6
PULS SO 6
PULS SO
PULS SO GRUNDBOK
PULS SO årskurs 6 innehåller elva kapitel fördelade mellan ämnena samhällskunskap, geografi, religionskunskap och historia. Ett avslutande kapitel, Klimatkunskap, tar upp de utmaningar som mänskligheten står inför när det gäller den globala uppvärmningen. Detta kapitel fungerar som en ämnesövergripande avslutning och publiceras även i PULS NO årskurs 6. PULS SO årskurs 6: PULS SO 6
PULS SO GRUNDBOK
PULS SO
PULS SO ARBETSBOK
LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB
MED WEBBÖVNINGAR
PULS SO
PULS SO 6
PULS SO
GRUNDBOK
ARBETS BOK
MED WEBBÖVN
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKA
INGAR
P
GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKA
P
HISTORIA
SAMHÄLLSKUNSKA
P
GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKA Lotta Malm Nilsson
P
HISTORIA
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP SAMHÄLLSKUNSKAP
GEOGRAFI
GEOGRAFI
RELIGIONSKUNSKAP
RELIGIONSKUNSKAP
HISTORIA Lotta Malm Nilsson
Grundbok
HISTORIA
Arbetsbok med webbövningar
Lotta Malm Nilsson
Lärarhandledning med lärarwebb
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP
PULS SO och NO är ett läromedel för årskurs 4–6. Ämnena inom SO respektive NO är samlade i årskursböcker där fakta byggs på i en tydlig progression.
GEOGRAFI
Läs mer på nok.se/puls
RELIGIONSKUNSKAP
ISBN 978-91-27-45825-3
HISTORIA
9 789127 458253
PULS SO_cover.indd Alla sidor
2022-03-31 12:59
Vad är samhällskunskap? Samhällskunskap handlar om hur vi människor ordnar samhället så att vi ska kunna leva tillsammans. Ämnet samhällskunskap tar upp vad det innebär att leva i dagens samhälle och vilka rättigheter och skyldigheter vi har som medborgare i Sverige och i världen.
Vad är geografi? Geografi handlar om hur det ser ut på olika platser på jorden och varför det ser ut så. Ämnet tar upp hur landskapet hela tiden förändras – både av naturens krafter och av oss människor. Geografi handlar också om att förstå hur vi hör ihop med resten av världen och hur våra val i vardagen påverkar miljön och kan bidra till en hållbar framtid.
Vad är religionskunskap? Religionskunskap handlar om förståelsen för människors sätt att tänka och leva. Vi människor har alltid sökt efter svar på stora frågor som: Hur skapades jorden? Vad är meningen med livet? Vem är jag? Det är frågor som ibland leder fram till tankar som ger svar på frågorna – en livsåskådning. En del livsåskådningar kallar vi för religioner.
Vad är historia? Historia handlar om varför något har hänt, hur det gick till och vad som hände sedan. Tack vare historien kan vi planera bättre för framtiden och undvika att göra om misstag som människor gjort förr. Ämnet historia handlar också om att upptäcka och förstå hur människor kan använda historia för att påverka andra på olika sätt.
PULS SO 6_inlaga.indd 3
2022-03-31 10:44
Innehåll
SH
SH
Samhällskunskap
GE
Geografi
RE
Religionskunskap
HI
Historia
Hur Sverige styrs 24
GE
Medier 40 Vad är medier? 42 Mediernas fyra uppgifter 44 Lagar som styr medier 46 Källkritik och källtillit 48 Vi har alla ett ansvar för nätet 50 FÖRDJUPNING Konspirationsteorier 52
PULS SO 6_inlaga.indd 4
Världsdelarna 74 Europa 76 Afrika 80 Asien 84 Nordamerika 88 Sydamerika 92 Oceanien 96 Antarktis 100
GE
Hållbar utveckling 102 Vad är hållbar utveckling? 104 Fattigdom 106 Hunger och matproduktion i världen 108 Vårt livsviktiga vatten 110 Hållbar produktion och konsumtion 112 Den globala uppvärmningen 114 FÖRDJUPNING Samspel mellan natur, samhälle och människa 118
Folket bestämmer i Sverige 26 Politiska partier 28 Så går valet till 30 Riksdag och regering 32 Från förslag till ny lag 34 Regioner och kommuner 36 Ta hand om demokratin 38 SH
Klimat- och vegetationszoner 54 Vad är klimat? 56 Klimatzoner och vegationszoner 58 Den tropiska zonen 60 Den subtropiska zonen 64 Den tempererade zonen 68 Polarzonen 72
Lag och rätt 6 Lagar 8 Lagar förändras 10 Våra mänskliga rättigheter 12 Likabehandling i skolan 14 Barnkonventionen är lag i Sverige 16 När ett brott har begåtts 18 Konsekvenser av brott 20 REPORTAGE Filippas pappa sitter i fängelse 22
SH
GE
RE
Hinduism och buddhism 120 Hinduism 122 Att leva som hindu 124 Hinduiska riter 126 Hinduiska högtider 127 Buddhism 128 Att leva som buddhist 130 Buddhistiska riter 132 Buddhistiska högtider 133
2022-03-31 10:44
HI
Frihetstiden och gustavianska tiden 134 Fria från kungligt envälde 136 Upplysningen i Sverige 138 I städerna 142 På landet 144 Bergsmän och nybyggare 146 Fattiga och sjuka 148 Gustav III tog makten 150 Mordet på Gustav III 152 KÄLLOR Förbud mot kälkåkning – kungörelse 154 KÄLLOR Föräldralösa barn – barnhusrulla 156 UTE I VÄRLDEN Kolonier och revolutioner 158
HI
1800-talet 160 Sverige förlorade Finland 162 Slut med enväldiga kungar 164 Den stora folkökningen 166 Industrialiseringen 168 Arbetarna 170 Det nya livet i staden 172 Utvandringen till Amerika 174 Olika åsikter om samhället 176 Ståndsriksdagen upplöstes 178 Folkrörelser 180 Kvinnornas kamp 182 Sverige blev allt mer demokratiskt 184 KÄLLOR Sockenbarn – fattigräkenskaper och fotografi 186 KÄLLOR Utflyttningslängd och Amerikabrev 188 FÖRDJUPNING 1800-talets nationalism 190
PULS SO 6_inlaga.indd 5
RE
Religionen i samhället 192 Religionernas olika dimensioner 194 Kristendomen i Sverige har förändrats 196 Kristendomen i svensk kultur 198 Europas mest mångreligiösa land 200 Religion i media 202
RE
Etik och livsfrågor 204 Vad är etik? 206 Svåra val 208 När etiken förändrar lagar 210
Klimatkunskap 212 Växthuseffekten – jordens varma täcke 214 Jorden blir varmare 216 Klimatförändringarna är här 218 Klimatrapporter 220 Många jobbar åt rätt håll 222 Sverige räknar ner till noll 224 Vad kan du göra? 226
Register 228
2022-03-31 10:44
Klimat- och vegetationszoner GEOGRAFI
På bilden nedan ser du Virunga nationalpark i Kongo, där en av världens största regnskogar finns. I regnskogen är det fuktigt och varmt året om. Det gör att mängder av djur- och växtarter lever där – arter som inte kan leva någon annanstans på jorden.
Naturen ser väldigt olika ut i olika delar av världen. Vad som kan växa på en plats påverkar hur människor kan leva och försörja sig där. Så hur kommer det sig att människans förutsättningar ser så olika ut på olika delar av jordklotet? Det ska du få läsa om i det här kapitlet.
PULS SO 6_inlaga.indd 54
2022-03-31 10:46
I det här kapitlet får du läsa om
• • •
vad som kännetecknar olika klimatzoner hur klimatet påverkar vegetationen hur klimatet och vegetationen påverkar människors sätt att leva i olika delar av världen.
Choklad är det bästa jag vet. Jag beställde kakaobönor från nätet som vi kan sätta.
Får min jordgubbsplanta plats? Jag har morotsfrön med mig.
55 PULS SO 6_inlaga.indd 55
2022-03-31 10:46
Vad är klimat? Såvitt vi vet är jorden den enda planeten i universum där det finns liv. Här har vi ett klimat som djur och växter kan leva i. Hur klimatet är på en viss plats på jorden avgörs bland annat av hur stor nederbörden är och hur varmt det är där.
Atmosfären skyddar oss Tio mil ovanför jordens yta tar luften slut och den iskalla världsrymden börjar. Som tur är har vi solen som ger oss både ljus och värme. Det finns också en atmosfär som ser till att en del av värmen från solen hålls kvar på jorden. Atmosfären består av en blandning av olika gaser och vattenånga, och fungerar som glaset i ett växthus. Solvärmen som kommer in i ett växthus blir kvar där inne i stället för att reflekteras ut direkt. På samma sätt blir en del av värmen kvar runt jorden tack vare atmosfären. Det är jordens naturliga växthuseffekt och den är nödvändig för allt liv på jorden.
Skillnad mellan väder och klimat Väder är det som händer just nu gällande vind, temperatur och nederbörd. Mäter man vädret på en plats under längre tid, vanligtvis 30 år, får man information om platsens klimat.
Varför regnar det olika mycket på olika platser? Solens strålar värmer upp land och hav på jorden. När vattnet värms upp avdunstar det och stiger uppåt som vattenånga. Ju varmare luften är desto mer vattenånga kan den innehålla. När luften kyls ner bildar vattenångan moln som sedan faller ner som nederbörd i form av regn eller snö. Moln som ger nederbörd kan bildas på olika sätt. Ett sätt är när solen snabbt värmer upp ett fuktigt landområde, till exempel regnskogarna vid ekvatorn. Den varma, fuktiga luften stiger snabbt uppåt och bildar stora moln när den kyls ner högre upp. Den kalla luften kan inte behålla vattnet som då faller ner som häftigt regn, ofta tillsammans med åska. Ett annat sätt som regn kan bildas på är när fuktiga vindar träffar ett berg. Luften stiger då uppåt och kyls ner så att det börjar regna. På andra sidan berget sjunker luften igen och värms upp, så där slutar det att regna. Områden som ligger i lä bakom stora bergskedjor är därför ofta väldigt torra. Man brukar säga att de befinner sig i regnskugga.
56
Atmosfären gör att en del av värmen från solen hålls kvar och värmer jorden.
Områden bakom stora berg kan bli väldigt torra.
GEOGRAFI • KLIMAT- OCH VEGETATIONSZONER
PULS SO 6_inlaga.indd 56
2022-03-31 10:46
Varför är temperaturen olika på olika platser? Det finns kalla och varma områden på jorden. Det är främst fyra faktorer som avgör hur temperaturen blir på en plats:
1. Avståndet från ekvatorn Soltrålarna träffar olika områden på jorden med olika vinkel. Vid ekvatorn kommer solens strålar rakt uppifrån och värmer därför mer. Vid polerna kommer strålarna in med sned vinkel från sidan och värmer därför inte lika mycket. 2. Höjden över havet Luften är kallare ju högre upp man kommer. Temperaturen sjunker ungefär fem grader var tusende meter. Det är därför ofta kallare i bergsområden än på lägre platser runt omkring.
Solstrålar vid ekvatorn faller in rakt uppifrån. Det gör att det blir varmare vid dessa områden.
3. Närheten till havet Luften värms upp olika mycket beroende på om solens strålar träffar land eller hav. Det går snabbare för solens strålar att värma upp en landyta än vatten, men landytan kyls också ner snabbare. Havet tar längre tid på sig att bli varmt, men behåller värmen längre. En plats nära kusten får därför lite svalare somrar och mildare vintrar än platser längre från havet. 4. Vindar och havsströmmar Temperaturen påverkas också av vindar och havsströmmar. Havsströmmar är stora mängder havsvatten som flyttar sig långa sträckor. Strömmar som rör sig från kalla havsområden till varma tar med sig kallt vatten som kyler ner luften. Strömmar som rör sig från varma havsområden tar med sig varmt vatten som värmer luften.
Grönland
A S I E N NORDAMERIKA Go
lfs
trö
m
mm
en
EUROPA
AFRIKA EKVATORN
SYDAMERIKA
OCEANIEN
ANTARKTIS
Varm havsström Kall havsström
Ekvatorn är en tänkt linje som går runt jordklotet där det är som tjockast, halvvägs mellan nordpolen och sydpolen.
PULS SO 6_inlaga.indd 57
57 2022-03-31 10:46
Klimatzoner En klimatzon är ett stort geografiskt område där klimatet är ungefär likadant. När man ska bestämma var de olika zonerna ska börja och sluta, utgår man bland annat från hur temperaturen och nederbörden varierar över årets månader. Jorden kan översiktligt delas in i fyra olika typer av klimatzoner.
Norra p o
NORRA POLARZONEN
l ci r ke l n
NORRA TEMPERERADE ZONEN
N orra vändk ret
NORRA SUBTROPISKA ZONEN
sen
TROPISKA ZONEN Ekvatorn
S ö dra vän dk r
et sen
SÖDRA SUBTROPISKA ZONEN SÖDRA TEMPERERADE ZONEN
SÖDRA POLARZONEN S ö dra p o
l c ir ke l n
Tropisk zon Zonen ligger i ett brett bälte längs ekvatorn. Typiskt för den tropiska zonen är hög temperatur, mycket regn som faller ofta samt små skillnader mellan årstiderna.
58
Subtropisk zon
Tempererad zon
Norr och söder om den tropiska zonen ligger den subtropiska zonen. Den kännetecknas av långa, varma somrar och relativt korta, milda vintrar. Här är nederbörden mycket mindre än i den tropiska zonen.
Norr och söder om de subtropiska zonerna ligger den tempererade zonen. Den kännetecknas av tydliga växlingar mellan årstiderna. Här är medeltemperaturen lägre än i den subtropiska zonen och nederbörden är mindre än i den tropiska zonen.
Polarzon Vid polerna i norr och söder finns jordens kallaste områden – polarzonerna. Kallt hela året och lite nederbörd, då i form av snö, är typiskt för polarzonen.
GEOGRAFI • KLIMAT- OCH VEGETATIONSZONER
PULS SO 6_inlaga.indd 58
2022-03-31 10:46
Vegetationszoner Klimatet påverkar vad som växer i ett område, alltså områdets vegetation. Vegetationszonerna som du ser på kartan är indelade utifrån vilken växtlighet som är vanligast just där.
0°
Norra pol c ir
keln
EUROPA
NORDAMERIKA Norra vändk re
ASIEN
tsen
AFRIKA Ekvatorn
SYDAMERIKA OCEANIEN sen Södra vändkret
Is Tundra Berg Skog Odlad mark Stäpp Öken
lcirkeln Södra po
Inlandsis
0°
Ett tjockt täcke av is som täcker ett landområde. I dag finns inlandsis på Grönland och Antarktis.
EUROPA
AFRIKA
Tundra Ett kallt område med låg ASIEN vegetation utan skog. Ofta är marken frusen under stora delar av året (permafrost).
Bergsområde
ANTARKTIS
Skog – regnskog, barrskog, lövskog Ett större trädbevuxet område. Regnskogen är mycket tät och växer i varma områden. Där lever många olika arter av växter och djur. Barrskogens träd trivs i kyligare områden och växer i ett bälte på det norra halvklotet. Lövskogen kräver mer värme än barrskogen.
Område som ligger flera tusen meter över havet. Vegetationen OCEANIEN är mycket sparsam eller obefintlig.
Odlad jord Område där människan har anlagt åkrar och betesmark för att odla livsmedel och djurfoder.
Savann och stäpp Torra områden med högt gräs och glest utspridda buskar och träd. Savannen ligger ofta mellan regnskogen och öknen. Stäppen är torrare än savannen.
Öken Mycket torrt område av sand, sten eller klippor med lite eller ingen vegetation. Här växer bara enstaka växter som tål värme och torka.
GEOGRAFI • KLIMAT- OCH VEGETATIONSZONER
PULS SO 6_inlaga.indd 59 ANTARKTIS
59 2022-03-31 10:46
Den tropiska zonen I den tropiska zonen står solen högt på himlen hela året. Det gör att det är mycket varmt här och medeltemperaturen är över 18 grader hela året. Det är även fuktigt eftersom nederbörden är mycket hög. Olika typer av klimat som finns i den tropiska zonen är regnskogsklimat, monsunklimat och savannklimat. Regnskog och savann är vanliga vegetationstyper.
Regnskogsklimat – värme och fukt I området längs ekvatorn är medeltemperaturen över 25 grader året om och det regnar nästan varje dag. Värmen i luften gör att regnvattnet snabbt omvandlas till vattenånga och stiger uppåt. Luftfuktigheten, alltså mängden fukt i luften, är därför mycket hög. På dagen täcks himlen av stora regnmoln och framåt eftermiddagen faller regnet. Det är inte ovanligt att det regnar mer än 2 000 millimeter per år.
Kisangani, Kongo-Kinshasa
Regnskogen är rik på arter av växter och djur. De trivs i det varma och fuktiga klimatet.
60 PULS SO 6_inlaga.indd 60
2022-03-31 10:46
Monsunvindar Det finns vindar som byter riktning beroende på årstid. De kallas monsunvindar. I Sydostasien märks de tydligast. Under sommarens heta sol bildas ett stort lågtryck över de inre delarna av södra Asien. Varm, fuktig luft från Indiska oceanen och Stilla havet blåser in över land för att ersätta den luft som stigit uppåt där lågtrycket bildats. Den vinden kallas sommarmonsunen och ger stora mängder regn i Indien och Sydostasien. När monsunvindarna möter höga bergskedjor, som till exempel Himalaya, tvingas luften stiga uppåt vilket gör regnen särskilt kraftiga. På vissa platser i norra Indien kan monsunregnen därför ge flera meter regn under juni till augusti. På vintern kyls luften ner över den stora landmassan i Asien och då bildas ett högtryck där. Vinden blåser från högtrycket mot de lågtryck som nu ligger ute över havet. Den vinden kallas vintermonsunen och blåser alltså från land ut till havs. Vintermonsunen är, till skillnad från sommarmonsunen, torr och kall.
Sommarmonsunen ger stora nederbördsmängder i Sittwe, Myanmar.
Rangoon, Myanmar
sommarmonsun
vintermonsun
Lågtryck råder i ett område där lufttrycket är lägre än i andra områden i närheten på samma höjd. Högtryck råder i ett område där lufttrycket är högre än i andra områden i närheten på samma höjd.
PULS SO 6_inlaga.indd 61
61 2022-03-31 10:46
FÖRDJUPNING
1800-talets nationalism
Bildförslag överst, stor bild tvärsöver sidan: 1)Karl XII:s likfärd av Cederström.
Stora historiemålningar, som den här som visar Karl XII:s likfärd, var populära på 1800-talet. De målades för att undervisa svenskarna om deras historia.
På 1800-talet spreds en idé genom Europa: nationalismen. Den innebar att ett lands invånare först och främst skulle känna tillhörighet till sin nation och vara stolta över den. Under en stor del av historien har de flesta människor känt stark anknytning till sin gård, by, socken och kanske sitt landskap. Ofta var kyrkan den samlande punkten. Men under 1800-talet flyttade många från sin by så att känslan av tillhörighet till byn inte längre fanns kvar på samma sätt. Samtidigt spreds idén om nationalismen i Sverige. Enligt nationalismen skulle nationens folk höra samman genom språk, kultur och historia. Att använda sig av historia ansågs vara
190
ett särskilt bra sätt att göra folket nationalistiskt. Om folket berättade samma berättelser om sitt ursprung skulle det stärka sammanhållningen. Politiker gav uppdrag till författare, målare, bildhuggare, tonsättare med flera att skapa en gemensam bild av ett Sverige att vara stolt över.
Skolan fostrade nationens barn Under 1800-talet införde politikerna en allmän skola för landets barn. De beslutade också att eleverna skulle få läroböcker och bestämde vad dessa skulle innehålla. Bokförlag fick i uppdrag att ta fram läseböcker där barnen lärde sig om Sveriges geografi och historia. Skolan skulle uppfostra nationens barn till att verkligen känna sig som svenskar.
HISTORIA • 1800-TALET
PULS SO 6_inlaga.indd 190
2022-03-31 11:09
Vikingarna blev populära
Gustav Vasa som landsfader
Det skrevs massor av böcker där vikingarna beskrevs som modiga äventyrare och krigare som alla andra folk var rädda för. Många författare förstod att läsarna skulle vilja läsa berättelserna om de var spännande. De ville också gärna påminna om att de flesta nordbor antagligen hade vikingar långt tillbaka i släkten.
På 1800-talet började Gustav Vasa beskrivas som svenskarnas landsfader. Berättelserna med honom som hjälte användes som faktatexter i 1800-talets skolböcker. Tack vare Gustav Vasa hade Sverige blivit ett eget land igen. Efter att han hade besegrat danskarna byggde han upp Sverige och skapade ordning i riket, sades det. Man började fira den 6 juni bland annat till minne av att Gustav Vasa hade valts till svensk kung det datumet. Så småningom blev det Sveriges nationaldag.
Drömmar om stormaktstiden Även stormaktstiden lyftes fram. På 1800-talet var Sverige bara ett litet fattigt land uppe i norr, särskilt nu när Ryssland tagit den finska halvan av riket. Men på stormaktstiden hade de andra folken beundrat svenskarna, påstods det. Statyer över krigarkungar som Gustav II Adolf och Karl XII restes runt om i de svenska städerna.
Vikingarna blev populära även utanför Sverige. Här är en viking i en tysk opera 1876.
På 1800-talet började man sälja Gustav Adolfsbakelser till minne av Gustav II Adolfs dödsdag, den 6 november.
Skandinavismen Under 1800-talets spreds även en tanke om att de nordiska länderna skulle hålla ihop. Den kallas skandinavismen. Målningen av de tre soldaterna med flaggor från Norge, Danmark och Sverige symboliserar detta. Under 1800-talet skrevs sånger i skandinavistisk anda. En av dem är ”Du gamla du fria”. Den handlar om det gemensamma Norden och började först senare användas som svensk nationalsång. Lägg märke till hur den slutar: ”Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden!”
HISTORIA • 1800-TALET
PULS SO 6_inlaga.indd 191
191 2022-03-31 11:09
Religionen i samhället RELIGIONSKUNSKAP
Tidigare har du fått läsa om hur religion kan påverka hur människor lever sina liv. Det här kapitlet handlar om hur religion kan påverka samhället. Du kommer också att få läsa om hur samhället kan påverka religionen så att den förändras.
I tusen år var Sverige ett kristet land som styrdes med hjälpav kyrkan. I takt med att samhället förändrades har även kristendomen i Sverige förändrats. I dag lever kristendomen sida vid sida med andra religioner i vårt land, men den har fortfarande stor betydelse för värderingar, traditioner och kultur i Sverige.
192 192 PULS SO 6_inlaga.indd 192
2022-03-31 11:09
I det här kapitlet får du läsa om
• •
olika dimensioner av religion
•
vilka religioner som finns i Sverige i dag och hur man kan vara religiös på olika sätt
•
religion i media.
hur kristendomens betydelse för värderingar i samhället har förändrats
Är du kristen?
Nej, men jag är döpt i kyrkan, firar Lucia, jul och påsk och är ledig på söndagar. Jag tror nog att det finns någon större, osynlig makt som vi människor inte riktigt kan förstå oss på. Och när vi dör tror jag att vi ...
193 PULS SO 6_inlaga.indd 193
2022-03-31 11:09
Europas mest mångreligiösa land Sedan 1960-talet har Sveriges befolkning förändrats mycket. Invandring och flyktingmottagande har gjort att vårt land har blivit hem för människor med många olika religioner. Sverige är i dag ett av Europas mest mångreligiösa länder. Det är en stor skillnad mot hur det var tidigare då alla i befolkningen var medlemmar i samma lutherskt kristna kyrka.
Religiösa grupper i Sverige I Sverige är det förbjudet för staten, myndigheter eller någon annan att registrera vilken tro eller religion en medborgare har. Tro och religion är varje persons egen privatsak. Därför kan ingen säga säkert hur många människor i Sverige som har en viss tro eller religion. Men man kan räkna hur många som tillhör religiösa samfund, det vill säga församlingar och föreningar. Lutherska kristna som tillhör Svenska kyrkan är den överlägset största religionsgruppen i Sverige. Sedan några hundra år finns också judar och flera protestantiska frikyrkor, till exempel pingströrelsen, equmeniakyrkan och evangeliska frikyrkan. Men kyrkor som inte är protestantiska har också blivit stora, som katolska kyrkan och olika ortodoxa kyrkor. Islam har blivit Sveriges näst största religion efter kristendomen och det finns många olika muslimska inriktningar i Sverige. Andra religioner, som hinduism och buddhism, har relativt få medlemmar.
Frikyrkor 3% Svenska kyrkan
Ortodoxa kyrkor 1,4%
61%
Katarina kyrka och Stockholms moské vid Medborgarplatsen i Stockholm.
Diagrammet visar andel av Sveriges befolkning som tillhör religiösa samfund.
Romersk-katolska kyrkan 1% Islamiska samfund 1,5%
Inget medlemskap
31%
Sveriges buddhistiska gemenskap 0,1% Judiska centralrådet 0,1% Övriga 0,9%
Källa: Myndigheten för stöd till trossamfund 2019
200
RELIGIONSKUNSKAP • RELIGIONEN I SAMHÄLLET
PULS SO 6_inlaga.indd 200
2022-03-31 11:09
Olika sätt att vara religiös Religion kan betyda väldigt olika saker för människor. För vissa är ens religion en viktig del av vem man är, något som vägleder en i livet, ger tröst och riktning, styr ens värderingar och bestämmer hur man ser på världen. För andra är religionen en obetydlig del av ens familjehistoria som man inte tänker på och kanske knappt ens känner till. Religion är också något som för många är viktigt ibland men inte alltid. I svåra stunder, kanske när det har hänt något hemskt, är det är vanligt att människor vill samlas och sörja tillsammans. Då kan religionen fungera som ett stöd och ge tröst, även om man inte brukar se sig själv som religiös i vanliga fall. Även andra länder och religioner har genomgått en sekularisering som i Sverige. På samma sätt som det finns sekulariserade kristna i Sverige, finns det både här och i världen många sekulariserade muslimer, judar och hinduer. Det finns också många som på olika sätt blandar religioner. Kanske har man föräldrar med olika religioner eller så har man fått en religion från sin familj men tror på en annan. Det är inte så ovanligt att till exempel komma från en judisk släkt, se sig som icke-religiös, fira kristna högtider och vara intresserad av buddhistiska tankar.
I svåra stunder kan religionen ge tröst, även om man inte ser sig som religiös i vanliga fall.
När religioner möts kan traditioner blandas.
RELIGIONSKUNSKAP • RELIGIONEN I SAMHÄLLET
PULS SO 6_inlaga.indd 201
201 2022-03-31 11:09
Religion i media Eftersom religion kan betyda olika saker för olika personer, kan det vara oklart vad som menas när man säger att någon är till exempel ”muslim”. Vissa gånger kan ordet muslim användas om en person som tror på islam och följer islams regler. Andra gånger kan det användas för att beskriva en person som bara kommer från ett muslimskt land. När man hör hur det talas om religion i media är det viktigt att tänka på vilken av dessa två betydelser det är som menas. Om det till exempel berättas att det är en konflikt mellan buddhister och muslimer i ett land är det ofta den andra betydelsen som avses. I en intervju med en person som berättar om sin tro är det förmodligen den första betydelsen man menar.
Att någon tillhör en religion kan betyda:
Att personen tror på och följer den religionen. Att personen kommer från en släkt som har haft den religionen tidigare.
Dramatiska nyheter Massmedier rapporterar om religioner på samma sätt som de rapporterar om andra nyheter. Det innebär till exempel att det skrivs mer om hemska händelser, problem och konflikter än om sådant som fungerar och hör till det vanliga livet och vardagen. För den som inte själv är aktivt religiös kan det verka som att religion mest handlar om konflikter och problem. Undersökningar visar att den som har egna erfarenheter av religion och till exempel kommer från en religiös familj, ofta har en mer positiv inställning till religion än den som bara har läst och hört om det. Vi gör ofta automatiskt förenklingar och tror att det som vi hör om en person i en grupp gäller alla i den gruppen.
202
RELIGIONSKUNSKAP • RELIGIONEN I SAMHÄLLET
PULS SO 6_inlaga.indd 202
2022-03-31 16:40
Var uppmärksam på fördomar! När du tar del av nyheter om andra grupper än de du själv tillhör är det viktigt att du är källkritisk. Det är också klokt att vara uppmärksam på egna fördomar. Detta är särskilt viktigt när det handlar om olika religiösa eller etniska grupper. Här är tre viktiga saker att se upp med:
Bekräftelseförväntan Det är jobbigare att byta åsikt än att behålla den åsikt som man redan har. När vi människor tar in ny information letar vi därför ofta efter sådant som bekräftar det vi redan vet eller tror att vi vet. Tror vi redan dåligt om en religiös grupp så lägger vi märke till det negativa som vi hör om den. Men när vi hör positiva saker har vi svårare att tro på dem eller så glömmer vi helt enkelt bort det positiva. Generalisering Vi måste förenkla för att hålla reda på all information som vi får. Därför tror vi lätt att något som vi hör om en person som tillhör en grupp gäller alla i den gruppen. Detta kallas att generalisera. Det är viktigt att komma ihåg att för mycket generalisering kan leda till missförstånd och fördomar. Blanda ihop ideal och praktik För de flesta människor skiljer sig idealen från praktiken. Man vill vara lite bättre än man lyckas vara. Detta gäller också religionerna. Få religioner lyckas vara så fredliga och harmoniska som de skulle vilja vara. När vi jämför vår egen grupp med en annan finns det en risk att vi jämför de egna idealen, alltså hur vi själva skulle vilja vara i vår grupp, med den andra gruppens praktik, alltså hur de andra faktiskt agerar. Ofta gör vi detta utan att vi ens är medvetna om det. Detta kan leda till förenklingar och fördomar.
RELIGIONSKUNSKAP • RELIGIONEN I SAMHÄLLET
PULS SO 6_inlaga.indd 203
203 2022-03-31 11:09
6
PULS SO 6
PULS SO
PULS SO GRUNDBOK
PULS SO årskurs 6 innehåller elva kapitel fördelade mellan ämnena samhällskunskap, geografi, religionskunskap och historia. Ett avslutande kapitel, Klimatkunskap, tar upp de utmaningar som mänskligheten står inför när det gäller den globala uppvärmningen. Detta kapitel fungerar som en ämnesövergripande avslutning och publiceras även i PULS NO årskurs 6. PULS SO årskurs 6: PULS SO 6
PULS SO GRUNDBOK
PULS SO
PULS SO ARBETSBOK
LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB
MED WEBBÖVNINGAR
PULS SO
PULS SO 6
PULS SO
GRUNDBOK
ARBETS BOK
MED WEBBÖVN
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKA
INGAR
P
GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKA
P
HISTORIA
SAMHÄLLSKUNSKA
P
GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKA Lotta Malm Nilsson
P
HISTORIA
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP SAMHÄLLSKUNSKAP
GEOGRAFI
GEOGRAFI
RELIGIONSKUNSKAP
RELIGIONSKUNSKAP
HISTORIA Lotta Malm Nilsson
Grundbok
HISTORIA
Arbetsbok med webbövningar
Lotta Malm Nilsson
Lärarhandledning med lärarwebb
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP
PULS SO och NO är ett läromedel för årskurs 4–6. Ämnena inom SO respektive NO är samlade i årskursböcker där fakta byggs på i en tydlig progression.
GEOGRAFI
Läs mer på nok.se/puls
RELIGIONSKUNSKAP
ISBN 978-91-27-45825-3
HISTORIA
9 789127 458253
PULS SO_cover.indd Alla sidor
2022-03-31 12:59