels ska väcka elevernas förkunskaper, dels fungera som en kartläggning där du som lärare får syn på elevernas kunskaper och kunskapsluckor. Anteckna gärna elevernas förkunskaper i en tankekarta på tavlan. Metoden kan användas före och/eller efter läsningen. Inled med att skriva ett begrepp i tankekartans mitt och låt eleverna fylla på INLEDNING

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 13

13 2022-09-09 16:26:34

Väx er, djur och svampar Undervisningen i biologi ska ge eleverna kunskaper om förklaringsmodeller, för att de ska kunna beskriva samband i naturen. Eleverna ska också bli bekanta med några vanligt förekommande arter i sin närmiljö. I NO-bokens första kapitel får eleverna inblick i hur växter bildar näring med hjälp av fotosyntes och hur näringen går från växt till djur i en näringskedja. Eleverna får även lära sig hur några växter, djur och svampar ser ut och hur de kan sorteras efter olika egenskaper. Ett exempel är att växter delas in i frö- och sporväxter. Dessutom får eleverna göra undersökningar där de övar på att dokumentera sina iakttagelser. Kapitlet är i första hand för eleverna i årskurs 2, men delar av arbetet med svampar är förlagt till årskurs 1. Eleverna får då lära sig om svampens delar samt om ätliga och giftiga svampar.

Lgr22

I det här kapitlet får ni läsa om

Syfte i ämnet biologi

• • • •

•

fotosyntesen näringskedjor egenskaper hos växter, djur och svampar hur växter, djur och svampar kan delas in i olika grupper vanligt förekommande arter.

• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Centralt innehåll

För din undervisning behöver du

• • • • • •

material från lärarwebben kopieringsunderlag K1–K3 materiel till undersökning 1 en krukväxt en flora svampar, knivar och behållare (glas eller skålar).

Året runt i naturen • Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förkommande arter.

• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Systematiska undersökningar • Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.

VÄ X T E R , D J U R O C H S VA M PA R

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 18

2022-09-09 16:26:35

Fundera över Djur äter växter eller andra djur. Vad äter djuren på bilden, tror du?

Puls_NO-boken_1-3.indd 6-7

2022-01-27 09:46

In roduk ionsuppslag s. 6–7 Så här kan du göra

• Inled lektionen med att visa bilden i grundboken

• Samtala med eleverna om vilka växter, djur och svampar som de har hittat. Skriv upp elevernas förslag under rätt rubriker på tavlan. – Vilka växter känner du igen?

På bilden syns mossa, björk, gran, tall, blåbär och ljung. – Vilka djur känner du igen?

finns också insekter som flyger i luften eller är gömda bakom bark, bland växterna eller i marken.

• Läs texten i grundboken gemensamt och upp-

märksamma de begrepp som kan behöva förklaras. Uppmärksamma frågan som står i rutan: – Djur äter växter eller andra djur. Vad äter djuren på bilden, tror du?

Ge eleverna några minuter att fundera enskilt eller samtala med en kamrat, innan ni tar upp diskussionen i helklass. FÖRSLAG PÅ SVAR:  Hackspettarna äter insekter, skalbaggar, myror

och bär.

På bilden syns räv, älg, hare, myror, citronfjäril, groda, skogsmus, talgoxe, hackspettar, sädesärla och ormvråk.

 Älgen äter björklöv.

– Det finns också några svampar på bilden. Är det någon som kan gissa vilken sort det är?

 Skogsmusen äter mest frön, till exempel från

Det är karljohansvamp.

 Haren äter gräs och kvistar.

– Det finns djur och växter som vi inte kan se i bilden, men som vi ändå vet finns där. Vilka djur och växter kan det vara?

 Ormvråken äter ormar, möss och grodor.

 Räven äter blåbär, skogsmöss och harar.  Citronfjärilen suger nektar från blommorna.

kottar.

I sjön finns vattenväxter, fisk och smådjur. I marken finns daggmaskar och andra nedbrytare. Det VÄ X T E R , D J U R O C H S VA M PA R

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 19

19 2022-09-09 16:26:40

Människor, djur och väx er samarbe ar

Näringskedjor

Varför måste du alltid andas in luft? Jo, det är för att du behöver gasen syre för att leva. Syret finns i luften. Du drar in luft med syre genom näsan och munnen. Därifrån går syret ner i lungorna och sedan ut i hela din kropp. När du har använt syret i kroppen, andas du ut en annan gas. Den kallas koldioxid.

Vi får syre från växterna Växterna tar upp koldioxid ur luften. De tar också upp energi från solen och vatten från marken. Av detta bildar de druvsocker och syre. Det kallas fotosyntes. Växterna använder både druvsockret och en del av syret för att kunna växa och bli större. Mycket av syret kommer också ut i luften, och vi kan andas in det. Visst är det praktiskt? Växterna får koldioxid av oss och vi får syre av dem.

syre

energi från solen

Allt som lever behöver näring för att få energi. Växterna får sin energi från solen. En näringskedja visar hur det går till när energi från växter går vidare till djur. Näringskedjan börjar alltid med en växt. Alla djur äter sedan växter eller andra djur. Djur som får all sin energi genom att bara äta växter kallas växtätare. Djur som får sin energi genom att äta andra djur kallas köttätare eller rovdjur. En del djur äter både växter och djur. De kallas allätare. Det kan finnas flera djur som äter varandra i en näringskedja. Varje del i näringskedjan är viktig för alla som ingår i den. Om till exempel en viss sorts växt försvinner från ett område, kan det göra att det blir färre rovdjur där. Hur tror du att det kommer sig?

Vad äter de? Klöver är mat för harar. Harar kan i sin tur vara mat för rävar.

räv

hare

klöver

koldioxid

Vad äter de? Löv är mat för maskar. Maskar är mat för koltrastar. När fågeln dör blir den jord där träd kan växa och ge nya löv.

koltrast

vatten

De gröna växterna släpper ut syre som vi människor måste ha för att leva.

daggmask

löv

Puls_NO-boken_1-3.indd 8-9

2022-01-27 09:46

Människor, djur och väx er samarbe ar s. 8–9 Så här kan du göra Ämnesrelaterade begrepp luft – en blandning av gaser: kväve (78 %), syre (21 %), ädelgaser (1 %) och koldioxid (0,04 %) syre – gas i luften som människor och djur behöver för att leva lunga – organ i kroppen som vi andas med koldioxid – gas som består av kol och syre druvsocker – sockerart som finns i växtsafter fotosyntes – process då växter bildar druvsocker och syre av solljus, koldioxid och vatten näring – ämnen som behövs för att växter och djur ska kunna leva, växa och fortplanta sig näringskedja – kedja av organismer som är beroende av varandra växtätare – djur som äter växter köttätare/rovdjur – djur som äter andra djur allätare – djur som äter både växter och andra djur

• Ta gärna med en krukväxt till klassrummet inför den här lektionen. Visa upp den för eleverna.

– Det sägs att man ska prata med sina krukväxter för att de ska må bra. Men de förstår ju inte vad man säger, så kan det finnas någon sanning i det påståendet? Vad tror du?

Låt eleverna berätta för varandra vad de tror, men avslöja inte svaret ännu.

• Läs gemensamt texten fram till den första underrubriken på sidan 8 i grundboken och uppmärksamma de begrepp som kan behöva förklaras. Visa sedan bilden på solrosen från grundboken (finns på lärarwebben). Gör en gemensam bildpromenad där ni tittar på blommans delar och benämner rötter, blad och kronblad. Läs orden i bilden. På sidan 16 kan du läsa mer om bildpromenader.

• Läs texten ”Vi får syre från växterna” på sidan 8 Ämnesneutrala begrepp marken

ingå i

i sin tur

i grundboken och uppmärksamma begreppen syre och koldioxid. Skriv begreppet fotosyntes på tavlan och låt eleverna prova att säga det. Återgå sedan till bilden på blomman och repetera hur fotosyntesen fungerar. Visa även på krukväxten.

VÄ X T E R , D J U R O C H S VA M PA R

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 20

2022-09-09 16:26:43

– Växterna får energi från solen. De suger upp vatten med sina rötter och bladen tar upp koldioxid från luften. I bladen sker det som kallas fotosyntes. Då bildar växterna syre och druvsocker. Syret släpper växten ut i luften och sockret blir näring till växten.

Återgå till frågan om det gör någon nytta att prata med sina växter. – Vad tror du? Vilken nytta kan det finnas med att prata med växterna?

Vi andas ut koldioxid när vi pratar och växterna behöver koldioxiden till fotosyntesen. Växterna avger samtidigt syre som vi kan andas in.

• Läs texten om näringskedjor på sidan 9 i grund-

boken. Uppmärksamma de begrepp som kan behöva förklaras, exempelvis växtätare, köttätare och allätare, innan ni går vidare till bilderna av näringskedjorna. – Titta på bilden med en klöverblomma, en hare och en räv. Ser du pilarna? Vad betyder de, tror du?

Pilarna visar hur energi går mellan växter och djur i en näringskedja. – Vilket djur är växtätare och vilket är köttätare?

Haren är växtätare och räven är köttätare. – Hur får klövern sin energi?

Genom fotosyntes. Låt eleverna parvis diskutera vad näringskedjan med löven, daggmasken och kolstrasten visar. Följ upp diskussionen i helklass.

Tips!

•

• •

Låt eleverna använda djurkorten från kopieringsunderlag K1 för att träna på att avgöra om djuren är köttätare eller växtätare. Dela in eleverna i par och gör skyltar med orden Köttätare och Växtätare till varje par. Låt eleverna i paren sortera in bildkorten under rätt kategori. Låt eleverna rita en näringskedja med 3–4 led. Under bilderna skriver de växternas och djurens namn. Läs mer om näringskedjor i boken ”Vem äter vem?” av Teresa Heapy. Diskutera: – Vad händer med näringskedjorna när man hugger ner en skog och planterar enbart granar på marken? – Varför äter vissa djur upp andra djur?

Arbetsboken, åk 2 Låt eleverna göra uppgifterna på sidorna 3–4 i arbetsboken. Uppgifterna på sidan 3 passar efter arbetet med fotosyntesen och uppgifterna på sidan 4 passar efter arbetet med näringskedjor.

• Eleven ritar bilder till de tre grupperna djur, växter och svampar.

• Eleven skriver in ord om fotosyntesen i en bild. • Eleven fyller i vad djur som äter både växter och andra djur kallas.

• Eleven skapar en näringskedja med text och bild.

• Låt eleverna arbeta i par med att bilda så många

näringskedjor som möjligt av växter och djur som finns på bildkorten på kopieringsunderlag K1 (sidan 28). Här nedan finns förslag på näringskedjor som kan bildas, men alla kan inte bildas samtidigt. Det går säkert att komma på fler näringskedjor.

PULS-kollen Vad är en näringskedja?

FÖRSLAG PÅ NÄRINGSKEDJOR: löv – daggmask – koltrast klöver – hare – räv grankotte – skogsmus – snok gräs – gräshoppa – groda grankotte – ekorre – räv plommon – fluga – spindel rönnbär – sidensvans – uggla gräs – rådjur – varg alger – abborre – gädda

VÄ X T E R , D J U R O C H S VA M PA R

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 21

21 2022-09-09 16:26:43

Väx er

Fröväxter och sporväxter Här är exempel på växter med frön (fröväxter) och växter med sporer (sporväxter).

Växter med frön

En ek kan bli över tusen år gammal om den trivs där den växer.

Frön eller sporer

för grundskolan

gran

blåbär

FLORA för grundskolan

för grundskolan

ljung

FLORA

Växter som har blommor förökar sig med frön. När en växt har blommat färdigt bildas fröna. Sedan sprids de till olika nya växtplatser med vinden, vatten eller djur. Växter som inte får blommor förökar sig med sporer. Sporer liknar små korn. FLORA Sporerna bildas i ”gömmor” på växten.

Vete är en växt som vi odlar för att använda till mat.

blåsippa

Växter med sporer

Vad är en växtart? Växter som hör till samma art kan föröka sig med varandra. Växter från olika arter kan oftast inte föröka sig med varandra.

ormbunke

ISBN 978-91-27-40179-2

9 789127 401792

I en flora kan du hitta fakta om olika växter.

Flora_cover.indd 3

mossa

alg

2015-04-28 15:36

Puls_NO-boken_1-3.indd 10-11

2022-01-27 09:46

Väx er s. 10–11 Så här kan du göra Ämnesrelaterade begrepp parasit – organism som lever på en annan organism och tar sin näring från den giftig – innehålla något som är farligt att t.ex. äta eller nudda tagg – smalt, vasst utskott som växer ut från en växt eller ett djur föröka sig – när djur, växter eller svampar blir fler frö – fortplantningskropp hos fröväxter, t.ex. vissa blomväxter och träd spor – fortplantningskropp hos bl.a. svampar, mossor, alger och ormbunkar art – samling individer av djur, växter eller svampar som kan föröka sig med varandra flora – bok som beskriver växter eller svampar

• Inled gärna arbetet om växter med att göra fältstudie 1, som du hittar här intill. • Visa bilder på en maskros, en rönn och ett äp-

Maskrosens frön sprids med vinden. – Hur sprider rönnen sina frön?

Rönnen får hjälp att sprida sina frön genom att fåglar äter bären och bajsar ut fröna på en annan plats. – Hur sprider äppelträdet sina frön?

Äpplets kärnor (frön) hamnar i jorden när äpplet trillar till marken och frukten förmultnar.

Ämnesneutrala begrepp flera hundra tusen

insekt

faror

brännas

sprids

gömmor

• Läs texten på sidan 10 i grundboken gemensamt

och uppmärksamma de begrepp som kan behöva förklaras. Uppmärksamma frågan i rutan: – Vad är en växtart?

VÄ X T E R , D J U R O C H S VA M PA R

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 22

2022-09-09 16:26:45

En grupp växter. Inom gruppen kan växterna föröka sig med varandra. Ta gärna med en flora till klassrummet och visa att det i den finns bilder av växter och fakta som beskriver olika växters kännetecken. Berätta också om Carl von Linné. – Vetenskapsmannen Carl von Linné skapade redan på 1700-talet ett system för att organisera allt i naturen, vilket han beskrev i boken ”Systema Naturaea”. Linné reste runt för att hitta och namnge växter. Han namngav linnean (Linnea Borealis) efter sig själv. Linnean är Smålands landskapsblomma.

Tips!

• • •

På lärarwebben finns en bild på linnean.

• Titta gemensamt på bilderna av frö- och sporväxter på sidan 11 i grundboken. Låt eleverna hitta likheter och skillnader mellan växter med frön och växter med sporer. – Kan man se på en växt om den har frön eller sporer? Hur då?

Ja, om växten har blommor eller bär så vet man att det är en fröväxt.

Fältstudie 1 Växter i närmiljön Låt eleverna gruppvis samla in och sortera växterna efter kriterier som de själva väljer. Om någon grupp har svårt att välja kan du tipsa om att sortera utifrån färg, storlek eller antal kronblad. Jämför olika sorteringar och låt eleverna berätta hur de har tänkt.

• Sammanfatta skillnaderna mellan frön och sporer genom att berätta följande för eleverna:

 Ett frö har ett skyddande skal och egen näring.

Det har inte sporer. Detta gör att fröväxter lättare kan börja växa än sporväxter.  Fröer kan bildas i till exempel granens kottar,

blomman på ljung och blåsippa, vetets ax eller som kärnor i blåbären.  Sporer hittar man exempelvis på

ormbunksbladets undersida, i mossans sporkapslar och i alger.

• Låt eleverna göra undersökning 1 för att upptäcka att frön kan se ut på många olika sätt.

Arbetsboken, åk 2 Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 5 i arbetsboken.

PULS-kollen Hur förökar sig växter som inte har frön?

• Eleven bygger ihop faktameningar om växter. • Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om några frö- och sporväxter, genom att rita och skriva.

VÄ X T E R , D J U R O C H S VA M PA R

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 23

23 2022-09-09 16:26:46

Bildkor – väx er och djur

löv

gräs

klöver

grankotte

plommon

rönnbär

alger

fluga

spindel

daggmask

gräshoppa

groda

snok

koltrast

sidensvans

uggla

abborre

gädda

skogsmus

ekorre

hare

räv

rådjur

varg

VÄ X T E R , D J U R O C H S VA M PA R

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 28

PULS NO-boken Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45926-7

2022-09-09 16:27:00

Jämföra, sor era och undersöka frön

UNDERSÖKNING 1

Välj två frön. Undersök och jämför olika egenskaper hos fröna.

Frö 1

Frö 2

ensamt

i par

många tillsammans

kortare än 1 cm

1–2 cm

längre än 2 cm

Vilken form har fröet?

Vilken färg har fröet?

Hur sitter fröna? Ringa in.

Mät tvärs över fröet. Hur långt är det? Ringa in.

Tejpa fast fröet eller rita en bild.

Vilken växt kommer fröet ifrån?

VÄ X T E R , D J U R O C H S VA M PA R

PULS_NO ak 1-3 Lararhandledning.indb 30

PULS NO-boken Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45926-7

2022-09-09 16:27:13

NO-boken LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB PULS NO-boken 1–3 innehåller ämnena biologi, fysik och kemi. Lärarhandledningen ger dig en metodisk gång att följa såväl vid genomgångar av faktainnehåll som vid den gemensamma läsningen av texterna. Den ger dig stöd för att aktivera elevernas tänkande, arbeta språkutvecklande och praktiskt samt följa upp arbetet. Till varje kapitel finns det laborativa undersökningar eller fältstudier. På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning i klassrummet.

Till PULS NO-boken 1–3 finns en grundbok och tre arbetsböcker. Lgr 11

PULS NO-boken 1– 3 innehåller NO-ämnena biologi, kemi och fysik. Du får läsa om olika djur och växter och vad som händer i naturen under olika årstider. Du får också veta mer om rymden, luft, vatten, olika material och människokroppen.

PULS NO-boken

NO-boken

NO och SO

NO-boken GRUNDBOK

arbe sbok

NO arbe sbok

årskurs 2

NO arbe sbok

årskurs 3

årskurs 1

Till PULS NO-boken 1–3 finns arbetsböcker och lärarbok. NO-boken finns även som digital bok med inläst text. I samma serie finns också en SO-bok och en teknikbok.

GRUNDBOK

PULS Teknik-boken

SO-boken

Teknik-boken

PULS Teknik-boken 1–3 handlar om hur saker och ting fungerar. Teknik finns nästan överallt. Följ med Anna och David när de undersöker och upptäcker vad teknik är hemma och i skolan men också i lek och fritid. Tillsammans tar vi reda på hur teknik fungerar, till exempel varför glödlampor lyser eller hur en dragkedja kan stänga en jacka. Du kan också lära dig att göra egen teknik, kanske en vindsnurra eller ett elektriskt frågespel?

GRUNDBOK

Teknik-boken

Till PULS Teknik-boken 1–3 finns en arbetsbok och en lärarbok. Grundboken finns även som digital bok med inläst text. I samma serie finns också en NO-bok och en SO-bok.

NO-boken GRUNDBOK

Lennart Enwall • Birgitta Johansson • Gitten Skiöld

SO-boken GRUNDBOK

Göran Körner • Maria Willebrand

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

ISBN 978-91-27-42219-3

Göran Körner • Maria Willebrand

Staffan Sjöberg 9 789127 422193

Omslag_PulsTeknik1-3.indd 1

2013-10-23 18:43

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

ISBN 978-91-27-42215-5

Lennart Enwall • Birgitta Johansson • Gitten Skiöld

Sara Rådling

9 789127 422155

Grundbok

Arbetsbok åk 1

Arbetsbok åk 2

Arbetsbok åk 3

PULS är ett heltäckande läromedel i NO, SO och teknik för fk–åk 6. Läs mer på nok.se/puls

Boken fortsätter på webben

ISBN 978-91-27-45926-7

9 789127 459267

NO_boken Lhl_omslag_hela.indd 3

2022-08-30 10:19