PULS NO GRUNDBOK
BIOLOGI FYSIK KEMI
Innehåll
NATUR & KULTUR Box 27323, 102 54 Stockholm Kundservice: Tel 08-453 87 00, kundservice@nok.se nok.se
Vad är NO? 4 Vad är biologi? 4
Order och distribution: Förlagssystem, Box 30 195, 104 25 Stockholm Tel 08-657 95 00, order@forlagssystem.se fsbutiken.se Projektledare Elinor Ädling Textredaktör Gitten Skiöld Språkgranskare Maria Ramsby Guillemain Grafisk form och omslag Anita Dolmark Omslagsillustration Anders Lagerdahl Faktagranskare Ekosystem: Gerd Ouchterlony, universitetsadjunkt i biologididaktik, Linnéuniversitetet Meteorologi: Pia Hultgren, Meteorolog Ljud och ljus: Pieter Kuiper, lektor i fysik, Linnéuniversitetet Människokroppen: Anna Tüll Nyman, specialist i allmänmedicin Matens kemi och Kemikalier och kemiska reaktioner: Barbro Tyrberg, universitetsadjunkt i kemididaktik, Linnéuniversitetet
Vad är fysik? 5
BI
Biologi
FY
Fysik
KE
Kemi
Vad är kemi? 5
BI
Ekosystem 6 Ekosystem 8 Balans i ekosystemen 12 Ekosystemtjänster 14 REPORTAGE När vargen kom tillbaka 16
FY
Meteorologi 18 Lufttryck 20 Vindar 22 Moln 24 Väderprognoser 26 FÖRDJUPNING Extremt väder 28
Förlaget Natur & Kultur är en stiftelse som utan ägare kan agera självständigt och långsiktigt. Vårt mål är att genom stöd, inspiration, utbildning och bildning verka för tolerans, humanism och demokrati.
FY
Ljud och ljus 30 Ljud 32
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering är inte tillåten för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. © 2021 Berth Belfrage, Lennart Enwall, Roger Olsson, Staffan Sjöberg, Gitten Skiöld, Kerstin Wallander, Anders Thapper och Johan Skarp. Natur & Kultur, Stockholm
Eko är ljud som studsar 34 Örat och hörseln 36 Olika typer av ljud 38
Ljus 40 Ljus och skugga 42 Reflektion 44 Ögat och synen 46 FÖRDJUPNING Linser som hjälpmedel 48
Tryckt i Estland 2021 Första upplagans första tryckning ISBN 978-91-27- 45770-6
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 2
2021-04-28 11:46
BI
Människokroppen 50
KE
Cellerna 52 Huden 54
Maten består av olika ämnen 98 Surt eller basiskt 100 Syror och baser i naturen 102 FÖRDJUPNING Surt regn 104
Rörelseapparaten 58–65
Skelettet 58 Lederna 60 Musklerna 62 Blodomloppet 66 –71
Blodet 66 Blodkärlen och hjärtat 68 Immunsystemet 72–75
Kroppens försvar 72 FÖRDJUPNING Vaccinationer för alla barn 74 FÖRDJUPNING Vad kan man se i ett blodprov? 75
Matens kemi 96
KE
Kemikalier och kemiska reaktioner 106 Kemikalier hemma 108 Vad är en kemisk reaktion? 110 Mer om kemiska reaktioner 112 REPORTAGE Farliga kemikalier i naturen 114
Register 116
Andningsapparaten 76–79
Lungorna 76 REPORTAGE Hur mycket rör sig elever en vanlig dag? 79 Matspjälkningssystemet 80–85
Magen och tarmarna 80 Vad händer med middagen? 82 Levern och njurarna 84 Nervsystemet 86–91
Nervsystemet 86 Hjärnan 88 FÖRDJUPNING Reptilhjärnan vill spela och scrolla 90 Fortplantningssystemet 92–95
Att börja bli vuxen 92 Flickor 94 Pojkar 95
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 3
2021-04-28 11:46
Vad är NO? NO är en förkortning av naturorienterande ämnen. Med hjälp av de tre ämnena biologi, fysik och kemi kan vi förstå och förklara vår omvärld. När vi förstår hur vår omvärld fungerar, hur den är uppbyggd och varför olika saker ser ut som de gör, kan vi människor hjälpa till att föra utvecklingen framåt på ett bra sätt.
NO-ämnena hör ofta ihop. Ett exemel är när vi lär oss om kroppen. Inom biologi pratar vi om organen och hur de samarbetar. Inom kemi undersöker vi vad som händer med maten vi äter och hur den bryts ner till mindre delar. Inom fysik studerar vi hur ögats lins bryter ljuset på näthinnan och hur vi använder liknade linser i vår vardag för att till exempel se bättre.
BIOLOGI
Vad är biologi? Biologi betyder läran om allt som lever. I ämnet biologi får du veta mer om hur naturen och din kropp fungerar och hur du ska ta hand om naturen och dig själv.
I den här boken får du studera hur växter, svampar och djur är beroende av varandra i ekosystem. Små förändringar i samspelet kan ge stora förändringar i näringskedjorna. Du får också svar på hur organen i din kropp samarbetar och vad du kan göra för att du ska må bra.
4 PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 4
2021-04-28 11:46
Vad är fysik?
FYSIK
I ämnet fysik tar vi reda på och förklarar olika fenomen runt omkring oss, till exempel hur saker kan falla, hur ljud sprider sig eller hur elektricitet bildas. Genom att göra undersökningar och läsa om vad andra har upptäckt får vi hjälp att förstå sådana fenomen.
I den här boken får du läsa om hur luften i atmosfären kan bilda olika typer av väder. Du får också läsa om hur ljud och ljus breder ut sig och kan reflekteras. Du får även svar på hur en ishockeyspelare kan ha fyra skuggor och varför du ser blixten innan du hör ljudet från åskmullret.
KEMI
Vad är kemi? I kemi undersöker vi hur olika ämnen byggs upp, hur nya ämnen kan bildas och hur ämnen kan separeras från varandra.
I den här boken får du läsa om kemikalier som ofta finns hemma och hur de bör förvaras på ett säkert sätt. Du får också läsa om vad som händer med maten vi äter från att den kommer in i kroppen tills det sista av den kommer ut. Viss mat är sur och annan basisk – här får du svar på varför.
5 PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 5
2021-04-28 11:46
Min kompis säger att om en mus äter gräs och ett vildsvin äter musen kallas det för en näringskedja. Men när vildsvinet dör är det väl ingen näringskedja Två tjejer och en kille tittar på gren. Fjäril.
Ekosystem BIOLOGI
Det finns liv nästan överallt på jorden, ända från de djupaste haven till de högsta bergstopparna. Naturen kan se mycket olika ut, både över världen och inom Sverige.
Klimatet har stor betydelse för hur naturen ser ut. Hur varmt det är och hur mycket vatten det finns avgör vilka växter som kan överleva. Utan växter att äta klarar sig inte djuren. Det här kapitlet handlar om att växter och djur är beroende av och påverkar varandra i ekosystem.
6 PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 6
2021-04-28 11:46
näringskedja län Finns
I det här kapitlet får du läsa om
• • • • •
ekosystem näringskedjor och näringsvävar kretslopp i naturen ekosystemtjänster hur människan kan påverka ekosystem.
Vad skulle hända om alla fjärilar försvann?
Då skulle kanske skogen också försvinna?
Hur kan skogen försvinna för att fjärilar försvinner?
7 PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 7
2021-04-28 11:47
Både en stor skog och en liten sjö är ekosystem.
Ekosystem Ett ekosystem består av ett område i naturen och allt som finns där. Alla levande varelser ingår i ekosystemet. Det gör även marken, luften, vattnet och allt annat som växterna och djuren använder för att kunna leva. Ett ekosystem kan vara litet, till exempel en stubbe i skogen eller en rinnande bäck. Det kan också vara väldigt stort. Man kan säga att hela jorden är ett gigantiskt ekosystem. Det är vi människor som drar gränser mellan olika ekosystem för att det ska bli lättare att beskriva dem.
Så fungerar ett ekosystem Ekosystem kan se mycket olika ut och innehålla helt skilda växter och djur. I varje ekosystem samspelar växter, djur, svampar och bakterier med det klimat som skapas av marken, luften och mängden vatten som finns i området.
8
Många arter har anpassat sig till det ekosystem de lever i. Den här insekten har samma färg och form som ett blad.
BIOLOGI • EKOSYSTEM
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 8
2021-04-28 11:47
Näringskedjor I ett ekosystem samspelar växterna och djuren i olika näringskedjor. En näringskedja visar hur näringsämnen vandrar genom växter och djur. Energin som allt levande behöver kommer från solen. Energin vandrar sedan vidare från växter till djur i en näringskedja. Först i kedjan finns alltid en växt som tillverkar druvsocker med hjälp av energin i solljuset och koldioxid från luften. Växterna kallas producenter eftersom de producerar, alltså tillverkar, näring i ekosystemet. Växterna äts av djur som kallas växtätare. De kan i sin tur bli mat till rovdjur. Både växtätare och rovdjur kallas konsumenter. De konsumerar, alltså använder, näringen som växterna har producerat. Utan solen och de gröna växterna skulle inte ekosystemen fungera.
Alger och växtplankton är viktiga producenter av näring i sjöar och hav.
Näringskedja
växt producent
växtätare konsument
rovdjur konsument
Bilden visar hur energin från solen går vidare i en näringskedja. Växten fångar solenergin som först förs vidare till växtätaren och sedan till rovdjuret.
BIOLOGI • EKOSYSTEM
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 9
9 2021-04-28 11:47
REPORTAGE
När vargen kom tillbaka
Vargarna i Yellowstone utrotades, men återinfördes för att bevara näringsväven.
Att rovdjur försvinner från ett ekosystem kan få stora konsekvenser. Det upptäckte man i naturreservatet Yellowstone och beslutade därför att återinföra vargen.
Det är höstmorgon i Yellowstones nationalpark i USA. Från en utsiktsplats på en liten kulle ser du ut över en bred, öppen dalgång. Gräset i dalen är visset och gult. Det rinner en å där nere, som ett mörkt, slingrande streck i allt det gula. Någonting rör sig vid stranden av ån, men det dröjer innan det blir så ljust att du kan se vad det är. Vargar! Några hundra meter från kullen har fyra vargar samlats runt ett byte. Kanske är det resterna av en hjort som flocken dödade för några dagar sedan. Ibland bråkar vargarna lite med varandra, mest på lek. Ibland släpar de med sig sitt byte ett stycke. Mest står de stilla och äter. De bryr sig inte ett dugg om att det är människor i närheten.
16
Yellowstone är världens äldsta nationalpark. Naturen har varit skyddad sedan 1872. Nationalparken är stor – nästan lika stor som Skåne. Här är det ganska lätt att få möta både varg och björn. Men så har det inte alltid varit. Vargen sågs som ett skadedjur och utrotades i början av 1900-talet.
Naturen blev rikare På 1990-talet planterade man ut vargar i Yellowstone igen, trots att många trodde att vargarna skulle döda och utrota alla hjortar i parken. Så blev det inte. I stället blev naturen i Yellowstone rikare när vargen kom tillbaka. Växtligheten i dalgångarna blev frodigare. Bävern, som varit mycket sällsynt i parken, började sprida sig igen och småfåglarna blev fler.
BIOLOGI • EKOSYSTEM
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 16
2021-04-28 11:47
När hjortarna blev färre fick bävrarna tillgång till mer mat och blev fler.
Hjortarna blev färre och betade inte av alla buskar och träd.
Det hade funnits så många hjortar i Yellowstone att maten inte räckt åt alla under vintern. Många hjortar hade dött av svält. När vargarna kom tillbaka dödade de visserligen många hjortar, men hjorten utrotades inte. Eftersom hjortarna nu blev färre fanns det gräs och löv att beta för alla som var kvar. Hjortar tycker om asplöv och de hade ätit upp nästan all asp längs stränderna i Yellowstone. Det gjorde att bävern fick svårt att överleva. Bävern lever av aspens bark under vintern. Med varg i parken tvingades hjortarna att hålla sig i rörelse för att inte bli upptäckta och dödade. De kunde inte bara beta asp vid stränderna längre. Därför växte aspsnåren vid stränderna upp och gav bävrarna mer mat. De spred sig över Yellowstone igen. Där bävrar bygger sina dammar skapas dessutom bra livsmiljöer för andra arter, till exempel grodor.
När hjortarna började röra sig på ett nytt sätt fick flera buskar och träd en chans att växa. Mer buskar och träd betyder fler insekter och fler gömställen. Därför blev det även fler fåglar i Yellowstone när vargen kom tillbaka.
Rovdjur är viktiga för ekosystemet Rovdjuren i toppen av näringskedjorna påverkar inte bara sina bytesdjur. De förändrar hela ekosystem där de lever. Forskare på många håll i världen har kunnat visa att naturen ofta blir fattigare om de stora rovdjuren försvinner. Yellowstone är ett bra exempel på att naturen kan bli rikare igen om rovdjuren får komma tillbaka. Morgonen i Yellowstone är över. Vargarna har ätit sig mätta och ger sig av mot skogen på andra sidan ån. Du ser bara ryggarna på dem när de springer iväg. Du tittar upp från din kikare och ser dig omkring. I sluttningen bakom dig lufsar en stor grizzlybjörn. BIOLOGI • EKOSYSTEM
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 17
17 2021-04-28 11:47
Ljud och ljus FYSIK
Ett fyrverkeri lyser upp natthimlen. Raketerna tjuter när de skjuts iväg. Så blir det alldeles tyst och du ser en stor, vacker färgexplosion. Någon sekund senare hör du smällen.
När raketerna lyser upp himlen syns många olika färger och ljus som sprider sig åt alla håll. Ibland syns spegelbilder av fyrverkeriet i vattnet. Under korta stunder, mellan alla raketuppskjutningar, är det helt mörkt. Då ser du inte någonting alls. Hela upplevelsen består av ljus som kommer till dina ögon och ljud som kommer till dina öron.
30 PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 30
2021-04-28 11:48
I det här kapitlet får du läsa om
• • • •
ljudkällor hur ljud breder ut sig och reflekteras ljuskällor hur ljus breder ut sig och reflekteras.
Jag vågar inte titta.
Det höga ljudet skrämmer mig.
31 PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 31
2021-04-28 11:49
Ljud När någon knäpper på en gitarrsträng börjar strängen vibrera, alltså svänga fram och tillbaka. Då uppstår ett ljud. För att du ska kunna höra ljudet måste det på något sätt gå från strängen till dina öron.
Ljud är vibrationer
När gitarrens strängar börjar vibrera, börjar luftmolekylerna närmast strängarna också vibrera.
Luften består av molekyler. När strängen vibrerar knuffar den till luftmolekylerna i närheten, så att de också börjar att vibrera. Molekylerna i luften trycks ihop av vibrationerna. De blir tätare på vissa ställen och glesare på andra. Det gör att ljudet går som i en våg genom luftens molekyler. Om man kunde se luften mellan strängen och örat skulle det se ut ungefär så här:
Ljudkällan får ljudet att röra sig som en våg genom luftens molekyler.
Ljudkällor ger ljudvågor Gitarrsträngen som ger ifrån sig ljud är ett exempel på en ljudkälla. Ljudet du hör beror alltså på att vibrationer från ljudkällan rör sig som vågor av ljud genom luftens molekyler till ditt öra. Ljudvågorna sprider sig genom luften i alla riktningar. Därför kan du höra ljuden från gitarren var du än befinner dig i ett rum.
32
FYSIK • LJUD OCH LJUS
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 32
2021-04-28 11:49
Ljud i andra ämnen De flesta ljud som vi hör kommer till våra öron genom luften, men ljudvågor kan röra sig genom andra ämnen också. Du kan till exempel höra ljud i vatten. Där transporteras ljudet med hjälp av vattnets molekyler. Ljud rör sig även i trä och metall. Du kan be en klasskamrat att försiktigt skrapa med naglarna mot ett bord av metall eller trä. Du hör nästan ingenting, men ser rörelsen. Lägg ditt öra mot bordet. Hur låter det?
Hur låter skrapljudet när du har örat mot bordet, jämfört med när du bara hör det i luften?
Ljudets hastighet Ljud rör sig fort i luften. Det går att räkna ut hastigheten genom att mäta hur lång tid ljudet behöver för att färdas en viss sträcka. Ljudets hastighet i luft är ungefär 340 m/s. Det betyder att ljudet flyttar sig 340 meter varje sekund. Det blir ungefär 1 km på 3 sekunder. Ljudet rör sig olika fort i olika ämnen. I vatten rör sig ljudet mycket fortare än i luften. I trä och metall rör sig ljudet ännu snabbare.
Ämne luft
Hur långt tid tar det för ljud att färdas 2 km i luften?
Ljudets hastighet 340 m/s
vatten
1 500 m/s
trä
4 000 m/s
glas
4 500 m/s
järn
5 000 m/s
Under vattenytan låter ljudet annorlunda. Det beror på att våra öron är anpassade för att höra ljud i luft.
FYSIK • LJUD OCH LJUS
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 33
33 2021-04-28 11:49
Ljus Runt omkring dig finns ljus och saker som lyser. Det kan vara solen, en lampa eller ett stearinljus som brinner. Vi kallar något som sänder ut ljus för en ljuskälla. Den viktigaste ljuskällan för oss på jorden är solen.
Ljuset breder ut sig Ljus kan beskrivas som strålar. Från en ljuskälla breder ljus ut sig i alla riktningar, om inget är i vägen. Ett sätt att beskriva ljusets väg från ljuskällan är att rita strålar. Intill ljuskällan är strålarna nära varandra. Sedan går de isär mer och mer. Det är därför som ljusfläcken från en lampa blir större och större ju längre bort från lampan den är. Samtidigt blir ljusfläcken svagare, eftersom samma ljus sprider ut sig över en större yta.
När du ritar hur ljusstrålar breder ut sig från en ljuskälla kan en linjal vara till bra hjälp.
40
Solen är vår viktigaste ljuskälla.
Ljuset från ficklampan breder ut sig och bildar en större ljusfläck mot träden.
FYSIK • LJUD OCH LJUS
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 40
2021-04-28 11:49
Hur kommer det sig att man ser blixtarna innan man hör åskan?
Ljusets hastighet Ljusets hastighet är nästan 300 000 kilometer per sekund. Det är lika snabbt som om du skulle åka fram och tillbaka från jorden till månen på två och en halv sekund. Det finns förmodligen ingenting i hela universum som kan röra sig snabbare än ljuset. Under ett åskväder bildas blixtarna och det mullrande åskljudet samtidigt. Ändå ser du blixten innan du hör ljudet från åskan. Det beror på att ljus färdas mycket snabbare än ljud.
Ljuset skulle kunna hinna sju varv runt jorden på en sekund.
Från solen till jorden Det tar 8 minuter och 19 sekunder för ljuset att färdas från solen till jorden.
FYSIK • LJUD OCH LJUS
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 41
41 2021-04-28 11:49
Kemikalier och kemiska reaktioner KEMI
I kemiska reaktioner bildas nya ämnen. Med hjälp av sådana reaktioner har allt i din kropp byggts upp. Genom kemiska reaktioner kan vi också skapa konstgjorda ämnen. Dessa kallas ofta för kemikalier.
Många gånger använder vi kemikalier utan att vi tänker på det. De finns till exempel som tillsatser i mat och som färgämnen i våra kläder. Det är viktigt att man vet hur man ska använda olika kemikalier, eftersom en del av dem kan vara skadliga för människor och naturen.
106 PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 106
2021-04-28 11:54
I det här kapitlet får du läsa om
• • • •
kemikalier hemma märkning av kemikalier kemiska reaktioner förbränning och fotosyntes.
Vad händer i det här glaset?
Det är väl en kemisk reaktion, eftersom det bubblar?
Jag har hört att det pågår kemiska reaktioner typ överallt.
107 PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 107
2021-04-28 11:54
Kemikalier hemma I våra hem har vi många saker som innehåller kemikalier. Ämnen som är sura eller basiska kan till exempel användas för att göra rent på olika sätt. Citronsyra och ättika är kemikalier som används för att få bort kalkavlagringar. Det fungerar eftersom kalk löses upp när det kommer i kontakt med någonting surt. I maskindiskmedel finns i stället basiska ämnen. De hjälper till med att förstöra fett och gör på så sätt disken ren.
Citronsyra eller ättika kan användas för att lösa upp kalk.
Farosymboler Många kemikalier kan vara skadliga om de används på fel sätt. Därför märks förpackningarna med olika farosymboler. Vanligt diskmedel är ofta märkt med ett utropstecken som betyder ”skadligt”. Om man använder diskmedlet till att diska är det förstås inte farligt. Men det kan vara skadligt att få det i ögonen eller att svälja det. Andra saker i hemmet som har farosymboler är bland annat tvättmedel, målarfärg, propplösare, aceton och lacknafta.
Förpackningar som innehåller skadliga kemikalier märks med farosymboler.
Lock med barnskydd Barn som blir förgiftade är ofta 1–3 år gamla. I den åldern upptäcker barnet sin omgivning och smakar gärna på olika saker. Därför har förpackningar med skadliga kemikalier ett speciellt lock som är svårt att öppna för ett litet barn. Kemikalier ska dessutom stå på ställen som barn inte kommer åt. På Giftinformationscentralens webbplats kan man läsa mer om kemikalier. Där finns också råd om vad man ska göra om någon riskerar att skadas av en kemikalie.
108
Vissa förpackningar har barnsäkra lock.
KEMI • KEMIKALIER OCH KEMISKA REAKTIONER
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 108
2021-04-28 13:28
Märkning och förvaring av kemikalier Det finns nio olika farosymboler som kemikalier kan vara märkta med. De här fyra är vanligast bland de kemikalier vi kan ha hemma:
Skadligt Det som är märkt med ett utropstecken kan vara farligt om man till exempel andas in det, får det på huden eller sväljer det. Om något är farligt vid förtäring, alltså om man äter det, ska det alltid förvaras så att små barn inte kan komma åt det.
Frätande Kemikalier som är mycket sura eller mycket basiska kan fräta på huden eller i ögonen. Om man får ett frätande ämne i ögonen ska man skölja dem med mycket vatten i minst 5 minuter. Frätande kemikalier ska förvaras så att små barn inte kan komma åt dem.
Miljöfarlig Ämnen som märks med den här symbolen kan påverka livet i naturen och förgifta växter och djur. Därför är det viktigt att man förvarar sådana ämnen så att de inte kan läcka ut i naturen. Man får aldrig hälla ut ett miljöfarligt ämne i vasken eller toaletten. Det som inte används ska lämnas in på speciella miljöstationer.
Brandfarlig Brandfarliga ämnen kan lätt börja brinna. Då utvecklas massor av energi från ämnet. Vissa ämnen bildar också farliga gaser när de brinner. Ämnen som är märkta med den här symbolen ska förvaras så att de inte utsätts för värme.
KEMI • KEMIKALIER OCH KEMISKA REAKTIONER
PULS NO 5_grundbok_inlay.indd 109
109 2021-04-28 11:54
5
PULS NO 5
PULS NO
PULS NO GRUNDBOK
PULS NO årskurs 5 innehåller sex kapitel fördelade mellan ämnena biologi, fysik och kemi. I grundboken inleds varje kapitel med ett startuppslag som aktiverar förkunskaper och väcker intresse. Faktatexterna har tydliga rubriker och löpande förklaringar av begrepp, vilket underlättar läsförståelsen. Foton och illustrationer konkretiserar innehållet i texten.
PULS NO årskurs 5: PULS NO 5
PULS NO GRUNDBOK
PULS NO
PULS NO
PULS NO 5
ARBETSBOK
LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB
MED WEBBÖVNINGAR
PULS NO 5
PULS NO
GRUNDBOK
PULS NO ARBETS BOK
MED WEBBÖVN
INGAR
BIOLOGI FYSIK KEMI
BIOLOGI FYSIK Janna Malmgren
KEMI
BIOLOGI BIOLOGI
FYSIK FYSIK
KEMI KEMI Janna Malmgren
Grundbok
Arbetsbok med webbövningar
Malin Bolin
Lärarhandledning med lärarwebb
PULS NO och SO är ett läromedel för årskurs 4–6. Ämnena inom NO respektive SO är samlade i årskursböcker där fakta byggs på i en tydlig progression.
BIOLOGI
Läs mer på nok.se/puls
FYSIK KEMI ISBN 978-91-27-45770-6
9 789127 457706
PULS NO 5_grundbok_cover.indd Alla sidor
2021-06-02 09:17