PULS SO LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB
GEOGR AFI
•
SAMHÄL LSKUNSKA
P
•
RELIGIONSKUNSK
PULS SO 4
PULS SO
PULS SO
AP
•
HIS TORIA
ARBE TSBOK
M ED W EB BÖ
LSK UNS HÄLFI GEO SAMGRA
VN IN GA R
KAP
GEO GRA FI REL IGIO NSK UNS
KAP
HIS TOR IA
SAM HÄL LSK UN
SKA P
GEO GRA FI REL IGIO NSK UN
Lotta Malm Nils
son
SKA P
HIS TOR IA
Lotta Malm Nilsson
PULS SO 4 LHL_cover.indd 1
2020-06-22 14:28
PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 1
2020-06-29 15:12
Innehåll Inledning Välkommen till PULS 4 Komponenter i PULS 5 Simon Hjort: Målinriktat lärande 6 PULS och kursplanernas centrala innehåll 8 Så här kan du arbeta med PULS SO 12 Metoder för språk- och kunskapsutvecklande SO-undervisning 17 Anders Fridfeldt: PULS och geografiämnets fältstudier 22 RE
SH
Leva tillsammans 26 Demokrati 38
SH
Förenta Nationerna, FN 50
GE
Kartor beskriver världen 62
GE
Vi bor i Sverige 72
GE
Sveriges naturresurser 86
HI
Vikingatiden 110
RE
Vad är religion? 136
HI
Medeltiden, del 1 148
HI
Medeltiden, del 2 182
PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 3
GE
Geografi
SH
Samhällskunskap
RE
Religionskunskap
HI
Historia
2020-06-29 15:12
Välkommen till PULS! De fyra SO-ämnena spänner över stora kunskapsområden. Genom undervisningen i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap lotsar vi eleverna att orientera sig om det som har format och fortsätter att forma världen, vårt land och samhället där vi bor. Ämnena lockar till funderingar, frågor och diskussioner. Vi får möjlighet att fundera över hur vi vill att vår framtid ska se ut, och hur vi kan nå dit. Utrymme finns för spekulationer, gissningar och framtidsvisioner. Möjligheterna till integrering med andra ämnen är stora och undervisningen går att variera på en rad olika sätt. Kunskapsutveckling går hand i hand med språkutveckling. Med PULS SO får eleverna möjlighet att lära sig fakta och att förstå och börja använda sina kunskaper genom att utveckla egna tankar om sakers tillstånd. I detta arbete blir samtalet en viktig del. För att samtal ska bli kunskapsutvecklande behöver eleverna förstå och använda sig av de ämnesrelaterade begrepp som samtalen kräver. Språkets utveckling sker i samtal men också genom läsning. Eleverna behöver din hjälp att ta till sig SO-ämnenas texter. När ni läser grundbokens texter tillsammans ger du eleverna det stöd de behöver för att lära sig nya saker, samtidigt som de får möjlighet att skapa en förståelse för faktatextens särdrag och vad som är viktigt i texten. I PULS SO för årskurs 4 samlas ett antal arbetsområden i form av anpassade texter i grundboken, kunskapsutvecklande uppgifter i arbetsboken, samt blandat material och lärarstöd på PULS lärarwebb. I den här lärarhandledningen får du konkreta förslag på hur ni kan arbeta samtidigt som du har möjlighet att anpassa undervisningen efter dina elevers behov. Utrymme finns för dig att lyfta in dina egna idéer när du så önskar. Det gör att du kan forma undervisningen så att den på bästa sätt passar din undervisningsgrupp. Lycka till i arbetet med dina elever! Lotta Malm Nilsson
Lotta Malm Nilsson är legitimerad 1–7-lärare med inriktning mot svenska och SO-ämnen, samt med fördjupad kompetens inom sva och IKT. Hon arbetar för närvarande med elever i årskurs 4–6 i Sollentuna. Hon drivs av att hitta varje elevs väg till lärande och arbetar i sin tjänst för att tillgängliggöra undervisningen för alla elever.
4 I N L E D N I N G PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 4
2020-06-29 15:12
Komponenter i PULS GEOGRAFI
•
SAMHÄLLSKUNSKAP
•
PULS SO 4
PULS SO
RELIGIONSKUNSKAP
•
HISTORIA
PULS SO ARBETSBOK MED WEBBÖVNINGAR
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP GEOGRAFI
SAMHÄLLSKUNSKAP
RELIGIONSKUNSKAP
GEOGRAFI
HISTORIA
RELIGIONSKUNSKAP
Lotta Malm Nilsson
HISTORIA
Grundbok
Arbetsbok med webbövningar
Grundboken består av tio kapitel fördelade mellan de fyra SO-ämnena. Varje kapitel inleds med ett startuppslag som aktiverar förkunskaper och väcker elevernas intresse. Kapitlen följer en tydlig struktur med en huvudrubrik på varje uppslag och flera underrubriker. Texterna kompletteras med löpande förklaringar av begrepp, faktarutor, foton och illustrationer som underlättar för förståelsen. I slutet av kapitlen finns fördjupande uppslag med till exempel namngeografi och information om historiska källor.
Arbetsboken innehåller uppgifter där eleverna får befästa och repetera de kunskaper som de bör ha med sig efter att ha arbetat med de olika avsnitten i grundboken. Varje uppslag i grundboken har en sida med uppgifter i arbetsboken. Första uppgiften handlar i princip alltid om att befästa viktiga begrepp. Därefter kommer en eller flera uppgifter som eleverna arbetar med, med hjälp av grundboken samt de genomgångar och samtal som ni har haft. Den sista uppgiften i arbetsboken är alltid en fördjupande uppgift, som kräver lite mer av eleven och som besvaras utanför boken.
PULS SO LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB
GEOGRAFI
•
SAMHÄLLSKUNS
KAP
•
RELIGIONSKUNS
PULS SO
PULS SO 4
PULS SO
KAP
•
HISTORIA
ARBET SBOK
MED WEBBÖV
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSK
NINGAR
AP
GEOGRAFI RELIGIONSKUNSK
AP
HISTORIA
SAMHÄLLSKUNS
KAP
GEOGRAFI RELIGIONSKUNS Lotta Malm Nilsson
KAP
HISTORIA
Lotta Malm Nilsson
Lärarhandledning med lärarwebb Undervisningen med PULS utgår från lärarhandledningen. Här finns vägledning i form av förslag och konkreta exempel på hur du kan ta reda på elevernas förförståelse, skapa intresse, aktivera elevernas tänkande, arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt följa upp arbetet. På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning samt det du behöver för bedömning av elevernas kunskaper.
Till arbetsboken ingår självrättande webbövningar som ytterligare befäster ord och begrepp. Eleverna loggar in på nok.se för att komma åt dessa. På nok.se/support förklaras hur du som lärare eller administratör skapar en grupp som du kan tilldela extramaterialet.
I N L E D N I N G
PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 5
5
2020-06-29 15:12
PULS och kursplanernas centrala innehåll Innehållet i PULS SO är utvalt och skrivet i enlighet med SO-ämnenas syftesskrivningar och det centrala innehållet i kursplanerna för årskurs 4–6. För att ge en överblick visas här vilka delar av det centrala innehållet som behandlas i årskurs 4, i vilka kapitel dessa återfinns samt vilka delar som väntar i de kommande årskurserna.
PULS SO för åk 4 består av 10 kapitel RE
Kap 1 Leva tillsammans
SH
Kap 2 Demokrati
SH
Kap 3 Förenta Nationerna, FN
GE
Kap 4 Kartor beskriver världen
GE
Kap 5 Vi bor i Sverige
GE
Kap 6 Sveriges naturresurser
HI
Kap 7 Vikingatiden
RE
Kap 8 Vad är religion?
HI
Kap 9 Medeltiden, del 1
HI
Kap 10 Medeltiden, del 2
Geografi Geografiska förhållanden, mönster och processer
PULS SO 4
Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.
PULS SO 5
PULS SO 6
X
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
GE
Kap 6
X
X
Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer.
GE
Kap 6
X
X
Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.
GE
Kap 6
X
X
Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.
GE
Kap 5
GE
Kap 6
X
X
Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
GE
Kap 6
X
X
Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).
SH
Kap 3
Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
GE
Kap 4
GE
Kap 5
Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
Lärarwebb
Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
GE
Kap 4
GE
Kap 5
Hållbar utveckling
X
Geografins metoder och verktyg
X
X
Lärarwebb
Lärarwebb
X
X
8 I N L E D N I N G PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 8
2020-06-29 15:12
Historia Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500
PULS SO 4
Nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.
HI
Kap 7
HI
Kap 10
Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.
HI
Kap 7
HI
Kap 9
HI
Kap 10
HI
Kap 7
HI
Kap 9
HI
Kap 10
HI
Kap 7
HI
Kap 9
HI
Kap 10
HI
Kap 7
HI
Kap 10
Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.
Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.
PULS SO 5
PULS SO 6
Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500 –1800 Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
X
Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.
X
Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
X
Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
X
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
X
Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800 –1900 Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.
X
Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
X
Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige.
X
Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
X
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.
X
I N L E D N I N G
PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 9
9
2020-06-29 15:12
Religion Religioner och andra livsåskådningar Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
PULS SO 4 RE
Kap 8
PULS SO 5
PULS SO 6
X
X
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
X
Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
X
Några huvuddrag inom hinduism och buddhism.
X
Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.
RE
Kap 8
Begreppen religion och livsåskådning.
RE
Kap 8
X
Religion och samhälle Hur religioner framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra.
X
Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
RE
Kap 8
HI
Kap 9
Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige idag samt hur detta har förändrats över tid.
RE
Kap 8
X
Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.
RE
Kap 1
X
Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.
RE
Kap 8
X
X
X
Etik och livsfrågor
10 I N L E D N I N G PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 10
2020-06-29 15:12
Samhällskunskap Individer och gemenskaper
PULS SO 4
Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
RE
Kap 1
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
RE
Kap 1
PULS SO 5
PULS SO 6
X X
Samhällsresurser och fördelning Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
X
Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till. Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.
X SH
Kap 3
X
SH
Kap 2
X
Beslutsfattande och politiska idéer Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska val och partier i Sverige. Skiljelinjer i några aktuella politiska frågor.
X
Rättigheter och rättsskipning Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle. De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Diskrimineringsgrunderna i svensk lag. De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.
X SH
Kap 3
X X
Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
X
Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
X
X
Granskning av samhällsfrågor Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa. Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
X
I N L E D N I N G
PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 11
11 2020-06-29 15:12
Demokrati SAMHÄLLSKUNSKAP Demokratisk fostran är ett gemensamt ansvar inom samtliga ämnen i grundskolan, och finns inskrivet i läroplanens första del. I skolan ska eleverna få praktiska erfarenheter av demokratiska arbetssätt. De ska också få kunskaper om värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle samt få förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare. I det här kapitlet får eleverna en grund i vad demokrati är och hur man kan fatta demokratiska beslut på olika sätt. De får även läsa om grupper av människor som har kämpat för demokrati på olika sätt.
Lgr11
I det här kapitlet får ni läsa om
• • • •
vad demokrati och diktatur är hur demokratiska beslut fattas hur klassråd och elevråd fungerar hur människor i världen har kämpat för demokrati.
Syfte i ämnet samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: • kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället
För din undervisning behöver du • Bilder från lärarwebben
• Kopieringsunderlag K3–K4 • Lappar, gärna i två olika färger
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur
olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Centralt innehåll, samhällskunskap Beslutsfattande och politiska idéer
• Vad demokrati är och hur demokratiska
Ta reda på elevernas förkunskaper Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpassa din undervisning efter deras behov. För att göra det kan du använda kopieringsunderlag K3 (sidan 48). Frågorna är tänkta att ge dig en uppfattning om elevernas tidigare erfarenheter av att delta i demokratiska processer på skolan (klassråd och elevråd).
beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.
38 D e m o k r at i PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 38
2020-06-29 15:13
Min kompis säger att om en mus äter gräs och ett vildsvin äter musen kallas det för en näringskedja. Men när vildsvinet dör är det väl ingen näringskedja längre?
Demokrati
I det här kapitlet får du läsa om
• • • •
SAMHÄLLSKUNSKAP
vad demokrati och diktatur är hur demokratiska beslut fattas hur klassråd och elevråd fungerar hur människor i världen har kämpat för demokrati.
Sverige är en demokrati. När ett land är demokratiskt betyder det att de allra flesta får vara med och bestämma hur landet ska styras. Även en arbetplats eller ett kompisgäng kan fungera på ett demokratiskt sätt, om alla bestämmer tillsammans. Vampyrer eller magi, tycker jag!
I en demokrati ska alla människor få vara lika mycket värda och ha samma rättigheter. Alla ska få tänka och tycka vad de vill och ha möjlighet att uttrycka sina åsikter. Det betyder inte att man alltid får som man vill, utan ibland måste man acceptera ett beslut som de flesta andra är överens om.
Rymd och action!
Den måste ha humor!
Jag vill se en film med djur.
16 16 16
17
Introduktionsuppslag s. 16 –17 Så här kan du göra
• Visa fotot från sidan 16 i grundboken (finns på
lärarwebben). Låt eleverna analysera bilden parvis en kort stund utifrån frågorna nedan. Samla sedan tankar från hela klassen. – Vad gör människorna på bilden? Vad vill de? Vem ska läsa vad som står på skyltarna? Vad hoppas de ska hända? Uppmana eleverna att tolka det de ser på bilden, och även vad som är syftet med att människorna i allmänhet demonstrerar. Människorna demonstrerar för klimatet. De vill skapa en förändring. De vill påverka politiker och andra så att de ska börja tänka på ett nytt sätt, för att rädda vår planet från att förstöras.
• Låt eleverna berätta om sina eventuella erfaren-
heter av demonstrationer, om de sett några eller deltagit själva. – Att demonstrera är ett sätt att uttrycka sin åsikt och få sin vilja igenom. Att ordna eller delta i en demonstration är ett sätt att försöka få som du vill, men det finns självklart flera sätt. Vilket som är bäst beror på sammanhanget.
Visa samtalsbilden från sidan 17 i grundboken (finns på lärarwebben). – Här är en annan situation där personerna har olika åsikter. Hur kan kompisarna göra för att komma överens?
Låt eleverna gruppvis diskutera och gärna komma på flera förslag på hur kompisarna på bilden kan gå tillväga för att så många som möjligt ska bli nöjda. Exempel på förslag: 1. Låta ett av barnen bestämma den här gången – för att låta någon annan bestämma nästa gång. 2. Låta alla få lägga två röster var på filmerna. Knyt ihop diskussionen genom att sammanfatta: – Är det någon som känner igen sig? Vilka diskussioner kan du hamna i tillsammans med dina kompisar? Hur gör ni för att komma överens?
• Titta på och läs kapitlets första uppslag i grund-
boken tillsammans. Där presenteras vad det här kapitlet kommer att handla om. Samla också begrepp som kommer upp under läsningen.
Begrepp demokrati
diktatur
rättighet
åsikt
acceptera
överens
D E m o k r at I
PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 39
39 2020-06-29 15:13
Att bestämma tillsammans Ordet demokrati betyder folkstyre, alltså att alla bestämmer tillsammans. Demokrati är ett sätt att fatta beslut på, även när inte alla är överens. Alla kanske inte blir nöjda med beslutet, men de ska ändå kunna känna sig nöjda med det sätt som beslutet fattades på. En överenskommelse där ingen får riktigt som den vill, men där alla ändå är tillräckligt nöjda, kallas kompromiss.
Representanter kan fatta beslut Alla kan inte vara med och besluta om alla frågor i ett land. I stället kan man rösta fram representanter som i sin tur fattar beslut. I Sverige röstar folket fram 349 representanter till riksdagen när det är val. Uppgiften för dem som sitter i riksdagen är att fatta beslut som gäller Sverige. Eftersom de representerar hela folket ska så många som möjligt kunna känna sig nöjda med besluten.
Så började det
Demokrati och diktatur Vid demokratiska beslut strävar man efter att alla ska vara med och bestämma. Men om någon alltid ska bestämma över de andra fungerar det som en diktatur. Länder kan vara demokratier eller diktaturer – eller något däremellan.
Demokrati betyder att
Diktatur betyder att
• • •
• • •
en eller några få bestämmer över alla andra
•
det inte är självklart att alla har samma rättigheter och skyldigheter
alla får vara med och bestämma alla får tycka vad de vill ingen får diskrimineras, det vill säga behandlas sämre, på grund av sin hudfärg, sitt språk, sin religion, om man är pojke eller flicka eller av någon annan anledning
man inte får tycka vad man vill den som inte tycker likadant som ledarna kan bli straffad
•
alla har samma rättigheter, till exempel att få gå i skolan
•
•
alla har samma skyldigheter, till exempel att betala skatt
de som bestämmer kan strunta i att lyssna på andra
•
•
alla får skriva vad de vill i böcker och tidningar, spela vilken musik de vill, måla vilka tavlor de vill och göra film och teater om vad de vill. Det här gäller så länge det inte bryter mot någon lag.
böcker, filmer och sånger kan bli förbjudna för att de berättar saker som ledarna inte vill att folk ska få höra.
Man brukar säga att demokratin uppfanns i den grekiska staden Aten för ungefär 2 500 år sedan. Då samlades folk på en kulle i staden för att tillsammans besluta om viktiga saker.
I Sverige får alla som har fyllt 18 år och som är svenska medborgare vara med och rösta i riksdagsvalet. Då väljs vilka som ska styra landet. Sådana val hålls vart fjärde år.
I dag skulle vi inte kalla den tidens Aten demokratiskt. Kvinnorna fick inte vara med och bestämma. Dessutom fanns det slavar, det vill säga personer som ägdes av någon, och de hade inte heller något att säga till om. På kullen Pnyx i Aten samlades folket när beslut skulle fattas. Den som talade ställde sig på en plattform av sten. Plattformen finns fortfarande kvar. Den syns på bilden här intill.
18
19
SAMHÄLLSKUNSKAP • DEMOKRATI
Att bestämma tillsammans s. 18 –19 Så här kan du göra
•
Inled med att läsa texterna Trädkojorna 1 och 2 från kopieringsunderlag K4 (sidan 49) högt för klassen. Texterna beskriver hur det gick till när två grupper av barn skulle bygga var sin koja i en skog. Dela sedan in klassen i grupper om 3–4 elever och låt dem diskutera de två arbetssätten. – Vilka fördelar och nackdelar kan ni se med arbetssätten som barnen i berättelserna väljer? Vilken av de två kojbyggargrupperna skulle ni själva föredra att tillhöra? Varför?
• Läs texten i grundboken högt, uppmärksamma
de begrepp som kan behöva förklaras och fortsätt arbeta med uppslaget på det sätt som passar din klass. Spara eventuellt rutan ”Så började det” till slutet av lektionen.
Ämnesrelaterade begrepp demokrati – folkstyre. I en demokrati får alla vara med och bestämma. överenskommelse – ett beslut där två eller flera parter blir eniga om något kompromiss – en överenskommelse där alla är tillräckligt nöjda diktatur – ett sätt att styra ett land. I en diktatur bestämmer bara en eller några få över alla andra. diskrimineras – när någon blir sämre behandlad på grund av hudfärg, religion eller annat rättighet – något som man har rätt att göra eller få skyldighet – något som man måste göra medborgare – en person som hör hemma i ett land rösta – när människor väljer mellan olika förslag val – ett sätt att rösta fram vem som ska bestämma i ett område eller i ett land
Ämnesneutrala begrepp anstränga sig
lösning
lyda
vart fjärde år
40 D E m o k r at I PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 40
2020-06-29 15:13
• Låt eleverna arbeta i grupperna igen. Dela ut
texterna Trädkojor 1 och 2 till varje grupp. Be grupperna stryka under avsnitt i texterna som visar särdragen för demokrati respektive diktatur. Låt dem använda listorna på sidorna 19 i grundboken som hjälp. Klassen kan sedan delas in i tvärgrupper så att 1–2 elever från varje grupp delger och jämför sina svar tillsammans med representanter från en eller ett par andra grupper.
ARBETSBOKEN Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 5 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnittet Att bestämma tillsammans, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans. 1 Eleven parar ihop begrepp med förklaring. Svaren hittas i grundbokens text. 2 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om demokrati och diktatur samt skillnaderna mellan dem. 5 Fördjupande uppgift. Eleven använder sina nya kunskaper och funderar själv över vem som bestämmer och varför. Låt eleverna hjälpas åt att beskriva hur den som ville tala i Aten gjorde, och låt sedan flera elever ge exempel på hur de gör idag, när de vill framföra sina åsikter.
!
Att tänka på Tänk gärna på att använda begreppen demokrati och diktatur i samband med vardagliga händelser i klassen, på skolan och i övriga världen. Ämnet samhällskunskap innefattar även arbete med aktuella samhällsfrågor. Bevaka nyheterna och välj att ta upp nyheter där innehållet kan kopplas till arbetet om demokrati.
PULS-kollen Nämn en sak som du tycker är bra med demokrati.
D E m o k r at I
PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 41
41 2020-06-29 15:13
Demokrati i vardagen Ett kompisgäng, en familj eller en arbetsplats kan fungera på ett demokratisk sätt. Hur besluten ska fattas och av vem, kan skilja sig åt beroende på vad det är som ska bestämmas.
i? Min
Puff ? Skr utt a
n?
Föreningar Människor som har gemensamma intressen kan samlas i föreningar. Det kan vara en grupp ungdomar som spelar fotboll, eller några som bor i samma bostadsområde. I en förening kan alla medlemmar vara med och besluta saker på olika sätt. Beslut fattas när föreningen har möte. I fotbollsföreningen kanske de beslutar att ordna en cup under våren. I bostadsrättsföreningen beslutar de kanske att plantera växter på gården. Om en medlem tycker att något sköts dåligt eller inte fungerar, måste andra i föreningen få veta det. När medlemmarna diskuterar är det viktigt att allas åsikter får höras. Alla måste lyssna på varandra och försöka förstå hur de andra tänker. Sedan kan medlemmarna fatta ett beslut.
En familj kan fatta ett demokratisk beslut om vilket namn deras nya husdjur ska få. Då kanske var och en får lämna förslag på namn som alla sedan röstar på.
Klassråd och elevråd I skolan kan man bestämma en del saker på ett demokratiskt sätt. Då får eleverna vara med och påverka. Vid klassrådet beslutar klassen om saker som rör dem alla. Vid ett klassrådsmöte brukar man också utse de elever som ska representera klassen i skolans elevråd. I elevrådet diskuterar man frågor som rör hela skolan.
Skolan Många tror kanske att det är rektorn som bestämmer i skolan, men det är bara delvis sant. Rektorer och lärare får inte hitta på vad de vill. Då skulle det kunna bli för stora skillnader mellan olika skolor. Därför finns det vissa bestämmelser som alla skolor måste rätta sig efter. Den lag som styr skolorna i Sverige kallas skollagen. Den är demokratiskt beslutad i Sveriges riksdag.
Direkt demokrati I klassrådet röstar ni kanske genom att räcka upp handen. Alla är med och säger sin mening. Det kallas direkt demokrati. Direkt demokrati passar oftast bra i mindre grupper.
Representativ demokrati Om en grupp är stor är det inte så lätt att gång på gång samla alla för att rösta om olika saker. För att göra det enklare kan man använda sig av representativ demokrati. I skolan betyder det att varje klass utser representanter till elevrådet. När elevrådet har möte tar representanterna upp de förslag som klassen är överens om.
Alla skolor i Sverige måste följa skollagen.
20
SAMHÄLLSKUNSKAP • DEMOKRATI
SAMHÄLLSKUNSKAP • DEMOKRATI
21
Demokrati i vardagen s. 20 –21 Så här kan du göra
• Repetera begrepp från föregående lektion, exempelvis med modellen ”Dagens trea” (se sidan 19 i den här handledningen). Tre lämpliga ord att repetera här skulle kunna vara demokrati, diktatur och kompromiss.
• Låt eleverna i smågrupper pröva att fatta ett
demokratiskt beslut, genom att först diskutera och därefter nå fram till en kompromiss eller enigt beslut om vilken möblering av klassrummet som är den bästa för alla enligt dem. Förklara för eleverna vad som är viktigt att tänka på för att en diskussion ska bli demokratisk:
• Låt eleverna reflektera enskilt, kanske skriva ner,
hur de tyckte att diskussionen fungerade utifrån de tre punkterna ovan. Låt sedan eleverna i helklass ge konkreta exempel på hur de gjorde för att låta alla komma till tals, hur det märktes att de andra lyssnade på den som pratade samt respekterade andras åsikter.
• Läs texten i grundboken högt, uppmärksamma
de begrepp som kan behöva förklaras och fortsätt arbeta med uppslaget på det sätt som passar din klass.
Låt alla komma till tals. Lyssna på den som pratar. Respektera andras åsikter.
Låt två grupper bilda en större grupp och redovisa för varandra vad de kom fram till. – Vilken möblering tycker er grupp vore den bästa? – Hur gjorde ni för att komma överens?
42 D E m o k r at I PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 42
2020-06-29 15:13
• Dela ut lappar eller låt eleverna själva tillverka
två lappar var, den ena med texten ”Direkt demokrati”, den andra med ”Representativ demokrati”. Använd gärna två olika färger. Läs sedan upp situationerna nedan som beskriver tillfällen då beslut ska fattas. Låt eleverna hålla upp den lapp de tycker passar bäst. De kan gärna kort motivera sina val för den som sitter närmast, under max 30 sekunder.
En fotbollsförening ska bestämma hur den
nya cafeterian ska se ut. Familjen ska bestämma vad de ska göra under
helgen. Skolan har bestämt att matsalen ska målas
om, och vill att eleverna ska få möjlighet att påverka vilka färger som väljs.
Ämnesrelaterade begrepp förening – en organiserad grupp åsikt – en uppfattning i en fråga fatta beslut – bestämma bestämmelse – en regel eller lag, något man ska följa
ARBETSBOKEN Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 6 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnittet Demokrati i vardagen, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans. 1 Eleven parar ihop begrepp med förklaring. Svaren hittas i grundbokens text. 2–5 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om direkt demokrati och representativ demokrati. 6 Fördjupande uppgift. Eleven använder sina nya kunskaper för att jämföra representativ demokrati med direkt demokrati.
PULS-kollen Ge ett exempel på en situation då vi använder oss av representativ demokrati.
lag – en regel som alla i ett land måste följa klassråd – ett möte där klassen samlas och beslutar om saker som rör dem alla elevråd – en grupp av förtroendevalda elever som ska ta vara på övriga elevers intressen direkt demokrati – system där beslut fattas direkt av de röstberättigade representativ demokrati – system där valda företrädare har beslutsrätt utse – formellt rösta fram eller välja en person till ett uppdrag
Ämnesneutrala begrepp diskutera
delvis
enskild
rör (dem alla/hela skolan)
rätta sig efter
D E m o k r at I
PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 43
43 2020-06-29 15:13
Vad är religion? RELIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. Det här kapitlet är tänkt att ge eleverna förståelse för begreppen religion och livsåskådning samt förklara vikten av kunskap inom ämnet religionskunskap. Ett par naturfolks religioner samt fornnordisk religion finns med som exempel på religioner, och för att ge en bild av hur betydelsen av religion har kommit till uttryck genom historien. Lgr11
I det här kapitlet får ni läsa om
• • •
vad religion och livsåskådning är varför vi behöver kunskap om religioner några tidiga religioner.
Syfte i ämnet religionskunskap Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: • kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa
• förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle
För din undervisning behöver du • Bilder från lärarwebben
• förmåga att resonera om etik, moraliska
• Kopieringsunderlag K24–K26 • Lappar och en låda
Centralt innehåll, religionskunskap Religioner och andra livsåskådningar
frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.
• Religionens betydelse i människors liv och
människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
Ta reda på elevernas förkunskaper
• Begreppen religion och livsåskådning.
Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpassa din undervisning efter deras behov. För att göra det kan du använda K24 (sidan 144). Frågorna ger dig en uppfattning om elevernas kunskaper när det gäller religioner i allmänhet samt något om hur väl eleverna känner till världsreligionerna.
Religion och samhälle
• Människors religiösa och livsåskådnings-
mässiga tillhörigheter i Sverige idag samt hur detta har förändrats över tid.
Etik och livsfrågor
• Samtal om och reflektion över livsfrågor
utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.
136 Va d ä r r eligi o n ? PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 136
2020-06-29 15:14
Vad är religion? I det här kapitlet får du läsa om
• • •
RELIGIONSKUNSKAP
vad religion och livsåskådning är varför vi behöver kunskap om religioner några tidiga religioner.
Människor har i alla tider funderat över frågor om livet, naturen och varför vi människor finns till. Religionerna har varit människornas sätt att försöka besvara de här svåra frågorna.
De allra första religionerna växte fram innan människor hade börjat bosätta sig. Naturen och djuren var viktiga och religionen blev ett sätt att förklara hur allt hänger ihop. Ett exempel på en sådan religion är samernas gamla religion. För människor som var bönder var marken och skörden viktig. Den fornnordiska religionen är ett exempel på en religion där man bad till gudarna om att skörden skulle bli stor.
Tänk vad många stjärnor och planeter det finns. Undrar om det finns liv på fler platser än här.
Jag undrar varför vi människor finns just här på jorden.
Ja, och vad händer när man dör?
98
99
Introduktionsuppslag s. 98–99 Så här kan du göra
• Inled med att visa eleverna samtalsbilden från
sidan 99 i grundboken (finns på lärarwebben). Läs pratbubblorna tillsammans. – Har du funderat på dessa frågor någon gång? Låt eleverna tänka en stund över det barnen säger på bilden och anonymt skriva ner sina tankar på lappar som läggs i en låda. Uppmuntra eleverna att skriva ner både hur de tänker och tror, samt eventuella frågor de har. Dela sedan in klassen i grupper om 3–5 elever. Ta en lapp i taget, läs upp det som står på lappen och låt eleverna kort diskutera innehållet i sina grupper. Påminn om att visa respekt för andra människors tankar och åsikter. Eleverna ska lyssna och ta in, och formulera egna åsikter på ett respektfullt sätt. Det är viktigt för eleverna att förstå att det är helt okej att tänka väldigt olika kring dessa frågor. Det är också därför som det finns olika religioner. Bra meningar att skriva på tavlan som stöd: Inledningar:
Bemöta andra:
– Jag tänker …
– Hur tänker du då?
– Jag tycker …
– Kan du förklara mer?
– Jag funderar på …
– Jag tror som du på ett sätt men…
– Det är det här som religion handlar om. Människor har i alla tider funderat över frågor om livet, naturen och varför vi människor finns till. Sådana frågor är viktiga för oss. Några menar att livet och universum är så fantastiskt utformat att det måste finnas en högre makt, en gud eller flera, som har skapat allting. På det viset skapades de första religionerna. Dessa religioner levde vidare genom sina berättelser, som fördes vidare muntligt från generation till generation. Inga skrifter fanns.
• Titta på och läs kapitlets första uppslag i grund-
boken tillsammans. Där presenteras vad det här kapitlet kommer att handla om. Samla också begrepp som kommer upp under läsningen.
Begrepp i alla tider
växa fram
hänga ihop
fornnordisk
bosätta sig
va D ä r r E L I G I o N ?
PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 137
137 2020-06-29 15:14
Religion förklarar och ger regler
Varför behöver vi ha kunskap om religioner och livsåskådningar?
Ingen kan säga vilken religion som var den första. Överallt där människor har levt har religioner vuxit fram.
Frågor om religioner och livsåskådningar är viktiga för många människor i världen, oavsett om man tror på en gud eller inte. Det finns flera anledningar till att man läser religionskunskap i skolan:
Människor har alltid behövt berättelser Vi människor skiljer oss från djuren på flera sätt. Ett sätt är att vi använder språket för att berätta historier, beskriva fantasier och tankar för varandra. Vi har i alla tider skapat konst, musik och historier för att göra livet roligare, vackrare och mer spännande. Nuförtiden kanske vi ser en film eller läser en bok. Förr berättade och sjöng man historier muntligt och skapade bilder med vad man kunde hitta. Berättelserna förklarar för oss hur världen, livet och människorna fungerar. Om vi till exempel hör en berättelse om en person som beter sig illa och som därför får leva ensam, kan vi kanske själva undvika att göra samma misstag. På så sätt lär vi oss saker genom berättelserna.
Kristendomen påverkar vårt samhälle
Varför finns vi till? Hur kan jag vara en bra människa? Sådana här frågor brukar kallas livsfrågor och kan besvaras med hjälp av religionen.
100
I svåra stunder, kanske när något hemskt har hänt, brukar människor vilja samlas och sörja tillsammans. Då kan religionen fungera som ett stöd och ge tröst.
För att kunna välja behöver du ha kunskap Religionsfrihet är inskriven i Sveriges grundlag. Det betyder att alla har rätt att tro på vad de vill. För att man ska ha möjlighet att kunna välja behöver man ha kunskaper om hur människor lever och tänker i olika religioner.
Berättelser, riter och idéer samlas i religionen Människor har i alla tider använt sig av berättelser för att bygga samhörighet och gemenskap. På samma sätt har ceremonier och riter kunnat skapa gemenskap. En rit är ett bestämt sätt att utföra något inom en grupp, till exempel att man döper ett nyfött barn eller när ett fotbollslag samlas för att ropa ett lagrop före match. En grupps berättelser, riter och idéer kan ordnas i det vi kallar för religion. Religionen skapar gemenskap mellan människor som tror på samma sak. Den kan också vara en viktig del av en persons identitet. Religion hjälper till att förklara vem man är och vad man tycker är viktigt i livet.
I Sverige har kristendomen varit den största religionen sedan vikingatidens slut. För hundra år sedan tillhörde 99 % av Sveriges befolkning den kristna kyrkan. I dag ser det annorlunda ut. Flera andra religioner finns representerade och många människor har valt att inte tro på något. Ändå märks fortfarande kristendomen mycket i vårt samhälle. Den påverkar hur våra lagar skrivs, vilka traditioner vi har och vilka helgdagar vi firar.
Religioner handlar om:
•
tron på gud, gudar eller andra högre makter,
•
att berätta hur vi ska vara mot varandra,
•
att hjälpa oss att förstå världen, livet och döden
RELIGIONSKUNSKAP • VAD ÄR RELIGION? RELIGION
Du behöver förstå och respektera andras tro Kunskap om olika religioner gör att man kan förstå andra människor bättre. Sverige ligger i topp bland länder i Europa när det gäller religiös mångfald. Det betyder att det lever många människor som tillhör olika religioner och livsåskådningar nära varandra i Sverige. Vi behöver kunna förstå och respektera varandra.
Kan man se på en människa om hon tror på en gud, flera gudar eller ingen gud alls?
Livsåskådning betyder ungefär 'genomtänkt syn på livet'. De livsåskådningar som blandar in något gudomligt kallar vi religioner. Religioner innehåller livsåskådningar men alla livsåskådningar behöver inte vara religioner.
101
Religion förklarar och ger regler s. 100 –101 Så här kan du göra
• Inled med att läsa berättelsen om den barmhärtige samariern (K25, sidan 145) högt för eleverna, och diskutera sedan innehållet. – Vad handlar berättelsen om?
Berättelsen handlar om att det alltid är rätt att hjälpa andra, även om det inte är ett självklart val att göra det. Det bör inte spela någon roll om det är en främling som behöver hjälp. Vi är alla medmänniskor, även om vi ibland ser olika ut, kommer från olika platser och pratar olika språk. – Vad är budskapet i berättelsen? En människa i nöd behöver kanske dig någon gång. Du kan vara den som gör skillnad för någon annan, när den behöver det som bäst. Även om den som är i nöd är en människa du aldrig tidigare träffat, eller till och med en människa som du inte tror särskilt gott om. – Denna berättelse är ungefär 2 000 år gammal, eller ännu äldre, och det finns mängder av berättelser i världen som på olika sätt beskriver hur människor bör göra i olika sammanhang. Förklara att sådana berättelser kan handla om hur vi kan hjälpa varandra, hur vi ska göra när vi behöver göra något svårt, hur vi ska behandla
varandra inom familjen, eller andra saker. Berätta att det är detta som religion handlar om. Religion förklarar och ger regler om livet. Med olika berättelser får vi exempel på hur vi kan bete oss och göra i olika sammanhang. Vi lär oss saker om livet genom berättelserna.
• Läs texten i grundboken högt, uppmärksamma
de begrepp som kan behöva förklaras och arbeta med uppslaget på det sätt som passar din klass. Se förslag på diskussionsfrågor nedan. Dessa kan ni arbeta med under eller efter läsningen. Det finns mycket i texten som eleverna kan tänkas relatera till. Använd samtalsmodellen EPA eller någon annan lämplig samtalsform när ni diskuterar frågeställningarna. Eventuellt kan eleverna skriva sina svar på lappar som sedan läses upp av dig som lärare, för att ge anonymitet och möjlighet att diskutera sådant som eleverna kanske inte annars skulle lyfta. 1. Har du sett någon bok eller film, med en berättelse som du har kunnat lära dig något av? 2. Finns det några ceremonier eller riter i din vardag, som du är en del av? 3. Varför är gemenskap viktigt för människan? Hur känns gemenskap? När känner du gemenskap? 4. Kan man se på en människa om hen tror på en gud, flera gudar eller ingen gud alls?
138 va D ä r r E L I G I o N ? PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 138
2020-06-29 15:14
• Låt eleverna ge exempel på vilka helgdagar de
känner till och skriv upp dessa på tavlan/blädderblock, eller låt eleverna skriva ner sina förslag på post it-lappar som sätts upp. Även helgdagar med annat ursprung än det kristna ska finnas med. – Många helgdagar som vi firar har religiös anknytning. Vi ser här att det är den kristna traditionen som har format vår almanacka och flera av de röda dagar som finns där. Kan ni ge exempel på helgdagar i svenska almanackan som inte är religiösa?
Ämnesneutrala begrepp muntligt
procent %
finns representerade
inskriven
ligga i topp
sörja
ARBETSBOKEN
Valborgsmässoafton, 1:a maj, nationaldagen, midsommar och nyår.
Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 42 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnittet Religion förklarar och ger regler, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans.
Berätta att de troende kristna knyter midsommar till Johannes Döpares födelsedag.
1 Eleven parar ihop begrepp med förklaring. Svaren hittas i grundbokens text.
• Säkerställ att eleverna har klart för sig skillnaden och likheten mellan begreppen religion och livsåskådning: Livsåskådning betyder ungefär ”genomtänkt syn på livet”. De livsåskådningar som blandar in något gudomligt kallar vi religioner. Religioner innehåller livsåskådningar, men alla livsåskådningar är inte religioner. Denna förklaring finns längst ner på sidan 101 i grundboken.
2–5 Eleven reflekterar över livsåskådningars funktion och hur de tar sig uttryck. 6 Fördjupande uppgift. Eleven får fundera över hur religionen påverkar det sammanhang som hen själv befinner sig i.
Ämnesrelaterade begrepp
PULS-kollen
samhörighet – känsla av närhet till och likhet med någon annan
Vad betyder religionsfrihet?
ceremoni – högtidlig handling rit – ett bestämt sätt att utföra något inom en grupp, en handling som har symbolisk betydelse i visst religiöst sammanhang och som måste utföras enligt ett noga fastställt mönster identitet – självbild, hur man uppfattar sig själv (vem man är och inte är). En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper, både sådana man själv väljer och sådana man inte kan påverka. livsfråga – fråga som är av stor betydelse för någons liv livsåskådning – ungefär ”genomtänkt syn på livet” helgdag – i Sverige vardagligt kallad röd dag, en dag som är arbetsfri för att medborgarna ska kunna fira en religiös eller traditionell högtid religionsfrihet – rättighet att utöva vilken religion man vill. Religionsfriheten räknas som en av de mänskliga rättigheterna. grundlag – lag som reglerar ett lands politiska system och som inte kan förändras utan omfattande åtgärder religiös mångfald – variation av många olika religioner
va D ä r r E L I G I o N ?
PULS SO åk 4 Lärarhandledning_inlaga.indd 139
139 2020-06-29 15:14
PULS SO
4
PULS SO årskurs 4 innehåller tio kapitel fördelade mellan ämnena samhällskunskap, geografi, religionskunskap och historia. Lärarhandledningen vägleder dig i att arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Den ger dig stöd för att ta reda på elevernas förkunskaper, aktivera deras tänkande och följa upp arbetet. Boken inleds med en text om målinriktat lärande, skriven av Simon Hjort, lektor och fil. lic. i pedagogiskt arbete. På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning samt kunskapstester som ger dig underlag för bedömning.
PULS SO årskurs 4:
PULS SO GRUNDBOK
GEOGRAFI
•
SAMHÄLLSKUNSKAP
•
4
RELIGIONSKUNSKAP
•
HISTORIA
PULS SO
PULS SO
ARBETSBOK
LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB
MED WEBBÖVNINGAR
PULS SO
GRUNDBOK
GEOGRAFI
•
SAMHÄLLSKUNSK
AP
•
44
RELIGIONSKUNSK
AP
•
PULS SO
HISTORIA
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKA
ARBETS BOK
MED WEBBÖVN
INGAR
P
GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKA
P
HISTORIA
SAMHÄLLSKUNSKA
P
GEOGRAFI
Lotta Malm Nilsson
RELIGIONSKUNSKA
P
HISTORIA
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP SAMHÄLLSKUNSKAP
GEOGRAFI
GEOGRAFI
RELIGIONSKUNSKAP RELIGIONSKUNSKAP
HISTORIA Lotta Malm Nilsson
Grundbok
HISTORIA
Lotta Malm Nilsson
Arbetsbok med webbövningar
Lärarhandledning med lärarwebb
PULS SO och NO är ett läromedel för årskurs 4–6. Ämnena inom SO respektive NO är samlade i årskursböcker där fakta byggs på i en tydlig progression. Läs mer på nok.se/puls
Boken fortsätter på webben
ISBN 978-91-27-45711-9
9 789127 457119
PULS SO 4 LHL_cover.indd 3
2020-06-22 14:28