9789127457461

U C S L CÉ A T

TALSUCCÉ ÅK 6

Talsuccé ger eleverna en tydlig plan för att tala och samtala i olika situationer. De tränar på muntliga framställningar på ett sätt som stärker deras retorik. Boken består av sex fristående kapitel som alla är uppbyggda enligt samma arbetsgång.

Pär Sahlin

ÅK 6

U C S C L É A T ÅK 6

Förstå Förstå det typiska för det muntliga framförandet.

Förbereda Träna på att tala och agera som en förberedelse inför ett eget muntligt framförande. Börja planera det muntliga framförandet.

Formulera Strukturera och formulera den text som ska framföras.

Framföra Framför texten med stöd av talmanus och genom att använda olika retoriska knep för att nå mottagarna.

Sist i boken finns Lilla uppslaget med tips och råd, bland annat om att använda rösten och kroppsspråket, och att ta hjälp av rekvisita, talmanus och tekniska hjälpmedel vid muntliga framställningar.

Talsuccé är ett läromedel för åk 4–6 som ger eleverna retoriska strategier för att tala och samtala.

Boken fortsätter på webben

ISBN 978-91-27-45746-1

Pär Sahlin 9 789127 457461

talsuccé_åk 6_cover.indd Alla sidor

2019-10-11 12:46

Klart för talsuccé!

Jag antar att du svarar ja på den frågan.

Men på hur många olika sätt kan du framföra något muntligt?

Den frågan är inte lika lätt att svara på. Det finns nämligen massor av olika sätt och situationer. I en del muntliga framföranden ska du berätta en spännande historia, medan du i andra ska informera om något som du har sett, läst eller hört. I vissa muntliga framföranden ska du resonera om en fråga eller argumentera för en åsikt medan du i andra ska ställa frågor, samtala och diskutera med andra i grupp. Och ibland är det viktigare att du lyssnar aktivt än att du talar själv!

I den här boken kommer du att få lära dig om olika situationer då du ska tala med och inför andra. Du kommer att få hjälp med att förbereda och genomföra olika slags redovisningar och tal. Du kommer också att få göra flera roliga, intressanta och spännande tala­ och lyssna­ övningar tillsammans med dina klasskamrater. Kom ihåg: ju mer du tränar på att tala, desto större talsuccé kommer det att bli!

KAN DU TALA?

Lycka till med talandet!

Pär Sahlin

talsucce_åk 6_textsection.indd 3

2019-10-18 13:20

INNEHÅLL Muntliga berättelser Orfeus och Eurydike 9

Läs och lyssna på berättelsen.

Förstå 12

Svara på frågor om den muntliga berättelsens struktur och språk.

Förbereda 17

Gör övningar och börja förbereda en muntlig berättelse.

Formulera 20

Skriv en egen version av en muntlig berättelse.

Framföra 22

Framför en muntlig berättelse med talmanus som stöd.

Framföra 34

Framför tankar och åsikter i ett strukturerat samtal.

Dikter för högläsning Sluta tjata 36 Nationella provet 37

Läs och lyssna på dikterna.

Förstå 38

Svara på frågor om den muntliga diktens struktur och språk.

Förbereda 43

Gör övningar och börja förbereda en muntlig berättelse.

Formulera 46

Skriv en dikt.

Strukturerade samtal

Framföra 48

Fröåkerskolans nyhetspodd 24

Framför en muntlig dikt med talmanus som stöd.

Läs och lyssna på det strukturerade samtalet.

Förstå 26

Svara på frågor om det struk­ turerade samtalets struktur och språk.

Förbereda 30

Gör övningar och börja förbereda en muntlig berättelse.

Formulera 32

Skriv tankar och åsikter kring de frågor som samtalet ska handla om.

talsucce_åk 6_textsection.indd 4

Informerande tal Grand Canyon – världens äldsta historiebok 51

Läs och lyssna på det informerande talet.

Förstå 52

Svara på frågor om det informerande talets struktur och språk.

2019-10-18 13:20

Förbereda 57

Förbereda 91

Gör övningar och börja förbereda en muntlig berättelse.

Gör övningar och börja förbereda en muntlig berättelse.

Formulera 60

Formulera 94

Skriv ett informerande tal.

Skriv och rita ett bildmanus.

Framföra 62

Framföra 96

Framför ett informerande tal med talmanus som stöd.

Spela in en reklamfilm utifrån ett bildmanus.

Argumenterande tal

Lilla uppslaget

Låt alla barn få gå i skolan! 67

Använda rösten 98

Läs och lyssna på det argumenterande talet.

Använda kroppsspråket 99

Förstå 68

Svara på frågor om det argumenterande talets struktur och språk.

Förbereda 73

Gör övningar och börja förbereda en muntlig berättelse.

Formulera 76

Skriv ett argumenterande tal.

Framföra 78

Framför ett argumenterande tal med talmanus som stöd.

Reklamfilm De talande grottorna 82

Bra disposition 100 Använda talmanus 101 Använda rekvisita 104 Använda tekniska hjälpmedel 104 Retorik 105 Använda bildspråk och stilfigurer 106 Söka information och använda källor 108 Källkritik 110 Respons 111 Inspirationshjälpen 114 Våga prata 115

Läs och lyssna på bildmanuset.

Extra material 118

Förstå­ 84

Författarintervju 119

Svara på frågor om reklamfilmens struktur och språk.

talsucce_åk 6_textsection.indd 5

2019-10-18 13:20

SÅ HÄR ARBETAR DU I TALSUCCÉ TALSUCCÈ BESTÅR av sex kapitel. Varje kapitel i boken är uppbyggt

på samma sätt och har samma rubriker. Här får du lära dig lite mer om vad du ska göra under varje rubrik.

TEXT Först i varje kapitel finns en eller flera texter, som är typiska för det muntliga framförande du ska lära dig mer om. Genom att läsa och lyssna på en text lär du dig mer om talsituationen och den typ av text du ska framföra.

Förstå I det här avsnittet får du arbeta på egen hand eller tillsammans med en kamrat för att förstå det typiska för den text du ska framföra. Du kommer att få lära dig vilket syfte texten har (till exempel att informera) och i vilka sammanhang du kan höra eller läsa texten. Du får även lära dig om den muntliga textens struktur och språk. I avsnittet får du också svara på frågor om texten som du har läst och lyssnat på.

Förbereda Efter att du har lärt dig det viktigaste om texttypen kommer du att få förbereda dig på olika sätt inför ditt muntliga framförande.

Du får göra olika övningar där du tränar dig i att tala och agera.

Arbetet får du göra i par eller i grupp. Du får även börja planera ditt muntliga framförande, till exempel genom att välja ett ämne.

6 Så här arbetar du i Skrivsuccé

talsucce_åk 6_textsection.indd 6

2019-10-18 13:20

Formulera Under denna rubrik får du skriva den text du ska framföra. Du får även möjlighet att få respons på din text och att ge respons på en kamrats text.

Framföra När du har kommit så här långt är det snart dags för ditt muntliga framförande. Men innan det får du några sista tips och råd att tänka på. Det kan vara att memorera texten, variera din röst eller skapa manuskort. Så småningom är du redo att framföra din text!

Lilla uppslaget och Extramaterial Sist i boken hittar du Lilla uppslaget och Extramaterial.

Lilla uppslaget kan du använda när du ska skriva och fram­­föra dina texter. Här får du bland annat tips och råd om hur du an­ vänder rösten och ditt kroppsspråk i ett muntligt framträdande.

Du får också lära dig om hur du kan använda rekvisita, talmanus och tekniska hjälpmedel när du framför en text. I Lilla uppslaget finns även exempel på språkliga knep att använda när du talar.

Avsnittet Extramaterial presenterar innehållet i det digitala ­material som finns på nätet och som du kan använda dig av. ­

Arbetsredskap När du skriver dina texter kan du använda dig av penna och/ eller dator. En del tycker om att först skriva med penna för att sedan renskriva texten på dator. Andra vill skriva på dator hela tiden medan vissa vill skriva allt med penna. Du och din lärare kan tillsammans bestämma vilket som passar dig bäst.

7

talsucce_åk 6_textsection.indd 7

2019-10-18 13:20

STRUKTURERADE SAMTAL I skolan läser du olika typer av texter, till exempel berättelser, dikter, faktatexter och tidningstexter.

Ibland får du också i uppgift att samtala och diskutera om något som du har läst. Här är ett utdrag från en podcast där några elever samtalar om en nyhetsartikel som de har läst.

� Du kan läsa nyhetsartikeln i Skrivsuccé åk 6 eller på nok.se.

Fröåkerskolans nyhetspodd Sam:

Hej alla lyssnare och välkomna till Fröåkerskolans nyhetspodd. Jag heter Sam och med mig i studion har jag Leah, Minna och Fred. I dag ska vi samtala om nyhetsartikeln ”Idrott och kultur i en skön förening” i Bladet. Minna, du kan väl i korta drag berätta vad nyhetsartikeln handlar om.

Minna:

Ja, det kan jag göra. I artikeln får vi veta att det har startats ett läs- och idrottsprojekt som heter ”Simma och läs”. Alla barn och ungdomar som antar utmaningen att simma 4 000 meter i månaden får en bok. Syftet med projektet är att få fler unga att läsa och idrotta.

Sam:

Det låter som ett intressant projekt. Eller vad säger ni andra? Tror ni att projektet ”Simma och läs” kommer att locka fler att läsa och idrotta?

24

talsucce_åk 6_textsection.indd 24

2019-10-18 13:21

Leah:

Jag tycker att det är bra eftersom många kan anta utmaningen.

Att simma 4 000 meter i månaden klarar de flesta.

Fred:

Inte jag! Jag är värdelös på att simma!

Sam:

Så du tycker inte att projektet är bra, Fred?

Fred:

Jo, det är bra, men lite tråkigt att det bara gäller simning.

Det hade varit bättre om alla idrotter hade fått vara med i projektet.

Minna:

Jag håller med Fred. I mitt handbollslag är det inte så många som läser. Om alla hade fått en bok kanske fler hade börjat läsa.

Leah:

Fast jag tänker att det ändå är bättre än inget projekt alls.

Förhoppningsvis kan fler sporter få vara med nästa år.

Sam:

Tror ni att fler kommer att börja läsa och idrotta tack vare projektet?

Fred:

Om jag ska vara ärlig, så är jag skeptisk. Risken finns att alla antar utmaningen och får en bok, men sedan struntar i att träna. Jag menar, hur ska de hålla koll på att alla gör som de har lovat?

Leah:

Jag är mer orolig att de kommer att träna, men glömma att läsa boken. Därför är det bra att simmarna i simklubben kommer att blogga om böckerna.

Minna:

Hur menar du nu? Att bara för att simmarna bloggar om böckerna kommer fler att läsa?

Leah:

Ja, kanske. Några av simmarna som ska blogga är Sveriges bästa simmare. De är lite av kändisar som många av de yngre ser upp till. Om de läser kommer de yngre också göra det.

Sam:

Där har du en poäng, Leah.

Fred:

Jag hör vad du säger, Leah, men jag är fortfarande inte säker på att det kommer bli så.

Sam:

Som ni märker tycker några av oss att projektet är ett bra sätt att locka fler att läsa och idrotta, medan några är mer skeptiska. Vi på Fröåkerskolans nyhetspodd kommer självklart följa upp vad som händer framöver. Tack för att ni ville vara med i studion, Leah, Minna och Fred. Och tack till er som lyssnade.

25

talsucce_åk 6_textsection.indd 25

2019-10-18 13:21

Förstå DU KOMMER NU

att få lära dig mer om strukturerade samtal.

VAD ÄR ETT STRUKTURERAT SAMTAL? I ett strukturerat samtal diskuterar flera personer en frågeställning. Ofta utgår man från till exempel en text eller film som man har läst eller sett. För att det ska bli ett intressant och strukturerat samtal är det bra om det finns någon som inleder diskussionen, och någon som avslutar genom att ­sammanfatta vad man talat om. Man behöver också se till att alla får komma till tals, och att man håller tiden.

Det strukturerade samtalets struktur Ett strukturerat samtal består en inledning, en fördjupning och en avslutning.

Läs och svara på uppgifterna. Arbeta gärna med en kamrat.

Inledning I inledningen av samtalet kan det vara bra att ge en bakgrund till det som ni ska samtala om. Det kan till exempel vara att ­presentera det ämne som samtalet ska handla om, eller förklara vilken bok eller film ni ska ­diskutera.

Därefter presenterar ni den fråga som gruppen ska diskutera. Den som ­presenterar frågan kan också presentera sin åsikt i ­frågan.

1. På vilket sätt inleder Sam diskussionen?

Varför är hans sätt att inleda diskussionen bra?

I dag ska vi samtala om nyhets­artikeln ”Idrott och kultur i en skön förening” i Bladet.

Det låter som ett intressant projekt. Eller vad säger ni ­andra? Tror ni att projektet ”Simma och läs” kommer att locka fler att läsa och idrotta?

26 Strukturerade samtal

talsucce_åk 6_textsection.indd 26

2019-10-18 13:21

F Fördjupning I fördjupningen får alla möjlighet att fram­föra sina tankar och åsikter. När du ­presenterar din åsikt ska du också kunna underbygga den med hjälp av argument.

2. Vad tycker Fred om projektet? Vilket eller vilka argument har han för sin åsikt?

För att samtalet ska flyta på bra är det viktigt att lyssna på varandra, till exempel genom att ställa följdfrågor.

Jag tycker att det är bra ­eftersom många kan anta ­ut­maningen. Att simma 4 000 meter i ­månaden klarar de flesta.

Så du tycker inte att ­projektet är bra, Fred?

3. Hitta fler ställen i texten där det finns ­möjlighet att ställa f­ öljdfrågor. Vilka följd­frågor skulle du ställa?

Du kan också be någon förklara om du inte förstår.

Det bidrar ofta till att diskussionen fördjupas.

4. Vad använder Leah för argument för att s­ vara på Minnas fråga om de bloggande simmarna?

I diskussionen behöver ni inte hålla med ­varandra. Det blir ofta intressanta och ­spännande ­samtal om ni har olika åsikter.

Men tänk på att hålla god ton i samtalet.

Jag hör vad du säger, Leah, men jag är fortfarande inte ­säker på att det kommer bli så.

5. På vilket sätt tycker du att ungdomarna i podcasten håller en god ton?

För att det ska bli ett bra samtal är det viktigt att ni lyssnar på varandra och låter alla komma till tals.

6. Ge ett exempel från podcasten där det märks att ungdomarna lyssnar på varandra.

Avslutning I avslutningen kan någon kort sammanfatta det ni har talat om.

7. Vad mer gör Sam i avslutningen av ­podcasten, utöver att sammanfatta ­diskussionen?

Som ni märker tycker några av oss att projektet är ett bra sätt att locka fler att läsa och idrotta, medan några är mer skeptiska.

27

talsucce_åk 6_textsection.indd 27

2019-10-18 13:21

ARGUMENTERANDE TAL Du lever i ett demokratiskt samhälle. Det betyder att du har rätt att uttrycka dina åsikter och tankar.

Om du vill övertyga andra om att din åsikt är rätt kan du till exempel hålla ett tal. Här är ett tal som Kian höll för sin klass när de läste om mänskliga rättigheter och barnkonventionen på samhällskunskapen.

talsucce_åk 6_textsection.indd 66

2019-10-18 13:21

Låt alla barn få gå i skolan!

Jag erkänner. Det finns dagar då jag inte vill gå till skolan. Dagar då jag hellre stannar hemma och glor på serier och glufsar i mig glass än skriver glosprov. Men de senaste veckorna har jag längtat till skolan varje dag. Hur kommer det sig? Vad är det som gör att jag känner sådan glädje över att gå till skolan? Jo, för att jag får. På samhällskunskapen har vår lärare berättat om att skolgången ser väldigt olika ut i olika delar av världen. Vi tillhör den stora skaran av barn som får gå i skolan. Vi är de lyckligt lottade. Men enligt Unicef finns det 263 miljoner barn i världen som tyvärr har dragit en nitlott. För dem är skolan bara en önskedröm. Det tycker jag är orättvist. Jag vill att alla barn ska få gå i skolan.

I barnkonventionen står att alla barn har rätt till utbildning.

Där står också att skolan ska vara gratis. Nästan alla länder i världen har skrivit på barnkonventionen och lovat att följa den. Ändå finns det miljoner barn som inte får gå i skolan. Det tycker jag är fel. Hur kan vi ändra på det? Unicef har flera kloka förslag: För det första måste skolan vara gratis. En orsak till att barn inte går i skolan är att föräldrarna inte har råd att betala dyra skol­ avgifter. I Sverige är skolan gratis, men så är det inte i alla länder.

För det andra måste fler flickor få gå i skolan. I dag går fler pojkar än flickor i skolan. Att utbilda både pojkar och flickor gör ett samhälle mer jämställt.

För det tredje måste skolan finnas där barnen bor. I dag går många barn långa sträckor för att komma till skolan. Föräldrarna vågar inte skicka iväg sina barn på de ensliga vägarna. Därför måste länder bygga fler skolor så att barnen slipper gå så långt.

Jag erkänner. Det kommer komma dagar då jag hellre vill slöa i min kära soffa och käka chips än skriva kemiprov. Men varje gång det händer, ska jag tänka på de 263 miljoner barn som varken får lära sig skriva, läsa eller räkna. Det tycker jag att du också ska göra.

Källa: unicef.se

67

talsucce_åk 6_textsection.indd 67

2019-10-18 13:21

Förstå DU KOMMER NU att få lära dig mer om argumenterande tal.

VAD ÄR ETT ARGUMENTERANDE TAL? I ett argumenterande tal presenterar en person muntligt sin åsikt i ett ämne. Talaren vill övertyga publiken om att hen har rätt. Det gör talaren genom att presentera argument för sin åsikt. Språket, rösten och kroppsspråket har stor ­betydelse för vad publiken ska tycka om talet. Konsten att övertyga ­andra kallas med ett annat namn för retorik.

Det argumenterande talets struktur Ett argumenterande tal består av tre delar: en inledning, en fördjupning och en avslutning.

Läs och svara på uppgifterna. Arbeta gärna med en kamrat.

Inledning I inledningen av talet ska du försöka fånga publikens i­ ntresse. Det finns flera knep.

Du kan till exempel ställa en fråga till ­publiken eller överraska med att säga något ­personligt.

I inledningen ska du också presentera ­ämnet för ditt tal.

Jag erkänner. Det finns dagar då jag inte vill gå till skolan.

På samhällskunskapen har vår lärare berättat om att ­skolgången ser väldigt olika ut i olika delar av världen.

68 Argumenterande tal

talsucce_åk 6_textsection.indd 68

2019-10-18 13:21

F Du presenterarar också vilken åsikt du har i ämnet. Åsikt kallas med ett annat ord för tes.

Jag vill att alla barn ska få gå i skolan.

1. På vilket sätt inleder Kian sitt tal?

2. Är Kians inledning ett bra sätt att inleda ett tal på? Varför?

3. Varför håller Kian sitt tal?

Fördjupning Efter inledningen följer fördjupningen.

Då presenterar du argument för din åsikt.

Argumenten blir trovärdiga om du använder dig av fakta.

I talet kan du hänvisa till vilka källor du har använt för att hitta dina fakta. Då fram­ står du som ännu mer trovärdig.

I ett argumenterande tal är det lagom att ha två till tre argument för din åsikt.

4. Vilka argument använder Kian i sitt tal?

Avslutning I avslutningen kan du upprepa din åsikt eller ditt starkaste argument. Du kan också ­uppmana publiken att göra något.

5. Vad uppmanar Kian publiken att göra i slutet av talet?

För det första måste skolan vara gratis. En orsak till att barn inte går i ­skolan är att föräldrarna inte har råd att betala dyra skolavgifter.

Men enligt Unicef finns det 263 miljoner barn i världen som tyvärr har dragit en ­nitlott.

Men varje gång det händer, ska jag tänka på de 263 ­miljoner barn som varken får lära sig skriva, läsa eller räkna.

Källförteckning Om du ska lämna in ditt tal skriftligt till din lärare ska du ha med en källförteckning över de källor du har använt.

69

talsucce_åk 6_textsection.indd 69

2019-10-18 13:21

Förstå Det argumenterande talets språk Med hjälp av språket kan du övertyga dina lyssnare om att du har rätt. Det gör du genom att använda olika språkliga knep.

Din röst och ditt kroppsspråk har också betydelse för hur ­lyssnarna kommer att ta emot ditt tal.

Läs och svara på uppgifterna. Arbeta gärna med en kamrat.

Argumenterande ord I talet ska du använda dig av ord som visar att du har en åsikt, att du tycker något. Då blir det lättare för lyssnarna att höra vad du tycker. Det blir också tydligt vad som är åsikt och vad som är fakta.

Det tycker jag är orättvist.

6. Vilka andra argumenterande ord kan du hitta i Kians tal?

ORD OCH UTTRYCK FÖR ÅSIKTER anser, tycker, borde, hävdar, menar

Ord och uttryck som ger struktur För att dina argument ska bli tydliga kan du använda dig av ord och uttryck som ger struktur. Orden hjälper lyssnarna att förstå hur ditt tal hänger samman.

7. Vilka andra ord och uttryck kunde Kian ha använt istället för ”för det första/för det ­andra/för det tredje”?

För det första måste skolan vara gratis För det andra måste fler ­flickor få gå i skolan.

För det tredje måste skolan finnas där barnen bor.

70 Argumenterande tal

talsucce_åk 6_textsection.indd 70

2019-10-18 13:21

F ORD OCH UTTRYCK FÖR STRUKTUR inledningsvis, först och främst, till att börja med, avslutningsvis, till sist, slutligen, dessutom

Tilltal Ett bra sätt att få publiken att lyssna är att använda direkt tilltal, till exempel genom att använda orden ni eller du.

Det tycker jag att du också ska göra.

8. Ge fler exempel från Kians tal där han ­tilltalar lyssnarna direkt.

Stilfigurer När du håller ett tal kan du använda språkliga knep för att ­övertyga publiken. Dessa knep kallas stilfigurer.

Retoriska frågor

I ditt tal kan du ställa retoriska frågor. Det är frågor som du inte förväntar dig att lyssnarna ska svara på. I talet kan du själv besvara dina frågor.

Vad är det som gör att jag ­känner sådan glädje över att gå till skolan? Jo, för att jag får.

9. Välj en av Kians retoriska frågor. Vilken effekt tror du att den har på de som lyssnar på talet?

Allitteration

En annan stilfigur är allitterationen.

Då ­börjar flera ord i en mening på samma ­bokstav eller ljud. Allitterationen ger rytm åt talet.

Dagar då jag hellre stannar hemma och glor på serier och glufsar i mig glass än skriver glosprov.

10. I vilken annan mening i talet använder sig Kian av allitterationer? � Läs mer om olika stilfigurer i Lilla uppslaget på sidorna 106–107.

71

talsucce_åk 6_textsection.indd 71

2019-10-18 13:21

Förstå Rösten och kroppsspråket Din röst och ditt kroppsspråk har betydelse när du håller tal.

Använd rösten för att betona det som är viktigt i talet. Ta ögon­ kontakt med publiken. Genom att röra på händer eller ta ett steg mot publiken visar du att du är engagerad.

11. När tycker du att det passar att använda rösten för att betona något viktigt i Kians tal? På vilket sätt kan han använda rösten?

12. När tycker du att det passar att använda kroppsspråket i Kians tal? Vilka rörelser kan han använda? � Läs mer om hur du kan använda rösten och kroppsspråket i Lilla uppslaget på sidorna 98–100.

UNDERSÖK ETT ARGUMENTERANDE TAL Sök efter ett argumenterande tal på Youtube eller i andra ­digitala kanaler. Jämför talet med de typiska dragen för ett argumenterande tal som du har lärt dig.

•• På vilket sätt lyckas talaren fånga din uppmärksamhet i inledningen av talet?

•• Vad är talarens åsikt?

•• Vilka argument presenterar talaren för sin åsikt?

•• Vilka fakta använder talaren när hen argumenterar?

•• Vilka stilfigurer använder talaren?

•• På vilket sätt hjälper talarens röst och kroppsspråk till för att förmedla budskapet i talet?

•• Hur avslutar talaren sitt tal?

72 Argumenterande tal

talsucce_åk 6_textsection.indd 72

2019-10-18 13:21

LILLA UPPSLAGET Använda rösten När du ska framföra något muntligt är rösten ett av dina ­viktig­aste verktyg för att nå fram med det du vill säga.

Här får du ­några tips och knep som du kan använda dig av.

Tala högt och tydligt När du talar är det viktigt att publiken hör vad du säger. Där­ för måste du tala så högt att alla i rummet hör dig. Det betyder inte att du ska skrika. Ett bra knep för att rösten ska höras är att ­andas naturligt med magen och att stå stadigt och avslappnat.

Ett annat bra knep är att vända dig mot publiken när du talar.

Då hörs du bättre. Undvik att prata med ryggen mot publiken.

Variera rösten Hur din röst låter när du talar har betydelse. Med hjälp av rösten kan du förmedla både information och känslor till publiken.

Du kan till exempel betona ord som är särskilt viktiga. Pröva att ­betona orden olika mycket i meningen ”Såg du mig på stan i går?” Visst blir det skillnad om du betonar ”du”, ”mig” eller ” i går”? Stryk under de ord i ditt manus som du vill betona i ditt framförande.

Tala lagom fort Det är ofta nervöst att hålla ett muntligt framförande. Risken, när du blir nervös, är att du talar för fort. Tänk därför på att ­prata lagom fort. Träna gärna inför en kamrat. Ett bra sätt att fånga din publik är att variera tempot. Markera de ställen där du kan tala fortare eller långsammare.

98 Lilla uppslaget

talsucce_åk 6_textsection.indd 98

2019-10-18 13:22

Gör paus Var inte rädd för att göra pauser i ditt framförande. Pauserna har många bra funktioner. Dels kan du med en paus visa att något nytt, eller viktigt, börjar i ditt framförande. Dels kan en paus få publiken att tänka på vad du nyss sa.

Använda kroppsspråket När du ska tala inför publik är ditt kroppsspråk ett viktigt verk­ tyg för att nå fram med ditt budskap. Här får du några tips och knep som du kan använda dig av.

Stå stadigt Att stå stadigt med båda fötterna på golvet är en bra utgångs­ punkt. Publiken upplever dig som säker och gör sig beredda att lyssna på dig. Att stå stadigt med båda fötterna gör dig också mer avslappnad, vilket bidrar till att din andning fungerar bättre och då är det lättare för rösten att höras.

Ta ögonkontakt Innan du börjar tala kan du ”ta in” din publik. Det gör du genom att ta ögonkontakt med publiken. Ha inte för bråttom, för då kan du uppfattas som nervös eller stressad. Välj ut några ­personer som sitter på olika platser i publiken för att ge känslan av att du tittar på alla i publiken. Stanna kvar med blicken hos varje ­person en stund.

Rör på dig Det är bra att stå stadigt med båda fötterna på golvet. Det ­betyder inte att du måste stå helt stilla hela tiden. Vill du säga något viktigt kan du ta ett steg mot publiken. Att röra dig från sida till sida kan vara ett sätt att fånga alla i publiken, även de som sitter ute på kanterna.

99

talsucce_åk 6_textsection.indd 99

2019-10-18 13:22

Retorik Retorik handlar om konsten att tala. Den har sitt ursprung i det antika Grekland. Filosofen Aristoteles formulerade tre punkter som han menade krävdes för att ett tal skulle bli övertygande.

Dessa tre punkter var etos, logos och patos. Ett bra tal innehåller alla tre delarna.

Etos Etos handlar om att publiken ska känna förtroende för talaren.

För att skapa förtroende kan talaren visa att hen kan sitt ämne eller att hen tycker att ämnet är intressant eller roligt att prata om. Att skapa en vi-känsla mellan talare och publik är ett sätt att få etos i ett tal.

Logos Logos handlar om förnuft och logik. Det betyder att talaren ­använder sig av fakta när hen talar. Talaren vill få publiken att använda sitt intellekt när de lyssnar.

Patos Patos betyder att talaren lyckas väcker publikens känslor och får dem att känna med det som talaren berättar.

När du håller ett tal, eller en redovisning, kan du försöka använ­ da dig av de tre delarna för att övertyga din publik. Tänk på att det inte bara är vad du säger som skapar etos, logos och patos.

Din röst och ditt kroppsspråk har också betydelse.

105

talsucce_åk 6_textsection.indd 105

2019-10-18 13:22

Våga prata Att tala inför en grupp kan vara både läskigt och nervöst. De allra flesta människor, som ska tala inför en grupp, blir nervösa.

Till och med skådespelare, politiker och programledare som ­varje dag talar inför människor kan känna oro och nervositet.

En del säger att lite nervositet bara är bra. Då presterar de bättre.

I Talsuccé får du träna på olika sätt att tala inför andra. Mening­ en är inte att du ska vara ett proffs med en gång. Att våga tala inför en grupp är något man måste träna på steg för steg. Vissa tycker att det är lätt redan från början, andra behöver mer tid på sig.

Hur kan det kännas när man ska tala inför en grupp?

Kroppen reagerar på många olika sätt när vi blir nervösa. ­Kinderna hettar och det känns som att man är röd som en tomat i ansiktet. Händerna darrar, benen skakar och man börjar svet­ tas under armarna. Munnen är torr som en öken. Dessutom kan man inte röra sig. Det är som om fötterna har fastnat i golvet.

Och det värsta av allt: man tror att alla i publiken ser hur röd man är i ansiktet och hur händerna darrar, och undrar varför man inte rör sig. Men publiken lägger sällan märke till detta.

Det kan vara skönt att veta.

115

talsucce_åk 6_textsection.indd 115

2019-10-18 13:22

U C S L CÉ A T

TALSUCCÉ ÅK 6

Talsuccé ger eleverna en tydlig plan för att tala och samtala i olika situationer. De tränar på muntliga framställningar på ett sätt som stärker deras retorik. Boken består av sex fristående kapitel som alla är uppbyggda enligt samma arbetsgång.

Pär Sahlin

ÅK 6

U C S C L É A T ÅK 6

Förstå Förstå det typiska för det muntliga framförandet.

Förbereda Träna på att tala och agera som en förberedelse inför ett eget muntligt framförande. Börja planera det muntliga framförandet.

Formulera Strukturera och formulera den text som ska framföras.

Framföra Framför texten med stöd av talmanus och genom att använda olika retoriska knep för att nå mottagarna.

Sist i boken finns Lilla uppslaget med tips och råd, bland annat om att använda rösten och kroppsspråket, och att ta hjälp av rekvisita, talmanus och tekniska hjälpmedel vid muntliga framställningar.

Talsuccé är ett läromedel för åk 4–6 som ger eleverna retoriska strategier för att tala och samtala.

Boken fortsätter på webben

ISBN 978-91-27-45746-1

Pär Sahlin 9 789127 457461

talsuccé_åk 6_cover.indd Alla sidor

2019-10-11 12:46