SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
– FÖR VILKA OCH HUR KAN UNDERVISNINGEN ORGANISERAS?
Anna Kaya
Ämnet svenska som andraspråk i grundskolan ger ofta upphov till många frågor. I den här boken diskuterar och besvarar författaren följande:
ELEVER MED HÖGOCH FRÅNVARO SVA – FÖR VILKA HUR KAN UNDERVISNINGEN ORGANISERAS?
à ✼ S à ✼ S K «C Û K «C Û Boken vänder sig till rektorer, utvecklingsledare, lärare och andra som vill förbättra organisationen av svenska som andraspråk i grundskolan. “En efterlängtad bok för den som är med och organiserar undervisning i svenska som andraspråk.”
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
– FÖR VILKA OCH HUR KAN UNDERVISNINGEN ORGANISERAS?
Anna Kaya
LÄRPOCKET
❞ ✼ ♥ « ❞ ✼♥ BCP Q CPQ • Vilka elever ska få undervisning i svenska som andraspråk? • Hur organiserar vi undervisningen i svenska som andraspråk? • Hur kan vi bedöma om en elev ska läsa svenska som andraspråk? • Hur upprättar vi rutiner för ämnet svenska som andraspråk?
S ä J S ä J L ❞ ß❤ L ❞ ß❤ Ü✼K❞C Ü✼J❞C ❤« Q ❤ Q«K – Linda Martins, pedagogisk utvecklare och sva-lärare i Upplands-Bro kommun.
Anna Kaya är grundskollärare i svenska, svenska som andraspråk och SO. Hon arbetar i Sollentuna kommun som sva-lärare i förberedelseklass och som sva-utvecklare på kommunnivå. Anna arbetar även som samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) vid Stockholms universitet.
Fler Lärpocket-titlar hittar du på nok.se ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING
ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING
FÖRSTÅ OCH ARBETA MED SPRÅKSTÖRNING
FÖRSTÅ OCH ARBETA MED SPRÅKSTÖRNING
✼✼ SS à ✼ S à à ✼ S à ✼ S à K « C Û K « C Û KK« ÛÛ K « C Û «CC Anna Eva Hallin
Gunilla Carlsson Kendall
ELEVER MED Har du elever som arbetar mycket och gör sitt
bästa, men ändå inte når målen? Enligt psykologen Gunilla Carlsson Kendall finns det i varje klass ett antal elever som har svårt med teoretiskt tänkande. Hon beskriver hur det kan yttra sig i skolsituationer och ger också konkreta tips på hur du kan stödja elever med svag teoretisk begåvning på bästa sätt. Boken kan mycket väl användas som diskussionsunderlag i ett arbetslag men du kan också använda den till att fundera över sådant du själv möter i din egen undervisning.
BEGÅVNING Eva Pettersson
ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING
Gunilla Carlsson Kendall
LÄRPOCKET
FÖRSTÅ OCH ARBETA MED SPRÅKSTÖRNING
LÄRPOCKET
Utan rätt redskap klarar ingen att utföra sina uppgifter. Snickaren behöver sin hammare, frisören sin sax och tennisspelaren sin racket. Men vad behöver mitt barn eller min tonåring för att klara skolan? Hur kan jag som vuxen, förälder eller lärare, bidra till det? Klara skolan beskriver hur skolan fungerar. Den visar också hur skolsvårigheter kan uppstå och ger förslag på vägar igenom dem – alltid med respekt för att de vuxnas uppdrag många gånger är svårt. Fredrik Wastesson är socionom med erfarenhet som skolkurator, socialsekreterare och familjerättssekreterare. Han förklarar på ett enkelt sätt vilket ansvar föräldrar och skola har för att ge eleverna förutsättningar att lyckas i skolan.
LÄRPOCKET
✼♥♥ «❞❞ ✼ ♥ « ❞ ✼ ♥ ❞ ✼ ♥ « ❞ ✼SÄRSKILD BCP Q C P Q ABBCCPPQQ A B C P Q Anna Eva Hallin
ääJJ S ä J S ä J S ä J SS ß❤ L ❞ ß ❤ L ❞ ß ❤ LL ❞❞ß ❤ L ❞ ß❤ Ü ✼ K ❞ C Ü ✼ J ❞ C ÜÜ✼✼JK❞❞C C Ü✼J❞C ❤ Q«K ❤« Q ❤ Q « K ❤❤ «QQ« K För mer information om Lärpocket se www.nok.se
Författaren Gunilla Carlsson Kendall är legitimerad psykolog med lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter. Hon arbetar även med utbildning och handledning av psykologer och pedagoger. Gunilla har också skrivit boken ”Förstå och arbeta med ADHD” i serien Lärpocket. För mer information om Lärpocket se www.nok.se
ISBN 978-91-27-44213-9
9 789127 442139
Svaga elever omslag.indd 1
2015-07-08 11:08
ISBN 978-91-27-45862-8
9 789127 458628
Svenska som andraspråk_cover2.indd Alla sidor
2020-06-04 13:24
INNEHÅLL Inledning 4 Vilka elever ska få undervisning i svenska som andraspråk? 6 Hur organiserar vi undervisningen i svenska som andraspråk? 27 Hur kan vi bedöma elevers behov av svenska som andraspråk? 45 Hur upprättar vi rutiner för ämnet svenska som andraspråk? 64 Avslutning 84 Referenser 86
Lästips 88
Lärpocket SVA4.indd 3
2020-06-04 13:47
Inledning Hur vet man vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk? Vilka test kan man använda? Hur ska man organisera undervisningen i svenska som andraspråk på bästa sätt? Med tanke på hur ofta jag besvarar dessa frågor kan jag konstatera att det är många rektorer och lärare som behöver stöd. Jag stöter på frågorna både i mitt arbete som samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) och som lärare i svenska som andraspråk i Sollentuna kommun. De som frågar behöver stöd både gällande målgruppen i ämnet svenska som andraspråk (sva), hur man avgör om en elev är i behov av undervisning i svenska som andraspråk samt hur man kan organisera undervisningen på bästa sätt. I grundskolan finns två likvärdiga svenskämnen: svenska och svenska som andraspråk. Det är två ämnen med ämnesbetyg som är lika mycket värda. Ämnena har något olika kursplaner, men likadan timplan. Våra styrdokument är tyvärr inte särskilt tydliga i vad som skiljer svenska som andraspråk från svenska, hur man ska avgöra vilka elever som ska få undervisning i svenska som andraspråk i stället för svenska eller hur man bör organisera denna undervisning. Den litteratur och det 4
Lärpocket SVA4.indd 4
2020-06-04 13:47
stödmaterial som finns handlar oftast om bedömning av andraspråksutveckling och om undervisningens genomförande. Dessutom finns det rapporter från Skolverket (2018) och Skolinspektionen (2020) samt vetenskapliga artiklar och avhandlingar (se t.ex. Elmeroth 2006, Economou 2013 och 2015, Hedman & Magnusson 2018 samt Sahlée 2017) som belyser den problematik som ämnet svenska som andraspråk har omgetts av de senaste decennierna. Frågorna som ställs kräver ofta långa, resonerande svar eftersom det inte finns några korta, enkla svar att ge. Syftet med denna bok är därför att bidra med mina erfarenheter och mina tolkningar i ett längre, sammanhållet format. Boken är verksamhetsnära och utgår ifrån de frågor och problem som jag och andra lärare i svenska som andraspråk, liksom rektorer, återkommande ställs inför när det gäller ämnets målgrupp och organisation. Boken är däremot inte undervisningsnära. Jag kommer alltså inte beskriva hur undervisning i svenska som andraspråk kan genomföras, utan denna bok fokuserar på de förutsättningar som behöver finnas på plats för att kunna bedriva kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk. Min förhoppning är att boken kan bli ett stöd för alla er som vill utveckla organisationen av, och undervisningen i, svenska som andraspråk i grundskolan – oavsett om ni arbetar som lärare, utvecklingsledare, rektorer eller skolchefer. Anna Kaya 5
Lärpocket SVA4.indd 5
2020-06-04 13:47
Vilka elever ska få undervisning i svenska som andraspråk?
Ämnet svenska som andraspråk är det enda behovsprövade ämnet i grundskolan. Det betyder att elever ska få undervisning i svenska som andraspråk om de behöver denna undervisning. Det betyder också att alla elever som bedöms vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk har rätt att få denna undervisning om de tillhör ämnets målgrupp. Nyanlända elever, som lär sig svenska som ett nytt språk, är alltid i behov av undervisning i svenska som andraspråk, men ju längre eleverna kommer i andraspråksutvecklingen, desto svårare är det att veta om en elev ska läsa svenska eller svenska som andraspråk. Det är viktigt att poängtera att skolan är skyldig att anordna undervisning i svenska som andraspråk, inte enbart bedöma och betygsätta elevernas kunskaper efter kunskapskraven i ämnet svenska som andraspråk. Undervisningen i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska, och elever som får undervisning 6
Lärpocket SVA4.indd 6
2020-06-04 13:47
i svenska som andraspråk har rätt till minst lika mycket undervisningstid som elever som får undervisning i svenska. Som elev följer man antingen kursplanen för ämnet svenska eller kursplanen för svenska som andraspråk, man kan inte läsa en blandning av de båda kursplanerna. (Skolverket 2017)
Rektorsbeslut på individnivå I skolförordningen står det att det är rektor som beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. Vi måste alltså utgå ifrån varje enskild elevs behov för att kunna avgöra om undervisning i svenska som andraspråk behövs eller inte, och beslutet om en elev ska få undervisning i svenska som andraspråk i stället för i svenska ska alltid fattas på individnivå. Rektor kan alltså inte fatta beslut på gruppnivå utifrån att eleverna är nyanlända eller att de deltar i modersmålsundervisning. Rektor kan inte heller fatta beslut utifrån vårdnadshavares eller elevers önskemål, utan det är elevens behov som avgör. Även om det är rektor som är ansvarig för beslutet är det inte rektor som kan bedöma om undervisning i svenska som andraspråk behövs för eleven. Därför behöver hen ett tydligt underlag för att kunna fatta beslut 7
Lärpocket SVA4.indd 7
2020-06-04 13:47
på rätt grunder, vilket hen ofta delegerar till en lärare i svenska som andraspråk att ta fram. Att svenska som andraspråk är ett behovsprövat ämne skapar bekymmer på våra grundskolor, vilket visar sig i rapporter både från Skolverket (2018) och Skolinspektionen (2020). I Skolinspektionens granskning visade det sig att enbart åtta av trettio skolor gjorde en behovsbedömning av hög kvalitet. Det är alltså väldigt godtyckligt om elever får undervisning i ämnet svenska eller i ämnet svenska som andraspråk. Det visar också att det är svårt för skolor att avgöra om elever behöver undervisning i svenska som andraspråk.
Målgrupp för ämnet svenska som andraspråk Utöver att eleverna ska ha ett behov av undervisning i svenska som andraspråk ska eleverna tillhöra en av följande tre elevkategorier: 1. Elever som har ett annat språk än svenska som
modersmål. 2. Elever som har svenska som modersmål och som
har tagits in från skolor i utlandet. 3. Invandrarelever som har svenska som huvudsakligt
umgängesspråk med en vårdnadshavare. (Skolförordningen SFS 2011:185, 5 kap. 14–15 §)
8
Lärpocket SVA4.indd 8
2020-06-04 13:47
Vad säger styrdokumenten? I Skolförordningen (SFS 2011:185, 5 kap. § 14–15) står följande:
14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.
15 § Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, eller 3. inom ramen för skolans val.
Elevkategori 1 Elever som har ett annat språk än svenska som modersmål
Den första gruppen kan vid en första anblick vara relativt enkel att identifiera. Framförallt när det gäller nyanlända elever som har börjat i svensk skola under grundskoletiden och som med all säkerhet har ett annat modersmål än svenska. För elever som är födda i Sverige och som använder flera språk i sin vardag är det inte 9
Lärpocket SVA4.indd 9
2020-06-04 13:47
alltid lika enkelt att använda begreppet “modersmål”. Eleverna kan mycket väl anse att svenska är deras modersmål, vilket även deras vårdnadshavare kan hålla med om. Om vi från skolans håll då menar att elevernas flerspråkighet är att likställa med att ha “annat språk än svenska, som modersmål” kan det vålla problem. Det finns nämligen rektorer och lärare som menar att elever som deltar i, eller har rätt till, modersmålsundervisning kan anses ha ett annat språk än svenska som modersmål och alltså ingår i målgruppen för svenska som andraspråk. Modersmålsundervisning ska erbjudas till elever som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska, om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och om eleven har grundläggande kunskaper i det språket. Även om det finns likheter mellan målgrupperna finns det också en avgörande skillnad: elevens behov. Bara för att en elev har ett annat modersmål än svenska eller använder flera språk i sin vardag är det inte säkert att eleven har behov av undervisning i svenska som andraspråk. Det finns många flerspråkiga elever i grundskolan som har ett starkt svenskt språk, precis som det finns många flerspråkiga elever som har ett svenskt språk under utveckling. Det är alltså elevens behov av undervisning i svenska som andraspråk som är det mest avgörande – inte elevens flerspråkighet.
10
Lärpocket SVA4.indd 10
2020-06-04 13:47
Elevkategori 2 Elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet
Den andra gruppen är också ganska lätt att identifiera. Även om dessa elever inte är många till antalet kan de ha stora behov av undervisning i svenska som andraspråk för att snabbt kunna utveckla ett starkt svenskt språk för att klara av studier på svenska. Samtidigt kan det givetvis också vara så att eleverna har utvecklat ett starkt svenskt språk trots att de har gått i skola i utlandet. Därför är det återigen den individuella elevens behov vi måste utgå ifrån, och inte fatta beslut på gruppnivå.
Elevkategori 3 Invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare
Den tredje gruppen är svårast att identifiera. Det beror framförallt på att det inte är helt klart vilka elever det är som i skolförordningen räknas som invandrarelever. Begreppet invandrarelev används faktiskt enbart en enda gång i skolans styrdokument och det finns tyvärr ingen definition eller tolkningshjälp att få. Den enda riktlinje som vi kan utgå ifrån är en skrivning ur Kulturdepartementets rapport Begreppet invandrare – användningen i myndigheters verksamhet (Kulturdepartementet 2000). Där står det att när begreppet används i skolsammanhang har det omdefinierats till att innefatta elever berättigade till moders11
Lärpocket SVA4.indd 11
2020-06-04 13:47
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
– FÖR VILKA OCH HUR KAN UNDERVISNINGEN ORGANISERAS?
Anna Kaya
Ämnet svenska som andraspråk i grundskolan ger ofta upphov till många frågor. I den här boken diskuterar och besvarar författaren följande:
ELEVER MED HÖGOCH FRÅNVARO SVA – FÖR VILKA HUR KAN UNDERVISNINGEN ORGANISERAS?
à ✼ S à ✼ S K «C Û K «C Û Boken vänder sig till rektorer, utvecklingsledare, lärare och andra som vill förbättra organisationen av svenska som andraspråk i grundskolan. “En efterlängtad bok för den som är med och organiserar undervisning i svenska som andraspråk.”
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
– FÖR VILKA OCH HUR KAN UNDERVISNINGEN ORGANISERAS?
Anna Kaya
LÄRPOCKET
❞ ✼ ♥ « ❞ ✼♥ BCP Q CPQ • Vilka elever ska få undervisning i svenska som andraspråk? • Hur organiserar vi undervisningen i svenska som andraspråk? • Hur kan vi bedöma om en elev ska läsa svenska som andraspråk? • Hur upprättar vi rutiner för ämnet svenska som andraspråk?
S ä J S ä J L ❞ ß❤ L ❞ ß❤ Ü✼K❞C Ü✼J❞C ❤« Q ❤ Q«K – Linda Martins, pedagogisk utvecklare och sva-lärare i Upplands-Bro kommun.
Anna Kaya är grundskollärare i svenska, svenska som andraspråk och SO. Hon arbetar i Sollentuna kommun som sva-lärare i förberedelseklass och som sva-utvecklare på kommunnivå. Anna arbetar även som samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) vid Stockholms universitet.
Fler Lärpocket-titlar hittar du på nok.se ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING
ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING
FÖRSTÅ OCH ARBETA MED SPRÅKSTÖRNING
FÖRSTÅ OCH ARBETA MED SPRÅKSTÖRNING
✼✼ SS à ✼ S à à ✼ S à ✼ S à K « C Û K « C Û KK« ÛÛ K « C Û «CC Anna Eva Hallin
Gunilla Carlsson Kendall
ELEVER MED Har du elever som arbetar mycket och gör sitt
bästa, men ändå inte når målen? Enligt psykologen Gunilla Carlsson Kendall finns det i varje klass ett antal elever som har svårt med teoretiskt tänkande. Hon beskriver hur det kan yttra sig i skolsituationer och ger också konkreta tips på hur du kan stödja elever med svag teoretisk begåvning på bästa sätt. Boken kan mycket väl användas som diskussionsunderlag i ett arbetslag men du kan också använda den till att fundera över sådant du själv möter i din egen undervisning.
BEGÅVNING Eva Pettersson
ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING
Gunilla Carlsson Kendall
LÄRPOCKET
FÖRSTÅ OCH ARBETA MED SPRÅKSTÖRNING
LÄRPOCKET
Utan rätt redskap klarar ingen att utföra sina uppgifter. Snickaren behöver sin hammare, frisören sin sax och tennisspelaren sin racket. Men vad behöver mitt barn eller min tonåring för att klara skolan? Hur kan jag som vuxen, förälder eller lärare, bidra till det? Klara skolan beskriver hur skolan fungerar. Den visar också hur skolsvårigheter kan uppstå och ger förslag på vägar igenom dem – alltid med respekt för att de vuxnas uppdrag många gånger är svårt. Fredrik Wastesson är socionom med erfarenhet som skolkurator, socialsekreterare och familjerättssekreterare. Han förklarar på ett enkelt sätt vilket ansvar föräldrar och skola har för att ge eleverna förutsättningar att lyckas i skolan.
LÄRPOCKET
✼♥♥ «❞❞ ✼ ♥ « ❞ ✼ ♥ ❞ ✼ ♥ « ❞ ✼SÄRSKILD BCP Q C P Q ABBCCPPQQ A B C P Q Anna Eva Hallin
ääJJ S ä J S ä J S ä J SS ß❤ L ❞ ß ❤ L ❞ ß ❤ LL ❞❞ß ❤ L ❞ ß❤ Ü ✼ K ❞ C Ü ✼ J ❞ C ÜÜ✼✼JK❞❞C C Ü✼J❞C ❤ Q«K ❤« Q ❤ Q « K ❤❤ «QQ« K För mer information om Lärpocket se www.nok.se
Författaren Gunilla Carlsson Kendall är legitimerad psykolog med lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter. Hon arbetar även med utbildning och handledning av psykologer och pedagoger. Gunilla har också skrivit boken ”Förstå och arbeta med ADHD” i serien Lärpocket. För mer information om Lärpocket se www.nok.se
ISBN 978-91-27-44213-9
9 789127 442139
Svaga elever omslag.indd 1
2015-07-08 11:08
ISBN 978-91-27-45862-8
9 789127 458628
Svenska som andraspråk_cover2.indd Alla sidor
2020-06-04 13:24