9789127458918 by Smakprov Media AB

ing n d e dl n a h r bb a e r ä w L ra r ä l med

rå k

lä r a

Tala Läsa Skriva

SA RA RÅ DL IN G PÄ R SA HL IN DL IN G SA RA RÅ IN PÄ R SA HL

ÅK 2

UtDra g ur Klar as

ÅK 2

venska ns lärarha ndledn ing för åk 2 .

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

Inledning

Komponenterna i Klara svenskan för lågstadiet

Välkommen till Klara svenskan! Klara svenskan åk 2 är ett läromedel som täcker in stora delar av det centrala innehållet i svenska och fungerar utmärkt som ett komplement till den läslära eleverna arbetar med. Läromedlet vilar på modern forskning om pedagogik och metodik. I Klara svenskan åk 2 byggs kunskap upp med hjälp av lärar- och kamratstöd i en varsam progression, så kallad scaffolding eller vägledd undervisning. Målet är att eleverna ska bli kreativa och självständiga textskapare. Arbetet i Klara svenskan åk 2 utgår från cirkelmodellens fyra faser, där du som lärare vägleder och stöttar eleverna genom skrivprocessen. I läromedlet får eleverna utrymme att tala, samtala och tänka högt. De får också, med hjälp av modelltexter och en vägledd undervisning, möjlighet att utveckla sitt språk och sitt skrivande av olika typer av texter. För andraspråkselever har cirkelmodellen visat sig vara ett stort stöd i inlärningen, men modellen har visat sig gynna alla elever. Vi som har skrivit Klara svenska åk 2 vet hur viktig du som lärare är för att skapa goda förutsättningar för elevernas utveckling. I klassrum där kreativitet och nyfikenhet råder, där man samtalar, berättar, läser, skriver och lyssnar på varandra, där finns också möjligheter att fördjupa elevernas kunskaper. Vi hoppas att Klara svenskan åk 2 ska vara ett läromedel som stöttar dig och dina elever i det arbetet. Välkommen till Klara svenskan och lycka till med arbetet! Sara Rådling och Pär Sahlin

Klara svenskan åk 2 består av en lärarhandledning med tillhörande lärarwebb, två elevböcker samt digital färdighetsträning.

Lärarhandledningen är hjärtat Lärarhandledningen är själva hjärtat i läromedlet. I lärarhandledningen får du tydliga lektionsplaneringar och genomgångar till varje uppslag i elevböckerna. Du får också modelltexter till de texttyper som tas upp samt en grafisk stödstruktur som hör till varje texttyp. Utöver det får du en bank med ytterligare texter inom varje texttyp med tillhörande läsförståelseuppgifter. I lärarhandledningen finns alla kopieringsunderlag som hör till genomgångarna samt facit till de båda elevböckerna. Du kommer även åt lärarhandledning på den digitala lärarwebben. Aktiveringskoden, som gäller i ett år, finner du på omslagets insida i den här lärarhandledningen. Därefter kan du enkelt köpa till lärarwebben separat. På lärarwebben finns bland annat alla kopieringsunderlag i digital version, vilket betyder att du kan arbeta med dem på digital storbild, alternativt skriva ut dem och dela ut kopior till eleverna.

Elevboken Tala, läsa, skriva presenterar olika texttyper

ning dled rhan bb Lära rwe lära med

Elevboken Tala, läsa, skriva består av fyra kapitel och varje kapitel presenterar en texttyp. Dessa är: Berättande text, Beskrivande faktatext, Poetisk text och Instruerande text. För varje nytt kapitel presenteras tydliga mål för arbetet med texttypen. I elevboken finns sedan övningar och uppgifter som följer upp det arbete som du som lärare går igenom i lärarhandledningen. Här finns till exempel undersökande text- och språkövningar kopplade till den aktuella texttypen, läsförståelseövningar och förberedande arbete av det gemensamma och enskilda skrivandet.

Inledning

Pär Sahlin är lärare och barn- och ungdomsboksförfattare. Han har skrivit flera läromedel i svenska och tilldelades läromedelsförfattarnas pris Lärkan 2016.

Elevboken Språklära består av fyra kapitel och varje kapitel presenterar olika områden inom språkläran. Dessa är: Alfabetet, Meningar, Stavning och Ord. I elevboken finns varierade övningar där eleven får träna sig i de olika språkmomenten. I kapitlen presenteras också, på ett lättsamt men informativt sätt, de språkregler som hör till området. I lärarhandledningen presenteras lektionsplaneringar och förslag till laborativa övningar som hör till de olika uppslagen i elevboken. I den webbaserade färdighetsträningen kan eleverna befästa momenten i Språklära på dator, surfplatta eller i mobiltelefon. Eleverna kommer åt dessa övningar genom att du som lärare skapar ett konto åt dem på www.nok.se/. Det kostar inget att registrera elevkonton. Färdighetsträningen finns också samlad i ett separat kopieringsunderlag.

råk

lär a

Tala Läsa Skriva

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

Lärarhandledningen

Elevboken Språklära presenterar olika språkmoment

Sara Rådling är grundskollärare och förstelärare i svenska. Hon undervisar på lågstadiet i en skola i Ekerö kommun.

Undervisningsmaterial på lärarwebben

Språ

Tala Läsa Skriva

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

Elevboken Tala, läsa, skriva

SARA RÅDLING

ÅK 2

PÄR SAHLIN

klä ra

ÅK 2

Elevboken Språklära

Digital färdighetsträning

Inledning

Komponenterna i Klara svenskan för lågstadiet

Klara svenskan åk 2 består av en lärarhandledning med tillhörande lärarwebb, två elevböcker samt digital färdighetsträning.

Elevboken Tala, läsa, skriva presenterar olika texttyper

ning dled rhan bb Lära rwe lära med

Inledning

Pär Sahlin är lärare och barn- och ungdomsboksförfattare. Han har skrivit flera läromedel i svenska och tilldelades läromedelsförfattarnas pris Lärkan 2016.

råk

lär a

Tala Läsa Skriva

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

Lärarhandledningen

Elevboken Språklära presenterar olika språkmoment

Sara Rådling är grundskollärare och förstelärare i svenska. Hon undervisar på lågstadiet i en skola i Ekerö kommun.

Undervisningsmaterial på lärarwebben

Språ

Tala Läsa Skriva

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

Elevboken Tala, läsa, skriva

SARA RÅDLING

ÅK 2

PÄR SAHLIN

klä ra

ÅK 2

Elevboken Språklära

Digital färdighetsträning

Inledning

Tala Läsa Skriv a

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

S p rå

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

klä r a

ÅK 2

Att arbeta med Tala, läsa, skriva

Att arbeta med Språklära

I inledningen till varje nytt kapitel i Tala, läsa, skriva, finns i lärarhandledningen en kartläggningsuppgift som du kan låta eleverna göra. Detta för att ta reda på vilka förkunskaper eleverna har om texttypen och/eller det ämnesstoff ni ska arbeta med. Varje kapitel i elevboken inleds med ett uppslag som dels presenterar texttypens syfte och sammanhang, dels beskriver målen för arbetet. Inför varje nytt uppslag i elevboken introducerar du som lärare ämnesområdet med hjälp av de exempel och övningar som finns i lärarhandledningen. Genom din vägledda undervisning skapar du förförståelse inför de uppgifter och övningar som eleverna sedan möter i elevboken. I elevboken Tala, läsa, skriva arbetar eleverna mer enskilt eller tillsammans med en kamrat. Till stöd för att hålla fokus på innehåll och mål finns checklistor, grafiska stödstrukturer och illustrerade barn som med sina repliker i pratbubblor hjälper, påminner och informerar eleverna om viktiga fakta som hör till arbetsområdet. Arbetet fortsätter sedan på samma sätt genom respektive kapitel: Först gemensamt arbete inför varje nytt uppslag, som sedan följs av enskilt arbete i elevboken. Vid varje kapitels slut finns uppslaget Reflektera, vars syfte är att ge eleverna möjlighet att få syn på sin lärandeprocess genom att reflektera och utvärdera vad de har lärt sig. Målet med arbetet i elevboken Tala, läsa, skriva är att eleverna genom vägledd undervisning och övningar ska utveckla sina förmågor i svenskämnet och bli mer säkra och självständiga talare, läsare och skribenter. Syftet med att tala, läsa och skriva inom olika texttyper är att eleverna med hjälp av sina nya kunskaper ska kunna bearbeta sina egna texter och anpassa dem till både innehåll och för användning i olika sammanhang.

I lärarhandledningen till varje kapitel i elevboken Språklära finns syfte och mål presenterade. Till varje kapitel hör en skriftlig kartläggningsuppgift som du kan låta eleverna göra för att på så sätt kartlägga deras förkunskaper. Innan eleverna börjar arbeta med ett uppslag i elevboken Språklära introducerar du språkmomentet gemensamt i gruppen. Det kan till exempel innebära att du tillsammans med eleverna genomför en laborativ övning som sedan följs upp av en genomgång av dig om det aktuella området. Material och information finns i lärarhandledningen. Genom gemensam förberedelse och introduktion av viktiga begrepp, skapas en förförståelse inför de övningar eleverna kommer att möta i elevboken. I elevboken Språklära arbetar eleverna mer enskilt eller tillsammans med en kamrat. Till stöd för de språkmoment som tas upp i boken finns de illustrerade barnen som med sina repliker i pratbubblor hjälper, påminner och informerar eleverna om regler som hör till språkmomentet. I elevboken Språklära och i den webbaserade färdighetsträningen får eleverna möjlighet att på egen hand öva och befästa sina kunskaper. Målet med arbetet i elevboken Språklära är att ge eleverna kunskaper om språkliga strukturer och normer som de har nytta av när de talar, läser och skriver. Syftet med arbetet i Språklära är att eleverna ska befästa kunskaper kring skrivregler och språknormer. Syftet är också att eleverna med hjälp av den förvärvade kunskapen ska kunna bearbeta sina egna texter till både innehåll och form och kunna ge och ta emot respons.

Inledning

Tala Läsa Skriv a

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

S p rå

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

klä r a

ÅK 2

Att arbeta med Tala, läsa, skriva

Att arbeta med Språklära

Inledning

Bedömning i enlighet med Lgr 11

Texter

B F P I S

Här visas tabeller över vilka av läroplanens centrala innehåll som behandlas i Klara svenskan åk 2, för både svenska och svenska som andraspråk. B står för Berättande text, F står för Beskrivande faktatext, P står för Poetisk text och I står för Instruerande faktatext. S står för hela Språklära.

Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.

x x

Centralt innehåll 1–3

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt utbyggnad med enkla miljö- och personbeskrivningar. Texternas ord och uttryck. (svenska som andraspråk)

x x

Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.

Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.

x x

Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och inlästa texter. (svenska som andraspråk)

Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.

x x x x x

Läsa och skriva

B F P I S

Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.

x x x x x

Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter. (svenska som andraspråk)

x x x x x

Läsriktning och sambandet mellan ljud och bokstav i jämförelse med andra språk eleven kan. (svenska som andraspråk)

Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.

x x x x

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

x x x x x

Grundläggande textbearbetning.

x x x x

Handstil och att skriva med digitala verktyg.

x x x x x

Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer och meningsbyggnad med sambandsord, i jämförelse med andra språk eleven kan. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära och för eleven kända texter. (svenska som andraspråk)

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.

x x x x

Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

x x x x x

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.

Ord och begrepp för att benämna elevnära händelser och föremål i elevens vardag. Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med andra språk eleven kan, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk. (svenska som andraspråk) Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan. Skillnader mellan tal- och skriftspråk.

Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet. Hur texters avsändare påverkar innehållet.

Tala, lyssna och samtala Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs. (svenska som andraspråk)

Språkbruk

Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och x x x x x åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning. x x x x x (svenska som andraspråk) Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.

x x x x

Att ge och ta emot muntliga instruktioner.

x x x x x

Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

x x x x

Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Svenska språkets uttal i jämförelse med andra språk eleven kan. (svenska som andraspråk)

Inledning

Bedömning i enlighet med Lgr 11

Texter

B F P I S

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.

x x

Centralt innehåll 1–3

x x

Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.

Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.

x x

Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och inlästa texter. (svenska som andraspråk)

Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.

x x x x x

Läsa och skriva

B F P I S

Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.

x x x x x

Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter. (svenska som andraspråk)

x x x x x

Läsriktning och sambandet mellan ljud och bokstav i jämförelse med andra språk eleven kan. (svenska som andraspråk)

Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.

x x x x

x x x x x

Grundläggande textbearbetning.

x x x x

Handstil och att skriva med digitala verktyg.

x x x x x

Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.

x x x x

Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

x x x x x

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.

Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet. Hur texters avsändare påverkar innehållet.

Språkbruk

x x x x

Att ge och ta emot muntliga instruktioner.

x x x x x

Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

x x x x

Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Svenska språkets uttal i jämförelse med andra språk eleven kan. (svenska som andraspråk)

Inledning

Forskningsbakgrund Genrepedagogik Genrepedagogik syftar till att stegvis undervisa och stötta eleverna så att de utvecklar sitt språk – både sitt vardagsspråk och sitt skolspråk. Genom att undervisa i olika textgenrer, eller texttyper, förtydligas vad som utmärker och särskiljer texttyperna, och eleverna tillägnar sig ett språk för att tala om språket, ett metaspråk. Eleverna utvecklar också sina grammatiska kunskaper och bygger på ordförrådet då de stöter på nya ord och fraser. Språkkunskaperna som eleverna bygger upp har de nytta av i samtliga ämnen.

Lärarhandledning Tala Läsa Skriva

Cirkelmodellen

Fas 1

Klara svenskan för åk 2 består av: Lärarhandledning med lärarwebb Elevbok – Tala Läsa Skriva Elevbok – Språklära med digital färdighetsträning

Klara svenskan åk 2

Tala Läsa Skriv a

Klara svenskan åk 2

Språ

klä ra

Språklära

Tala Läsa Skriva

I fas 1 tar du som lärare reda på elevernas förkunskaper och tydliggör målen med arbetsområdet. Tillsammans bygger ni upp kunskap om ämnet och arbetsområdet och samtalar om aktuella ord och begrepp. Fokus ligger på texttypens innehåll. För elever med annat modersmål ökar möjligheten att ta till sig stoffet om de får använda sig av sitt eget modersmål när de samlar ord och begrepp.

Tala Läsa Skriva

Klara svenskan – Tala Läsa Skriva för årskurs 2 innehåller texter och övningar inom texttyperna berättande text, beskrivande faktatext, poetisk text och instruerande text. Till varje texttyp finns exempeltexter, grafiska stödstrukturer och vägledande checklistor.

Tala Läsa Skriv a

Klara svenskan åk 2

Arbetet i Klara svenskan utgår från cirkelmodellen som har en arbetsgång i fyra faser. Modellen innebär att du som lärare vägleder och stöttar eleverna genom skrivprocessen. Genom den vägledda undervisningen hjälper du eleverna att utvecklas inom den proximala utvecklingszonen (Vygotskij). Det innebär att eleverna förmås klara av mer än vad de skulle klara på egen hand.

Fas 2 I fas 2 flyttas fokus från texttypens innehåll till texttypens syfte, struktur och kännetecken. Texttypen bryts ned och eleverna får undervisning om textens olika delar, form och funktion. Syftet är att eleverna i denna fas ska utveckla ett metaspråk, ett språk om språket. Det leder till att eleverna får ord på det de lär sig. Genom metaspråket kan eleverna samtala med andra elever om textens form och funktion. De kan också överföra sina kunskaper till andra texttyper.

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

Klara svenskan är ett läromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 2– 6. Med gemensamt kunskapsbygge och tydlig vägledning rustas eleverna till att bli kreativa och självständiga textskapare.

SARA RÅDLING ISBN 978-91-27-45893-2

PÄR SAHLIN

ÅK 2

9 789127 458932

Fas 3 I fas 3 bygger du och dina elever upp en gemensam text. Med hjälp av elevernas idéer och din vägledning synliggörs processen i arbetet och förbereder eleverna för det självständiga arbetet under fas 4. Du som lärare påminner under arbetet med den gemensamma texten om förbättringar och förändringar utifrån det eleverna arbetat med i fas 2.

Fas 4 I den sista fasen har eleverna byggt upp en sådan kunskap om texttypen att de själva kan planera och genomföra arbetet med att bygga upp en text. Till stöd har de checklistor och matriser som håller fokus på mål, innehåll och särdrag för texttypen.

Inledning

b e r ät ta n d e t e x t

Lärarhandledning Tala Läsa Skriva

Cirkelmodellen

Fas 1

Klara svenskan för åk 2 består av: Lärarhandledning med lärarwebb Elevbok – Tala Läsa Skriva Elevbok – Språklära med digital färdighetsträning

Klara svenskan åk 2

Tala Läsa Skriv a

Klara svenskan åk 2

Språ

klä ra

Språklära

Tala Läsa Skriva

Tala Läsa Skriv a

Klara svenskan åk 2

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

SARA RÅDLING ISBN 978-91-27-45893-2

PÄR SAHLIN

ÅK 2

9 789127 458932

Inledning

b e r ät ta n d e t e x t

Uppstart med kartläggning

Berättande text

Ni har förmodligen arbetat med olika texttyper redan under årskurs 1, men en repetition och genomgång i början av årskurs 2 kan vara bra att göra.

Så här kan du göra

• Börja med att berätta för eleverna att de ska få lyssna på två texter. Berätta

Berättelser och berättande texter möter vi i böcker, på teater och i filmer. En del av dem bygger på sanna historier, andra är påhittade. Deckare, sagor, kär lekshistorier, spökhistorier, science fiction, fabler och myter är alla exempel på berättande texter. Syftet med berättande texter är att underhålla och skapa engagemang genom att väcka känslor som glädje, rädsla eller spänning. Genom berättande texter förflyttas läsaren till en annan tid eller plats, vilket stimulerar fantasin och ger nya perspektiv. Den berättande textens struktur består ofta av följande delar: en inledning, ett problem, en lösning och en avslutning. I inledningen presenterar berätta ren vem eller vilka det handlar om samt när och var händelserna utspelar sig. Sedan följer en handling där ett eller flera problem uppstår. Ofta presenteras sedan en lösning där problemet blir löst. Vid avslutningen får läsaren veta vad som hände efter att problemet löstes.

inte att det är en saga och en faktatext.

• Läs den första texten om de tre bockarna Bruse högt för eleverna. Gör sedan likadant med faktatexten om geten.

De tre bockarna Bruse det var en gång tre bockar som hette bruse. när de skulle gå till ängen för att äta var de tvungna att gå över en bro. Under bron bodde ett elakt troll, som hotade att äta upp bockarna.

I kapitlet För att kunna skriva, läsa och tolka berättande texter är det viktigt att elev erna förstår hur en berättelse är uppbyggd. Kapitlet inleds med läsning av berättelsen Cleo och enhörningen. Ni kommer att lägga en hel del tid på att titta på berättelsens struktur och sedan jämföra den med berättelsen Einar får oväntad hjälp. Eleverna kommer under arbetets gång att möta stödstrukturen Planerings mallen där de olika delarna inledning, problem, lösning och avslutning finns med. För många elever kan det vara ett stort steg att få ihop en hel text med alla dessa delar. Men utifrån cirkelmodellens faser kommer eleverna att få flera tillfällen att gemensamt träna på och befästa de olika delarna. Till slut kommer de att vara förberedda på att skriva en text på egen hand.

Planeringsmallen Inledning

Utöver de texter om Cleo och Einar som eleverna möter i elevboken finns det tre andra berättelser om dem. Texterna finns som kopieringsunderlag och är i tre nivåer med ökande textmängd och svårighetsgrad. De kan användas som komplement för att göra eleverna mer bekanta med texttypen och för att träna läsförståelse. Till varje text finns även läsförståelsefrågor. Frågorna är utformade i tre nivåer enligt modellen på, mellan och bortom raderna.

gsmalle

Personer:

till slut kom den stora bocken och gick över bron. bron knakade av tyngden. trollet skrek att han skulle äta upp bocken.

– Vänta tills den mellersta boken kommer, sa minsta bocken. Han är mycket godare än jag.

– Kom du bara, sa den stora bocken.

det gick trollet med på.

Miljö:

Lösning

det gick trollet med på.

när den minsta bocken gick över bron skrek trollet att han skulle äta upp bocken.

när den mellersta bocken gick över bron skrek trollet att han skulle äta upp bocken.

Problem

Titel:

när trollet kom upp på bron stångade den stora bocken trollet så hårt att han föll ner i ån och drunknade. nu kunde de tre bockarna bruse gå över bron till ängen för att äta av det goda gräset som växte där.

Avslutning

Geten

Extra texbank: Läsförståelse

B12 Planerin

– Vänta tills den stora bocken kommer, sa mellersta bocken. Han är mycket godare än jag.

B E R ÄT TA N D E T E X T

I den graﬁska stödstrukturen Planeringsmallen tränar eleverna på att planera en inledning, ett problem, en lösning och en avslutning. Stödstrukturen ligger sedan till grund för det egna skrivandet av en berättande text.

Geten är ett av människans tidigaste husdjur. den har levt hos människorna i mer än 10 000 år. Geten ger mjölk, kött, skinn och päls. I Sverige gör man ost av mjölken.

Föda På sommaren går getterna ute på bete. de äter kvistar, bark och löv. På vintern är tama getter inomhus och får då äta hö och trädkvistar.

Klassifikation Geten är ett däggdjur. det betyder att honan föder levande ungar som hon diar. Honan kallas för get och hanen kallas för bock. Ungen kallas för killing. det finns både tama och vilda getter.

Fortplantning Honan är dräktig i fem månader och föder 2 till 3 killingar.

Utseende både geten och bocken bär horn, som är bakåtböjda. bocken har ett långt skägg. Getens päls skiftar i olika färger som vit, grå, svart och brun. Pälsen kallas ragg och användes förr för att sticka raggsockor.

Övrigt I den nordiska mytologin nämns geten flera gånger. asaguden tor har till exempel två getter som drar hans vagn. när det åskade förr i tiden sa människor att det var tor som var ute och körde vagn med sina två getter.

Boplats den tama geten lever bland människor som husdjur. Vildgeten lever i västra asien.

30 b e r ät ta n d e t e x t

b e r ät ta n d e t e x t

Uppstart med kartläggning

Berättande text

Ni har förmodligen arbetat med olika texttyper redan under årskurs 1, men en repetition och genomgång i början av årskurs 2 kan vara bra att göra.

Så här kan du göra

• Börja med att berätta för eleverna att de ska få lyssna på två texter. Berätta

inte att det är en saga och en faktatext.

• Läs den första texten om de tre bockarna Bruse högt för eleverna. Gör sedan likadant med faktatexten om geten.

Planeringsmallen Inledning

gsmalle

Personer:

till slut kom den stora bocken och gick över bron. bron knakade av tyngden. trollet skrek att han skulle äta upp bocken.

– Vänta tills den mellersta boken kommer, sa minsta bocken. Han är mycket godare än jag.

– Kom du bara, sa den stora bocken.

det gick trollet med på.

Miljö:

Lösning

det gick trollet med på.

när den minsta bocken gick över bron skrek trollet att han skulle äta upp bocken.

när den mellersta bocken gick över bron skrek trollet att han skulle äta upp bocken.

Problem

Titel:

Avslutning

Geten

Extra texbank: Läsförståelse

B12 Planerin

– Vänta tills den stora bocken kommer, sa mellersta bocken. Han är mycket godare än jag.

B E R ÄT TA N D E T E X T

Geten är ett av människans tidigaste husdjur. den har levt hos människorna i mer än 10 000 år. Geten ger mjölk, kött, skinn och päls. I Sverige gör man ost av mjölken.

Föda På sommaren går getterna ute på bete. de äter kvistar, bark och löv. På vintern är tama getter inomhus och får då äta hö och trädkvistar.

Fortplantning Honan är dräktig i fem månader och föder 2 till 3 killingar.

Boplats den tama geten lever bland människor som husdjur. Vildgeten lever i västra asien.

30 b e r ät ta n d e t e x t

b e r ät ta n d e t e x t

• Fråga vad eleverna lade märke till i de respektive texterna. Du kan med

fördel använda den kooperativa strukturen EPA (läs mer om denna på s. xx) vid detta tillfälle. Låt eleverna först fundera själva en stund. Sedan får de diskutera med varandra i par och slutligen låter du några av paren berätta vad de har kommit fram till. Lyssna in gruppen och anteckna deras svar på whiteboardtavlan.

Berättelser är det bästa vi vet!

• Synliggör det som är specifikt för texten om bockarna Bruse och gör likadant med texten om geten. Bockarna Bruse är en berättande text, vilket innebär att den är påhittad och innehåller element som är typiska för den berättande texten. Den andra texten är en faktatext. En faktatext har en helt annan struktur och innehåll än en berättande text. Den förmedlar fakta som ska vara sann och utan åsikter. I flertalet faktatexter förekommer rubriker. Dessa är viktiga eftersom de förmedlar vad det kommande textstycket handlar om.

• När ni har gått igenom de två texternas struktur är det dags för eleverna att själva identifiera vad som är en berättelse och vad som är en faktatext. Välj om eleverna ska arbeta enskilt eller i par.

• Dela ut kopieringsunderlag B1 – Faktatext eller berättelse? som finns på s. xx.

• Berätta för eleverna att de ska läsa texterna och fundera på vad det är för slags texter. De ska sedan markera sina svar på kopieringsunderlaget.

• Stötta läsningen om eleverna behöver hjälp. Det viktiga i det här arbetsmo mentet är att ta till sig innehållet och förstå vilken texttyp det handlar om.

• Notera om någon elev verkar vara i behov av någon form av stöd eller utmaning under arbetsområdet.

Mål

Särskilt om de innehåller ett problem som får en lösning i slutet.

Tala och lyssna Jag kan y berätta vad som händer i en berättelse, y berätta i rätt ordning, y vara en bra lyssnare.

Faktatext eller berättelse?

Skriva

Namn:

Läs de två texterna. Vad är de för slags texter? Ringa in rätt svar.

Berättande text

Nyckelpigan Nyckelpigan är en skalbagge som finns i hela Sverige.

Utseende Nyckelpigan är ofta röd med svarta prickar. De kan också vara gula, bruna och svarta. Det är vanligast med sju prickar men de kan även ha två, tio eller fjorton prickar.

Föda Nyckelpigor äter bladlöss.

Berättelse

Faktatext

Det var en gång en liten nyckelpiga. Varje dag flög nyckelpigan iväg för att leta efter smaskiga bladlöss att äta. Den här dagen landade nyckelpigan på en blomma som han aldrig sett förut.

a, Klar gå! a, g i d fär

Blomman var stor och gul. Nyckelpigan smakade lite på blomman. Gott! Nyckelpigan samlade ihop så många gula blommor han kunde och flög till sin familj. Alla i familjen fick smaka och tyckte att det var så gott. Och från den dagen åt familjen alltid både bladlöss och gula blommor.

Jag kan y skriva meningar med stor bokstav och . ? !, y skriva en berättelse med början, problem, lösning och slut, y använda beskrivande ord.

Berättelser är roliga och spännande. De kan handla om precis vad som helst. Vilken typ av berättelser tycker du om?

Nyckelpigan som hittade något nytt

Berättelse

Läsa Jag kan y förstå det jag läser, y förutspå vad som kan hända i en berättelse.

B E R ÄT TA N D E T E X T

KlaraSvenskan2_TalaLasaSkriva_facit.indd 4-5

2021-04-29 13:05

Faktatext

B E R ÄT TA N D E T E X T

Uppstart i elevboken, s. 4 – 5 På introduktionsuppslaget i elevboken Tala, Läsa, Skriva presenteras den berättande textens syfte och kapitlets mål. Genom läsning och diskussioner i klassen om vad som är bekant och vad som är nytt, kopplas syfte och mål till elevernas förkunskaper.

Så här kan du göra

• Inled med att tillsammans titta på introduktionsuppslaget i elevboken.

På vänster sida finns en introduktionstext och en bild. Dessa syftar till att väcka elevernas förförståelse men även nyfikenhet för texttypen.

Mål

• Diskutera:

– Vad känner ni igen sedan tidigare? – Vad är nytt? • Visa eleverna att på uppslagets högra sida presenteras målen för kapitlet, alltså vad eleverna ska kunna när arbetet med kapitlet är färdigt. Målen är uppdelade i tre olika rubriker. Berätta att det här är något som ni kommer att arbeta med under flera veckor. Gå igenom tillsammans: – – – –

32 b e r ät ta n d e t e x t

Vad betyder målen? Har vi arbetat med dessa mål tidigare? Vad kan ni sedan tidigare? Vad är nytt?

Tala och lyssna Jag kan y berätta vad som händer i en berättelse, y berätta i rätt ordning, y vara en bra lyssnare.

Skriva

Läsa Jag kan y förstå det jag läser, y förutspå vad som kan hända i en berättelse.

Jag kan y skriva meningar med stor bokstav och . ? !, y skriva en berättelse med början, problem, lösning och slut, y använda beskrivande ord.

ÄTTA TAN ND DEE TTEEXXTT 60 BBEERRÄT

b e r ät ta n d e t e x t

• Fråga vad eleverna lade märke till i de respektive texterna. Du kan med

Berättelser är det bästa vi vet!

• Dela ut kopieringsunderlag B1 – Faktatext eller berättelse? som finns på s. xx.

• Berätta för eleverna att de ska läsa texterna och fundera på vad det är för slags texter. De ska sedan markera sina svar på kopieringsunderlaget.

• Stötta läsningen om eleverna behöver hjälp. Det viktiga i det här arbetsmo mentet är att ta till sig innehållet och förstå vilken texttyp det handlar om.

• Notera om någon elev verkar vara i behov av någon form av stöd eller utmaning under arbetsområdet.

Mål

Särskilt om de innehåller ett problem som får en lösning i slutet.

Tala och lyssna Jag kan y berätta vad som händer i en berättelse, y berätta i rätt ordning, y vara en bra lyssnare.

Faktatext eller berättelse?

Skriva

Namn:

Läs de två texterna. Vad är de för slags texter? Ringa in rätt svar.

Berättande text

Nyckelpigan Nyckelpigan är en skalbagge som finns i hela Sverige.

Utseende Nyckelpigan är ofta röd med svarta prickar. De kan också vara gula, bruna och svarta. Det är vanligast med sju prickar men de kan även ha två, tio eller fjorton prickar.

Föda Nyckelpigor äter bladlöss.

Berättelse

Faktatext

Det var en gång en liten nyckelpiga. Varje dag flög nyckelpigan iväg för att leta efter smaskiga bladlöss att äta. Den här dagen landade nyckelpigan på en blomma som han aldrig sett förut.

a, Klar gå! a, g i d fär

Jag kan y skriva meningar med stor bokstav och . ? !, y skriva en berättelse med början, problem, lösning och slut, y använda beskrivande ord.

Berättelser är roliga och spännande. De kan handla om precis vad som helst. Vilken typ av berättelser tycker du om?

Nyckelpigan som hittade något nytt

Berättelse

Läsa Jag kan y förstå det jag läser, y förutspå vad som kan hända i en berättelse.

B E R ÄT TA N D E T E X T

KlaraSvenskan2_TalaLasaSkriva_facit.indd 4-5

2021-04-29 13:05

Faktatext

B E R ÄT TA N D E T E X T

Så här kan du göra

• Inled med att tillsammans titta på introduktionsuppslaget i elevboken.

På vänster sida finns en introduktionstext och en bild. Dessa syftar till att väcka elevernas förförståelse men även nyfikenhet för texttypen.

Mål

• Diskutera:

32 b e r ät ta n d e t e x t

Vad betyder målen? Har vi arbetat med dessa mål tidigare? Vad kan ni sedan tidigare? Vad är nytt?

Tala och lyssna Jag kan y berätta vad som händer i en berättelse, y berätta i rätt ordning, y vara en bra lyssnare.

Skriva

Läsa Jag kan y förstå det jag läser, y förutspå vad som kan hända i en berättelse.

Jag kan y skriva meningar med stor bokstav och . ? !, y skriva en berättelse med början, problem, lösning och slut, y använda beskrivande ord.

ÄTTA TAN ND DEE TTEEXXTT 60 BBEERRÄT

b e r ät ta n d e t e x t

Mål Tala och lyssna

Viktiga ord

Jag kan:

Du berättar så att den som lyssnar förstår vad som hände. y

berätta i rätt ordning,

Du berättar händelserna i den ordning som den skedde i berättelsen y

Skriv en mening till varje bild och tidsord. Berätta berättelsen i rätt ordning för en kamrat.

vätte

förstå det jag läser,

När du läser en berättelse kan du göra förutsägelser om vad du tror ska hända längre fram i texten.

Sedan

Lite senare

vara en bra lyssnare,

Du skriver fullständiga och korrekta meningar där du använder versal i början och skiljetecken för att avsluta meningen. skriva en berättelse med början, problem, lösning och slut,

Du får med berättelsens alla delar när du skriver. använda beskrivande ord,

Du kan skriva meningar som innehåller adjektiv.

B E R ÄT TA N D E T E X T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

skriva meningar med stor bokstav och . ? !,

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Jag kan:

förutspå vad som kan hända i en berättelse,

Skriva

Först

Du förstår vad du läser. y

Du visar aktivt att du lyssnar på den som talar.

När du berättar i rätt ordning använder du tidsord.

Leta upp viktiga ord i texten Cleo och enhörningen. Skriv ordet på raden under rutan och rita en bild i rutan.

Läsa

Jag kan:

berätta vad som händer i en berättelse,

Berätta i rätt ordning

För att förstå texten Cleo och enhörningen är det bra att samla viktiga ord.

Efter det

Till slut 7

B E R ÄT TA N D E T E X T

KlaraSvenskan2_TalaLasaSkriva_facit.indd 6-7

2021-04-29 13:05

Vägledning inför arbete i elevboken s. 6

Viktiga ord Arbetet med berättande text utgår från cirkelmodellens fyra faser. Här följer nu arbete i fas 1.

Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet Fas 1 i cirkelmodellen fokuserar på att bygga upp kunskap inom det aktuella området. I det här fallet berättande texter. Eleverna känner till berättelser sedan tidigare, men det är väsentligt att ni inte hoppar över den här inle dande fasen. Att bygga upp kunskap och förståelse tillsammans är nyckeln till det fortsatta arbetet.

Så här kan du göra

• Utgå från berättelsen Cleo och enhörningen. Den finns här nedan men även i sin helhet och med tillhörande illustrationer som kopieringsunderlag B3 – Cleo och enhörningen, s. xx och B4 – Bilder till Cleo och enhörningen, s. xx. Se till att du har möjlighet att visa bilderna som hör till berättelsen, antingen på papper eller på digital storbild.

3 Cirkelmodellens Fas 1.

Cleo och enhörningen

Cleo och enhörningen I Cleos klass gillar alla att hoppa käpphäst. Finast käpphästar har Frida och Arve. Så fin käpphäst har inte Cleo. Frida och Arve retar Cleo. – Har du en bandyklubba som häst? säger Frida. – Är det ett gammalt hopprep? frågar Arve och pekar på tyglarna till Cleos häst. – Äh, kom så sticker vi och hoppar, säger Frida till Arve. Cleo sätter sig på en bänk i parken. Hon har ingen lust att hoppa längre. Plötsligt hör hon en röst ropa. Den kommer från en öppning i buskarna. – Cleo! ropar rösten. – Ja, svarar Cleo osäkert. – Skynda dig in, säger rösten. Vi behöver din hjälp. Cleo tvekar, men sedan kryper hon in i öppningen. – Vad bra att du kom! Framför Cleo står en liten varelse. – Vem är du? säger Cleo. Var är jag? – Du är i Underdalen. Jag heter Einar och är en vätte. Nu ser Cleo att det står flera vättar bakom Einar. – Du måste hjälpa Elektra, säger Einar. Hon har fastnat i Stora träsket och kan inte ta sig upp. Cleo kan inte tro sina ögon. I Stora träsket står en livs levande enhörning. Det är Elektra. Manen blänker i guld. Hornet lyser i vitt. – Skynda dig, hon sjunker, säger Einar. Cleo gör en ögla i änden på sitt hopprep. Den andra änden knyter hon fast i bandyklubban. Sedan kastar hon öglan mot Elektra. På tredje försöket fastnar öglan på hornet. – Hjälp till att dra, säger Cleo till alla vättar.

34 b e r ät ta n d e t e x t

B E R ÄT TA N D E T E X T

b e r ät ta n d e t e x t

Mål Tala och lyssna

Viktiga ord

Jag kan:

Du berättar så att den som lyssnar förstår vad som hände. y

berätta i rätt ordning,

Du berättar händelserna i den ordning som den skedde i berättelsen y

Skriv en mening till varje bild och tidsord. Berätta berättelsen i rätt ordning för en kamrat.

vätte

förstå det jag läser,

När du läser en berättelse kan du göra förutsägelser om vad du tror ska hända längre fram i texten.

Sedan

Lite senare

vara en bra lyssnare,

Du skriver fullständiga och korrekta meningar där du använder versal i början och skiljetecken för att avsluta meningen. skriva en berättelse med början, problem, lösning och slut,

Du får med berättelsens alla delar när du skriver. använda beskrivande ord,

Du kan skriva meningar som innehåller adjektiv.

B E R ÄT TA N D E T E X T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

skriva meningar med stor bokstav och . ? !,

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Jag kan:

förutspå vad som kan hända i en berättelse,

Skriva

Först

Du förstår vad du läser. y

Du visar aktivt att du lyssnar på den som talar.

När du berättar i rätt ordning använder du tidsord.

Leta upp viktiga ord i texten Cleo och enhörningen. Skriv ordet på raden under rutan och rita en bild i rutan.

Läsa

Jag kan:

berätta vad som händer i en berättelse,

Berätta i rätt ordning

För att förstå texten Cleo och enhörningen är det bra att samla viktiga ord.

Efter det

Till slut 7

B E R ÄT TA N D E T E X T

KlaraSvenskan2_TalaLasaSkriva_facit.indd 6-7

2021-04-29 13:05

Vägledning inför arbete i elevboken s. 6

Viktiga ord Arbetet med berättande text utgår från cirkelmodellens fyra faser. Här följer nu arbete i fas 1.

Så här kan du göra

3 Cirkelmodellens Fas 1.

Cleo och enhörningen

34 b e r ät ta n d e t e x t

B E R ÄT TA N D E T E X T

b e r ät ta n d e t e x t

Bildpromenad

Cleo och enhörningen

• Börja med att läsa berättelsen genom att göra en bildpromenad där ni först bara tittar på bilderna, en bild i taget. Här kan det vara bra att använda en läsförståelsestrategi som till exempel Spågumman för att förutspå vad som ska hända.

I Cleos klass gillar alla att hoppa käpphäst. Finast käpphästar har Frida och arve. Så fin käpphäst har inte Cleo. Frida och arve retar Cleo.

• Diskutera:

– Vad är det som händer på bilderna? – Vilka verkar berättelsen handla om? – Vad kommer att hända, tror ni? • Redan vid bildpromenaden kan ni prata om vilka ord som ni tror kommer att finnas med i berättelsen. Här är det bra att uppmärksamma ord som behöver förklaras eller är nya för eleverna. Anteckna orden på whiteboard tavlan eller i blädderblock. Dessa ord kommer sedan att fyllas på i en lista med viktiga ord. I berättelsen om Cleo och enhörningen kan ord som käpphäst, vättar, träsk och enhörning vara det ni i det här skedet antecknar på er lista. Det här är särskilt viktigt för elever med svenska som andraspråk, då det skapar en förförståelse till den berättelse de snart ska få lyssna på.

– Har du en bandyklubba som häst? säger Frida.

Ordlista Cleo och enhörningen

käpphäst

– äh, kom så sticker vi och hoppar, säger Frida till arve.

en pinne eller käpp med ett hästhuvud på

varelse

en sorts figur

vätte

en väldigt liten varelse som lever i naturen

träsk

ett område med vatten som står stilla

Cleo sätter sig på en bänk i parken. Hon har ingen lust att hoppa längre. Plötsligt hör hon en röst ropa. den kommer från en öppning i buskarna. – Cleo! ropar rösten. – Ja, svarar Cleo osäkert.

– Åh, tack, säger Cleo.

man

längt hår på hästens nacke

– Skynda dig in, säger rösten. Vi behöver din hjälp.

Sedan hjälper hon vättarna att borsta elektras man. Fina hårstrån av guld fastnar på borsten.

ÄTTA TAN ND DEE TTEEXXTT 68 BBEERRÄT

Cleo tvekar, men sedan kryper hon in i öppningen.

– Vad bra att du kom! Framför Cleo står en liten varelse. – Vem är du? säger Cleo. Var är jag?

eleverna att höra berättelsen. Läs texten Cleo och enhörningen högt för eleverna. Använd gärna gester och miner för att förstärka innehållet och förståelsen för texten. Stanna upp ofta och prata om vad som händer. Hänger alla med i handlingen? Är det fler ord som kan skrivas upp på er lista? Anteckna dem i sådant fall.

– du är i Underdalen. Jag heter einar och är en vätte. – du måste hjälpa elektra, säger einar. Hon har fastnat i Stora träsket och kan inte ta sig upp.

kanske svarar ”en saga” eller ”en historia”. Led in svaren på att det är en berättelse: en berättande text. Repetera de element som är typiska för en berättande text: titel, inledning, problem, lösning och avslut.

upp egna viktiga ord från berättelsen. Repetera först de ord ni har skrivit upp tillsammans. Låt den gemensamma listan och texten vara synlig för eleverna, som ett stöd när de ska fylla i sin egen lista. Uppmuntra eleverna att fylla på med fler och egna ord i sin bok.

– du kan ta några, om du vill, säger elektra. Cleo hänger elektras guldhår över sin bandyklubba. Hon skyndar sig tillbaka till gläntan. – Lova att komma nästa gång vi ropar på dig, säger vätten einar. – det lovar jag! säger Cleo.

nu ser Cleo att det står flera vättar bakom einar.

• När du har läst hela texten frågar du vad för slags text det här är. Eleverna

• Introducera sidan Viktiga ord i elevboken för eleverna. Nu ska de skriva

– Förlåt, säger Cleo. det var inte meningen.

en ögla gör man av ett rep för att försöka fånga något

• När ni har tittat på och gått igenom bilderna i berättelsen är det dags för

får nu höra texten berättas i sin helhet utan pauser. Visa gärna texten sam tidigt som du läser, den finns på kopieringsunderlag B3 – Cleo och enhörningen, s. xx.

Plötsligt hörs ett sugande ljud, sedan ett plopp och till sist ett brak! elektra är fri! Men något har hänt med hornet. det har gått av! det måste ha hänt när Cleo och vättarna drog i hornet med klubban.

ögla

Gemensam läsning

• Läs berättelsen en gång till, men denna gång utan att stanna upp. Eleverna

alla tar i så mycket de kan. elektra sitter verkligen fast! till slut märker Cleo att deras slit ger resultat. elektras kropp rör sig mot dem. de drar ännu hårdare. elektra gnäggar och vrider på huvudet.

– det gör inget, säger elektra. det växer snart ut ett nytt. du kan få det här hornet som ett minne.

häst med ett horn enhörning en på huvudet

• På kopieringsunderlag B5 – Ordlista Cleo och enhörningen, s. xx finns en ordlista att använda för en språkstödjande undervisning.

– är det ett gammalt hopprep? frågar arve och pekar på tyglarna till Cleos häst.

– Hjälp till att dra, säger Cleo till alla vättar.

Frida och arve gapar när de får syn på Cleos nya käpphäst. – är det riktigt guldhår? frågar arve.

Cleo och enhörningen

Cleo kan inte tro sina ögon. I Stora träsket står en livs levande enhörning. det är elektra. Manen blänker i guld. Hornet lyser i vitt. – Skynda dig, hon sjunker, säger einar.

I Cleos klass gillar alla att hoppa käpphäst. Finast käpphästar har Frida och Arve. Så fin käpphäst har inte Cleo. Frida och Arve retar Cleo. – Har du en bandyklubba som häst? säger Frida. – Är det ett gammalt hopprep? frågar Arve och pekar på tyglarna till

Cleo gör en ögla i änden på sitt hopprep. den andra änden knyter hon fast i bandyklubban. Sedan kastar hon öglan mot elektra. På tredje försöket fastnar öglan på hornet.

Cleos häst. – Äh, kom så sticker vi och hoppar, säger Frida till Arve. Cleo sätter sig på en bänk i parken. Hon har ingen lust att hoppa längre. Plötsligt hör hon en röst ropa. Den kommer från en öppning i buskarna. – Cleo! ropar rösten. – Ja, svarar Cleo osäkert. – Skynda dig in, säger rösten. Vi behöver din hjälp. Cleo tvekar, men sedan kryper hon in i öppningen. – Vad bra att du kom! Framför Cleo står en liten varelse.

– Klart det är, säger Cleo. – är hornet också äkta? frågar Frida. – Kanske det, svarar Cleo. Sedan rider hon iväg med sin nya käpphäst. det känns som att hon svävar.

– Vem är du? säger Cleo. Var är jag? – Du är i Underdalen. Jag heter Einar och är en vätte. Nu ser Cleo att det står flera vättar bakom Einar. – Du måste hjälpa Elektra, säger Einar. Hon har fastnat i Stora träsket och kan inte ta sig upp. Cleo kan inte tro sina ögon. I Stora träsket står en livs levande enhörning. Det är Elektra. Manen blänker i guld. Hornet lyser i vitt. – Skynda dig, hon sjunker, säger Einar. Cleo gör en ögla i änden på sitt hopprep. Den andra änden knyter hon fast i bandyklubban. Sedan kastar hon öglan mot Elektra. På tredje försöket fastnar öglan på hornet. – Hjälp till att dra, säger Cleo till alla vättar.

36 b e r ät ta n d e t e x t

B E R ÄT TA N D E T E X T

b e r ät ta n d e t e x t

Bildpromenad

Cleo och enhörningen

I Cleos klass gillar alla att hoppa käpphäst. Finast käpphästar har Frida och arve. Så fin käpphäst har inte Cleo. Frida och arve retar Cleo.

• Diskutera:

– Har du en bandyklubba som häst? säger Frida.

Ordlista Cleo och enhörningen

käpphäst

– äh, kom så sticker vi och hoppar, säger Frida till arve.

en pinne eller käpp med ett hästhuvud på

varelse

en sorts figur

vätte

en väldigt liten varelse som lever i naturen

träsk

ett område med vatten som står stilla

– Åh, tack, säger Cleo.

man

längt hår på hästens nacke

– Skynda dig in, säger rösten. Vi behöver din hjälp.

Sedan hjälper hon vättarna att borsta elektras man. Fina hårstrån av guld fastnar på borsten.

ÄTTA TAN ND DEE TTEEXXTT 68 BBEERRÄT

Cleo tvekar, men sedan kryper hon in i öppningen.

– Vad bra att du kom! Framför Cleo står en liten varelse. – Vem är du? säger Cleo. Var är jag?

– du är i Underdalen. Jag heter einar och är en vätte. – du måste hjälpa elektra, säger einar. Hon har fastnat i Stora träsket och kan inte ta sig upp.

nu ser Cleo att det står flera vättar bakom einar.

• När du har läst hela texten frågar du vad för slags text det här är. Eleverna

• Introducera sidan Viktiga ord i elevboken för eleverna. Nu ska de skriva

– Förlåt, säger Cleo. det var inte meningen.

en ögla gör man av ett rep för att försöka fånga något

• När ni har tittat på och gått igenom bilderna i berättelsen är det dags för

får nu höra texten berättas i sin helhet utan pauser. Visa gärna texten sam tidigt som du läser, den finns på kopieringsunderlag B3 – Cleo och enhörningen, s. xx.

ögla

Gemensam läsning

• Läs berättelsen en gång till, men denna gång utan att stanna upp. Eleverna

– det gör inget, säger elektra. det växer snart ut ett nytt. du kan få det här hornet som ett minne.

häst med ett horn enhörning en på huvudet

• På kopieringsunderlag B5 – Ordlista Cleo och enhörningen, s. xx finns en ordlista att använda för en språkstödjande undervisning.

– är det ett gammalt hopprep? frågar arve och pekar på tyglarna till Cleos häst.

– Hjälp till att dra, säger Cleo till alla vättar.

Frida och arve gapar när de får syn på Cleos nya käpphäst. – är det riktigt guldhår? frågar arve.

Cleo och enhörningen

Cleo kan inte tro sina ögon. I Stora träsket står en livs levande enhörning. det är elektra. Manen blänker i guld. Hornet lyser i vitt. – Skynda dig, hon sjunker, säger einar.

Cleo gör en ögla i änden på sitt hopprep. den andra änden knyter hon fast i bandyklubban. Sedan kastar hon öglan mot elektra. På tredje försöket fastnar öglan på hornet.

– Klart det är, säger Cleo. – är hornet också äkta? frågar Frida. – Kanske det, svarar Cleo. Sedan rider hon iväg med sin nya käpphäst. det känns som att hon svävar.

36 b e r ät ta n d e t e x t

B E R ÄT TA N D E T E X T

b e r ät ta n d e t e x t

• Skriv upp dessa ord på en lista med rubriken tidsord som du sedan kan ha

Berätta i rätt ordning

uppsatt väl synlig för eleverna.

• Låt eleverna gruppvis diskutera i vilken ordning bilderna bör komma.

När du berättar i rätt ordning använder du tidsord.

Uppmuntra dem till att testa att använda tidsorden.

• Introducera sidan Berätta i rätt ordning i elevboken och låt eleverna arbeta

Skriv en mening till varje bild och tidsord. Berätta berättelsen i rätt ordning för en kamrat.

i boken. För att befästa tidsorden och att kunna återberätta i rätt ordning får eleverna träna på detta i elevboken. På s. 7 finns bilderna till Cleo och enhörningen. Eleverna ska utifrån de förifyllda tidsorden skriva en mening till varje bild.

Först

• När ni är klara med sidan i elevboken kan ni tillsammans gå igenom hur Sedan

eleverna tyckte att det var att återberätta muntligt. Var det något särskilt som var lätt respektive svårt?

• Uppmärksamma eleverna på om de använde några tidsord när de återbe

Lite senare

rättade. Gå igenom att det är bra att variera sig. Om man bara använder ”sedan” kommer texten att bli upprepande.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

• Låt eleverna fundera och ge förslag på om det finns fler tidsord som passar Efter det

att använda utöver de ni redan har gått igenom. Skriv upp dessa tidsord på er lista. Innan eleverna sätter igång behöver ni gå igenom den sista upp giften på sidan som är att återberätta berättelsen muntligt.

Till slut B E R ÄT TA N D E T E X T

2021-04-29 13:05

Vägledning inför arbete i elevboken s. 7

Bilder till Cleo och enhörningen

Berätta i rätt ordning Med hjälp av de bilder som finns till berättelsen ska eleverna öva på att åter berätta i kronologisk ordning och använda tidsord. Bilderna finns som kopie ringsunderlag B4 – Bilder Cleo och enhörningen, s. xx.

Så här kan du göra

• Se till så att alla elever sitter tillsammans i grupp om cirka fyra och att varje grupp har en uppsättning av bilderna.

• Berätta för eleverna att de ska sortera bilderna i kronologisk ordning (rätt ordning) genom att numrera dem i ordningen 1 till 5. Förklara begreppet kronologisk ordning om det behövs: att man återberättar händelserna i den ordning som de skedde.

B E R ÄT TA N D E T E X T

• Gå igenom att det är bra att använda olika tidsord när man återberättar

något, både för att tydliggöra ordningen och för att variera meningarna.

• Tidsord som passar att använda vid återberättande är: först

så småningom

sedan

då

efter det

lite senare

när

till slut

38 b e r ät ta n d e t e x t

b e r ät ta n d e t e x t

• Skriv upp dessa ord på en lista med rubriken tidsord som du sedan kan ha

Berätta i rätt ordning

uppsatt väl synlig för eleverna.

• Låt eleverna gruppvis diskutera i vilken ordning bilderna bör komma.

När du berättar i rätt ordning använder du tidsord.

Uppmuntra dem till att testa att använda tidsorden.

• Introducera sidan Berätta i rätt ordning i elevboken och låt eleverna arbeta

Skriv en mening till varje bild och tidsord. Berätta berättelsen i rätt ordning för en kamrat.

Först

• När ni är klara med sidan i elevboken kan ni tillsammans gå igenom hur Sedan

eleverna tyckte att det var att återberätta muntligt. Var det något särskilt som var lätt respektive svårt?

• Uppmärksamma eleverna på om de använde några tidsord när de återbe

Lite senare

rättade. Gå igenom att det är bra att variera sig. Om man bara använder ”sedan” kommer texten att bli upprepande.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

• Låt eleverna fundera och ge förslag på om det finns fler tidsord som passar Efter det

Till slut B E R ÄT TA N D E T E X T

2021-04-29 13:05

Vägledning inför arbete i elevboken s. 7

Bilder till Cleo och enhörningen

Så här kan du göra

• Se till så att alla elever sitter tillsammans i grupp om cirka fyra och att varje grupp har en uppsättning av bilderna.

B E R ÄT TA N D E T E X T

• Gå igenom att det är bra att använda olika tidsord när man återberättar

något, både för att tydliggöra ordningen och för att variera meningarna.

• Tidsord som passar att använda vid återberättande är: först

så småningom

sedan

då

efter det

lite senare

när

till slut

38 b e r ät ta n d e t e x t

b e r ät ta n d e t e x t

Planeri

Planera och skriv en berättelse tillsammans

Inledning

Fyll i Planeringsmallen med stödord på nästa sida. Vad ska er berättelse heta? Skriv här:

• Berätta för eleverna att ni nu ska skriva en berättelse tillsammans i hela

gruppen. Visa Planeringsmallen som finns på kopieringsunderlag B12 – Planeringsmallen, s. xx för eleverna.

len

Problem

Titel:

Nu ska du planera och skriva en berättelse med en kamrat. Vad ska er berättelse handla om? Ta hjälp av förslagen på lappen om ni vill.

ngsmal

en vätte som går vilse en förtrollad räv en ensam enhörning ett ledset troll

• För att modellera hur Planeringsmallen ska användas kan du utgå från

strukturen från berättelsen Cleo och enhörningen medan du fyller i en egen version. Fyll i så att eleverna ser hur de olika delar kan fyllas i.

Personer:

• Låt eleverna komma med förslag på vad varje del i er gemensamma berät-

Miljö:

Visa er planering för er lärare. Skriv er berättelse på dator eller surfplatta. Ta hjälp av er planeringsmall och checklistan.

Vi har:

Läs upp er berättelse för ett annat par. Lyssna när det andra paret läser sin berättelse för er. Tänk på att lyssna aktivt.

. ? ! i slutet av meningar. mellanrum mellan orden.

Titta på den som pratar. Undvik att avbryta. Ställ frågor i slutet.

B E R ÄT TA N D E T E X T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Avslutning

stor bokstav i början av meningar.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Hur lyssnar jag aktivt?

Lösning

alla delar i berättelsen.

B12 Planerin

Inledning

Problem

Lösning

Avslutning

gsmalle

Titel:

Personer:

Miljö:

telse ska innehålla. Fyll i så att alla ser planeringen. Den kan bli så här:

Checklista för berättelse

Läs igenom er berättelse. Sätt kryss i checklistan för det ni har fått med i texten.

Planeringsmallen

B E R ÄT TA N D E T E X T

KlaraSvenskan2_TalaLasaSkriva_facit.indd 18-19

Inledning

I Cleos klass gillar alla att hoppa käpphäst.

Minna kan inte somna.

Problem

enhörningen elektra har fastnat i Stora träsket.

rymdvarelsen trox har åkt vilse.

Lösning

Cleo hjälper elektra upp ur träsket.

Minna hjälper trox att hitta till rätt planet.

Avslutning

Cleo får elektras horn och använder det till sin käpphäst.

Minna får med sig trox stjärnkikare.

B E R ÄT TA N D E T E X T

• Skriv så att det är synligt under processens gång. Låt inte berättelsen bli för lång, men den behöver ändå innehålla de delar som behövs i en berättande text.

Minna och rymdvarelsen

formuleringar ner den gemensamma berättelsen.

• Var tydlig med att berätta vad du gör och skriver vid varje steg.

Planera och skriv en berättelse tillsammans Arbetet med berättande text utgår från cirkelmodellens fyra faser. Här följer nu arbete i fas 3.

Cleo och enhörningen

• Utifrån den planering ni nu har gjort skriver du med hjälp av elevernas

2021-04-29 13:07

Vägledning inför arbete i elevboken s. 18 –19

Rubrik

Fas 3 – skriva en gemensam text I fas 3 i cirkelmodellen ligger fokus på det gemensamma skrivandet. Ni kommer först att skriva en text tillsammans i hela gruppen. Som stöd för dig inför det gemensamma skrivandet finns det på s. 53 en planering om Minna och rymdvarelsen som du kan utgå ifrån. Efter det får eleverna planera och skriva en text tillsammans i par. Det gemensamma skrivandet ger eleverna en bas att utgå ifrån när de senare ska skriva egna texter. Det ger även möjlighet att repetera hur en berättelse kan struktureras och vad den kan innehålla.

3 Cirkelmodellens Fas 3.

Så här kan du göra

• Inled lektionen med att låta eleverna fundera på vad en berättelse behöver

innehålla. Använd gärna den kooperativa strukturen EPA här (läs mer om denna på s. xx). Diskutera och gå sedan igenom texten tillsammans.

• Skriv upp de svar du får av eleverna, skriv dem så att de hamnar i rätt ordning:

Berättelsens olika delar rubrik Inledning Problem Lösning avslutning

52 b e r ät ta n d e t e x t

b e r ät ta n d e t e x t

Planeri

Planera och skriv en berättelse tillsammans

Inledning

Fyll i Planeringsmallen med stödord på nästa sida. Vad ska er berättelse heta? Skriv här:

• Berätta för eleverna att ni nu ska skriva en berättelse tillsammans i hela

gruppen. Visa Planeringsmallen som finns på kopieringsunderlag B12 – Planeringsmallen, s. xx för eleverna.

len

Problem

Titel:

Nu ska du planera och skriva en berättelse med en kamrat. Vad ska er berättelse handla om? Ta hjälp av förslagen på lappen om ni vill.

ngsmal

en vätte som går vilse en förtrollad räv en ensam enhörning ett ledset troll

• För att modellera hur Planeringsmallen ska användas kan du utgå från

strukturen från berättelsen Cleo och enhörningen medan du fyller i en egen version. Fyll i så att eleverna ser hur de olika delar kan fyllas i.

Personer:

• Låt eleverna komma med förslag på vad varje del i er gemensamma berät-

Miljö:

Visa er planering för er lärare. Skriv er berättelse på dator eller surfplatta. Ta hjälp av er planeringsmall och checklistan.

Vi har:

Läs upp er berättelse för ett annat par. Lyssna när det andra paret läser sin berättelse för er. Tänk på att lyssna aktivt.

. ? ! i slutet av meningar. mellanrum mellan orden.

Titta på den som pratar. Undvik att avbryta. Ställ frågor i slutet.

B E R ÄT TA N D E T E X T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Avslutning

stor bokstav i början av meningar.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Hur lyssnar jag aktivt?

Lösning

alla delar i berättelsen.

B12 Planerin

Inledning

Problem

Lösning

Avslutning

gsmalle

Titel:

Personer:

Miljö:

telse ska innehålla. Fyll i så att alla ser planeringen. Den kan bli så här:

Checklista för berättelse

Läs igenom er berättelse. Sätt kryss i checklistan för det ni har fått med i texten.

Planeringsmallen

B E R ÄT TA N D E T E X T

KlaraSvenskan2_TalaLasaSkriva_facit.indd 18-19

Inledning

I Cleos klass gillar alla att hoppa käpphäst.

Minna kan inte somna.

Problem

enhörningen elektra har fastnat i Stora träsket.

rymdvarelsen trox har åkt vilse.

Lösning

Cleo hjälper elektra upp ur träsket.

Minna hjälper trox att hitta till rätt planet.

Avslutning

Cleo får elektras horn och använder det till sin käpphäst.

Minna får med sig trox stjärnkikare.

B E R ÄT TA N D E T E X T

• Skriv så att det är synligt under processens gång. Låt inte berättelsen bli för lång, men den behöver ändå innehålla de delar som behövs i en berättande text.

Minna och rymdvarelsen

formuleringar ner den gemensamma berättelsen.

• Var tydlig med att berätta vad du gör och skriver vid varje steg.

Planera och skriv en berättelse tillsammans Arbetet med berättande text utgår från cirkelmodellens fyra faser. Här följer nu arbete i fas 3.

Cleo och enhörningen

• Utifrån den planering ni nu har gjort skriver du med hjälp av elevernas

2021-04-29 13:07

Vägledning inför arbete i elevboken s. 18 –19

Rubrik

3 Cirkelmodellens Fas 3.

Så här kan du göra

• Inled lektionen med att låta eleverna fundera på vad en berättelse behöver

innehålla. Använd gärna den kooperativa strukturen EPA här (läs mer om denna på s. xx). Diskutera och gå sedan igenom texten tillsammans.

• Skriv upp de svar du får av eleverna, skriv dem så att de hamnar i rätt ordning:

Berättelsens olika delar rubrik Inledning Problem Lösning avslutning

52 b e r ät ta n d e t e x t

b e r ät ta n d e t e x t

Viktiga ord

Berätta i rätt ordning

För att förstå texten Einar får oväntad hjälp är det bra att samla viktiga ord.

Bildpromenad

• Se till att du kan visa bilderna i berättelsen för eleverna. Läs Einar får ovän-

Skriv en mening till varje bild. Börja meningarna med ett tidsord som passar till bilderna.

• Stanna upp vid varje bild och diskutera tillsammans vad ni ser. • Förutspå tillsammans vad ni tror kommer att hända i berättelsen.

Berätta berättelsen i rätt ordning för en kamrat.

troll 2.

– Vilka personer verkar finnas med? – Var utspelar sig berättelsen? – Hur kommer den att sluta? • Lista sedan viktiga ord som kan ha dykt upp i den gemensamma diskus sionen. Ord som kan dyka upp i den här berättelsen kan vara vättar, troll och mossa.

• På kopieringsunderlag B9 – Ordlista Einar får oväntad hjälp, s. xx finns en

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

B E R ÄT TA N D E T E X T

Gemensam läsning

• Läs sedan berättelsen om Einar högt för eleverna, kopieringsunderlag B7 B E R ÄT TA N D E T E X T

KlaraSvenskan2_TalaLasaSkriva_facit.indd 10-11

– Vad får vi veta om Einar? – Hur är Einars morgon? Känner ni igen er? – Varför skrattar Einars syster åt honom? – Vem löser problemet med trollet och hur? – Blev det som ni trodde? • Fler viktiga ord som kan dyka upp när eleverna har hört texten kan vara bamsing och glänta.

2021-04-29 13:06

Vägledning inför arbete i elevboken s. 10

Viktiga ord Arbetet med berättande text utgår från cirkelmodellens fyra faser. Här följer nu arbete i fas 2.

vätte

en väldigt liten varelse som lever i naturen

troll

ser nästan ut som en stor människa, brukar vara elakt och bo i skogen

glänta

en öppen plats i naturen

växt som ofta växer mossa grön på stenar

ÄTTA TAN ND DEE TTEEXXTT 76 BBEERRÄT

• Introducera sidorna Viktiga ord i elevboken. Eleverna ska skriva upp egna

viktiga ord från berättelsen. Repetera först de ord ni har skrivit upp till sammans. Låt den gemensamma listan och texten vara synlig för eleverna, som ett stöd när de ska fylla i sin egen lista. Uppmuntra eleverna att fylla på med fler och egna ord i sin bok.

Fas 2 – studera texter inom texttypen för att få förebilder I cirkelmodellens fas 2 fördjupas kunskapen och förståelsen kring den aktu ella texttypen. Här är det viktigt att titta på de texttypiska dragen för berät tande text och jämföra olika liknande texter.

bamsing någon som är väldigt stor

– Einar får oväntad hjälp, s. xx. Stanna upp vid flera tillfällen och diskutera vad som händer i berättelsen. Fundera tillsammans på:

B E R ÄT TA N D E T E X T

Ordlista till Einar får oväntad hjälp

ordlista att använda för en språkstödjande undervisning.

tad hjälp först genom att göra en bildpromenad. Bilderna finns på kopie ringsunderlag B8 – Bilder till Einar får oväntad hjälp, s. xx. Det här känner eleverna igen sedan förra gången, när ni läste Cleo och enhörningen.

Klistra in bilderna från Einar får oväntad hjälp i rätt ordning.

Leta upp viktiga ord i texten Einar får oväntad hjälp. Skriv ordet på raden under rutan och rita en bild i rutan.

Bilder till Einar får oväntad hjälp

3 Cirkelmodellens Fas 2.

Så här kan du göra

• Återkoppla till det ni har arbetat med kring berättelsen Cleo och enhör-

ningen. Berätta för eleverna att du kommer att läsa en annan text och att ni sedan kommer att jämföra berättelserna.

• Ta fram nu berättelsen om Einar. Den finns på s. 44 men även som kopie ringsunderlag B7 – Einar får oväntad hjälp, s. xx.

Einar får oväntad hjälp

Einar f�r oväntad hjälp Det är morgon i Underdalen. Vätten Einar har precis vaknat. Hans syster Anja har också vaknat. Hon är på dåligt humör. – Flytta på dig, säger hon till Einar när de ska gå upp. Einar längtar till skolan. På rasten ska han leka med sin bästa vän Ylva. På väg till skolan ser Einar och Anja ett stort troll som sover på stigen. – Usch, vilken bamsing, säger Anja. Kom så går vi hem igen. Men Einar vill inte gå hem. Han och Ylva ska ju leka med varandra på rasten. Då får Einar en idé. – Jag hämtar hjälp, säger han. Då skrattar Anja åt honom. – Vem ska hjälpa oss? Vi känner ingen som kan få undan ett stort troll. Einar går till Gröna gläntan i utkanten av skogen. När han kommer fram ropar han på sin vän Cleo. Hon bor i människornas värld. Einar är säker på att Cleo kan hjälpa dem med trollet. Det tar en stund, men till slut dyker Cleo upp i gläntan. – Cleo! säger Einar. Du måste hjälpa mig att flytta på ett stort troll. – Ett stort troll? Cleo ser rädd ut, men hon följer ändå med Einar. De går förbi vättarnas hus och kommer fram till stigen där Anja väntar. – Där är det! säger Einar och pekar. När Cleo ser trollet börjar hon skratta. Det är ju inte alls stort! Cleo lyfter försiktigt upp trollet. Hon lägger det i den mjuka mossan bredvid stigen. Nu kan Anja och Einar gå till skolan. Anja tackar Cleo. – Tacka inte mig, säger Cleo. Tacka Einar istället. Det var hans idé att hämta mig. – Förlåt, Einar, säger Anja. Jag ska aldrig mer skratta åt dig. Einar följer Cleo till Gröna gläntan. – Vi ses snart igen, Cleo, säger Einar. Men nu måste jag skynda mig. Jag ska träffa Ylva i skolan. ÄTTA TAN ND DEE TTEEXXTT 70 BBEERRÄT

42 b e r ät ta n d e t e x t

b e r ät ta n d e t e x t

Viktiga ord

Berätta i rätt ordning

För att förstå texten Einar får oväntad hjälp är det bra att samla viktiga ord.

Bildpromenad

• Se till att du kan visa bilderna i berättelsen för eleverna. Läs Einar får ovän-

Skriv en mening till varje bild. Börja meningarna med ett tidsord som passar till bilderna.

• Stanna upp vid varje bild och diskutera tillsammans vad ni ser. • Förutspå tillsammans vad ni tror kommer att hända i berättelsen.

Berätta berättelsen i rätt ordning för en kamrat.

troll 2.

• På kopieringsunderlag B9 – Ordlista Einar får oväntad hjälp, s. xx finns en

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

B E R ÄT TA N D E T E X T

Gemensam läsning

• Läs sedan berättelsen om Einar högt för eleverna, kopieringsunderlag B7 B E R ÄT TA N D E T E X T

KlaraSvenskan2_TalaLasaSkriva_facit.indd 10-11

2021-04-29 13:06

Vägledning inför arbete i elevboken s. 10

Viktiga ord Arbetet med berättande text utgår från cirkelmodellens fyra faser. Här följer nu arbete i fas 2.

vätte

en väldigt liten varelse som lever i naturen

troll

ser nästan ut som en stor människa, brukar vara elakt och bo i skogen

glänta

en öppen plats i naturen

växt som ofta växer mossa grön på stenar

ÄTTA TAN ND DEE TTEEXXTT 76 BBEERRÄT

• Introducera sidorna Viktiga ord i elevboken. Eleverna ska skriva upp egna

bamsing någon som är väldigt stor

– Einar får oväntad hjälp, s. xx. Stanna upp vid flera tillfällen och diskutera vad som händer i berättelsen. Fundera tillsammans på:

B E R ÄT TA N D E T E X T

Ordlista till Einar får oväntad hjälp

ordlista att använda för en språkstödjande undervisning.

Klistra in bilderna från Einar får oväntad hjälp i rätt ordning.

Leta upp viktiga ord i texten Einar får oväntad hjälp. Skriv ordet på raden under rutan och rita en bild i rutan.

Bilder till Einar får oväntad hjälp

3 Cirkelmodellens Fas 2.

Så här kan du göra

• Återkoppla till det ni har arbetat med kring berättelsen Cleo och enhör-

ningen. Berätta för eleverna att du kommer att läsa en annan text och att ni sedan kommer att jämföra berättelserna.

• Ta fram nu berättelsen om Einar. Den finns på s. 44 men även som kopie ringsunderlag B7 – Einar får oväntad hjälp, s. xx.

Einar får oväntad hjälp

42 b e r ät ta n d e t e x t

b e r ät ta n d e t e x t

Einar får oväntad hjälp

Viktiga ord

Berätta i rätt ordning

För att förstå texten Einar får oväntad hjälp är det bra att samla viktiga ord.

det är morgon i Underdalen. Vätten einar har precis vaknat. Hans syster anja har också vaknat. Hon är på dåligt humör.

men till slut dyker Cleo upp i gläntan.

– Cleo! säger einar. du måste hjälpa mig att flytta på ett stort troll.

Skriv en mening till varje bild. Börja meningarna med ett tidsord som passar till bilderna.

– Flytta på dig, säger hon till einar när de ska gå upp.

– ett stort troll?

Berätta berättelsen i rätt ordning för en kamrat.

– Usch, vilken bamsing, säger anja. Kom så går vi hem igen. Men einar vill inte gå hem. Han och Ylva ska ju leka med varandra på rasten. då får einar en idé. – Jag hämtar hjälp, säger han. då skrattar anja åt honom. – Vem ska hjälpa oss? Vi känner ingen som kan få undan ett så stort troll. einar går till Gröna gläntan i utkanten av skogen. när han kommer fram ropar han på sin vän Cleo. Hon bor i människornas värld. einar är säker på att Cleo kan hjälpa dem med trollet. det tar en stund,

de går förbi vättarnas hus och kommer fram till stigen där anja väntar.

– där är det! säger einar och pekar. när Cleo ser trollet börjar hon skratta. trollet är ju inte alls stort! Cleo lyfter försiktigt upp trollet. Hon lägger det i den mjuka mossan bredvid stigen. nu kan anja och einar gå till skolan. anja tackar Cleo. – tacka inte mig, säger Cleo. tacka einar istället. det var hans idé att hämta mig. – Förlåt, einar, säger anja. Jag ska aldrig mer 10 skratta åt dig. B E R ÄT TA N D E T E X T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

På väg till skolan ser einar och anja ett stort troll som sover på stigen.

troll

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

einar längtar till skolan. På rasten ska han leka med sin bästa vän Ylva.

Klistra in bilderna från Einar får oväntad hjälp i rätt ordning.

Leta upp viktiga ord i texten Einar får oväntad hjälp. Skriv ordet på raden under rutan och rita en bild i rutan.

Cleo ser rädd ut, men hon följer ändå med einar.

B E R ÄT TA N D E T E X T

einar följer Cleo till Gröna gläntan.

KlaraSvenskan2_TalaLasaSkriva_facit.indd 10-11

– Vi ses snart igen, Cleo, säger einar. Men nu måste jag skynda mig. Jag ska träffa Ylva i skolan.

2021-04-29 13:06

Vägledning inför arbete i elevboken s. 11

Berätta i rätt ordning

B10

✂

I det här momentet tränar eleverna på att återberätta berättelsen om Einar. Det gör de både i elevboken och muntligt för varandra.

Så här kan du göra

• Repetera att det kan vara bra att använda sig av de olika tidsorden när man ska återberätta en berättelse. Kommer eleverna ihåg tidsorden? först

så småningom

sedan

då

efter det

lite senare

när

till slut

B E R ÄT TA N D E T E X T

• Berätta att eleverna ska få klistra in bilder från berättelsen om Einar i sin elev bok. Dessa finns på kopieringsunderlag B10 – Berätta i rätt ordning, s. xx.

• Gå även igenom att eleverna ska använda tidsord och skriva hela

meningar. Innan eleverna sätter igång behöver ni gå igenom den sista upp giften på sidan som är att återberätta berättelsen muntligt.

44 b e r ät ta n d e t e x t

b e r ät ta n d e t e x t

Einar får oväntad hjälp

Viktiga ord

Berätta i rätt ordning

För att förstå texten Einar får oväntad hjälp är det bra att samla viktiga ord.

det är morgon i Underdalen. Vätten einar har precis vaknat. Hans syster anja har också vaknat. Hon är på dåligt humör.

men till slut dyker Cleo upp i gläntan.

– Cleo! säger einar. du måste hjälpa mig att flytta på ett stort troll.

Skriv en mening till varje bild. Börja meningarna med ett tidsord som passar till bilderna.

– Flytta på dig, säger hon till einar när de ska gå upp.

– ett stort troll?

Berätta berättelsen i rätt ordning för en kamrat.

de går förbi vättarnas hus och kommer fram till stigen där anja väntar.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

På väg till skolan ser einar och anja ett stort troll som sover på stigen.

troll

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

einar längtar till skolan. På rasten ska han leka med sin bästa vän Ylva.

Klistra in bilderna från Einar får oväntad hjälp i rätt ordning.

Leta upp viktiga ord i texten Einar får oväntad hjälp. Skriv ordet på raden under rutan och rita en bild i rutan.

Cleo ser rädd ut, men hon följer ändå med einar.

B E R ÄT TA N D E T E X T

einar följer Cleo till Gröna gläntan.

KlaraSvenskan2_TalaLasaSkriva_facit.indd 10-11

– Vi ses snart igen, Cleo, säger einar. Men nu måste jag skynda mig. Jag ska träffa Ylva i skolan.

2021-04-29 13:06

Vägledning inför arbete i elevboken s. 11

Berätta i rätt ordning

B10

✂

I det här momentet tränar eleverna på att återberätta berättelsen om Einar. Det gör de både i elevboken och muntligt för varandra.

Så här kan du göra

• Repetera att det kan vara bra att använda sig av de olika tidsorden när man ska återberätta en berättelse. Kommer eleverna ihåg tidsorden? först

så småningom

sedan

då

efter det

lite senare

när

till slut

B E R ÄT TA N D E T E X T

• Berätta att eleverna ska få klistra in bilder från berättelsen om Einar i sin elev bok. Dessa finns på kopieringsunderlag B10 – Berätta i rätt ordning, s. xx.

• Gå även igenom att eleverna ska använda tidsord och skriva hela

meningar. Innan eleverna sätter igång behöver ni gå igenom den sista upp giften på sidan som är att återberätta berättelsen muntligt.

44 b e r ät ta n d e t e x t

b e r ät ta n d e t e x t

Före lyssnandet:

Under lyssnandet:

Efter lyssnandet:

Vad är det jag ska lyssna på?

Vad är det jag får lyssna på?

Vet jag något om det här redan?

Förstår jag vad hen berättar om?

Vad handlade det jag fick höra om? Var det något jag inte förstod? Har jag några frågor?

Lärarhandledning Språklära

• Gå även igenom vad man behöver tänka på som lyssnare. En aktiv lyssnare tittar på den som talar, låter talaren prata klart men ställer även frågor och visar att hen har förstått vad som sades. Att lyssna aktivt är något som ni förmodligen behöver träna på och gå igenom flera gånger. Vill ni träna mer på detta så finns följande tips att gå igenom med eleverna:

• Låt eleverna arbeta med uppgifterna på sidan Berätta i rätt ordning i elev boken.

återberätta flera gånger för olika kamrater.

• Gå igenom tillsammans hur det gick att återberätta. Klara svenskan – Språklära för årskurs 2 innehåller textexempel, övningar och regler inom områdena: alfabetet, meningar, stavning och ord. I boken finns även handstilsträning. För att ge möjlighet att befästa momenten i Språkläran ingår digital färdighetsträning.

S p rå

klä r a

Språklära

Diskutera: – Använde de tidsord? – Var det något som skiljde sig åt ifall de återberättade flera gånger? – Hur gick det med att vara en aktiv lyssnare?

Klara svenskan åk 2

• När eleverna ska återberätta går du runt och lyssnar. Låt gärna eleverna få

Klara svenskan för åk 2 består av: Lärarhandledning med lärarwebb Elevbok – Tala Läsa Skriva Elevbok – Språklära med digital färdighetsträning

Klara svenskan åk 2

Tala Läsa Skriv a

Språ

klä ra

Språklära

Tala Läsa Skriva

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

Boken fortsätter på webben

SARA RÅDLING ISBN 978-91-27-45892-5

PÄR SAHLIN

ÅK 2

9 789127 458925

46 b e r ät ta n d e t e x t

a l fa b e t e t

201

Före lyssnandet:

Under lyssnandet:

Efter lyssnandet:

Vad är det jag ska lyssna på?

Vad är det jag får lyssna på?

Vet jag något om det här redan?

Förstår jag vad hen berättar om?

Vad handlade det jag fick höra om? Var det något jag inte förstod? Har jag några frågor?

Lärarhandledning Språklära

• Låt eleverna arbeta med uppgifterna på sidan Berätta i rätt ordning i elev boken.

återberätta flera gånger för olika kamrater.

S p rå

klä r a

Språklära

Diskutera: – Använde de tidsord? – Var det något som skiljde sig åt ifall de återberättade flera gånger? – Hur gick det med att vara en aktiv lyssnare?

Klara svenskan åk 2

• När eleverna ska återberätta går du runt och lyssnar. Låt gärna eleverna få

Klara svenskan för åk 2 består av: Lärarhandledning med lärarwebb Elevbok – Tala Läsa Skriva Elevbok – Språklära med digital färdighetsträning

Klara svenskan åk 2

Tala Läsa Skriv a

Språ

klä ra

Språklära

Tala Läsa Skriva

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

ÅK 2

Boken fortsätter på webben

SARA RÅDLING ISBN 978-91-27-45892-5

PÄR SAHLIN

ÅK 2

9 789127 458925

46 b e r ät ta n d e t e x t

a l fa b e t e t

201

Alfabetet I Klara svenskan Språklära finns sju uppslag som behandlar alfabetet. I läroplanens centrala innehåll för svenska, årskurs 1-3, står det att eleverna ska arbeta med alfabetet och alfabetisk ordning. Kursplanen anger även att eleverna ska träna på sin handstil. I Klara svenskan Språklära finns därför ett eller två avslutande uppslag vid varje kapitel, där eleverna tränar extra på sin handstil. Där kan du som lärare själv avgöra hur mycket tid ni ska lägga ner på det arbetet och om alla elever ska göra dessa eller inte.

I kapitlet Språkläran inleds med uppgifter kring alfabetet, alfabetisk ordning samt vokaler och konsonanter. Vokaler återkommer även i kapitlet om stavning. Eleverna får i kapitlet träna, repetera och befästa alfabetets bokstäver på en mängd olika sätt. Innan eleverna arbetar i elevboken gör ni olika uppgifter tillsammans, i form av lekar, spel och arbetsblad.

Uppstart med kartläggning För att veta hur du ska lägga upp arbetet med alfabetet kan det vara bra att först göra en kartläggning. Kartläggningens syfte är att ta reda på elevernas förkunskaper om alfabetet, alfabetisk ordning samt vokaler. Elevernas svar på kartläggningen ger dig som lärare en uppfattning om vilka insatser du behöver göra och på vilken nivå du ska bedriva din undervisning under ämnesområdet. Kartläggningen för kapitlet Alfabetet består av kopieringsunderlag A1 – Alfabetet, s. xx som eleverna får fylla i.

Så här kan du göra

• Berätta för eleverna att de ska få arbeta med ett arbetsblad. På arbetsbladet finns det frågor om alfabetet och vokaler. Uppmuntra eleverna att svara så gott de kan.

• Samla in arbetsbladen. Alfabetet

Fyll i de bokstäver i alfabetet som kallas vokaler.

Namn:

Skriv bokstäverna som saknas.

Vad finns det för olika slags vokaler? Ringa in dem som du har hört talas om.

214 A L FA B E T E T

a allfa fa a ablble fa e fa tte b e bt e t etteett 202 202

långa

mjuka

prickiga

hårda

smala

korta

mörka

runda

A L FA B E T E T

215

a l fa b e t e t

203

Så här kan du göra

• Berätta för eleverna att de ska få arbeta med ett arbetsblad. På arbetsbladet finns det frågor om alfabetet och vokaler. Uppmuntra eleverna att svara så gott de kan.

• Samla in arbetsbladen. Alfabetet

Fyll i de bokstäver i alfabetet som kallas vokaler.

Namn:

Skriv bokstäverna som saknas.

Vad finns det för olika slags vokaler? Ringa in dem som du har hört talas om.

214 A L FA B E T E T

a allfa fa a ablble fa e fa tte b e bt e t etteett 202 202

långa

mjuka

prickiga

hårda

smala

korta

mörka

runda

A L FA B E T E T

215

a l fa b e t e t

203

• Repetera att alfabetets bokstäver kan skrivas med antingen versaler (stora

Alfabetet

• Om eleverna behöver befästa bokstäverna kan ni använda kopieringsun-

Skriv hela alfabetet med små bokstäver.

derlag A2 – Bokstavskort, s. xx för att arbeta laborativt. Korten kan användas till att låta eleverna para ihop versaler och gemener, spela memory, lägga dem i alfabetisk ordning med mera. Kopiera korten, klipp ut och laminera för bättre hållbarhet.

Alfabetet består av 29 bokstäver.

I J

ef gh i j

T U V X Y ZÅ

DE F H

o mn

r pq

• Visa kopieringsunderlag A3 – Alfabetslabyrint, s. xx för eleverna. Berätta

åä

Dra streck från A till Ö. Färglägg bilden.

Alfabetets bokstäver

bokstäver) eller gemener (små bokstäver).

Skriv hela alfabetet med stora bokstäver.

t u vwx y z

att eleverna ska följa labyrintens väg från A till Ö genom att färglägga rutorna.

• När eleverna är klara med arbetsbladet går ni igenom i vilken ordning de har fyllt i bokstäverna.

• Introducera uppslaget Alfabetets bokstäver i elevboken. Här tränar eleverna

Fyll i de bokstäver som fattas i luckorna.

K LM

DEF

I J K

NO P

M NO

på att befästa alla bokstäver och deras placering i alfabetet.

Vilket ord bildar bokstäverna du har skrivit?

A L FA B E T E T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

lejon

Arbeta vidare Låt eleverna arbeta med webbövningarna Alfabetets bokstäver på nok.se.

Fyll i de bokstäver som fattas i luckorna.

Y ZÅ

DE F

A BC

QRS

Vilket ord bildar bokstäverna du fyllt i?

zebra

Bokstavskort A L FA B E T E T

Bokstavskort

Vägledning inför arbete i elevboken, s. 4 – 5

Alfabetets bokstäver Ni har förmodligen arbetat mycket med alfabetet i årskurs 1. Det inledande arbetet och sidorna i Språklära syftar till att repetera och befästa elevernas kunskaper om alfabetet och bokstävernas plats i alfabetet.

Om alfabetet Med hjälp av tecken för ljud kan vi bygga ihop ord. Vi kan konstruera ord i all oändlighet tack vare bokstäverna. Om vi inte hade haft tecken för ljuden hade vi tvingats ha tecken för varje ting som finns. I det svenska alfabetet finns 29 bokstäver, vilket kan jämföras med engelskans 26 eller ryskans 33.

216 A L FA B E T E T

Alfabetslabyrint

A L FA B E T E T

219

Gör så här: Följ vägen genom labyrinten. Du ska börja vid a och färglägga vägen i rätt ordning fram till ö.

Så här kan du göra

• Inled arbetet med alfabetet genom att leka en alfabetslek. Du behöver en boll som går lätt att rulla eller kasta.

• Samla eleverna i en ring, antingen i klassrummet eller på skolgården.

Berätta att ni ska repetera alfabetet. Du börjar med att rulla eller kasta bollen till en elev och säger bokstaven A. Eleven som får bollen rullar eller kastar vidare och säger samtidigt B. Fortsätt tills ni kommer till Ö.

• Diskutera hur det gick. Kom eleverna ihåg i vilken ordning bokstäverna kommer?

204 a l fa b e t e t

A L FA B E T E T

221

a l fa b e t e t

205

• Repetera att alfabetets bokstäver kan skrivas med antingen versaler (stora

Alfabetet

• Om eleverna behöver befästa bokstäverna kan ni använda kopieringsun-

Skriv hela alfabetet med små bokstäver.

Alfabetet består av 29 bokstäver.

I J

ef gh i j

T U V X Y ZÅ

DE F H

o mn

r pq

• Visa kopieringsunderlag A3 – Alfabetslabyrint, s. xx för eleverna. Berätta

åä

Dra streck från A till Ö. Färglägg bilden.

Alfabetets bokstäver

bokstäver) eller gemener (små bokstäver).

Skriv hela alfabetet med stora bokstäver.

t u vwx y z

att eleverna ska följa labyrintens väg från A till Ö genom att färglägga rutorna.

• När eleverna är klara med arbetsbladet går ni igenom i vilken ordning de har fyllt i bokstäverna.

• Introducera uppslaget Alfabetets bokstäver i elevboken. Här tränar eleverna

Fyll i de bokstäver som fattas i luckorna.

K LM

DEF

I J K

NO P

M NO

på att befästa alla bokstäver och deras placering i alfabetet.

Vilket ord bildar bokstäverna du har skrivit?

A L FA B E T E T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

lejon

Arbeta vidare Låt eleverna arbeta med webbövningarna Alfabetets bokstäver på nok.se.

Fyll i de bokstäver som fattas i luckorna.

Y ZÅ

DE F

A BC

QRS

Vilket ord bildar bokstäverna du fyllt i?

zebra

Bokstavskort A L FA B E T E T

Bokstavskort

Vägledning inför arbete i elevboken, s. 4 – 5

216 A L FA B E T E T

Alfabetslabyrint

A L FA B E T E T

219

Gör så här: Följ vägen genom labyrinten. Du ska börja vid a och färglägga vägen i rätt ordning fram till ö.

Så här kan du göra

• Inled arbetet med alfabetet genom att leka en alfabetslek. Du behöver en boll som går lätt att rulla eller kasta.

• Samla eleverna i en ring, antingen i klassrummet eller på skolgården.

• Diskutera hur det gick. Kom eleverna ihåg i vilken ordning bokstäverna kommer?

204 a l fa b e t e t

A L FA B E T E T

221

a l fa b e t e t

205

Alfabetisk ordning Vilken bokstav kommer före de här bokstäverna i alfabetet?

C D

I J

M N

• Prova sedan hur det blir om ni ställer er utifrån efternamnen i stället. Berätta att det ni tränat på kallas för alfabetisk ordning.

Alfabetisk ordning är när man sorterar ord i den ordning de kommer i alfabetet.

Läs djurens namn. Skriv dem i alfabetisk ordning.

• Spela bokstavsspelet som finns som kopieringsunderlag A4 – Vem har?,

s. xx. Varje elev får ett kort där det står en fråga, till exempel: Vem har bokstaven före D? Den elev som har bokstaven E på sitt kort svarar då och säger: Jag har bokstaven E. Samma elev läser sedan frågan på sitt kort.

Ä Ö igelkott

Vilken bokstav kommer efter de här bokstäverna i alfabetet?

B C ___ E F __

H I __

K L

Y Z __

groda

träna på att befästa bokstävernas placering i alfabetet. De sorterar bokstäver före och efter varandra samt skriver ord i alfabetisk ordning.

mus

Byt ut de här bokstäverna mot dem som kommer före i alfabetet. Vad blir det för ord?

LBOJO

• Introducera uppslaget Alfabetisk ordning i elevboken. Här ska eleverna

fjäril

K ANIN

Arbeta vidare

ekorre

hare

Låt eleverna arbeta med webbövningarna Alfabetisk ordning på nok.se.

V H H M B UGGLA

Vem har?

Byt ut de här bokstäverna mot dem som kommer efter i alfabetet. Vad blir det för ord?

BÄVER

R M H F D K SNIGEL 6

A L FA B E T E T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

AÅUDQ

ÖRN

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

björn

ÄQM

räv

1. 2. 3. 4.

björn ekorre fjäril groda

Vem har bokstaven som kommer först i alfabetet? START

Vem har bokstaven som kommer efter B?

Vem har bokstaven som kommer efter D?

Vem har bokstaven som kommer efter F?

Vem har bokstaven som kommer efter H?

Vem har bokstaven som kommer efter J?

Vem har bokstaven som kommer efter L?

Vem har bokstaven som kommer efter N?

Ö 5. 6. 7. 8.

hare igelkott mus räv

7 A L FA B E T E T

7 9

Vägledning inför arbete i elevboken, s. 6 – 7

Alfabetisk ordning Det andra uppslaget om alfabetet handlar om alfabetisk ordning. Eleverna får repetera alfabetets bokstäver men med syfte att lära sig i vilken ordning de kommer och varför det är bra att känna till det.

222 A L FA B E T E T

MÅL

Vem har bokstaven som kommer före C?

Vem har bokstaven som kommer före E?

Vem har bokstaven som kommer före G?

Vem har bokstaven som kommer före I?

Vem har bokstaven som kommer före K?

Vem har bokstaven som kommer före M?

Vem har bokstaven som kommer före O?

M O

Vem har bokstaven som kommer före Q?

Vem har bokstaven som kommer efter P?

Vem har bokstaven som kommer efter R?

Vem har bokstaven som kommer efter T?

Vem har bokstaven som kommer efter W?

Vem har bokstaven som kommer efter X?

Vem har bokstaven som kommer efter Z?

Z Ä

Vem har bokstaven som kommer efter Ä?

Vem har bokstaven som kommer före S?

Vem har bokstaven som kommer före U?

Vem har bokstaven som kommer före V?

Vem har bokstaven som kommer före Y?

Vem har bokstaven som kommer före Å?

Vem har bokstaven som kommer före Ö?

A L FA B E T E T

223

Om alfabetisk ordning Förutom att vara en rad av bokstäver som beskriver de tecken som vi använder i skriftspråket, använder vi oss av alfabetet för att organisera ting och människor. Detta kallas alfabetisk ordning. Alfabetisk ordning används bland annat i olika uppslagsverk och ordböcker, på bibliotek och i namnlistor och adressregister. Om flera ord börjar på samma bokstav sorterar man dem efter andra bokstaven i ordet: Andersson, Arvidsson. Är första, andra och tredje bokstaven densamma sorterar men efter den fjärde bokstaven: Andersson, Andreasson, osv.

Så här kan du göra

• Berätta för eleverna att de ska ställa sig på ett led utifrån sina förnamn,

med A först och Ö sist. Diskutera hur ni ska göra om två eller flera elever har namn som börjar på samma bokstav. Gå igenom att man då sorterar efter andra bokstaven, sedan tredje bokstaven, osv.

• Genomför uppgiften.

206 a l fa b e t e t

a l fa b e t e t

207

Alfabetisk ordning Vilken bokstav kommer före de här bokstäverna i alfabetet?

C D

I J

M N

• Prova sedan hur det blir om ni ställer er utifrån efternamnen i stället. Berätta att det ni tränat på kallas för alfabetisk ordning.

Alfabetisk ordning är när man sorterar ord i den ordning de kommer i alfabetet.

Läs djurens namn. Skriv dem i alfabetisk ordning.

• Spela bokstavsspelet som finns som kopieringsunderlag A4 – Vem har?,

Ä Ö igelkott

Vilken bokstav kommer efter de här bokstäverna i alfabetet?

B C ___ E F __

H I __

K L

Y Z __

groda

träna på att befästa bokstävernas placering i alfabetet. De sorterar bokstäver före och efter varandra samt skriver ord i alfabetisk ordning.

mus

Byt ut de här bokstäverna mot dem som kommer före i alfabetet. Vad blir det för ord?

LBOJO

• Introducera uppslaget Alfabetisk ordning i elevboken. Här ska eleverna

fjäril

K ANIN

Arbeta vidare

ekorre

hare

Låt eleverna arbeta med webbövningarna Alfabetisk ordning på nok.se.

V H H M B UGGLA

Vem har?

Byt ut de här bokstäverna mot dem som kommer efter i alfabetet. Vad blir det för ord?

BÄVER

R M H F D K SNIGEL 6

A L FA B E T E T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

AÅUDQ

ÖRN

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

björn

ÄQM

räv

1. 2. 3. 4.

björn ekorre fjäril groda

Vem har bokstaven som kommer först i alfabetet? START

Vem har bokstaven som kommer efter B?

Vem har bokstaven som kommer efter D?

Vem har bokstaven som kommer efter F?

Vem har bokstaven som kommer efter H?

Vem har bokstaven som kommer efter J?

Vem har bokstaven som kommer efter L?

Vem har bokstaven som kommer efter N?

Ö 5. 6. 7. 8.

hare igelkott mus räv

7 A L FA B E T E T

7 9

Vägledning inför arbete i elevboken, s. 6 – 7

222 A L FA B E T E T

MÅL

Vem har bokstaven som kommer före C?

Vem har bokstaven som kommer före E?

Vem har bokstaven som kommer före G?

Vem har bokstaven som kommer före I?

Vem har bokstaven som kommer före K?

Vem har bokstaven som kommer före M?

Vem har bokstaven som kommer före O?

M O

Vem har bokstaven som kommer före Q?

Vem har bokstaven som kommer efter P?

Vem har bokstaven som kommer efter R?

Vem har bokstaven som kommer efter T?

Vem har bokstaven som kommer efter W?

Vem har bokstaven som kommer efter X?

Vem har bokstaven som kommer efter Z?

Z Ä

Vem har bokstaven som kommer efter Ä?

Vem har bokstaven som kommer före S?

Vem har bokstaven som kommer före U?

Vem har bokstaven som kommer före V?

Vem har bokstaven som kommer före Y?

Vem har bokstaven som kommer före Å?

Vem har bokstaven som kommer före Ö?

A L FA B E T E T

223

Så här kan du göra

• Berätta för eleverna att de ska ställa sig på ett led utifrån sina förnamn,

• Genomför uppgiften.

206 a l fa b e t e t

a l fa b e t e t

207

Vokaler

Konsonanter

Vilka vokaler saknas? Fyll i.

Fyll i bokstäverna som fattas.

Vad kallas bokstäverna som du fyllde i? Ringa in.

sj ö h ä st

vokaler

A L FA B E T E T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Färglägg alla vokaler.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

konsonanter

Vad kan du bilda för ord? Prova med olika vokaler. Skriv så många ord du kommer på.

n svan, svin

le, lo, la, lä

Vägledning inför arbete i elevboken s. 8 – 11

Vokaler och konsonanter Det tredje uppslaget i Språklära handlar om vokaler och det fjärde om konsonanter.

Om vokaler och konsonanter Alfabetet består av vokaler och konsonanter. Vokalerna är bokstäverna a e i o u y å ä ö. De övriga bokstäverna är konsonanter. För att bilda ord behövs både vokaler och konsonanter. Det måste finnas minst en vokal för att det ska bli ett ord.

mu s s l a

de l f i n

konsonanter

Färglägg alla konsonanter.

mås, mes, mos, mus, mys

ma n e t

Färglägg bilden. Vokalerna ska vara röda och konsonanterna blå. Vad föreställer bilden?

Vad kallas bokstäverna som du fyllde i? Ringa in.

sp ä ckh u gg a r e

konsonanter

Vad kallas bokstäverna som redan stod där? Ringa in.

vokaler

sk ö ldp a dd a

f i s k

A L FA B E T E T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

bl ä ckf i sk

D E F G H A B C K L M NO P Q I J R S T UV W X Y Z Å ÄÖ

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

E F G H I J KL U VW QRST Ä Ö A O P Å N Y Z M X D BC

vokaler

Vilka bokstäver fattas? Fyll i.

• Repetera också att de bokstäver som inte är vokaler kallas för konsonanter. • Låt eleverna sitta i mindre grupper och spela ett bokstavsspel, det finns på kopieringsunderlag A5 – Värdefulla vokaler, s. xx. Här ska eleverna samla poäng genom att hamna på vokalrutor. Hamnar man på en vokal får man fem poäng. Hamnar man på en konsonant får man inga poäng. Den som har flest poäng i slutet har vunnit.

A L FA B E T E T

Värdefulla vokaler Spelregler:

• • • •

Du behöver:

Hamnar du på en ruta med en vokal får du fem poäng. Hamnar du på en ruta med konsonant får du noll poäng. När du har gått i mål räknar du ihop dina poäng. Den som har flest poäng har vunnit.

En spelplan Spelpjäser En tärning

• Introducera de två uppslagen Vokaler samt Konsonanter i elevboken. Här arbetar eleverna med att befästa vilka dessa bokstäver är.

Arbeta vidare Låt eleverna arbeta med webbövningarna Vokaler och Konsonanter på nok.se. 224 A L FA B E T E T

Så här kan du göra

• Skriv ett antal ord på tavlan, men utelämna vokalerna, till exempel SP_ ND_l, fJ_R_l M_GG_

• Låt eleverna resonera om vilka bokstäver som fattas och vad orden kan bli. • Gå igenom vad det blir för ord. Skriv upp de vokaler du hade utlämnat (I, E, Ä, Y och A).

• Kommer eleverna ihåg vad som är gemensamt för just dessa bokstäver? • Gå igenom att det här är några av vokalerna. Vilka fler vokaler finns det? 208 a l fa b e t e t

a l fa b e t e t

209

Vokaler

Konsonanter

Vilka vokaler saknas? Fyll i.

Fyll i bokstäverna som fattas.

Vad kallas bokstäverna som du fyllde i? Ringa in.

sj ö h ä st

vokaler

A L FA B E T E T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Färglägg alla vokaler.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

konsonanter

Vad kan du bilda för ord? Prova med olika vokaler. Skriv så många ord du kommer på.

n svan, svin

le, lo, la, lä

Vägledning inför arbete i elevboken s. 8 – 11

Vokaler och konsonanter Det tredje uppslaget i Språklära handlar om vokaler och det fjärde om konsonanter.

mu s s l a

de l f i n

konsonanter

Färglägg alla konsonanter.

mås, mes, mos, mus, mys

ma n e t

Färglägg bilden. Vokalerna ska vara röda och konsonanterna blå. Vad föreställer bilden?

Vad kallas bokstäverna som du fyllde i? Ringa in.

sp ä ckh u gg a r e

konsonanter

Vad kallas bokstäverna som redan stod där? Ringa in.

vokaler

sk ö ldp a dd a

f i s k

A L FA B E T E T

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

bl ä ckf i sk

D E F G H A B C K L M NO P Q I J R S T UV W X Y Z Å ÄÖ

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

E F G H I J KL U VW QRST Ä Ö A O P Å N Y Z M X D BC

vokaler

Vilka bokstäver fattas? Fyll i.

A L FA B E T E T

Värdefulla vokaler Spelregler:

• • • •

Du behöver:

En spelplan Spelpjäser En tärning

• Introducera de två uppslagen Vokaler samt Konsonanter i elevboken. Här arbetar eleverna med att befästa vilka dessa bokstäver är.

Arbeta vidare Låt eleverna arbeta med webbövningarna Vokaler och Konsonanter på nok.se. 224 A L FA B E T E T

Så här kan du göra

• Skriv ett antal ord på tavlan, men utelämna vokalerna, till exempel SP_ ND_l, fJ_R_l M_GG_

• Låt eleverna resonera om vilka bokstäver som fattas och vad orden kan bli. • Gå igenom vad det blir för ord. Skriv upp de vokaler du hade utlämnat (I, E, Ä, Y och A).

• Kommer eleverna ihåg vad som är gemensamt för just dessa bokstäver? • Gå igenom att det här är några av vokalerna. Vilka fler vokaler finns det? 208 a l fa b e t e t

a l fa b e t e t

209

Klara svenskan – Lärarhandledning för årskurs 2 innehåller vägledning och stöd för läraren i arbetet med elevböckerna Tala, läsa, skriva och Språklära. Till lärarhandledningen medföljer inloggning till lärarwebben där samtliga modelltexter och kopieringsunderlag finns tillgängliga för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla. Klara svenskan för åk 2 består av: Lärarhandledning med lärarwebb (lärarwebben gäller i 12 månader därefter kan du köpa lärarwebben separat) Elevbok – Tala Läsa Skriva Elevbok – Språklära med digital färdighetsträning

Beställ ningsin fo Klara S ve nskan åk 2, Lärarh andled ning med lä rarweb b, best.nr 27- 458 91- 8

Beställningsnr Utdrag 27-46089-8