U C S L CÉ A T
TALSUCCÉ ÅK 4
Talsuccé ger eleverna en tydlig plan för att tala och samtala i olika situationer. De tränar på muntliga framställningar på ett sätt som stärker deras retorik. Boken består av sex fristående kapitel som alla är uppbyggda enligt samma arbetsgång.
Pär Sahlin
ÅK 4
U C S C L É A T ÅK 4
Förstå Förstå det typiska för det muntliga framförandet.
Förbereda Träna på att tala och agera som en förberedelse inför ett eget muntligt framförande. Börja planera det muntliga framförandet.
Formulera Strukturera och formulera den text som ska framföras.
Framföra Framför texten med stöd av talmanus och genom att använda olika retoriska knep för att nå mottagarna. Sist i boken finns Lilla uppslaget med tips och råd, bland annat om att använda rösten och kroppsspråket, och att ta hjälp av rekvisita, talmanus och tekniska hjälpmedel vid muntliga framställningar. Talsuccé är ett läromedel för åk 4–6 som ger eleverna retoriska strategier för att tala och samtala.
Boken fortsätter på webben
ISBN 978-91-27-45744-7
Pär Sahlin 9 789127 457447
talsuccé_åk4_cover.indd Alla sidor
2020-06-05 10:30
Klart för talsuccé! Jag antar att du svarar ja på den frågan. Men på hur många olika sätt kan du framföra något muntligt? Den frågan är inte lika lätt att svara på. Det finns nämligen massor av olika sätt och situationer. I en del muntliga framföranden ska du berätta en spännande historia, medan du i andra ska informera om något som du har sett, läst eller hört. I vissa muntliga framföranden ska du resonera om en fråga eller argumentera för en åsikt medan du i andra ska ställa frågor, samtala och diskutera med andra i grupp. Och ibland är det viktigare att du lyssnar aktivt än att du talar själv! I den här boken kommer du att få lära dig om olika situationer då du ska tala med och inför andra. Du kommer att få hjälp med att förbereda och genomföra olika slags redovisningar och tal. Du kommer också att få göra flera roliga, intressanta och spännande tala och lyssna övningar tillsammans med dina klasskamrater. Kom ihåg: ju mer du tränar på att tala, desto större talsuccé kommer det att bli! KAN DU TALA?
Lycka till med talandet! Pär Sahlin
talsucce_åk4_textsection.indd 3
2020-06-05 18:54
INNEHÅLL Så här arbetar du i Talsuccé 6
Formulera 30
Sagor
Framföra 32
Amina och trollet 9
Läs och lyssna på sagan.
Skriv en återberättande text. Framför en återberättande text med talmanus som stöd.
Förstå 12
Muntliga instruktioner
Svara på frågor om sagans struktur och språk.
Vika en pappersstjärna 35
Förbereda 16
Förstå 38
Gör övningar och börja förbereda en saga. Formulera 18
Skriv en egen eller en version av en saga. Framföra 20
Framför en saga med talmanus som stöd.
Återberättande texter Benbrottet 23
Läs och lyssna på den återberättande texten. Förstå 24
Svara på frågor om den åter berättande textens struktur och språk. Förbereda 28
Gör övningar och börja förbereda en återberättande text.
talsucce_åk4_textsection.indd 4
Läs och lyssna på instruktionen. Svara på frågor om den muntliga instruktionens struktur och språk. Förbereda 42
Gör övningar och börja förbereda en muntlig instruktion. Formulera 44
Skriv en instruktion. Framföra 46
Framför en instruktion med talmanus som stöd.
Muntliga faktabeskrivningar Bikolibrin – världens minsta fågel 49
Läs och lyssna på faktabeskrivningen. Förstå 52
Svara på frågor om den muntliga faktabeskrivningens struktur och språk.
2020-06-05 18:54
Förbereda 56
Förbereda 84
Gör övningar och börja förbereda en muntlig faktabeskrivning.
Gör övningar och börja förbereda en presentation.
Formulera 58
Formulera 86
Skriv en faktabeskrivning.
Skriv en presentation.
Framföra 60
Framföra 88
Framför en faktabeskrivning med talmanus som stöd.
Håll en presentation med talmanus som stöd.
Textsamtal
Lilla uppslaget
Textsamtal om Tusen trasiga delar 64
Använda rösten 90
Läs och lyssna på textsamtalet. Förstå 66
Använda kroppsspråket 91 Bra disposition 92
Svara på frågor om textsamtalets struktur och språk.
Använda talmanus 93
Förbereda 70
Använda tekniska hjälpmedel 96
Gör övningar och börja förbereda ett textsamtal. Formulera 73
Skriv tankar och åsikter till ett textsamtal. Framföra 74
Håll ett textsamtal.
Presentationer B.U.S. – Den bästa skolväska
ni kan tänka er 77
Läs och lyssna på presentationen. Förstå 80
Svara på frågor om presentationens struktur och språk.
talsucce_åk4_textsection.indd 5
Använda rekvisita 96
Retorik 97 Använda bildspråk och stilfigurer 98 Söka information och använda källor 100 Källkritik 102 Respons 103 Inspirationshjälpen 106 Våga prata 107 Extramaterial på webben 110
Författarintervju 111
2020-06-05 18:54
SÅ HÄR ARBETAR DU I TALSUCCÉ TALSUCCÈ BESTÅR av sex kapitel. Varje kapitel i boken är uppbyggt
på samma sätt och har samma rubriker. Här får du lära dig lite mer om vad du ska göra under varje rubrik.
TEXT Först i varje kapitel finns en eller flera texter, som är typiska för det muntliga framförande du ska lära dig mer om. Genom att läsa och lyssna på en text lär du dig mer om talsituationen och den typ av text du ska framföra.
Förstå I det här avsnittet får du arbeta på egen hand eller tillsammans med en kamrat för att förstå det typiska för den text du ska framföra. Du kommer att få lära dig vilket syfte texten har (till exempel att argumentera) och i vilka sammanhang du kan höra eller läsa texten. Du får även lära dig om den muntliga textens struktur och språk. I avsnittet får du också svara på frågor om texten som du har läst och lyssnat på.
Förbereda Efter att du har lärt dig det viktigaste om texttypen kommer du att få förbereda dig på olika sätt inför ditt muntliga framförande. Du får göra olika övningar där du tränar dig i att tala och agera. Arbetet gör du i par eller i grupp. Du får även börja planera ditt muntliga framförande, till exempel genom att välja ett ämne.
6 Så här arbetar du i Skrivsuccé
talsucce_åk4_textsection.indd 6
2020-06-05 18:54
Formulera Under denna rubrik får du skriva den text du ska framföra. Du får även möjlighet att få respons på din text och att ge respons på en kamrats text.
Framföra När du har kommit så här långt är det snart dags för ditt munt liga framförande. Men innan det får du några sista tips och råd att tänka på. Det kan vara att memorera texten, variera din röst eller skapa manuskort. Så småningom är du redo att framföra din text!
Lilla uppslaget och Extramaterial Sist i boken hittar du Lilla uppslaget och Extramaterial. Lilla uppslaget kan du använda när du ska skriva och framföra dina texter. Här får du bland annat tips och råd om hur du an vänder rösten och ditt kroppsspråk i ett muntligt framträdande. Du får också lära dig om hur du kan använda rekvisita, talmanus och tekniska hjälpmedel när du framför en text. I Lilla uppslaget finns även exempel på språkliga knep att använda när du talar. Avsnittet Extramaterial presenterar innehållet i det digitala material som finns på nätet och som du kan använda dig av.
Arbetsredskap När du skriver dina texter kan du använda dig av penna och/ eller dator. En del tycker om att först skriva med penna för att sedan renskriva texten på dator. Andra vill skriva på dator hela tiden medan vissa vill skriva allt med penna. Du och din lärare kan tillsammans bestämma vilket som passar dig bäst.
7
talsucce_åk4_textsection.indd 7
2020-06-05 18:54
SAGOR Att berätta sagor för varandra är både roligt och spännande. Sagorna kan handla om modiga prinsessor, farliga drakar och dumma troll. I sagorna kan det finnas magi. Här finns en saga som Marko berättade för sin klass.
talsucce_åk4_textsection.indd 8
2020-06-05 18:54
Amina och trollet Det var en gång en klok flicka som hette Amina. Hon bodde med sina fattiga föräldrar i en stuga i utkanten av en by. En dag hände något hemskt i byn. En flicka som hette Elin blev bortrövad av ett troll. Elins pappa utlovade en stor belöning till den som befriade hans dotter. Flera av byns unga män gick till berget där trollet bodde, men ingen kom tillbaka med Elin. – Trollet är för stort och starkt, sa de unga männen.
En afton när Amina plockade potatis på åkern stod en liten vätte framför henne. – Bara en klok flicka som du kan överlista trollet, sa vätten och höll fram en korg. I korgen låg ett nybakat bröd, en spegel och ett rep. – Locka med brödet, skräm med spegeln och rädda med repet, sa vätten och försvann.
9
talsucce_åk4_textsection.indd 9
2020-06-05 18:55
ÅTERBERÄTTANDE TEXTER Du har säkert varit med om flera roliga och spännande händelser i ditt liv. Kanske har du också varit med om händelser som har varit sorgliga. Människor återberättar gärna minnen och händelser för varandra. Här är ett minne som Maria återberättade för sin klass.
talsucce_åk4_textsection.indd 22
2020-06-05 18:55
Benbrottet Alla som känner mig vet att min värsta mardröm är att komma för sent. Jag hatar att inte vara i tid till skolan. Men en morgon blev mardrömmen sann. Det är den morgonen jag ska berätta om för er. Först måste jag berätta vad som ledde till min mardrömsmorgon. En vecka tidigare hade vår lärare berättat att vi skulle åka på en ut flykt till skogen. Jag såg jättemycket fram emot utflykten. Vi skulle vandra i skogen, leka lekar och laga vår egen mat över öppen eld. Kvällen före utflykten packade jag min ryggsäck med allt som jag behövde ha med. Men när jag skulle sova kunde jag inte somna. Det kändes som att jag låg vaken i flera timmar, men till slut som nade jag i alla fall. Nästa morgon vaknade jag av att min mobiltelefon ringde. Men det var inte mitt alarm som ringde, utan min bästa kompis Dante. Han undrade var jag var någonstans. När jag tittade på klockan insåg jag att jag hade försovit mig! Jag fick panik och blev rädd att klassen skulle gå utan mig! Jag klädde mig snabbt, kastade i mig lite frukost och ryckte åt mig min ryggsäck. När jag sprang ut från vårt hus märkte jag inte att det spöregnade. Stentrappan utanför vår dörr var hal som en tvål. Jag halkade och slog mig i benet. Jag försökte resa på mig, men det gick inte att stödja på höger benet. Det gjorde jätteont! En granne ringde efter en ambulans. På sjukhuset röntgade de benet och såg att det var brutet. Jag fick gips och var tvungen att stanna kvar på sjukhuset i flera dagar. Det var förstås tråkigt att missa den roliga utflykten. Men jag har lärt mig en sak: att ta det lugnt, även om jag är försenad. Det är inte värt att bryta benet för att komma i tid! Tack för att ni lyssnade på mitt minne.
23
talsucce_åk4_textsection.indd 23
2020-06-05 18:55
Förstå DU KOMMER NU att få lära dig mer om att återberätta.
VAD ÄR EN ÅTERBERÄTTANDE TEXT? I en återberättande text berättar man något som har hänt tidigare. Det kan vara ett minne eller en händelse som man har varit med om. En återberättande text kan vara under hållande och rolig, men den kan också vara allvarlig eller sorglig. När man återberättar muntligt är det inte bara texten som är viktig, utan också sättet man berättar på. Rösten, kropps språket och innehållet samspelar med varandra i berättelsen.
Den återberättande textens struktur En återberättande text består av tre delar: en inledning, en fördjupning och en avslutning. Tillsammans bildar de den återberättande textens struktur. Läs och svara på uppgifterna. Arbeta gärna med en kamrat.
Inledning I inledningen ska du försöka fånga din publik. Det kan du göra på olika sätt. Du kan till exempel väcka nyfikenhet genom att säga att du ska avslöja något om dig själv. 1. Hur gör Maria för att väcka nyfikenhet hos publiken?
Alla som känner mig vet att min värsta mardröm är att komma för sent. Jag hatar att inte vara i tid till skolan. Men en morgon blev mardrömmen sann. Det är den morgonen jag ska berätta om för er.
24 Återberättande texter
talsucce_åk4_textsection.indd 24
2020-06-05 18:55
F Fördjupning I fördjupningen återberättar du vad du har varit med om. Du kan berätta om vilka som var med. Du kan också berätta om var och när det hände. 2. Var och när utspelar sig Marias minne?
I fördjupningen kan du berätta om vilka känslor du hade, och vad du tyckte och tänkte kring det som hände. 3. Vilka olika känslor återger Maria i sin text?
Kvällen före utflykten packade jag min ryggsäck med allt som jag behövde ha med. Men när jag skulle sova kunde jag inte somna. Det kändes som att jag låg vaken i flera timmar, men till slut somnade jag i alla fall.
Jag fick panik och blev rädd att klassen skulle gå utan mig!
Händelseförlopp Händelserna som du återger kan du berätta på olika sätt. När du återberättar muntligt är det enklast att berätta i kronologisk ordning, det vill säga i den ordning som händelserna skedde tidsmässigt. Det gör att publiken lättare kan följa med i händelse förloppet. 4. Skriv i vilken ordning följande händelser i Marias berättelse sker: Marias mobiltelefon ringer, Maria packar sin väska, Läraren be rättar om utflykten, Maria får åka ambulans till sjukhuset, Maria halkar på trappan.
Avslutning När du har berättat klart är det dags att avsluta. Det kan du göra på olika sätt. Du kan till exempel sammanfatta vad du har talat om eller berätta om du har lärt dig något av händelsen. Du kan också knyta an till det du sa i inledningen.
Det var förstås tråkigt att missa den roliga utflykten. Men jag har lärt mig en sak: att ta det lugnt, även om jag är försenad. Det är inte värt att bryta benet för att komma i tid! Tack för att ni lyssnade på mitt minne.
5. På vilka andra sätt hade Maria kunnat avsluta sin text?
25
talsucce_åk4_textsection.indd 25
2020-06-05 18:55
Förstå Den återberättande textens språk Med hjälp av språket fångar du publikens uppmärksamhet. Din röst och ditt kroppsspråk har också betydelse för hur lyssnarna tar emot din återberättade text. Läs och svara på uppgifterna. Arbeta gärna med en kamrat.
Beskrivningar I en återberättande text beskriver du händel ser som har hänt. Du kan beskriva hur det såg ut, doftade eller lät. Beskrivningarna gör att publiken tror på det du berättar.
Jag klädde mig snabbt, kastade i mig lite frukost och ryckte åt mig min ryggsäck
6. Hur beskriver Maria stentrappan som hon halkade på?
Tempus Tempus betyder tid. I en återberättande text återger du vad som har hänt. Därför berättar du i dåtid (preteritum).
Jag klädde mig snabbt, kastade i mig lite frukost och ryckte åt mig min ryggsäck.
7. Skriv meningen här bredvid i nutid (presens).
26 Återberättande texter
talsucce_åk4_textsection.indd 26
2020-06-05 18:55
F Tidsord För att publiken ska förstå att tiden går när du återberättar kan du använda dig av tids ord för att förtydliga.
Nästa morgon vaknade jag av att min mobiltelefon ringde
8. Vilka tidsord använder Maria när hon återberättar?
TIDSORD när, då, därefter, efter en stund, senare, på kvällen, nästa dag, sedan, slutligen
Rösten och kroppsspråket När du återberättar muntligt är din röst och ditt kroppsspråk viktiga verktyg. Genom att använda dem kan du fånga din publik och få dem att lyssna bättre. 9. När tycker du att det passar att använda rösten och kropps språket för att betona något viktigt i Marias text? � Läs mer om hur du kan använda rösten och kroppsspråket i Lilla uppslaget på sidorna 90–92.
27
talsucce_åk4_textsection.indd 27
2020-06-05 18:55
Förbereda förbereda dig på att återberätta. Först ska du göra två övningar, i par eller i grupp. DU SKA NU
Lyssna och återberätta Turas om att lyssna och återberätta.
I den här uppgiften ska du berätta för din kamrat om en måltid som du har ätit. Det kan till exempel vara middagen eller fru kosten du åt igår. Beskriv måltiden så tydligt som möjligt. Vad åt du? Hur såg maten ut? Hur smakade den? Berätta också om det hände något särskilt, till exempel om du råkade slå ut ett glas med mjölk. När du har berättat klart ska din kamrat återberätta vad du åt och vad som hände under din måltid. Byt sedan roller med varandra så att båda får prova att lyssna och återberätta. 1. Vad var svårast med att berätta? Varför var det svårt? 2. Vad var svårast med att lyssna och återberätta? Varför?
Avslöja lögnen Lyssna efter det som inte är sant.
Det är förstås inte bra att ljuga, men i den här uppgiften ska du få göra det i alla fall. Var och en i gruppen ska berätta tre saker om sig själva. Det kan till exempel vara hur många syskon man har, vad man gillar för maträtt eller vilka länder man har besökt. När du berättar ska två av sakerna som du berättar om dig själv vara sanna, och en ska vara osann. Gruppens uppgift är att lista ut vilken som inte är sann. Turas om att berätta för varandra. 3. Hur gjorde du för att det skulle bli svårt för gruppen att gissa rätt om dig? 4. På vilket sätt var det lätt eller svårt att gissa på vad som var sant eller inte sant om dina kamrater?
28 Återberättande texter
talsucce_åk4_textsection.indd 28
2020-06-05 18:55
F Förbered din återberättande text Du ska nu förbereda att återberätta en händelse från ditt liv. Följ arbetsgången och gör en plan. ETT MINNE 1. VÄLJ Vilket minne från ditt liv
vill du berätta om? Ska du berätta om en rolig händelse eller en allvarlig? Var någonstans utspelar sig ditt minne? När hände det? Vilka p ersoner var med?
ORDNING 2. BESTÄM I vilken ordning skedde
händelserna i ditt minne?
FAKTA 3. SÖK Finns det några fakta du
ehöver ta reda på som har b med din händelse att göra? Sök fakta om din händelse genom att till exempel prata med personer som var med.
� Svårt att komma på vilket minne du ska återberätta? Använd inspirationshjälpen i Lilla uppslaget på sidan 106.
29
talsucce_åk4_textsection.indd 29
2020-06-05 18:55
Formulera fortsätta arbeta med din återberättande text. Du har valt vilket minne du ska återberätta. Nu ska du formulera din text i skrift. DU SKA NU
Börja skriva Skriv ett första utkast till din återberättande text.
Inledning Hur ska du fånga din publik? Finns det till exempel något i din berättelse som du tror kan väcka publikens nyfikenhet? Fördjupning Återge händelsen i kronologisk ordning. Berätta om vilka som var med, och var och när det hände. Avslutning Avsluta din text genom att knyta an till det du sa i inledningen. Du kan också berätta vad minnet har betytt för dig. Språk Använd språket för att beskriva ditt minne så levande som möjligt. Tänk på att berätta i dåtid (preteritum). � Ta hjälp av den återberättande textens struktur och språk på sidorna 24–27.
30 Återberättande texter
talsucce_åk4_textsection.indd 30
2020-06-05 18:55
F Respons på text När du har skrivit ett första utkast till din återberättande text är det dags för respons. Byt text med en kamrat. Har din kamrat fått med följande i sin text? • en inledning som fångar publiken • en fördjupning där händelsen beskrivs • beskrivningar av händelsen, personer och platser • en tydlig avslutning � Läs mer om hur du kan ge respons i Lilla uppslaget på sidorna 103–105.
Skriv klart Nu är det dags att skriva klart din återberättande text. Ta hjälp av responsen som du har fått. Förfina texten så att du känner dig helt nöjd. Grattis! Du har nu skrivit klart din återberättande text!
31
talsucce_åk4_textsection.indd 31
2020-06-05 18:55
Framföra DU HAR SKRIVIT klart din återberättande text. Nu är det snart dags
att framföra den inför publik.
Innan du berättar Här finns tips på saker att tänka på innan du framför din text. Memorera För att ditt framförande ska bli så bra som möjligt kan du lära dig stora delar av texten utantill. Ju mer du kan memorera av din text, desto mer tid kan du lägga på själva framförandet. Talmanus När du berättar kan du använda dig av ett talmanus som stöd. Ett talmanus kan se ut på olika sätt. Har du lärt dig din text utantill kan det räcka med att ha en tankekarta på ett manus kort. Du kan också välja att ha hela texten nedskriven på ett eller flera manuskort. � Läs mer om hur du kan använda talmanus i Lilla uppslaget på sidorna 93–95.
Fånga publiken Fundera över hur du kan använda inledningen av din text för att fånga publiken. Kan du rikta dig direkt till dem? Berätta med inlevelse Om du som berättar lever dig in i texten kommer publiken också att göra det. Hur kan du med hjälp av inlevelse få publiken att följa med i din text? Hur kan du med röst och kroppsspråk visa de känslor som texten innehåller?
32 Återberättande texter
talsucce_åk4_textsection.indd 32
2020-06-05 18:55
F Rösten Hitta avsnitt i din text där du kan variera rösten på olika sätt. Genom att variera din röst kan du göra din text mer spännande och trovärdig. Öva för dig själv Läs din text högt för dig själv, gärna framför en spegel. Öva på att skapa ögonkontakt, och att variera din röst. Använd dig av talspråk. Det innebär att du till exempel säger ”dom” när det står ”de” eller ”dem” i texten. Hakar du upp dig på något i texten, kan du ändra eller stryka för att få flyt.
Respons på framförande När du har övat ett par gånger på egen hand kan du berätta för en kamrat. Lyssna också på din kamrat. Hur väl lyckas kamraten med följande i sin text? • inleder på ett lockande sätt • skapar ögonkontakt med publiken • berättar med inlevelse • varierar sin röst
Framför din text Nu är det dags att framföra din återberättande text inför publik. Ta hjälp av responsen som du har fått för att förfina texten ytterligare. Lycka till!
33
talsucce_åk4_textsection.indd 33
2020-06-05 18:55
MUNTLIGA INSTRUKTIONER I skolan lyssnar du på när lärarna ger dig muntliga instruktioner av olika slag. Ibland får du i uppgift att instruera andra. Det kan vara när du ska förklara en lek eller visa hur man lagar en maträtt. Här finns en instruktion som Ellen gav sina klasskamrater.
talsucce_åk4_textsection.indd 34
2020-06-05 18:55
MUNTLIGA FAKTABESKRIVNINGAR Var ligger Sveriges djupaste sjö? När seglade Columbus till Amerika? I skolan får du lära dig fakta i olika ämnen. Ibland får du i uppgift att beskriva för andra vad du har lärt dig. Här finns en muntlig faktabeskrivning som Vilmer höll för sin klass.
talsucce_åk4_textsection.indd 48
2020-06-05 18:56
TEXTSAMTAL I skolan läser du böcker och andra texter. Efter läsningen får du ibland i uppgift att samtala om det du har läst. Här finns ett utdrag från ett textsamtal som några elever hade tillsammans med sin lärare Sophie, efter att de hade läst en skönlitterär text.
� Du kan läsa texten Tusen trasiga delar i Skrivsuccé åk 4 eller på nok.se.
Textsamtal om Tusen trasiga delar Sophie:
I dag ska vi ha ett textsamtal kring en text som ni alla har läst. Texten heter Tusen trasiga delar. Jag tänkte att vi först ska sammanfatta vad texten handlar om. Vill du börja Nandita?
Nandita: Texten handlar om en kille som heter Kian. Det är första dagen på sommarlovet och alla som han känner har rest bort, så han cyklar omkring i sitt bostadsområde för att ha något att göra. När han ska cykla uppför en backe går hans cykel sönder. Kian blir jätteledsen. Sophie:
Ja, Kian tycker väldigt mycket om sin cykel. Vad är det han kallar den, Fred?
Fred:
Bajken.
Sophie:
Bra namn, eller hur? Har ni något smeknamn på era cyklar?
talsucce_åk4_textsection.indd 64
2020-06-05 18:56
Lilly: Nej, men min pappa säger hoj om sin cykel. Sophie: Intressant Lilly, det säger jag också. Och apropå hoj, vad är det som händer i texten efter att cykeln har gått sönder, Tobbe? Tobbe: Den enda som kan laga cykeln är en gubbe som kallas för Hojen. Men Kian är rädd för honom. Han har hört rykten om Hojen, att han har suttit i fängelse. Till slut går han dit i alla fall. Sophie: Det var ju modigt av Kian. Tobbe: Hojen har stora tatueringar och verkar väldigt elak. När det visar sig att Hojen vet vem Kian är blir han ännu räddare. Sophie: Är Hojen elak, Fred? Fred: Kian tror det, men Hojen känner till Kians cykel och vet hur bra den är. Han säger också att den går att laga, men att det kostar en del pengar. Då går Kian därifrån eftersom han inte har råd att betala. Sophie:
Så det blir ingen lagning av cykeln?
Lilly: Först tror man inte det. Men Hojen tar ett hårt grepp i nacken på Kian, för han har ett förslag. Om Kian hjälper till att laga alla cyklar på verkstaden kan han få gratis reservdelar för att laga sin egen cykel. Nandita: Kian blir jätteglad, förstås. Dessutom är det lite roligt för Hojen berättar att han egentligen heter Bernt-Åke. Tobbe: Det är ju ett namn som man inte direkt blir rädd för. Sophie: Bra sammanfattat allihop. Nu tänkte jag att vi skulle prata om hur personerna beskrivs i texten. Hur ser de ut? Vad har de för egenskaper? Fred, hur tycker du att Kian beskrivs i texten? Fred: Man får inte veta så mycket om hans utseende. Men det finns ju illustrationer till texten och där ser man ju hur han ser ut. Han har …
65
talsucce_åk4_textsection.indd 65
2020-06-05 18:56
PRESENTATIONER När vi vill informera om en produkt kan vi presentera den för andra. I presentationen beskriver och förklarar vi hur produkten fungerar. Målet med presentationen kan vara att övertyga publiken om hur bra produkten är. Här finns en presentation som Erik och Toni höll för sin klass.
talsucce_åk4_textsection.indd 76
2020-06-05 18:56
Använda rekvisita När du håller ett muntligt framförande kan det vara effektfullt att använda föremål, rekvisita, för att förstärka det du vill säga. Om ditt framförande till exempel handlar om att äta vegansk mat, kan du visa upp några veganska produkter. Rekvisita gör att publiken minns vad du har sagt. Rekvisitan gör också att ditt framförande känns mer varierat och mer intressant att lyssna på. När du förbereder ditt framförande kan du bestämma när du ska använda dig av din rekvisita. Blir det mest effektfullt att använda den i början, mitten eller slutet?
Använda tekniska hjälpmedel Du kan använda dig av olika tekniska hjälpmedel när du redovisar muntligt. Det vanligaste är att använda ett digitalt presentationsprogram, till exempel Powerpoint, Keynote eller Canva. I ett sådant program kan du sätta samman bild och text. Några tips att tänka på: • Ha informationen på presentationen nerskriven i ditt tal manus, så att du inte behöver läsa från skärmen. Då riskerar du nämligen att vända ryggen mot publiken och de får svårt att höra vad du säger. • Skriv endast ner korta punkter på presentationen. Det är inte meningen att publiken ska sitta och läsa hela ditt manus. Det är ju dig de ska lyssna på. • Tänk på att använda en färg på texten som gör att den syns mot bakgrunden. • Undvik allt för många effekter och animationer, som exempel vis text som flyger ut eller bilder som sveper in. • Använd bara texter, bilder och filmklipp som du har rätt att använda.
96 Lilla uppslaget
talsucce_åk4_textsection.indd 96
2020-06-05 18:56
Retorik Retorik handlar om konsten att tala. Den har sitt ursprung i det antika Grekland. Filosofen Aristoteles formulerade tre punkter som han menade krävdes för att ett tal skulle bli övertygande. Dessa tre punkter var etos, logos och patos. Ett bra tal innehåller alla tre delarna.
Etos Etos handlar om att publiken ska känna förtroende för talaren. För att skapa förtroende kan talaren visa att hen kan sitt ämne eller att hen tycker att ämnet är intressant eller roligt att prata om. Att skapa en vi-känsla mellan talare och publik är ett sätt att få etos i ett tal.
Logos Logos handlar om förnuft och logik. Det betyder att talaren använder sig av fakta när hen talar. Talaren vill få publiken att använda sitt intellekt när de lyssnar.
Patos Patos betyder att talaren lyckas väcka publikens känslor och får dem att känna med det som talaren berättar. När du håller ett tal, eller en redovisning, kan du försöka använ da dig av de tre delarna för att övertyga din publik. Tänk på att det inte bara är vad du säger som skapar etos, logos och patos. Din röst och ditt kroppsspråk har också betydelse.
97
talsucce_åk4_textsection.indd 97
2020-06-05 18:56
U C S L CÉ A T
TALSUCCÉ ÅK 4
Talsuccé ger eleverna en tydlig plan för att tala och samtala i olika situationer. De tränar på muntliga framställningar på ett sätt som stärker deras retorik. Boken består av sex fristående kapitel som alla är uppbyggda enligt samma arbetsgång.
Pär Sahlin
ÅK 4
U C S C L É A T ÅK 4
Förstå Förstå det typiska för det muntliga framförandet.
Förbereda Träna på att tala och agera som en förberedelse inför ett eget muntligt framförande. Börja planera det muntliga framförandet.
Formulera Strukturera och formulera den text som ska framföras.
Framföra Framför texten med stöd av talmanus och genom att använda olika retoriska knep för att nå mottagarna. Sist i boken finns Lilla uppslaget med tips och råd, bland annat om att använda rösten och kroppsspråket, och att ta hjälp av rekvisita, talmanus och tekniska hjälpmedel vid muntliga framställningar. Talsuccé är ett läromedel för åk 4–6 som ger eleverna retoriska strategier för att tala och samtala.
Boken fortsätter på webben
ISBN 978-91-27-45744-7
Pär Sahlin 9 789127 457447
talsuccé_åk4_cover.indd Alla sidor
2020-06-05 10:30