9789127458987

Page 1

Vad? Varför? Hur? Den här boken ger dig verktyg att utveckla de estetiska processerna på förskolan. Målet är att du som pedagog ska känna lust, glädje och motivation till skapandet och att du, tillsammans med barnen, vågar prova och undersöka estetikens alla olika uttryckssätt. Boken är indelad i tre delar och belyser estetik i förskolan utifrån de didaktiska frågorna. Den första delen Vad är estetik? redogör för estetik i stort men också för estetikens plats i förskolan. I den andra delen Varför behövs estetiken? får du stöd och argument för vikten av estetiken och hur den samspelar med förskolans uppdrag. I den tredje delen Hur gör vi med estetiken? presenteras stöd för undervisning, förhållningssätt och lärmiljö. Här finns en mängd förslag på metoder, tekniker och övningar inom bild, form, foto, film och rörlig bild, dans, drama samt musik och sång. I boken finns genomgående konkreta exempel från verksamheten och frågor för reflektion och diskussion i arbetslaget. Till boken finns även en studiehandledning som kostnadsfritt kan laddas ner på nok.se.

Estetiken i praktiken Eva Tuvhav Gullberg

Estetiken i praktiken

Estetiken i praktiken

FÖRSKOLESERIEN

Vad? Varför? Hur?

Eva Tuvhav Gullberg har erfarenhet som förskollärare, ateljerista och projektledare för Skapande skola. Eva är konstnär och har en universitetsutbildning inom bland annat digitala och estetiska processer. FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-45898-7

Eva Tuvhav Gullberg 9 789127 458987

estetiken_cover.indd Alla sidor

2021-11-18 15:52



Innehåll Inledning 5

VAD är estetik? 6 Estetiken kommunicerar 7 Vad gör estetiken med oss? 10 Vad är estetik i förskolan? 15

VARFÖR behövs estetiken? 20

Del 3 – Skapa 100 BILD 102 Måleri 102 Teckning 112 Grafik 118 Collage 120 Blandteknik 122

Växa som människa 21

Textil 124

Kunskapssyn 27

FORM 127

Estetisk superkraft – en motkraft 31

Trä 130

Samspelet mellan hjärna och kropp 35

Lera 131

HUR gör vi med estetiken? 40 Del 1 – Komma igång 41 Del 2 – Lära och undervisa 48 Lärmiljö för estetiken 59 Hållbarhet i praktiken 77 Introduktion och progression 81 Förhållningssätt och värdegrund 85

Gips 140 Trådskulptur 141 FOTO 142 FILM och RÖRLIG BILD 145 DANS 148 DRAMA 151 MUSIK OCH SÅNG 153 Avslutande ord 157 Litteraturlista 158

estetiken_textsection.indd 3

2021-11-18 15:31


VAD är estetik? Josephine sitter lutad över ett papper. I ena handen har hon en bred pensel med gul färg som hon sakta och sinnligt stryker över pappret. Den gula färgen ­nuddar vid den blå. Ahmed virvlar runt i en dans. Klappar händerna i takt med musiken. Snurrar runt sin kompis. ­Skrattar. Ur Elviras mun kommer hitte-på-afrikanska ord när hon och Saga trummar loss med händerna på ­djem­betrumman. På golvet står Synnöve och trycker ner sina ­fötter i en klump med lera. Hon tittar på avtrycken och ­känner lerans kalla kletighet sippra mellan tårna. I ena hörnet av rummet har Osborn och Mathilde dragit på sig var sin klänning. I händerna håller de mikrofonerna – kaplastavar. På fötterna ­högklackat. Melodifestivalen. Nu kör vi!

6

estetiken_textsection.indd 6

2021-11-18 15:31


Estetiken ­kommunicerar förskolan har en lång tradition av skapande. Att måla, ­ ansa, sjunga, dramatisera, konstruera, fantisera och berätta har d alltid varit en naturlig del av förskolans verksamhet. Jag tror det beror på att det är människans naturliga sätt att kommunicera. Vi behöver olika sätt för att undersöka världen och för att uttrycka det vi upplever. Hela kroppen och alla sinnen vill vara med. Vår kreativa förmåga kräver mångfald och nyanser. Vi ­be­höver många olika språk, inte bara det verbala. ­Ljudspråket, fantasispråket, sångspråket, dansspråket, ritspråket och ­lerspråket … det handlar om visuella, auditiva och taktila ­uttryck där våra känslor, tankar, intryck och erfarenheter vävs samman till en helhet och materialiseras i en form.

7

estetiken_textsection.indd 7

2021-11-18 15:31


Förskolans uppdrag Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. Lpfö 18, s. 9

Allt skapande förutsätter att de som målar, dansar eller sjunger ska kunna fokusera och koncentrera sig på sina uppgifter. De ska inte behöva bli störda av förbipasserande eller onödigt bli avbrutna av ovidkommande saker. Det ska finnas plats och utrymme för olika uttrycksformer. När barnen skapar ska de inte heller behöva känna sig stressade eller skynda sig på för att göra klart en uppgift. Lärande handlar om hur vi lär oss, hur vi tillägnar oss kun­ skap. Undervisningsmetoderna borde följaktligen bygga på hur barnen lär sig. Barnen är redan i startgroparna. De har för­ stått att sinnesintrycken och hela kroppen behöver involveras i ­lärandet. De slickar, luktar, känner, smakar, griper och be­griper. Innan barnen kan prata använder de sig av sitt kroppsspråk för att uttrycka sin personlighet, undersöka verkligheten men också för att påverka och kommunicera med sin omgivning. De sjunger, dansar, ritar och klappar takten. De använder leken, fantasin och kreativiteten i sina utforsk­ ningar. Förutsättningslöst flyttar de på föremål, skapar nya

23

estetiken_textsection.indd 23

2021-11-18 15:32


Del 1 – Komma igång VAD är estetik? och VARFÖR behövs estetik­ en? lyfter jag fram att vi som människor har rätten att formulera oss. Vi blir till i språket och för att bli synliga behöver vi många språk – de verbala, de estetiska och kroppsspråket. Nu dyker vi ner i HUR vi kan arbeta med estetiken och ska­ pandet i förskolan. Vilka förutsättningar måste förskolan skapa så att barnen utvecklas och berikas i sina estetiska förmågor? Så att de växer till människor med många uttrycksmöjligheter och ett rikt kulturliv. Med medvetenheten om VARFÖR estetiken behövs föds ­villighet och motivation att fortsätta arbetet. Vi behöver en ­organisation som stödjer utvecklingsarbetet där kommunled­ ning, skolchef och rektor tar ansvar för att forma vision, mål genom kapitlen

41

estetiken_textsection.indd 41

2021-11-18 15:32


och förutsättningar för den estetiska verksamheten. Rektorn leder framåt, gärna tillsammans med ateljerista, pedagogista eller annan pedagog med intresse för de estetiska processerna. Visionen ska vara transparent, det vill säga tydlig, tillgänglig och begriplig för alla. HUR …

• … undervisar vi barnen i de estetiska uttryckssätten? • … kan vi använda uttryckssätten som resurs i vår under­

visning i andra läroplansmål?

• … får vi de estetiska språken att ta plats och bli en del av vår

verksamhet?

• … ska det gå till och vilka insatser behövs? Vi behöver en

plan!

Kreativ utmaning för pedagoger För att komma igång startar vi i det lilla och börjar försiktigt klottra. Vi bildklottrar, dansklottrar, lerklottrar och sångklottrar så ofta vi kan. Vi under­ söker pennans sinnliga rörelser över pappret, tar ut svängarna lite extra, meckar runt med några kottar och pinnar på en bricka, fladdrar med armarna och tar några steg till musiken, sjunger opera fast vi inte kan, tar med kameran på golvet – ålar runt och knäpper av några bilder. Svårare än så behöver det inte vara. Nu är vi igång med estetiken i prak­ tiken! Fler förslag på klotterövningar finns på s. 88, se rutan ”Klotter­ förslag”.

42

estetiken_textsection.indd 42

2021-11-18 15:32


Del 3 – Skapa Skapandet är en nödvändig följd av att vara till. Rollo May (2005) det är en hisnande känsla att försöka blicka ut över alla de e­ stetiska uttryckssätt som människor använt och använder sig av för att ge form åt sina tankar, känslor, upplevelser och ­visioner. Hela tiden tillkommer nya sätt att uttrycka sig. Männi­skans behov av att föra en nyanserad dialog med sig själv och sin omgivning, för att förstå livets alla skrymslen och horisonter, verkar oändligt. Mellan de olika uttrycksformerna finns inte heller några tydliga gränser. De går att blanda, experimentera, mecka runt och vara rebelliskt kreativt gränsöverskridande med. Det är då något nytt händer. När vi ger barnen kunskap om möjligheterna och de lär sig behärska olika uttrycksformer kan de sedan välja vilket estet­ iskt uttryckssätt som passar bäst till det de vill uttrycka. Med ämnet bild avses numera alla områden inom den visu­ ella kulturen. Det är ett vidgat sätt att se på bilder utifrån vår globala och mediala kultur. I bildbegreppet ingår alla ­visuella två- eller tredimensionella uttryck som finns inom konst, formgivning och populärkultur – bildtekniker som måleri, ­teckning, skulptur och form, film och foto. Kärnan i bild är seendet, det visuella. Att lära sig se, att träna ögat att upptäcka, se nyanser, riktningar och strukturer. Det kräver närvaro och fokusering.

100

estetiken_textsection.indd 100

2021-11-18 15:33


• • • • • • • •

Sång Experimentell Klassisk Visor Schlager Pop Världsmusik Rock

• • • • •

• • • • • •

Porträtt Konst Landskap Natur Sociala medier

Foto

Dokumentär Drama Natur Musikaler Science fiction Fantasy

• • • • •

Komedi Skräck Video Action Animerat

Film och rörlig bild

MUSIK Arkitektur Installation

• • • • • • •

Form

BILD

DRAMA

Hantverk

Opera Dockteater Musikteater Rollspel Pantomim Performance Teater

Skulptur

ESTETISKA UTTRYCK

• • • • • • • • • •

Bildtekniker LITTERATUR • • • • • • • •

Skönlitteratur Facklitteratur Sagor Fabler Serier Dramatik Lyrik Prosa

Design

Collage

DANS • • • • • • • • • • •

Shuffle Jazzdans Pardans Tango Ringdans Tango Foxtrot Fridans Breakdance Folkdans Streetdance

Blandteknik

Textil • • • • •

Virkning Stickning Sömnad Vävning Textiltryck

Gips Trä Metall Marmor Lera Betong Glas Is Gjutning Konstruktioner

Teckning • • • • • • • •

Tråd Frottage Kol Grafit Tusch Kalligrafi Blyerts Digital

Måleri • • • • • • • • •

Graffiti Akryl Akvarell Tempera Olja Gouache Tusch Digitalt Naturtusch

Grafik • • • • •

Screentryck Linoleum Koppargrafik Träsnitt Fotopolymer

101

estetiken_textsection.indd 101

2021-11-18 15:33


Collage Collage är konstverk som är ihopsatta av olika sorters objekt och material, som böcker, tidskrifter, snören, tyg, filmaffischer, tidningsurklipp, hopknölat hushållspapper med lim, fotogra­ fier med mera. Collagen kan klistras upp på kartong, tjockare papper eller ituklippta papperspåsar. Till sist kan du även lägga till färg eller teckna på collaget. Övrigt material som behövs är bra saxar och lim. Det går också bra att riva, vilket passar både yngre och äldre barn. På köpet får vi intressanta ljudeffekter och effektfulla rivkanter. Tapetklister och eget lim går utmärkt att limma papper med. Till andra föremål kan du använda häftmassa, skollim eller limpistol. Collagetekniken kan med fördelas användas i ett undersök­ ande projekt eller för att till exempel hitta olika nyanser av en färg eller leta efter ögon i en tidning. Med collage kan vi också träna komposition, det vill säga hur olika färger och former ­förhåller sig till varandra.

Gör eget lim Att tillverka eget lim är miljövänligt. Ta 4 delar vatten + 1 del vetemjöl + 1 tsk salt. Sjud några minuter i en kastrull och vispa hela tiden. Häll upp i en glasburk, låt svalna.

Sax som enbart klipper i papper, passar till de ­yngsta barnen.

120 Collage

estetiken_textsection.indd 120

2021-11-18 15:33


Tips! Välj spännande t­ idningar med bra foton i, exempelvis fototidningar, vetenskapstidningar och naturtidningar. Du kan be att få gamla exemplar på biblioteket. Eller be att få gamla filmaffischer från en biograf.

En bra övning för komposition är att använda ljusbord ­eller ett vanligt vitt papper. Då är det också lätt att förändra kompositionen för att testa nytt. Låt barnen ta bilder av sina kompositioner och sätt ­gärna upp dem så att det går att reflektera kring dem. Efteråt kan man använda fotot för att på ett annat ­papper göra en målning med kritor och vattenfärger. ­Eller för att förändra bilden digitalt i ett bildprogram ­eller i en app.

Collage med loose parts (överst) och rost­ collage (nederst).

Bilden överst är ett blandcollage på ljusbord med glasmosaik, silkespapper, stenar och plastskål. Nederst syns en bild av samma collage, där digitalt måleri har lagts till.

Collage 121

estetiken_textsection.indd 121

2021-11-18 15:34


Dans Dans är det flyktiga estetiska sinnliga språket. Dansen ritar i ögonblicket en kroppslig rumslighet utan att låta sig fångas. Spåren av en upplevelse i kroppens minne är det som stannar kvar. Alla var som jag! Lärarna i skolan var upprörda och klagade över att ­Gillian aldrig kunde sitta stilla. Gillian kände sig hopplös och hennes mamma var orolig för sitt barn och tog henne till läkare. Medan läkaren talade med mamman fanns en radio med musik i rummet där Gillian väntade. När de tittade in såg de Gillian hoppa runt, snurra och dansa i rummet, helt upptagen av musiken. När läkaren såg detta sa han något som kom att förändra Gillians liv radikalt: ”Det är inget fel på ditt barn. Hon är en dansare.” Läkaren rekommenderade att Gillian skulle börja i en dansskola. Och så blev det. Senare har Gillian sagt om dansskolan: ”Alla var som jag! De behövde röra på sig för att kunna tänka. Det var underbart!” Gillian Lynne, 1926–2018, blev en världsberömd d ­ ansare, koreograf och regissör.

– Sitt still! – Du måste lära dig att sitta still och ­lyssna!

– Sitt inte still! – Du måste lära dig att dansa och röra på dig!

I vårt alltmer stillasittande samhälle behöver barn bli bejakade i sitt naturliga sätt att vilja röra sig. Vi vuxna behöver istället lyssna på barnen!

148 dans

estetiken_textsection.indd 148

2021-11-18 15:34


Danstankar att inspireras av Följande idéer har jag hämtat från Jessica Hammar Berg, danskonstnär och danspedagog i Borlänge:

Fånga nuet • Utgå från var barnen befinner sig. Exempel: De har just sett

en ekorre utanför. Då härmar vi ekorren. Hur gör den när den skuttar, rullar, springer på marken, hoppar i träden? Hur skalar den kottar? Vi sjunger Ekorren satt i granen och barnen hittar på rörelser till. • Syftet med att skapa rörelser och dans till en sång är att stärka barnens språkförmåga och ge dem utrymme för sina tankar och öka deras förståelse för sångtexten. Dans erbjuder barnet och eleven ett sätt att öppna sig för världen och med sin hand­ lingskraft och fantasi gå i dialog med den, att estetiskt erfara en värld av kunskap och att etiskt vara med andra. På så sätt kan dans undervisa om vad det innebär att vara i världen, den värld vi är satta till att gemensamt förvalta och ta hand om. Moerman, 2021

Inta rummet • Miljön är viktig. En fri yta rensad på allt utom den rekvisita

ni behöver där barnen kan ta ut sina rörelser.

• Se till att få en fredad plats – ingen som stör, gärna samma

plats varje gång.

dans 149

estetiken_textsection.indd 149

2021-11-18 15:34



Vad? Varför? Hur? Den här boken ger dig verktyg att utveckla de estetiska processerna på förskolan. Målet är att du som pedagog ska känna lust, glädje och motivation till skapandet och att du, tillsammans med barnen, vågar prova och undersöka estetikens alla olika uttryckssätt. Boken är indelad i tre delar och belyser estetik i förskolan utifrån de didaktiska frågorna. Den första delen Vad är estetik? redogör för estetik i stort men också för estetikens plats i förskolan. I den andra delen Varför behövs estetiken? får du stöd och argument för vikten av estetiken och hur den samspelar med förskolans uppdrag. I den tredje delen Hur gör vi med estetiken? presenteras stöd för undervisning, förhållningssätt och lärmiljö. Här finns en mängd förslag på metoder, tekniker och övningar inom bild, form, foto, film och rörlig bild, dans, drama samt musik och sång. I boken finns genomgående konkreta exempel från verksamheten och frågor för reflektion och diskussion i arbetslaget. Till boken finns även en studiehandledning som kostnadsfritt kan laddas ner på nok.se.

Estetiken i praktiken Eva Tuvhav Gullberg

Estetiken i praktiken

Estetiken i praktiken

FÖRSKOLESERIEN

Vad? Varför? Hur?

Eva Tuvhav Gullberg har erfarenhet som förskollärare, ateljerista och projektledare för Skapande skola. Eva är konstnär och har en universitetsutbildning inom bland annat digitala och estetiska processer. FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-45898-7

Eva Tuvhav Gullberg 9 789127 458987

estetiken_cover.indd Alla sidor

2021-11-18 15:52


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.