Systematiskt, lekfullt och utforskande Att leka med språket är en naturlig del av barnens liv. Detta ska vi ta vara på och stötta!
Barn lär i samspel med andra och de upptäcker skriftspråket i möte med olika skriftspråkliga aktiviteter. Ditt uppdrag som pedagog är att stötta barnen på ett systematiskt vis men detta behöver inte nödvändigtvis innebära uppstyrda aktiviteter. Det kan också göras genom att ta vara på de möjligheter som finns i barnens vardag på förskolan. Boken ger dig som pedagog kunskap om hur barn lär sig språk så att du kan se till att barnen får lyckas och samtidigt får de utmaningar de behöver. Genomgående i boken finns exempel från verksamheten och reflektionsfrågor för arbetslaget.
Språkarbeta Heidi Sandø Iris Hansson Myran
Språkarbeta
FÖRSKOLESERIEN
Språkarbeta
Systematiskt, lekfullt och utforskande
Heidi Sandø är universitetslektor vid Nasjonalt senter for skriveopplæring og skriveforsking i Norge. Hon har en masterexamen i förskolekunskap och språk och lång erfarenhet från förskola och skola.. Iris Hansson Myran är universitetslektor vid Nasjonalt senter for skriveopplæring og skriveforsking i Norge. Hon har en masterexamen i specialpedagogik och lång erfarenhet från praktiken.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-45873-4
9 789127 458734
Cover_Sprakarbeta.indd Alla sidor
Heidi Sandø Iris Hansson Myran 2020-06-25 11:56
Innehåll Inledning 4 Förskolan som språklig arena 4 Att bada i språk 5
1. Systematiskt språkarbete 8 Vad innebär det att arbeta systematiskt med språket? 8 Vad är språk 11 Språklig medvetenhet 12 Hur kan vi främja språklig medvetenhet 13
2. Utforskande skrivande 16 Vad kännetecknar barns tidiga skrivande? 16 Upptäckande skrivning 21 Vägen mot upptäckten av den alfabetiska principen 23 Skrivandets syfte 25
3. Att arbeta med ord, begrepp, samtal och berättelser 30 Vardagssamtalen 33 Berättelsens plats i språkarbetet 35
4. Litteratur som ingång till språket 38 Litteratur och språk 38 Att läsa på olika sätt 42 Läsning av faktaböcker 46
5. Digital praktik 48 6. Musik som ingång till språket 54
7. Utemiljön och naturen som språklig arena 58 Barn är samlare 60 Lek med bokstäver och ord i naturen 61
8. Kartläggning och observation 62 Vad är kartläggning och observation? 64 Följa upp språket 67
9. Språkarbete i övergången från förskola till förskoleklass 68 Varför ska vi lägga vikt vid övergången? 70 Vad ska man utbyta kunskap om? 71 En bra språklig arena för de äldsta barnen 72
10. Förskolan som lärande organisation 76 Hur utvecklas arbetslagets kompetens? 78
11. Språkarbete i praktiken 80 Kims lek och arbete med fonologisk medvetenhet 80 Det kommer en massa ljud när vi skrattar – om gåtor och vitsar 85 Musik i språkarbetet 88 Dinosaurielek som skapade engagemang 91
Till sist 94 Litteraturlista 95
Sångens plats i språkarbetet 56 Möjliggörare 106
Språkarbeta.indd 3
2020-06-25 17:18
1. Systematiskt språkarbete Vad säger läroplanen? Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.
Lpfö 18
Vad innebär det att arbeta systematiskt med språket? Barn har en medfödd förmåga att utveckla och använda språk. Att de får delta i en aktiv språkmiljö är en förutsättning för språkutveckling. Språk lär man sig i samspel med andra. Språk bidrar till att forma vår identitet och genom språket lär sig barn att förstå sig själva och sin omgivning. Språket bidrar också till att vi kan uppleva gemenskap med andra människor. Kommunikation och skapande är ett centralt område i förskolans uppdrag. Att systematiskt ge bra förutsättningar för språkarbete i förskolan har stor betydelse, inte bara för barnens språkutveckling här och nu, utan också för att de ska klara sig i skolan och livet i övrigt.
8
Språkarbeta.indd 8
2020-06-25 17:19
SpraĚŠkarbeta.indd 9
2020-06-25 17:19
För att lyckas med ett bra språkarbete i förskolan måste alla i arbetslaget ha kunskaper om språk och jobba systematiskt för att säkerställa att alla barn får en bra språkutveckling. Systematiskt arbete består inte nödvändigtvis uteslutande av vuxenstyrda och planerade aktiviteter – det är lika viktigt att kunna improvisera och fånga alla de möjligheter till språklärande som uppstår under en vanlig dag i förskolan. Progression i förskolan förutsätter att barn får utvecklas. De måste få lära och få uppleva att de lyckas. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen (Lpfö 18). Barn måste få utmaningar och mötas där de befinner sig i sin utveckling, för att sedan utmanas vidare och inhämta ny kunskap. Vad klarar barnet av ensamt? Vad klarar barnet av med stöttning från en pedagog eller andra barn? Vad kan barnet klara av på sikt? Lev Vygotskij (1978) kallar detta barnets proximala utvecklingszon. Han intresserade sig också för språkets betydelse för barns utveckling och att vi lär och utvecklas genom att aktivt använda språket.
Detta kan hen klara med hjälp.
Detta kan hen klara ensam.
10
Språkarbeta.indd 10
2020-06-25 17:19
Vad är språk? Det är vanligt att barn förstår språket innan de själva börjar prata. Att tillägna sig språk handlar om att förstå vad ord betyder, men också om att få insikt i hur språket kan användas i olika sammanhang. Barn som är omgivna av mycket språk – och som man pratar mycket med – har goda förutsättningar att utveckla ett bra språk. Genom att aktivt använda språket kommer barnets förståelse av språket att bli ständigt rikare och mer nyanserad. Bloom och Laheys (1978) teoretiska förståelsemodell används ofta för att förklara vad språk är. I den illustreras språket med hjälp av tre komponenter: innehåll, form och användning. De tre komponenterna hänger nära samman och kan även överlappa varandra.
INNEHÅLL
FORM
ANVÄNDNING
Innehållskomponenten handlar om att barnet förstår meningen i och betydelsen av innehållet i det som sägs eller skrivs. Formkomponenten gäller språkets ljudstrukturer och grammatik, hur språket är uppbyggt av språkljud, hur dessa ska uttalas och hur ord sätts samman till meningar. Användningskomponenten hänvisar till den sociala aspekten av språket och att vi kan använda språket i olika sammanhang.
11
Språkarbeta.indd 11
2020-06-25 17:19
Förutsättningar för att genomföra kartläggning och observation • Kunskap om kartläggning och observation • Kunskap om utveckling • Kunskap om lärande
Vad är kartläggning och observation? Det finns många sätt att skaffa sig information om varje enskilt barn eller barngruppen, men viktigast är kanske att hela arbetslaget ser värdet av att detta görs för barnets bästa. Alla barn är unika och därför måste förskolan ha en bred kunskap och gedigen kompetens när det gäller att inhämta information på ett bra sätt. Diskussionen bör alltså inte handla om ifall vi ska ta reda på eller komma underfund med vad varje barn behöver, utan snarare hur vi ska göra det. Arbetslaget ska göra sitt bästa för att stödja och hjälpa barn att utveckla sin potential. Att arbetslaget har god kännedom om barnen, och vet var de befinner sig i sin utveckling, är en förutsättning. Det pedagogiska arbetet behöver skapa förutsättningar för barnen att uppleva att de klarar av saker och utvecklas. Förskolan ska snabbt kunna sätta in rätt åtgärder och ge varje enskilt barn optimala förutsättningar, samtidigt som barngruppen tillvaratas på ett bra sätt.
64
Språkarbeta.indd 64
2020-06-25 17:20
Vad innebär att observera? • Att observera innebär att iaktta. • Observationer görs i välkända miljöer och dagliga aktiviteter. • Vi observerar för att på olika sätt skaffa oss grundlig information om barnet, för att därefter förstå och tolka det vi observerat. • Vi väljer ut vad vi ska lägga vikt vid i obser vationen. Syftet är bestämt på förhand. • Systematisk observation hänvisar till användning av målinriktade metoder, ofta i form av scheman och områden som ska observeras. • Osystematiska observationer hänvisar till mer slumpmässiga iakttagelser.
Vad betyder det att kartlägga? • I kartläggning används ofta flera olika tester, observationer och even tuellt utredningar av barnet. • Tester, observationer och eventuella utred ningar ska ge en hel hetsbild av barnets språkliga kompetens och hur funktionsdug ligt språket är.
Kartläggning och observation
Professionell bedömning
Utvärdering
Åtgärder
Kartläggning och observation kan betraktas som en
cirkulär process där kartläggningen skapar underlag för eventuella åtgärder som bör sättas i verket (Lyngseth, 2014).
65
Språkarbeta.indd 65
2020-06-25 17:20
EXEMPEL
I en förskola, som hade litteratur och läsande som utvecklings område, ville pedagogerna observera barns delaktighet och engagemang när de använde litteraturen. De upptäckte att de saknade ett bra verktyg för att genomföra en sådan observation och valde därför att skapa sitt eget, med utgångspunkt i prin ciperna som belystes i modellen ovan. Under den systematiska observationen upptäckte de bland annat att två av pojkarna tappade intresset för att delta i läsaktiviteter när barngruppen blev alltför stor. Efter professionell bedömning och diskussion valde de därför att göra en mindre och anpassad läsgrupp för de här barnen. Efter genomförd åtgärd utvärderade pedagogerna effekten.
Exemplet visar hur den cirkulära modellen kan användas i praktiken och att den måste anpassas efter området som pedagogerna vill få insikt i. Om pedagogerna hade kommit fram till att deras åtgärd inte ledde till någon förändring i barnens delaktighet och engagemang skulle de ha genomfört en ny observation. Det är viktigt att utveckla en bra och ändamålsenlig kartläggningspraxis som alltid har barnet i centrum. Om man efter kartläggning och utvärdering ser att åtgärderna inte har haft effekt bör man kontakta specialpedagog eller det kommunala specialpedagogteamet, om man har tillgång till det.
66
Språkarbeta.indd 66
2020-06-25 17:20
Följa upp språket Språkliga färdigheter kartläggs framför allt för att man bättre ska kunna bistå och skapa rätt förutsättningar för barnets utveckling i ett helhetsperspektiv. Ökad kompetens om kartläggning leder sannolikt till ökad kunskap om hur man ska tillrättalägga för en bättre språkmiljö för alla barn (Fodstad, 2018, s. 170). Det finns många aspekter på barns språk som bör följas upp, men kanske behöver alla i arbetslaget vara extra uppmärksamma på fonologisk medvetenhet och begreppsförståelse. Kartläggning av språkförståelsen i förskoleåldern kan också vara att se om barnet kan förklara vad ett ord betyder eller peka ut ett ord bland flera bilder. Språket utvecklas snabbt i förskoleåldern, både vad gäller vokabulär och språkljudsfärdigheter. Kartläggning av språkljudsfärdigheter i förskoleåldern kan till exempel vara att se om barnet kan rimma, och om de kan säga vilket ljud ett ord börjar på (till exempel boll – b).
REFLEKTIONSFRÅGOR • Hur kan observations och kartläggningsverktyg användas för att planera och organisera för ett bra språkarbete? • Varför är det viktigt att ha en gemensam förståelse för vad som kännetecknar ett bra och systematiskt språkarbete? Hur kan arbetslaget skapa förutsätt ningar för det i den dagliga praktiken?
67
Språkarbeta.indd 67
2020-06-25 17:20
Systematiskt, lekfullt och utforskande Att leka med språket är en naturlig del av barnens liv. Detta ska vi ta vara på och stötta!
Barn lär i samspel med andra och de upptäcker skriftspråket i möte med olika skriftspråkliga aktiviteter. Ditt uppdrag som pedagog är att stötta barnen på ett systematiskt vis men detta behöver inte nödvändigtvis innebära uppstyrda aktiviteter. Det kan också göras genom att ta vara på de möjligheter som finns i barnens vardag på förskolan. Boken ger dig som pedagog kunskap om hur barn lär sig språk så att du kan se till att barnen får lyckas och samtidigt får de utmaningar de behöver. Genomgående i boken finns exempel från verksamheten och reflektionsfrågor för arbetslaget.
Språkarbeta Heidi Sandø Iris Hansson Myran
Språkarbeta
FÖRSKOLESERIEN
Språkarbeta
Systematiskt, lekfullt och utforskande
Heidi Sandø är universitetslektor vid Nasjonalt senter for skriveopplæring og skriveforsking i Norge. Hon har en masterexamen i förskolekunskap och språk och lång erfarenhet från förskola och skola.. Iris Hansson Myran är universitetslektor vid Nasjonalt senter for skriveopplæring og skriveforsking i Norge. Hon har en masterexamen i specialpedagogik och lång erfarenhet från praktiken.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-45873-4
9 789127 458734
Cover_Sprakarbeta.indd Alla sidor
Heidi Sandø Iris Hansson Myran 2020-06-25 11:56