9789127457270 by Smakprov Media AB

FIXA

Ann-Soﬁe Lindholm ︱ Pär Sahlin ︱ Helga Stensson

Fixa svenskan är en läromedelsserie som består av kursböcker för kurserna Svenska 1–3. Böckerna har en gemensam grundstruktur och behandlar litteratur, språk och muntlig och skriftlig framställning i olika genrer. I varje kapitel finns uppgifter som utvecklar läsförståelse och ordförståelse, diskussionsfrågor samt undersökande och kreativa uppgifter. Kapitlen avslutas med examinerande uppgifter.

Längst bak finns en uppslagsdel med bland annat litteraturvetenskapliga begrepp, språkriktighet, textanalys, referatteknik och källhantering. Läs mer om serien på nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-45727-0

9 789127 457270

Fixa svenskan 3_cover.indd Alla sidor

Ann-Soﬁe Lindholm ︱ Pär Sahlin ︱ Helga Stensson

Fixa svenskan 3 innehåller: • kapitel om skönlitteratur och litteraturvetenskaplig analys • kapitel om språks släktskap, språkförändring och svenskans historiska utveckling • kapitel om muntlig och skriftlig framställning i olika genrer med fokus på syfte, mottagare och kommunikationssituation. Särskild vikt läggs vid vetenskapliga texter.

FIXA Svenska 3 för gymnasiet 2020-04-06 15:44

Välkommen till Fixa svenskan 3 Med Fixa svenskan 3 fördjupar du dina kunskaper i svenska språket och gör dig beredd inför arbetsliv och högre studier. Du får utveckla färdigheter du redan har och dessutom lära dig helt nya saker. När du läser skönlitteratur utmanas du till nya sätt att tänka och får möta människor, idéer och världar som du inte skulle göra annars. I Fixa svenskan 3 presenteras tre litteraturhistoriska kapitel, med texter från sent 1800tal och fram till vår tid. Här presenteras även olika litteraturvetenskapliga analysperspektiv som ger dig en fördjupad förståelse av texterna du undersöker. Språket är det mest centrala hos människan. Med språket kommunicerar, reflekterar och visar du vilka kunskaper du har. Med språket kan du uttrycka vem du är. Men språket är inte statiskt. Svenskan, som de flesta språk, förändras hela tiden. Om du gjorde en tidsresa 500 år tillbaka i tiden och träffade en jämnårig person, skulle ni då förstå varandra? Den här frågan och frågor som vilken plats svenskan har i världen kommer du att få diskutera i Fixa svenskan 3. I alla kapitel i Fixa svenskan 3 finns övningar där du arbetar med att förstå, förklara och diskutera dina nya kunskaper. I Workshop finns undersökande och kreativa övningar där du får vidga perspektiven ytterligare. Varje kapitel avslutas med uppgifter där du kommer att få använda dig av olika texttyper, så kallade genrer. I Fixa svenskan 3 presenterar vi genrer som exempelvis argumenterande tal, högtidstal, utredande texter och retorikanalys. Här finns också ett kapitel om litteraturvetenskapliga analyser. I Uppslaget på s. 350–382 får du bland annat hjälp med hur du disponerar en text, hur du citerar och vilka stilfigurer du kan använda i ett tal. Här finns dessutom kortfattade förklaringar till alla ord som är markerade med fetstil i boken. Lycka till! AnnSofie Lindholm, Pär Sahlin och Helga Stensson

Fixa svenskan 3_text.indd 3

2020-04-08 12:30

Innehåll

LITTERATUR

Borta eller hemma

Verkligt och overkligt

Verkligt och overkligt – varför då? 8 Skådespelerskan 9 Arbeta med Skådespelerskan 14 Mrs Dalloway 16 Arbeta med Mrs Dalloway 22 Kronoper & famer 24 Arbeta med Kronoper & famer 28 Om Verkligt och overkligt 30 Workshop 38 Skriv och tala om Verkligt och overkligt 42

2 Mänskligt och omänskligt

Mänskligt och omänskligt – varför då? 46 Är detta en människa? 46 Arbeta med Är detta en människa? 50 Förvandlingen 52 Arbeta med Förvandlingen 56 Älskade 58 Arbeta med Älskade 62 Om Mänskligt och omänskligt 64 Workshop 76 Skriv och tala om Mänskligt och omänskligt 78

Fixa svenskan 3_text.indd 4

Borta eller hemma – varför då? 82 Utvandrarna 83 Arbeta med Utvandrarna 88 Rotlös 90 Arbeta med Rotlös 96 ”BARNDOM” och ”SEMESTERMINNEN III” 98 Arbeta med ”BARNDOM” och ”SEMESTERMINNEN III” 102 Om Borta eller hemma 104 Workshop 114 Skriv och tala om Borta eller hemma 116

SPRÅK 4

Svenskans plats i världen 118 Språksläktingar 120 Språkfamiljer i Europa 130 Varför förändras språk? 135 Arbeta med Svenskans plats i världen 136 Workshop 138 Skriv om Svenskans plats i världen 140

2020-04-08 12:31

Svenskans utveckling 144 Urnordiska – nordgermanernas språk 145 Arbeta med Urnordiska – nordgermanernas språk 148 Runsvenska – vikingarnas svenska 150 Arbeta med Runsvenska – vikingarnas svenska 154 Fornsvenska – tyskarnas svenska 156 Arbeta med Fornsvenska – tyskarnas svenska 162 Nysvenska – Bibelns, statens och de första tidningarnas svenska 164 Arbeta med Nysvenska – Bibelns, statens och de första tidningarnas svenska 174 Nusvenska – Strindbergs och vår svenska 176 Arbeta med Nusvenska – Strindbergs och vår svenska 180 Tendenser i dagens svenska 182 Arbeta med Tendenser i dagens svenska 192 Workshop 194 Skriv och tala om Svenskan genom tiderna 196

Mönstertext 252 Om retorikanalyser 255 Mönster 255 Arbeta med retorikanalyser 260 Workshop 262 Skriv en retorikanalys 264

Svenskan genom tiderna 142

Svenska, typ – om språktypologi

198

Vad är det som är konstigt med svenska? 200 Arbeta med språktypologi 206 Workshop 208

GENRER 7 Retorik

210

Mönstertexter 212 Om retorik 215 Mönster 215 Arbeta med argumenterande tal 234 Workshop 236 Skriv och håll ett argumenterande tal 238 Arbeta med högtidstal 240 Workshop 242 Skriv och håll ett högtidstal 244

Fixa svenskan 3_text.indd 5

Retorikanalyser

250

Litterära analyser

268

Mönstertext 270 Om litterära analyser 276 Mönster 278 Arbeta med litterära analyser 284 Workshop 286 Analysfrågor för litterära analyser 288 Skriv en litterär analys 296

300

Mönstertext 302 Om PM 304 Mönster 304 Arbeta med PM 312 Workshop 314 Skriv ett PM 316

Vetenskapliga rapporter 324 Om vetenskapliga rapporter 326 Mönster 326 Arbeta med vetenskapliga rapporter 340 Workshop 342 Skriv en vetenskaplig rapport 344

Uppslaget

350

383 386 387

2020-04-08 12:31

2 Fixa svenskan 3_text.indd 44

2020-04-08 12:33

MÄNSKLIGT OCH OMÄNSKLIGT Vad är det som gör oss mänskliga? Är det vår kemiska sammansättning av grundämnen? Vår förmåga att dra gränsen mellan rätt och fel? Att vi kan sympatisera med andras livssituation? Eller att vi kan uppskatta och njuta av skönhet? Genom litteraturhistorien har författare brottats med frågan om vad en människa är och var gränsen mellan mänskligt och omänskligt går. I det här kapitlet möter du tre texter från 1900-talet som på olika sätt handlar om denna gräns mellan mänskligt och omänskligt. Textutdragen är hämtade från romanen Är detta en människa? av Primo Levi, novellen Förvandlingen av Franz Kafka och romanen Älskade av Toni Morrison.

Fixa svenskan 3_text.indd 45

2020-04-08 12:33

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 358

Fixa svenskan 3_text.indd 46

TVÅ | MÄNSKLIGT OCH OMÄNSKLIGT

Mänskligt och omänskligt – varför då? Vad är en människa? Ett krasst svar på den frågan är: 53 liter vatten, 13 kilo kol, 2 kilo kväve och några ämnen till. Men kanske är det en provocerande tanke att vi skulle kunna reduceras till en kemisk sammansättning av grundämnen. Visst är vi väl mer än så? Vi kan till exempel skilja mellan en människa och en hund trots att de kemiska beståndsdelarna i stort sett är desamma. Några saker som skiljer oss från hunden är kroppens utseende, språket och förmågan att planera inför framtiden. Men likväl kan vi hitta mänskliga känslor och personlighetsdrag hos hundar, som glädje och lojalitet. Trots att hunden är ickemänsklig är den kanske inte omänsklig. Så vad ska vi mer lägga till begreppet mänsklighet? Kanske får vi addera att människan har en moralisk förmåga. Vi kan gå utanför oss själva för att såväl skilja på rätt och fel som skapa ett gott liv för andra. Men det betyder förstås inte att människan alltid handlar moraliskt. För människan kan lika gärna göra sig maktfullkomlig och värdera sin egen betydelse högre än andras. Historien, inte minst 1900talets historia, är full av exempel på när grupper av människor reducerat andra gruppers människovärde och använt detta som ursäkt för att utsätta dem för vad vi i efterhand uppfattar som omänskliga grymheter. Vad som är mänskligt och omänskligt är med andra ord en svår, för att inte säga omöjlig, fråga att besvara. Ändå är det många författare som har försökt. Allt för att vi ska komma lite, lite närmare sanningen om vilka vi är och vilka vi vill vara.

Är detta en människa? Primo Levi, 1947 Under andra världskriget, 1939–1945, tillfångatogs miljontals människor och placerades i förintelse och koncentrationsläger. En av dem var Primo Levi från Italien. Under kriget anslöt sig Levi till en motståndsrörelse i sitt land. Gruppen upptäcktes av de fascistiska regeringstrupperna och Primo Levi tillfångatogs. Mot slutet av kriget togs han till ett förintelseläger vid Auschwitz, där de flesta fångarna avrättades. Levi blev en av de få som överlevde. I sin bok Är detta en människa? berättar Levi om de erfarenheter han gjorde under sin fångenskap. I förordet skriver han att skälet till att skriva boken inte var att anklaga nazisterna, utan att låta

46 2020-04-08 12:33

texten ”snarare tjäna som underlag för ett stillsamt studium av en del sidor av människosjälen”. När du kommer in i texten har fångarna kommit till lägret och blivit fråntagna alla sina kläder och ägodelar. Nu står männen nakna i ett rum och väntar på vad som ska hända. Nu börjar andra akten. Fyra män rusar in med rakknivar, rakborstar och hårklippningsmaskiner, de är klädda i r andiga byxor och jackor och har ett nummer fastsytt på bröstet; kanske tillhör de samma sort som tidigare i natt (i natt eller i går natt?); men de här är kraftiga och frodiga. Vi ställer många frågor, de hugger bara tag i oss och innan vi vet ordet av är vi rakade och klippta. Vad vi ser fåniga ut utan hår! De fyra talar ett språk som inte förefaller vara av den här världen, det är med all säkerhet inte tyska, jag förstår lite tyska. Till sist öppnas en annan dörr. Nu står vi alla instängda bakom den, nakna och kalklippta och med fötterna i vatten, vi är i ett duschrum. Vi är ensamma, så småningom dämpas vår förundran och vi pratar, alla frågar men ingen svarar. Om vi är nakna i ett duschrum betyder det att vi ska duscha. Om vi ska duscha så är det därför att de inte tänker ha ihjäl oss ännu. Men varför låter de oss stå här utan att ge oss något att dricka? Ingen förklarar något för oss, och vi har varken skor eller kläder utan är alla nakna och står med fötterna i vatten, och här är kallt och vi har färdats i fem dagar och vi kan inte ens sätta oss. Natten går och när det är morgon står männen fortfarande och väntar. Medan det ringde hörde vi hur det mörka lägret vaknade. Oväntat sprutade hett vatten ur duscharna, fem minuters sällhet. Men nu störtar fyra män in (det är kanske frisörerna), med vrål och knuffar jagar de oss våta och rykande in i det an gränsande rummet, som är iskallt; här slänger andra vrålande människor till oss jag vet inte vad för paltor och trycker ett par usla skor med träsulor i händerna på oss, vi hinner inte begripa någonting och med ens är vi ute, på gryningens blåa och frus na snö, och barfota och nakna och med hela utstyrseln i hän derna måste vi springa till en annan barack ett hundratal meter bort. Där tillåts vi klä på oss. När vi är färdiga stannar var och en i sitt hörn, vi vågar inte lyfta blicken och se varandra i ögonen. Vi kan inte spegla

47 Fixa svenskan 3_text.indd 47

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TVÅ | MÄNSKLIGT OCH OMÄNSKLIGT

2020-04-08 12:33

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 3_text.indd 48

TVÅ | MÄNSKLIGT OCH OMÄNSKLIGT

oss någonstans, men vi har vår avbild framför oss, i hundra likbleka ansikten, i hundra ömkliga och smutsiga trasdockor. Nu är vi förvandlade till sådana spöken som vi skymtade i natt. Då märker vi för första gången att vårt språk saknar ord för denna skymf: nedbrytningen av en människa. Med ens uppen barar sig sanningen för oss i en nästan profetisk syn: vi har nått botten. Längre ner än så här kan man inte komma, en uslare mänsklig belägenhet finns inte och är inte tänkbar. Ingenting är vårt längre: de har berövat oss våra kläder och skor, och också håret; om vi säger något lyssnar de inte på oss, och även om de lyssnade skulle de inte förstå oss. De kommer att beröva oss namnet också: och om vi vill bevara det måste vi uppbåda kraft inom oss, måste vi se till att det bakom namnet finns kvar något av vårt tidigare jag. Senare resonerar Levi om vad det är att vara människa. Man måste nu föreställa sig en människa som förutom sina kära berövas sitt hem, sina vanor, sina kläder, kort sagt allt, bokstavligen allt hon äger och har: den människan blir tom, reducerad till att känna lidande och behov, glömsk av sin värdighet och urskillningsförmåga, ty den som har förlorat allt förlorar lätt sig själv; hon blir alltså sådan att man utan någon som helst känsla av mänsklig frändskap lättvindigt kan bestämma över hennes liv och död, i bästa fall helt enkelt på grundval av en bedömning av hennes nyttighet. Då förstår man den dubbla innebörden av ordet ”Förintelseläger” och det står klart vad jag menar med uttrycket ”befinna sig på botten”. [– – –] Den som dödar är en människa, den som gör eller lider orätt är en människa; den som förlorat alla hämningar och delar säng med ett lik är inte en människa. Den som väntar på att hans granne äntligen ska dö för att kunna ta ifrån honom ett fjärdedels bröd befinner sig, trots att det inte är hans skuld, längre bort från idealbilden av den tänkande människan än den primitivaste pygmé och den grymmaste sadist. Översättning av Ingrid Börge. Ur Är detta en människa?, Bonnierpocket, 1998. © 1958, 1963, 1971, 2005 e 2014 Giulio Einaudi editore s.p.a., Torino Första svenska utgåva 1988, Albert Bonniers Förlag

48 2020-04-08 12:33

Primo Levi (1919–1987) Primo Levi växte upp i en judisk familj, men familjen levde sekulariserat, det vill säga icke-religiöst. Han utbildade sig till kemist och doktorerade i både kemi och fysik. Hans kunskaper i kemi, menade Levi, var ett viktigt skäl till att han klarade sig undan döden – vid Auschwitz tillverkades syntetiskt gummi och där behövdes Levis kunskap. När freden kom befriades lägerfångarna av de allierade och efter många månaders kringflackande i ett sargat Europa lyckades Levi ta sig tillbaka till Italien. Han gifte sig och fick barn. Redan 1947 var Levi klar med sin bok Är detta en människa?. Den kom så småningom att väcka stor uppmärksamhet för sin osentimentala hållning och konkreta stil. Levi arbetade som kemist ända fram till 1975, då han började skriva på heltid. Alla hans verk handlar på olika sätt om kriget och förintelselägren, men också om hans yrkesliv.

49 Fixa svenskan 3_text.indd 49

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TVÅ | MÄNSKLIGT OCH OMÄNSKLIGT

2020-04-08 12:33

Arbeta med Är detta en människa? Du ska nu studera romanutdraget Är detta en människa? lite närmare.

Förstå 1

Beskriv kort vad som händer när männen inledningsvis står nakna i rummet.

Vad drar berättaren för slutsats av att de tillfångatagna får duscha?

Vad händer efter att fångarna fått duscha?

Ordet ”förintelseläger” har dubbel innebörd, skriver Levi. Vad menar han med det?

Vem är en människa och vem är inte en människa, menar författaren?

Förklara Förklara de kursiverade orden i meningarna här nedanför: 1

”… vi har vår avbild framför oss …”

”Med ens uppenbarar sig sanningen för oss i en nästan profetisk syn: Vi har nått botten.”

”… en uslare mänsklig belägenhet finns inte …”

… glömsk av sin värdighet och urskillningsförmåga …”

”… den som gör eller lider orätt är en människa …”

50 Fixa svenskan 3_text.indd 50

2020-04-08 12:33

Diskutera 1

Vad tror ni är syftet med att klä av fångarna nakna, raka dem och ge dem nya kläder? Hur kommenterar berättaren det?

Fångarna blir inte bara fråntagna sina personliga ägodelar. De blir också berövade sina namn och får dem ersatta med siffror. Hur tror ni att det skulle kännas att inte få använda sitt eget namn längre? Hur menar författaren att man måste göra för att bevara sitt namn? Har han rätt, tycker ni?

Levi skriver att ”den som förlorat allt förlorar lätt sig själv.” Vad menar han med det?

Författaren ger sin bild av skillnaden mellan att vara människa och att inte vara det. Vad menar han? Vad i hans resonemang håller ni med om och vad håller ni inte med om?

Levis ståndpunkt är att alla människor har lika värde. Trots det ger han uttryck för egna fördomar mot en grupp människor. Hitta det exemplet i texten. Vad får det för innebörd, tycker ni?

51 Fixa svenskan 3_text.indd 51

2020-04-08 12:33

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 3_text.indd 64

TVÅ | MÄNSKLIGT OCH OMÄNSKLIGT

Om Mänskligt och omänskligt FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna slår fast att ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Den uppfattningen delas av många i dag, men har långt ifrån alltid varit den människosyn som präglat samhället. I de flesta kulturer har det funnits uppdelningar av människor, där vissa har ansett sig ha ett högre värde än andra.

Varje tid har sina slavar Slaveri – när man tillfångatar människor och behandlar dem som sin egendom – är ett uttryck för en människosyn där olika människor anses ha olika värde. I början av 1500-talet tog koloni satörer människor från sina hem i afrikanska länder till bland annat Amerika. Där utnyttjades sedan människorna som arbetskraft på sockerrörsplantager och senare i bomullsodlingar. Slavhandeln var en affärsrörelse som genom sin grymhet kunde ge god inkomst. I USA fortsatte slaveriet länge trots att det stred mot landets grundlag. 1860 hade USA fler än 4 miljoner slavar, ägda av omkring 5 procent av den vita befolkningen. Många slavar levde under fasansfulla förhållanden och behandlades mycket illa. Motsättningarna kring frågan var stora och slaverifrågan var en av orsakerna till inbördeskriget som bröt ut mellan nordstaterna och sydstaterna 1861. Det blev ett blodigt, brutalt krig som fick förödande ekonomiska och sociala konsekvenser. När kriget tog sin ände 1865 förbjöds slaveriet i USA. Harriet Beecher Stowes roman Onkel Toms stuga, som gavs ut 1852, var den första romanen där en författare berättade om slaveriet ur slavarnas synvinkel. Den fick en Illustration av C.W. Taylor till romanen Onkel Toms stuga.

64 2020-04-08 12:33

enorm genomslagskraft och sägs till och med vara avgörande för att slaveriet till slut förbjöds. Men rasmotsättningar mellan vita och svarta levde vidare trots slaveriförbudet. Det gjordes stor och orättvis åtskillnad mellan män niskor långt in på 1900talett, vilket innebar att svarta människor hade sämre jobb, sämre bostäder och skulle sitta på särskilda platser i restauranger eller på bussar. En omfattande medborgarrättsrörelse under 1960talet ledde fram till att en del av diskrimineringen lagstiftades bort. Även om förändringar har skett finns fortfarande skillnader kvar i samhället. Flera samtida författare, som till exempel Chimamanda Ngozi Adichie, har skrivit uppmärksammade romaner om rasmotsättningar.

Fred, krig och fred igen I krig ställs frågan om människovärde på sin spets. I Europa vid 1900talets början hade det varit fred under en ovanligt lång tid. Många människor hade fått bättre levnadsvillkor och tanken på nya krig var avlägsen. Samtidigt kallas tiden mellan 1871 och 1914 för den ”väpnade fredens tid”. I Europa fanns ett slags väntan och kanske till och med förväntan på att något skulle hända. Teknikutvecklingen och industrialismen gav möjlighet för länderna att rusta upp arméer med helt ny utrustning. År 1914 sköts den österrikiske tronföljaren ner på en gata i Sarajevo, vilket utlöste en serie händelser. Det första världskriget var ett faktum. När freden kom 1918 var människor djupt chockade över den massiva katastrofen. Nio miljoner människor hade dödats. Trettio miljoner var skadade. Europa låg i spillror. Synen på den goda moderna människan hade återigen blivit omkullkastad. Hur kunde människan vara så omänsklig? I början av 1900talet fanns inom litteraturen en ambition att komma bort från det realistiska berättandet. Många författare ville beskriva världen på nya sätt och med nya verkningsmedel. Det modernistiska berättandet med uppbruten kronologi och grammatik och olika stilexperiment är en effekt av detta. Men också den konkreta verklighetsnära berättelsen utvecklades och levde sida vid sida med det modernistiska berättandet. Efter första världskriget kom flera krigsskildringar. År 1929 kom två berömda romaner som skildrade kriget ur soldatens perspektiv: Farväl till vapnen av Ernest Hemingway och På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarque. Remarque ville skildra det som verkligen hände i skyttegravarna och kriget beskrivs som allt annat än vackert.

65 Fixa svenskan 3_text.indd 65

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TVÅ | MÄNSKLIGT OCH OMÄNSKLIGT

UPPSLAGET S. 355

2020-04-08 12:33

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 352

Fixa svenskan 3_text.indd 66

TVÅ | MÄNSKLIGT OCH OMÄNSKLIGT

Hans roman skildrar de unga män som drogs med i nationalismens propaganda, tog värvning och dog en fruktansvärd död på slagfältet. Titeln syftar ironiskt på vad tidningarna rapporterade från kriget – att inget nytt hade hänt. Men i skyttegravarna utspelade sig ett helvete där soldaternas naiva drömmar krossades. Återhämtningen och uppbyggnaden av Europa tog tid. År 1929 kraschade börsen i USA och ekonomiska svårigheter och arbetslöshet spreds över hela världen. Röster höjdes för stabilitet i länderna och flera starka makthavare steg fram och tog kommandot. Nationalsocialistiska partiet, med Adolf Hitler i spetsen, tog makten i Tyskland 1933 och behöll den i 12 år. Tyskland erövrade land efter land men 1939 fick omvärlden nog och flera länder i Europa gick till motstånd mot Hitler. Det andra världskriget hade börjat och vidgades så småningom till att omfatta Japan och USA. När freden kom 1945, kunde man räkna till närmare 60 miljoner döda, varav en stor del var civilbefolkning. Också andra världskriget satte spår i litteraturen. Bland efterkrigslitteraturen syns realistiska skildringar, inte minst av krigets omänsklighet. Norman Mailer gav 1948 ut romanen De nakna och de döda som handlar om USA:s krig mot Japan. Den ger en brutal, direkt och kritisk bild av USA från tiden både före och efter kriget. Günter Grass kom 1959 ut med Blecktrumman, där han problematiserar frågan om hur den tyska befolkningen så lätt och okritiskt köpte det Adolf Hitler propagerade för.

66 2020-04-08 12:33

Om texterna i historien De tre texterna i det här kapitlet, från Levis Är detta en människa?, över Kafkas Förvandlingen till Morrisons Älskade, visar hur temat Mänskligt och omänskligt kan förstås och gestaltas på olika sätt.

Räddade eller förtappade I ett av koncentrationslägren som nazisterna upprättade under andra världskriget satt Primo Levi. I hans roman Är detta en människa? är frågan om vad som gör oss mänskliga eller omänskliga det centrala temat. I romanen förklarar Levi att det första som händer när männi skorna kommer till lägret är att vakterna gör en ”selektion”, ett urval, där svaga, sjuka eller gamla människor sorteras bort och avrättas ganska snart. De andra, de som verkar kunna arbeta, samlar man i en byggnad. Alla deras tillhörigheter tar man ifrån dem, kvar är bara människan och hennes kropp. Det nazisterna vill uppnå med det är att skala bort så mycket mänsklighet som det bara är möjligt från fångarna. En människa utan saker, utan kläder och utan namn är så mycket enklare att behandla på ett omänskligt sätt: [människan] blir alltså sådan att man utan någon som helst känsla av mänsklig frändskap lättvindigt kan bestämma över hennes liv och död, i bästa fall helt enkelt på grundval av en bedömning av hennes nyttighet.

I vårt vardagsliv är vi sällan ensamma utan vi ingår i ett socialt nätverk. Även om människorna inom nätverket är olika varan dra upplever vi oss som en enhet. Våra sociala och kulturella sammanhang gör oss mer lika varandra. Också samhällets lagar och vår egen moral gör att ramarna kring våra liv upprätthålls. Men i förintelselägret, menar Levi, finns inga sociala nätverk mellan fångarna. Där är varje människa helt och hållet ensam och plötsligt syns skillnaderna mellan människorna mycket tydligt. Författaren delar upp fångarna i två grupper: ”de räddade” och ”de förlorade”. Att vara en räddad är att vara listig, en som hela tiden räknar ut hur man ska göra för att inte dö. Det är att inte lyda blint, men inte heller visa upp sin list för fångvaktarna. Levi förklarar att det som räddar honom själv är list och tur. Men en annan sak som han tror hjälper honom att överleva är att han hela tiden betraktar de andra i lägret som människor, och

67 Fixa svenskan 3_text.indd 67

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TVÅ | MÄNSKLIGT OCH OMÄNSKLIGT

2020-04-08 12:33

Workshop Här nedanför finns undersökande, diskuterande och kreativa uppgifter till kapitlet Mänskligt och omänskligt.

Samtala om Är detta en människa?, Förvandlingen och Älskade 1

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slår fast ett antal saker när det gäller människors fri och rättigheter. Studera de första sex artiklarna. På vilka sätt bryter olika personer i de tre texterna mot dem?

De tre texterna behandlar temat ofrivilligt utanförskap på olika sätt. Ge exempel ur texterna på hur omgivningen uppfattar vissa personer som ”de andra” och hur de gör för att stöta bort dem ur gemenskapen.

”De behandlades som djur” är ett uttryck som ibland används för att beskriva hur människor i olika sammanhang behandlats illa. Men hur ska djur behandlas? Vilka argu ment finns för att behandla djur annorlunda än människor?

En morgon … En morgon vaknar du och har förvandlats till en fågel. Vad gör du? Skriv inledningen till berättelsen om din egen förvandling. Använd en lika vardaglig, enkel och realistisk stil som Kafka i Förvandlingen. Väv in beskrivningar av din nya kropp för att skapa en mardrömslik situation.

De räddade Primo Levi resonerar i sin bok om en uppdelning av människan i två grupper, nämligen de ”räddade” och de ”förlorade”. Vem är en ”räddad” i vårt samhälle i dag? Vilka egenskaper är goda och gynnar oss själva, våra medmänniskor och det samhälle vi lever i? Presentera och jämför era resonemang med klasskamraterna.

76 Fixa svenskan 3_text.indd 76

2020-04-08 12:34

Bildutställning om de mänskliga rättigheterna FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna ska gestaltas i trettio bilder – en för varje artikel i deklarationen. Ni kan använda er av fotografi, teckning eller ett annat konstnärligt uttryck. Läs deklarationen och skapa en eller flera bilder var, beroende på hur många ni är i gruppen. Gör en utställning av bilderna på en lämplig plats.

Ta reda på 1

Slaveri har funnits så länge människan har funnits. Undersök hur slaveriet har sett ut under olika tider och på olika platser i världen. Vilka tillfångatogs och av vem? Vad använde man slavarna till? Hur upphörde slaveriet på de olika platserna och vad hände med de frisläppta människorna?

Efter världskrigen skrevs flera krigsskildringar som var kritiska mot krigens framfart. Författarna möttes av både bestörtning och tacksamhet. Hur är senare krig, som krigen på Balkan, i Israel och i Rwanda, skildrade i litteratur och film? Leta upp några moderna krigsskildringar. Undersök hur krigen skildras i dem – vem eller vilka framställs som hjältar och förlorare?

Är detta en människa? är ett exempel på så kallad vittneslitteratur. Ta reda på mer om sådan litteratur. Vilka händelser har det skrivits vittneslitteratur om förutom förintelsen? Brukar skildringarna betraktas som fiktion, historiska tidsdokument eller något annat?

77 Fixa svenskan 3_text.indd 77

2020-04-08 12:34

Skriv och tala om Mänskligt och omänskligt Här nedanför finns uppgifter till kapitlet. Utgå gärna från kapitlen om litterära analyser på s. 268–299 och retorik på s. 210–249. Till din hjälp har du även Uppslaget där du får tips och råd om skrivande.

Frihet, förtryck och mänsklighet I kapitlets texter är frihet, förtryck och mänsklighet viktiga ingredi enser. Hur skildras dessa ämnen i texterna? På vilket sätt speglas idéströmningar i samhället i författarnas sätt att behandla ämnena? Välj två texter från kapitlet och gör en komparativ analys där du jämför hur texterna skildrar dessa tre ämnen. Beskriv, jämför och diskutera skillnader och likheter mellan de två texterna. Ge konkreta exempel ur texterna och belys dina iakttagelser med citat. Ta hjälp av kapitlet och av Uppslaget.

Mänsklig Är människan i grunden god eller finns det också ondska inom oss? Hur kan vi dra gränsen mellan vad som är omänskligt, mänskligt och kanske ickemänskligt? Radioprogrammet Filosofiska tankar har bjudit in dig för att göra ett inslag om hur dagens kultur beskriver och gestaltar mänsklighet och omänsklighet. Resonera kring ett par aktuella böcker eller filmer som du tycker behandlar om ämnet. Ge tydliga exempel. Jämför gärna med texterna i det här kapitlet. Variera ditt prat med musik som passar till ämnet.

78 Fixa svenskan 3_text.indd 78

2020-04-08 12:34

Förvandlad? Gregor Samsa förvandlas till en insekt i Franz Kafkas Förvandlingen men har kvar de flesta av sina mänskliga egenskaper. Läs hela novellen och gör en tematisk analys av den. Hitta citat och partier i texten som tydligt visar de mänskliga dragen hos Gregor, men också hur han blir en insekt och anpassar sig till sin situation. Resonera utifrån citaten och motivera om Gregor är en människa eller ett djur.

Mänskligt och omänskligt i litteraturen Vad som är mänskligt och omänskligt är en svår fråga att besvara. Ändå är det många författare som har försökt och i litteratur och film har frågan om mänskligt och omänskligt en viktig plats. Ofta tas frågeställningen till hjälp för att belysa och kritisera ett aktuellt samhällsproblem. Välj ett samtida verk som just belyser ett aktuellt samhällsproblem genom att behandla frågan om mänskligt och omänskligt. Det kan vara en roman (till exempel Svinalängorna av Susanna Alakoski), en film (till exempel Avatar) eller en teaterföreställning som spelas i din stad för tillfället. Gör därefter en litteratursociologisk analys av verket. Frågeställningar som du kan ha hjälp av när du analyserar: • • • •

Hur gestaltas mänskligt och/eller omänskligt i verket? Vilka problem brottas personerna i verket med? Vilket samhällsproblem vill upphovspersonen belysa? Hur används frågan om mänskligt och omänskligt för att föra fram kritiken?

Beskriv och resonera om hur verket behandlar ämnet. Ge konkreta exempel ur texterna och belys dina iakttagelser med citat. Ta hjälp av Uppslaget.

79 Fixa svenskan 3_text.indd 79

2020-04-08 12:34

SPRÃ&#x2026;K

4 Fixa svenskan 3_text.indd 118

2020-04-08 12:37

SVENSKANS PLATS I VÄRLDEN Det finns tusentals stora och små språk på vår jord. Många av dem har hört ihop tidigare i mänsklighetens historia, något som gör att de är mer eller mindre lika. I det här kapitlet får du lära dig mer om hur världens språk hör ihop.

Fixa svenskan 3_text.indd 119

2020-04-08 12:37

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

I UPPSLAGET PÅ S. 382 FÖRKLARAS CENTRALA ORD OCH BEGREPP.

Läs mer om nordiska språk i kapitlet Svenskan genom tiderna.

Fixa svenskan 3_text.indd 120

FYRA | SVENSKANS PLATS I VÄRLDEN

Språksläktingar Alla språk har en likhet just i det att de är mänskliga språk – men några språk har dessutom ett gemensamt ursprung långt tillbaka i tiden som gör likheten större. Man brukar säga att språk med gemensamt ursprung är släkt och att de tillhör samma språkfamilj. I vissa fall är släktskapet tydligt, som i fallet norska–svenska. Norskan ligger så nära svenskan att en svensktalande som anstränger sig kan förstå det mesta. Norge ligger nära Sverige och vi vet varför språken är släkt. Men det finns också mer avlägsna och okända släktingar där banden sträcker sig så långt bakåt i tiden att vi inte vet på vilket sätt språken hört ihop.

Min syster älskar tomat systir mín elskar tómatar (isländska) my sister loves tomato (engelska) my suster is lief tamatie (afrikaans) ma sœur aime la tomate (franska) moja sestra voli raj ice (bosniska) µ ϖ µ (grekiska) (persiska) (hindi) siskoni rakastaa tomaatti (finska) ablam domates seviyor (turkiska) (arabiska) nire ahizpa tomate maite (baskiska) arabinrin mi feràn tomati (yoruba) .

Om man skriver in meningen min syster älskar tomat i Google translate för några olika språk, får man meningar som dem i rutan. Även om det inte går att vara säker på att datorn översätter korrekt till språk man inte behärskar, kan man se både likheter och olikheter. Ibland luras man av likheter. Man kan till exempel tro att språk är släkt för att ett lånord som tomat ser lika ut. Ordet kom in i spanskan från indianspråket nahuatl efter spanjorernas erövring av Amerika på 1500talet och har därefter spritt sig till många av världens språk. Ska man undersöka ursprunglig språksläktskap måste man gå längre tillbaka i människans historia och se på ord som alltid funnits i människans närhet, ordet syster till exempel.

120 2020-04-08 12:37

Det kan också finnas likheter i grammatiken, exempelvis i vilken ordning orden kommer i en mening eller hur ord bildas och böjs. Olikheter kan också luras. Att ett språk skrivs med andra tecken behöver inte betyda att språken inte är släkt. Språksläktskap går längre tillbaka i tiden än skriftsystem. Faktum är att språken i rutan på s. 120 är ordnade efter hur nära släkt de är med svenskan. Ända ner till hindi hör språken till samma familj och är nära besläktade. Finskan, arabiskan och språken längre ner i listan tillhör däremot helt andra språkfamiljer och är inte alls släkt med svenskan. Släktskap mellan språk har ofta, men inte alltid, samband med geografisk närhet. Persiska – som talas i Iran och skrivs med andra tecken än det latinska alfabetet – är mer släkt med svenska än med finska – som talas i vårt grannland Finland och som vi haft nära kontakt med genom historien. Men hur kommer det sig? Hur många språk finns det i världen? Varför förändras de? Och hur är de släkt?

Babels torn Människor har alltid frågat sig varför vi talar olika språk. Det skulle ju vara mycket enklare om alla förstod varandra. I Gamla Testamentets berättelse om Babels torn (1 Mos 11:4) förklaras uppkomsten av olika språk med att Gud tyckte att människan blev övermodig och måttlös och straffade henne. Berättelsen börjar med orden: ”Hela jorden hade samma språk och samma ord.” Men människorna i Babel ville bygga en stad, med ett torn som skulle nå ända till himlen. Gud såg staden och hur människorna byggde tornet och sa: ”De är ett enda folk och har alla samma språk. Detta är bara början. Nu är ingenting omöjligt för dem, vad de än föresätter sig. Låt oss stiga ner och skapa förvirring i deras språk, så att den ene inte förstår vad den andra säger.” Människorna slutade då att bygga och skingrades över jorden.

Babels torn målat av den nederländska renässanskonstnären Pieter Bruegel 1563.

121 Fixa svenskan 3_text.indd 121

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | SVENSKANS PLATS I VÄRLDEN

2020-04-08 12:37

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 3_text.indd 122

FYRA | SVENSKANS PLATS I VÄRLDEN

Världens språk Det är svårt att ge ett exakt svar på hur många språk det finns i världen, eftersom gränsen mellan vad som räknas som ett eget språk och vad som räknas som en dialekt är oklar. En del folk som har liknande språk men bor i olika länder räknar gärna olikheterna som språkskillnader, inte som dialektskillnader. Att man i en del länder anser sig ha skilda språk och inte skilda dialekter kan bero på att områden legat i krig med varandra eller tillhör olika religioner. De som ser sig som olika folk, anser ofta att de har olika språk, inte olika dialekt. Siffran för antalet språk i världen varierar därför mellan 3 000 och 8 000, beroende på hur man räknar.

Små och stora språk Språkuppslagsverket Ethnologue kartlägger världens språk. De lis tar 7 111 levande språk i världen år 2019, men av dem är många försvinnande små. Av världens alla språk är 41 procent hotade och riskerar att försvinna. En del av dem är redan nu akut utrotning shotade. I Sverige finns till exempel umesamiska med ett tiotal modersmålstalare kvar i livet. Språk hamnar i farozonen då mycket få människor i barnafödande ålder talar dem och därmed kan överföra dem som modersmål till sina barn. Att ett språk överförs som modersmål är helt avgörande för att det ska överleva. Andra viktiga faktorer är att det finns ett skrift språk och att språket används i många situationer och av alla åldrar. De stora språken har i människans senare historia brett ut sig på bekostnad av de små. I dag är de 200 största språken modersmål för ungefär 88 procent av världens befolkning. I många länder som blivit koloniserade under sin historia finns utrotningshotade språk. I USA och Kanada finns exempelvis 200 språk som riskerar att dö ut. Att språk på så sätt försvinner har många orsaker, allt ifrån att människor dör i följderna av krig och deras språk därmed försvinner, till att de själva slutar att tala språket med sina barn eftersom det inte längre är lika användbart i ett förändrat sam hälle. Språken dör med de sista talarna och det innebär också att en hel kultur och ett sätt att leva försvinner. Orsaker till att talare av stora språk ökar har också med positiv utveckling att göra, som ökad kommunikation och kontakt, ökad läs och skrivkunnighet, teknisk utveckling och globalisering. En del språkforskare anser det vara en naturlig och oundviklig ut veckling att språk försvinner – andra menar att insatser för att rädda språk ofta innebär upprättelse för en kultur som varit förtryckt. De senare pekar på lyckade exempel på språk som lyckats återhämta sig,

122 2020-04-08 12:37

Hövdingen Sitting Bull (1831–1890) ledde motståndet när de nya amerikanerna erövrade alltmer av ursprungsbefolkningens områden. Ursprungsspråk talas fortfarande – men de för en tynande tillvaro. I en folkräkning 2006–2010 uppgav 372 000 personer att de talade ett ursprungsspråk.

till exempel litauiska, hebreiska och baskiska. Stora organisationer som EU och FN står bakom lagstiftning och policydokument för att skydda och bevara små språk.

Hebreiska – ett språk som återhämtat sig Hebreiska är kanske det tydligaste exemplet på språk som lyckats återhämta sig. Språket hade inte längre några talare utan användes bara i religiösa sammanhang. Efter Förintelsen under andra världskriget, började språket läras in och användas av de judar som flyttade till Israel. I dag är hebreiska modersmål för 4 850 000 personer och officiellt språk i Israel.

123 Fixa svenskan 3_text.indd 123

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | SVENSKANS PLATS I VÄRLDEN

2020-04-08 12:37

Arbeta med Svenskans plats i världen Du ska nu studera Svenskans plats i världen lite närmare.

Förstå 1

Vad är en språkfamilj?

Hur många språk finns ungefär i världen? Varför är det svårt att säga exakt hur många det finns?

Vilken språkfamilj tillhör ditt modersmål? (Sök svar på internet om det inte finns med i boken.)

Nämn några faktorer som gör att ett språk är i fara.

Hur är förhållandet mellan stora och små språk i världen?

Vad anser språkforskare om att rädda små språk? Vad anser EU och FN?

När och hur upptäcktes indoeuropeiska språk?

Hur vet man att de indoeuropeiska språken är släkt?

Vilka är de största indoeuropeiska språkgrenarna i Europa?

Vilka språkfamiljer finns i Europa som inte är indo europeiska?

Varför är baskiskan intressant?

Vilka språk kan sägas vara svenskans syskon? Vilka är kusiner?

Nämn några orsaker till att språk förändras.

Nämn några faktorer som gör ett språk starkt. Hur står det till med svenskans styrka och storlek bland världens språk?

136 Fixa svenskan 3_text.indd 136

2020-04-08 12:39

Diskutera 1

Vilka argument finns för att skydda och bevara små, utrotningshotade språk?

I människans senare historia har de stora språken vuxit på de små språkens bekostnad. Tror ni att det är en utveckling som kommer att fortsätta? Vilka faktorer tror ni gynnar stora språk? Vilka faktorer tror ni kan gynna små språk?

Vilka språk tror ni kommer att växa och spridas över världen om 50 år?

Hur skulle världen se ut om alla talade samma språk? Skulle det vara en önskvärd utveckling?

En viktig faktor för språks överlevnad är talarnas egen inställning till språket. Tycker talarna att det är vackert, användbart och värt att bevara, eller går det lika bra eller bättre använda ett större och mäktigare språk? Diskutera er egen inställning till svenskan.

137 Fixa svenskan 3_text.indd 137

2020-04-08 12:39

Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om Svenskans plats i världen.

Vem talar yoruba? I världen finns ungefär 7 000 språk. Många språk är stora, men ändå relativt okända för många i Sverige. Undersök ett av språken: yoruba, dari, javanesiska, punjabi, swahili, quechua eller tamil. Var talas språket? Hur många människor talar språket? Vilken språkfamilj tillhör det? Hur låter det?

Språk eller dialekt? I Sverige finns dialekter som är så olika standardsvenska att en del anser att de borde klassas som egna språk. Det gäller till exempel älvdalsmål, gutniska, jämtska och äldre varianter av skånska. Undersök en sådan dialekt. Hur låter den? Hur mycket förstår ni? Vilka argument finns för att det skulle vara språk respektive dialekt?

Protoindoeuropeiska Det finns forskare som hävdar att de kan rekonstruera hur indo européerna talade, något som kallas protoindoeuropeiska. Undersök protoindoeuropeiska på nätet. På Youtube finns bland annat filmer där ni kan lyssna till hur man tänker sig att språket lät. Hittar ni någon ljudlikhet med svenska?

138 Fixa svenskan 3_text.indd 138

2020-04-08 12:39

Arkeologisk dikt Språkforskarna har kunnat rekonstruera indoeuropeiska ord och fraser. Orden är som arkeologiska lämningar som ger en glimt av det liv indoeuropéerna levde. Utgå från de här orden som fanns redan på indoeuropeisk tid och skriv en dikt. vagn

hjul

sol

odödlig ära

häst

gud

jag är

brons

son

syster

moder

fader

oxe

tämja

jag

eld

ljud

döda

orm

drake

gå

broder

Släktingar Utgå från olika indoeuropeiska språk som ni kan, och se om ni finner likheter mellan orden som skulle kunna visa på språksläktskap. Använd några ord som alltid funnits nära människan till exempel namn på nära släktingar, ord för himlakroppar, djur eller räkneord.

139 Fixa svenskan 3_text.indd 139

2020-04-08 12:40

Skriv om Svenskans plats i världen Här nedanför finns en uppgift om Svenskans plats i världen. Utgå gärna från kapitlet om PM på s. 300–323. Till din hjälp har du även Uppslaget där du får tips och råd om skrivande.

Svenskan bland världens stora språk I världen växer de större språken på de mindres bekostnad. Hur kommer det att gå för svenskan i framtiden? Finns det någon risk att svenskan får stå tillbaka för de stora världsspråken, till exempel genom att många kommer att använda engelska eller andra språk i allt fler situationer? Skriv ett utredande PM på temat Svenskans plats i världen. Utgå från kapitlet och sök ytterligare information att kom plettera med.

140 Fixa svenskan 3_text.indd 140

2020-04-08 12:40

141 Fixa svenskan 3_text.indd 141

2020-04-08 12:40

9 Fixa svenskan 3_text.indd 268

2020-04-08 12:46

LITTERÄRA ANALYSER Att analysera litteratur är att intensifiera sin läsning, precisera vad det är man läser och komma fram till en tolkning. Med hjälp av olika analysmodeller och perspektiv kan man belysa olika aspekter i en text. Den litterära analysen kan vara en text i sig själv men oftare utgör den en del i till exempel en recension eller essä. I det här kapitlet möter du en postkolonial analys av Lucy, en roman av Jamaica Kincaid. I kapitlet presenteras också andra analysperspektiv som kan användas när du fördjupar dig i skönlitteratur.

Fixa svenskan 3_text.indd 269

2020-04-08 12:46

”Allting förblir på samma vis och ändå är ingenting detsamma” – en analys av romanen Lucy av Jamaica Kincaid En ung människa lämnar sitt hem på jakt efter lyckan i ett nytt land – en berättelse vi kan hitta både i verkligheten och i littera turen. Många lämnar av fri vilja, andra för att de inte har något val. Oavsett kommer man att få kämpa för att hitta sin plats i det nya, oundvikligen ser man verkligheten genom en lins som är färgad av det man har lämnat. I romanen Lucy av Jamaica Kincaid (1990), lämnar huvudkarak tären Lucy sitt hemland, en ö i Karibiska havet, för att bo och arbeta som au pair i USA. Vad har hon med sig från det gamla landet som präglar det hon ser och upplever i det nya landet? Den här analysen har ett postkolonialt perspektiv. Kolonialism innebär att stora delar av världen, från 1500talet och under lång tid framåt, erövrades och kontrollerades av stormakter i Europa som exploaterade länderna för att komma åt deras råvaror och arbetskraft. Förutom olika grader av fysiskt förtryck blev också kolonisatörens, ”den vite mannens”, världsbild normen i det koloniserade landet och för dess invånare. Prefixet post syftar på tiden efter att kolonialismen har upphört och de forna kolonierna lämnats åt sitt självstyrande öde (ne.se). Men länderna var ofta fattiga och beroende av ekonomiskt bistånd från kolonisatören som på så sätt fortsatte att påverka. En postkolonial litteraturanalys undersöker hur detta maktförhållande avspeglas i verket. Det är Lucy som är rösten i romanen och det är ur hennes perspektiv historien berättas. Hur blir mötet med det nya landet? Hur ser relationen ut mellan Lucy och de människor hon möter, framför allt Mariah, mamman i den nya familjen? På vilka sätt färgas Lucys nya relationer av hennes bakgrund och den hon är? Vem är ”vi” och vem är ”dom”?

270 Fixa svenskan 3_text.indd 270

2020-04-08 12:46

Lucy kommer till USA medveten om sitt ursprung och med en trasig relation både till sitt land och sin mamma. Det sägs inte i romanen vilken stad hon hamnar i, men det finns skäl att anta att det är New York. I det inledande kapitlet, som heter ”Stackars Lilla gästen”, skil dras mötet med det nya landet och kulturskillnaderna mycket konkret: Allt som jag nu fick uppleva – att åka hiss, sitta i en lägenhet, äta dagsgammal mat som förvarats i kylskåp – var så smart att jag mycket väl kunde tänka mig att jag snart skulle lära mig uppskatta det, men så här till en början var det så nytt alltsammans att jag bara log med neddragna mungipor. (s. 6)

Familjen som Lucy ska bo och arbeta hos är en vit välbeställd familj, mamma, pappa, fyra barn och en hemhjälp. Lucy konstaterar att de är väldigt lika varandra till utseendet och extremt positivt inställda till livet. Detta var människor som kunde falla i hänryckning inför ett plötsligt duggregn, därför att det tecknade så vackra strimmor i luften. (s. 11)

Familjen ”tar sig an” den svarta flickan men bekymrar sig när hon inte låter sig betraktas som en familjemedlem. ”Lilla gästen” börjar de kalla henne för att markera att hon håller distans. Men Lucy har inte lämnat sitt förflutna för att åter bli omhändertagen eller få riktlinjer för vem hon ska vara. Vem är hon då? Det vet hon inte än. Men hon vet vem hon inte är. Hon betraktar sitt nya rum, i sitt nya hem, i sitt nya land: ” ...väggarna gick ända upp och omslöt rummet som en låda – en lår där man packar fraktgods för lång väga transport. Men jag var inget fraktgods.” (s. 8)

271 Fixa svenskan 3_text.indd 271

2020-04-08 12:46

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

NIO | LITTERÄRA ANALYSER

Om litterära analyser Blir du en bättre läsare av att analysera litteratur? Ett tvärsäkert ja är svaret. Kommer du dessutom att tycka mer om det du läser? Inte lika säkert. Däremot kommer du att tycka mer om det du läser. Att analysera litteratur handlar om att närläsa texter och precisera vad det är man läser. I en analys tittar du närmare på hur ett verk har skapats och vilken effekt det får. Det finns inte rätt eller fel svar i en analys. Däremot måste du kunna underbygga din tolkning genom att använda relevanta och träffande exempel och citat, annars är det ingen analys utan löst tyckande. Det finns många saker som kan påverka hur en text blir till. I centrum av bilden finns författaren. Utan författare – inget verk (det vill säga romanen, novellen, filmen, pjäsen, dikten). Författaren befinner sig alltid i ett socialt sammanhang som påverkar vad och hur författaren skriver. Olika samhälleliga förhållanden som kultur, politik och idéströmningar som är aktuella under författarens samtid kan påverka verket. Likaså biografiska förhållanden som var och hur författaren växte upp och hur hen har levt sitt liv, och även andra verk som författaren läst och tagit intryck av.

INTE RTEX TUA LITE T

ANDRA VERK

VERKET FÖRFATTAREN BIOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN

SAMHÄLLELIGA FÖRHÅLLANDEN. Idéer, politik, genus, kultur etc.

Fixa svenskan 3_text.indd 276

LÄSAREN

276 2020-04-08 12:47

När verket väl är skrivet tar läsaren över, och läsningen påverkar faktiskt också vad verket är. Hur väljer läsaren att tolka texten? Många böcker som vi läser och analyserar skrevs också för väldigt länge sedan. Hur tolkar vi dem mot de samhälleliga förhållanden som råder i dag? Allt det här måste vi vara medvetna om när vi analyserar skön litteratur.

Olika perspektiv ger olika svar När du ska undersöka ett verk kan du välja mellan två utgångspunkter. Vill du studera verket i sig eller vill du studera sammanhanget omkring verket? När du lägger fokus på verket i sig bryr du dig inte om författarens liv eller om den tid som verket skrevs i. Det är ”bara” verket som ska undersökas. Ett exempel på en sådan analys är en tematisk analys, som undersöker ämnen, motiv eller teman i texten. Ett annat exempel är en strukturanalys, som delar upp texten i dess olika delar och undersöker sådant som: • berättarteknik, t.ex. komposition, dialog eller kronologi • språk, t.ex. meningsbyggnad, ordval eller rim • person- eller miljöskildringar. Vill du istället analysera sammanhanget kring verket finns flera perspektiv att utgå från. Du kan fokusera på författaren och göra en biografisk analys. I en sådan undersöker du vilka relationer som finns mellan verket och författarens liv. I en litteratursociologisk analys undersöker du relationen mellan texten och samhället. Vilka idéer och strömningar från samhället syns i texten? Det kan gälla både författarens samtid och den tid som boken utspelar sig i. Och tvärtom: Om ett verk berör och påverkar en läsare kan den också påverka samhället. På vilket sätt har det här verket gjort det? Hur togs det emot när det publicerades? I en litteratursociologisk analys kan du undersöka olika aspekter som: • hur olika samhällsfaktorer syns i verket – i en sociologisk analys • hur idéer om genus syns i verket – i en genusanalys • hur verket påverkats av en viss politisk idé eller ett kulturellt förhållande, t.ex. postkolonialism – i en postkolonial analys.

277 Fixa svenskan 3_text.indd 277

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

NIO | LITTERÄRA ANALYSER

2020-04-08 12:47

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

NIO | LITTERÄRA ANALYSER

Finns det andra verk som verket refererar till eller bygger resonemang kring? I intertextuella analyser undersöker man sådana samband mellan olika texter. Vissa författare tar medvetet utgångspunkt i andra texter och för en dialog med dessa. Det kan till exempel innebära att författaren citerar ur andra texter, gör allusioner till ett annat verk eller låter en karaktär ur ett annat verk dyka upp i den egna berättelsen. VERKET I SIG

SAMMANHANGET KRING VERKET

tematisk analys

strukturanalys

biograﬁsk analys

• ämnen • motiv • teman

• berättarteknik • språk • person- eller miljöbeskrivningar

– relationer mellan verket och författarens liv

Fixa svenskan 3_text.indd 278

litteratursociologisk analys

intertextuell analys

– relationen mellan verket och samhället

– samband mellan olika verk

• sociologisk analys • genusanalys • postkolonial analys

komparativ analys – jämförelse mellan två eller ﬂera verk

Alla dessa analyser kan göras av en eller flera texter. När man jämför två eller flera texter gör man en komparativ analys. Det är dock förenklat att säga att man alltid gör en renodlad analys utifrån ett enda perspektiv. Ofta blandas olika perspektiv och både texten i sig och sammanhanget kring texten undersöks. Man kan till exempel undersöka hur metaforer (strukturanalys) skildrar kvinnan (genusanalys) och befäster stereotyper om etnicitet (postkolonial analys) och därefter jämföra detta i två olika verk (komparativ analys).

Mönster En litterär analys består av tre delar: en inledning med rubrik, en fördjupning eller huvuddel med analys och en avslutning.

Inledning Rubriken ska beskriva vad analysen handlar om och får även gärna väcka läsarens intresse. I analysen av Kincaids roman finns två rubrikdelar, där huvudrubriken utgörs av ett citat från romanen och underrubriken preciserar vad texten handlar om.

278 2020-04-08 12:47

”Allting förblir på samma vis och ändå är ingenting detsamma” – en analys av romanen Lucy av Jamaica Kincaid

Ett effektivt sätt är att inleda med ett citat, en retorisk fråga eller en bakgrundsbeskrivning. En ung människa lämnar sitt hem på jakt efter lyckan i ett nytt land – en berättelse vi kan hitta både i verkligheten och i litteraturen. Många lämnar av fri vilja, andra för att de inte har något val. Oavsett kommer man att få kämpa för att hitta sin plats i det nya, oundvikligen ser man verkligheten genom en lins som är färgad av det man lämnat.

I inledningen presenteras korta fakta om verket och författaren. I mönstertexten klargör skribenten vilken typ av analys det handlar om och vilka frågor som tas upp i analysen. Hur blir mötet med det nya landet? Hur ser relationen ut mellan Lucy och de människor hon möter, framför allt Mariah, mamman i den nya familjen? På vilka sätt färgas Lucys nya relationer av hennes bakgrund och den hon är? Vem är ”vi” och vem är ”dom”?

Fördjupning Fördjupningen är textens huvuddel. Här analyseras verket med inledningens frågeställning som utgångspunkt. I mönstertexten inleds fördjupningen med Lucys möte med det nya landet. I det inledande kapitlet, som heter ”Stackars Lilla gästen”, skildras mötet med det nya landet och kulturskillnaderna mycket konkret …

279 Fixa svenskan 3_text.indd 279

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

NIO | LITTERÄRA ANALYSER

2020-04-08 12:47

Arbeta med litterära analyser Du ska nu studera analysen ”’Allting förblir på samma vis och ändå är ingenting detsamma’ – en analys av romanen Lucy av Jamaica Kincaid” på s. 270–275 lite närmare.

Förstå 1

Vad innebär kolonialism?

Vad undersöker en postkolonial analys?

Varför kallar familjen Lucy för ”Lilla gästen”?

På vilket sätt används begreppet ”fraktgods” symboliskt?

Varför blir Lucy så upprörd när hon ser påskliljor?

Varför öppnar inte Lucy breven från sin mamma?

Varför flyttar Lucy från den amerikanska familjen?

Förklara Förklara de kursiverade orden och uttrycken här nedanför. 1

… oundvikligen ser man verkligheten genom en lins …

… som präglar det hon ser och upplever i det nya landet …

Familjen som Lucy ska bo och arbeta hos är en vit välbeställd familj …

Detta var människor som kunde falla i hänryckning inför ett plötsligt duggregn …

… att undermeningen är densamma som om hon vunnit en åtråvärd pokal.

284 Fixa svenskan 3_text.indd 284

2020-04-08 12:47

Mönster 1

Ge förslag på en informativ rubrik utan underrubrik som skulle kunna fungera.

Hur inleds analysen? Ge förslag på något annat sätt som skulle passa i sammanhanget.

Hur presenteras frågeställningen?

Ge exempel på hur fördjupningen följer och resonerar kring inledningens frågeställningar.

Språket är formellt. Ge exempel på tre meningar som du menar har en formell stil. Resonera kring dina exempel med en kamrat.

Analysförfattaren belägger sin tolkning med exempel och citat. Ge exempel på hur dessa vävs in i texten.

Ge ett par exempel på ämnesord och litteraturvetenskapliga begrepp som skulle kunna användas i analysen. Läs mer i Uppslaget på s. 355–361.

Hur visar analysförfattaren att hen har kommit fram till avslutningen? Vilka andra sätt skulle fungera?

Diskutera 1 2 3

I analysens rubrik finns ett citat från romanen. Hur används det sedan i texten? Varför är det intressant att göra postkoloniala analyser av moderna texter? Vilka av de aspekter som tas upp i analysen är mest intressanta, tycker ni?

285 Fixa svenskan 3_text.indd 285

2020-04-08 12:47

Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om analyser.

Ett postkolonialt perspektiv – var passar det? Vilka andra verk (filmer, böcker, musik, konst, pjäser) skulle kunna vara intressanta att undersöka utifrån ett postkolonialt analys perspektiv? Diskutera med några klasskamrater och ställ samman en lista med några möjliga verk.

Litteraturvetenskapliga perspektiv på en välkänd text På s. 288–295 analyseras Pippi Långstrump utifrån olika perspektiv. Diskutera hur en annan välkänd text skulle kunna analyseras på samma sätt. Välj en kort novell eller en barnbok att arbeta med. Arbeta gärna i grupper om tre–fyra personer och undersök texten utifrån varsitt analysperspektiv (se s. 278). Vilka frågor skulle ni ställa till texten och vilka svar skulle ni få? Presentera era frågor för varandra och diskutera hur ert valda verk skulle kunna analyseras med hjälp av de olika perspektiven.

286 Fixa svenskan 3_text.indd 286

2020-04-08 12:47

Tolkningsföreträde Jamaica Kincaids roman är berättad ur Lucys perspektiv. Lucy får därmed tolkningsföreträde då det är hon som bestämmer normen, vad som är rätt och fel, sant eller inte. Om istället Mariah, den amerikanska mamman i romanen, var den som berättade skulle vi inte få samma bild av händelseutvecklingen utan en helt annan berättelse. Din uppgift är att undersöka detta med tolkningsföreträde genom att skriva ett par scener där du låter olika personer äga perspektivet. Vad händer när någon annan får tolkningsföreträde och bestämmer normen när de berättar om ett händelseförlopp? Välj en av följande utgångspunkter: • Läs en samtida novell med minst ett par tydliga karaktärer som har en motsättning mellan sig. Välj en scen där du skriver berättelsen från först den enas och sedan den andra personens perspektiv. • Välj en bild ur dagspress med minst två personer som står i händelsernas centrum. Skriv ett par korta scener från de olika personernas perspektiv. Diskutera sedan med en kamrat vilken bild ni får av de nya texterna. På vilket sätt påverkar de olika perspektiven läsaren? Vilken betydelse får ett visst tolkningsföreträde?

287 Fixa svenskan 3_text.indd 287

2020-04-08 12:47

Skriv en litterär analys Du ska nu skriva en litterär analys av ett verk. Välj en av uppgifterna här nedanför. Följ arbetsgången i ”Sex steg för att skriva en analys” på s. 298–299. Till din hjälp har du även Uppslaget där du får tips och råd om skrivande.

En postkolonial analys av en modern roman eller novell Din uppgift är att göra en postkolonial analys av en modern roman eller novell. Du kan antingen analysera ett verk du redan läst eller välja ett från listan här nedanför. Läs verket och bestäm därefter vad du vill undersöka. Utgå från frågorna under rubriken ”Postkolonial analys” på s. 293 och välj de frågor som passar ditt verk. Förslag på romaner och noveller

Min bror av Jamaica Kincaid Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie Båten av Nam Le Flyktingar av Viet Thanh Nguyen Ru av Kim Thúy Ædnan av Linnea Axelsson Rotlös av Tsitsi Dangarembga Sargassohavet av Jean Rhys

296 Fixa svenskan 3_text.indd 296

2020-04-08 12:47

Alternativa analyser av Lucy Lucy är en rik text med flera möjliga teman att undersöka, till exempel identitet, tradition eller uppror. Din uppgift är att läsa romanen och göra en fördjupad litterär analys av ett sådant tema. Läs på s. 355–361 om de litteraturvetenskapliga begrepp du kan behöva använda dig av i en sådan strukturanalys.

En litteraturvetenskaplig analys av ett valfritt verk I det här kapitlet presenteras ett antal olika analysperspektiv som kan användas för en fördjupad läsning. Din uppgift är att göra en analys av ett valfritt verk. Du kan välja en roman som verkar intressant och analysera den utifrån ett lämpligt perspektiv. Eller så har du istället redan något ämne som intresserar dig (till exempel gestaltning, politiska idéer, hbtq) som du vill undersöka i ett verk. Bestäm dig för ett analysperspektiv och välj ut lämpliga frågor från s. 288–295. I de litteraturhistoriska kapitlens examinationsuppgifter (s. 42– 43, 78–79 och 116–117) finns också uppgifter att välja bland.

297 Fixa svenskan 3_text.indd 297

2020-04-08 12:47

Sex steg för att skriva en analys 1 Formulera frågor för analys Vad vill du undersöka? Ibland läser man en bok som väcker frågor att analysera. Ibland är det istället tvärtom, man har ett ämne som intresserar en och letar efter böcker som passar att undersöka. Innan du börjar läsa en roman är det bra att formulera frågor kring det du vill undersöka. För kortare texter eller filmer är det bra att först läsa eller titta på hela verket för att få en helhetsbild och därefter formulera frågorna. På s. 288–295 finns förslag på olika analysperspektiv och frågeställningar att utgå från till de olika perspektiven. Diskutera gärna med några kamrater som arbetar med samma verk.

2 Ta reda på fakta Ta reda på det du behöver veta om författaren och den tid då texten kom till och den tid som texten handlar om. På så sätt får du en förförståelse inför läsningen av verket.

3 Läs och analysera Närläs verket. För att kunna analysera något måste man verkligen ha kunskap om det man undersöker. Koncentrera dig på frågorna som du har valt att utgå från i din analys. Anteckna exempel och markera intressanta citat som du kan använda i analysen.

4 Strukturera och formulera din text Tänk igenom hur du ska lägga upp din text. Vilken sorts inledning passar din analys och det du kommit fram till? Vilken information vill du ha med om författaren och verket? Hur skapar du struktur i fördjupningen? Dispositionsmodellen för informerande tal, högtidstal och analyser på s. 365 fungerar, men du kan också välja en annan disposition. Formulera dig väl med träffande beskrivningar och var noga med att underbygga din analys med exempel och citat. Avsluta genom att presentera dina slutsatser och knyta ihop dina resonemang.

298 Fixa svenskan 3_text.indd 298

2020-04-08 12:47

5 Respons Arbeta tillsammans med en kamrat. Byt texter med varandra. Läs texten noga och kommentera mönster, innehåll och språk. Beröm det som är bra och lyft fram det som kan bli bättre. Utgå från frågorna här nedanför när ni arbetar med respons. Ta också hjälp av Uppslaget.

6 Bearbetning Efter responsarbetet kan du gärna låta texten vila ett par dagar. Då får du distans till din text och kan få syn på saker som inte är tydliga eller helt utvecklade. Har du resonerat så att läsaren kan följa med i dina tankegångar? Ta vara på responsen du får från din kamrat och gör de förändringar som du tror förbättrar din text.

Respons 1 På vilket sätt återspeglar rubriken innehållet i analysen? 2

Förklara vad du inte förstår om det finns delar i texten där det är svårt att följa analysförfattarens tankegång.

Kommentera balansen i texten. Är det lagom mycket i inledning, fördjupning och avslutning?

På vilket sätt avslutas analysen? Vilka andra sätt att avsluta skulle du vilja föreslå?

Vilka synpunkter har du på styckeindelningen?

Markera i texten vilka språkfel som bör rättas till.

299 Fixa svenskan 3_text.indd 299

2020-04-08 12:47

UPPSLAGET INNEHÅLL Skönlitteratur och genrer Epik

351 351 Lyrik 352 Dramatik 353

Litterära epoker

354 Antiken 354 Medeltiden 354 Renässansen 354 Upplysningen 354 Romantiken 355 Realismen och naturalismen 355 Modernismen 355

Litteraturvetenskapliga begrepp

355 Handlingen 355 Berättarteknik 356 Bildspråk och stilfigurer 359

Att skriva rätt och riktigt

361 Skriva ihop eller isär? 361 Var eller vart? 361 Ord som hör ihop 361 Syftningsfel 362 Satsradning 362 Talspråk och skriftspråk 362 De eller dem? 363 Stilbrott 363

Att strukturera texten Dela in texten i stycken Variera och bind samman meningar

Att disponera texten Dispositionsmodell 1 Dispositionsmodell 2

364 364 365 365 365 365

Att referera och citera

366 Referera 366 Citera 366

Att skriva referat Skriv ett referat

367 368

Att redovisa källor

368 Källhänvisning 368 Oxfordsystemet och Harvardsystemet 368 Källförteckning 369 Källkritik 370

Att intervjua Förbered dig Genomför intervjun Sammanställ intervjun Redovisa resultatet

371 371 371 371 372

Att analysera

372 Den dramaturgiska spänningskurvan 372 Valfiskmodellen 373 Analysfrågor för berättande verk 373 Analysfrågor för poesi 375 Analysfrågor för bild 375 Analysfrågor för retorik 376

Att argumentera

376 Tes 376 Argument 377 Premiss 377 Följdargument 377 Motargument 377 Underbygg argumentationen 377 Sakpåstående 377 Värdeomdöme 377 Fula knep att undvika 378

Att inleda och avsluta tal Inleda ett tal Olika sätt att avsluta ett tal

Att använda talmanus Tänk på!

379 379 380 380 380

Att använda presentationstekniska hjälpmedel 381 Whiteboardtavla och blädderblock Presentationsprogram på dator

381 381

Språkvetenskapliga begrepp

382

350 Fixa svenskan 3_text.indd 350

2020-04-08 12:49

UPPSLAGET

Skönlitteratur och genrer

Roman

Skönlitteratur är texter där en författare använder sig av fiktiva, påhittade, personer och händelser för att på ett konstnärligt sätt beskriva världen. Genre är en typ av konstnärlig framställning som har gemensamma drag i stil och innehåll. Redan under antiken började man tala om olika sorters litteratur och utgick från tre naturformer: epik, lyrik och dramatik. Dessa kallas även litteraturens huvudgenrer. Varje huvudgenre har utvecklat olika undergenrer. Romanen är t.ex. en undergenre till epiken och filmmanus en undergenre till dramatiken. Det är inte alltid så enkelt att placera litteratur i en viss genre. Det finns texter som är väldigt typiska för en genre men också blandformer som har drag av flera olika genrer.

Epik Epik är berättande litteratur. Ett ord som i dag ofta används synonymt med epik är prosa, ett ord som egentligen betyder att texten inte är skriven i bunden form, det vill säga på vers. När man i dag talar om epik eller prosa menar man vanligtvis romaner och noveller, som numera helt dominerar genren. Om man ser t illbaka historiskt är romanen och novellen dock relativt nya genrer som utvecklades från 1600-talet och framåt. Innan dess skrevs det mesta i bunden form och epiken bestod bland annat av epos, ballader, sägner, fabler och sagor.

Epos Ett epos är en längre berättelse skriven på bunden vers och består av ett antal avsnitt som kallas för sånger. I ett epos blandas realistiska drag med mytiska, t.ex. kan gudar eller övernaturliga väsen finnas med i handlingen. Handlingen i ett epos utspelar sig alltid i det förflutna och dess huvudperson är ofta en hjälte med närmast övermänskliga drag. Epos är en mycket gammal genre som finns i många kulturer. Den äldsta kända litterära texten, Gilgamesheposet, är ett epos från Mesopotamien som handlar om en kung som levde för 4 700 år sedan. Andra exempel på epos är Odysséen av Homeros (ca 700 f.Kr.) och Den gudomliga komedin (1320) av Dante Alighieri.

En roman är en längre skönlitterär berättelse skriven på prosa. Romanen utvecklades bland annat ur eposet. Romanens uppbyggnad kan variera men ett vanligt drag är att den är indelad i kapitel och att den har en eller flera huvudpersoner. Världens första roman, Berättelsen om Genji, skrevs redan på 1000-talet av den japanska hovdamen Murasaki Shikibu, men i Europa brukar man lyfta fram Don Quijote av Cervantes från början av 1600-talet som den första romanen. Romanen hade en storhetstid under realismen och har varit den dominerande formen av epik från 1900-talet och framåt.

Novell En novell är en kort skönlitterär prosaberättelse som vanligtvis koncentrerar handlingen kring en tydlig konflikt. Novellen har ofta få personer, tydliga dramatiska vändpunkter och en upplösning där konflikten får något slags lösning. Längden på en novell kan variera från en halv sida till över femtio sidor. Det finns ingen absolut gräns mellan roman och novell. En längre novell kallas ibland för kortroman, särskilt om den är uppdelad i kapitel. Novellgenren föddes på 1300-talet med Decamerone av Giovanni Boccaccio. Genren har varit livskraftig framför allt från 1800-talet och framåt.

Undergenrer inom epik Romaner och noveller delas i dag in i olika undergenrer beroende på texternas innehåll och form. Science fiction, dystopi och utopi I science fiction-romaner berättas på ett realistiskt vis om vetenskaplig eller teknisk utveckling som ännu inte har skett, men som skulle kunna vara möjlig. Mary Shelleys roman om Frankenstein brukar räknas till ett av de första verken inom genren. Även författare som Jules Verne och H.G. Wells räknas till genrens förgrundsgestalter. En litterär undergenre till science fiction är den dystopiska romanen, som blivit mycket populär under 2000-talet. Dessa romaner beskriver ofta ett framtida mardrömssamhälle där teknisk utveckling har fått stora negativa konsekvenser för både människor och miljö. Romaner som George Orwells 1984, som beskriver ett övervakningssamhälle, och Suzanne Collins Hungerspelen är exempel på dystopiska science fiction-romaner. Utopi är motsatsen till dystopi och beskriver dröm samhället. Den grekiske antike författaren Platons verk Staten är ett exempel på en utopi.

351 Fixa svenskan 3_text.indd 351

2020-04-08 12:49

FIXA

Ann-Soﬁe Lindholm ︱ Pär Sahlin ︱ Helga Stensson

Längst bak finns en uppslagsdel med bland annat litteraturvetenskapliga begrepp, språkriktighet, textanalys, referatteknik och källhantering. Läs mer om serien på nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-45727-0

9 789127 457270

Fixa svenskan 3_cover.indd Alla sidor

Ann-Soﬁe Lindholm ︱ Pär Sahlin ︱ Helga Stensson

FIXA Svenska 3 för gymnasiet 2020-04-06 15:44