9789127454477 by Smakprov Media AB

ÅK 1–3 LÄRARENS GUIDE TILL

LÄRARENS GUIDE TILL PREST ÄR LÄRARHANDLEDNINGAR I DE PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNENA I ÅK 1–6. I Lärarens guide till idrott och hälsa åk 1–3 får du som lärare stöd i hur du kan arbeta med det teoretiska innehållet inom ämnet och koppla detta till de praktiska momenten i din undervisning. Du får lektionsupplägg med både teoretiska och praktiska övningar, samt bedömningsstöd kopplat till de olika momenten som gås igenom. I boken finns kopieringsunderlag med bland annat övningar och uppgifter till eleverna. Till boken medföljer en lärarwebb där bilder och kopieringsunderlag finns tillgängliga för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla. Koden till lärarwebben hittar du på insidan av omslaget.

IDROTT OCH HÄLSA teori · praktik bedömning

Linda Persson arbetar som förstelärare på en grundskola i Sollentuna kommun. Hon undervisar i ämnena idrott och hälsa, svenska och matematik.

Åsa Rindstål arbetar som lärare på en grundskola i Sigtuna kommun och undervisar i ämnena idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, svenska och matematik.

ISBN 978-91-27-45447-7

9 789127 454477

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_omslag_tt.indd 1,3

linda persson · åsa rindstål

2019-05-17 15:36

Innehåll Förord. . .. ............................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Om idrott och hälsa

.................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Innehåll och upplägg. . .................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Idrott och hälsa – om ämnet.................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Det komplexa yrket...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Idrott och hälsa – vad säger Lgr 11 och Lsär 11?. . . . . 10 Idrott och hälsa – förmågor att utveckla.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Idrott och hälsa – kunskapskrav åk 6... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Idrott och hälsa – centralt innehåll för åk 1–3. . . . . . . . . . . 11 Grundskolans och grundsärskolans kursplaner. . . . . . 14 Vad innebär det att bidra?.. ....................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Vad innebär det att medverka?............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Vad innebär det att erfara något?. . ......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Bedömning....................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Hur kan man arbeta med bedömning för elever i åk 1–3? .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Formativ bedömning.................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Frågor att fundera över vid bedömning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Språkutvecklande arbetssätt.. .................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Arbeta med centrala begrepp................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Planering........................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Att tänka på när du planerar.................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Att tänka på när du dokumenterar......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Arbeta formativt i idrott och hälsa.. ....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Gruppindelning. . ........................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Arbetsmetoder............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Digitala verktyg i undervisningen........... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Arbeta ämnesövergripande...................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Terminsöversikt........................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Kopieringsunderlag 1–4 ........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 3

Hälsa och livsstil

.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hälsa och livsstil – förmågor att utveckla. . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Hälsa och livsstil – kunskapskrav för E-nivå åk 6. . . . 45 Hälsa och livsstil – centralt innehåll åk 1–3.. . . . . . . . . . . . . . 45 Översikt för kapitlet Hälsa och livsstil. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Tema: Move your body!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Tema: Samtal om kropp och knopp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Kopieringsunderlag 5–9. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Friluftsliv och utevistelse

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Friluftsliv och utevistelse – förmågor att utveckla. . . 72 Friluftsliv och utevistelse – kunskapskrav för E-nivå åk 6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Friluftsliv och utevistelse – centralt innehåll åk 1–3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Översikt för kapitlet Friluftsliv och utevistelse. . . . . . . . . . 73

Tema: Kläder efter väder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Tema: Inte störa, inte förstöra.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Tema: Orientera mera!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Kopieringsunderlag 10–15. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

Säkerhet och hänsynstagande

. . . . . . . . . . . . . 101

Säkerhet och hänsynstagande – förmågor att utveckla.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Säkerhet och hänsynstagande – kunskapskrav för E-nivå åk 6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Säkerhet och hänsynstagande –centralt innehåll åk 1–3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Översikt för kapitlet Säkerhet och hänsynstagande.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

Tema: Var en kompis.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Tema: Hjälp, jag är vilse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Kopieringsunderlag 16–18. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118

2019-05-20 13:45

Förord Att vara lärare i idrott och hälsa handlar inte enbart om att hitta på roliga lektioner eller erbjuda ett smörgåsbord av aktiviteter. I ett samhälle som blir mer stillasittande är det av största betydelse att förmedla teoretisk kunskap om hälsa, skapa förståelse för sin egen kropp och hur den påverkas av fysisk aktivitet. Det är kombinationen mellan glädjen till fysisk aktivitet och kunskapen om hälsa som skapar effekter på både individ- och samhällsnivå. Idrottsämnet får i vår mening för lite utrymme tidsmässigt för att vara den enda fysiska aktivitet som erbjuds elever under en skolvecka. Forskning visar att idrott, rörelse och pulshöjande aktiviteter under dagen har en positiv effekt på elevernas resultat i skolan. Därför vilar det ett ansvar på hela skolan för den vardagliga fysiska aktivitet som alla elever bör erbjudas dagligen. Grundidén till denna bok var en efterfrågan av ett samlat material för begreppen och bedömning för ämnet idrott och hälsa. Framförallt fanns ett stort tomrum för läromedel inom grundsärskolans område. Vi upplevde en ovisshet kring vad som ska läras ut, vilka begrepp som eleverna behöver möta i undervisningen och hur elevernas kunskaper ska bedömas. Vi har därför försökt att bena ut vilka begrepp som undervisningen ska innehålla, vad de innebär samt hur och när de bör introduceras i undervisningen. Vi som har skrivit boken är lärare i både praktiska och teoretiska ämnen och ser många vinster i att arbeta ämnesövergripande. Den här boken bygger mycket på att använda ett språkutvecklande arbetssätt i undervisningen. Full fart framåt! Linda och Åsa

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 4

2019-05-20 13:45

DEL 1

OM IDROTT OCH HÄLSA

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 5

2019-05-20 13:45

Innehåll och upplägg I kursplanen för idrott och hälsa finns områdena rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse. Lärarens guide till idrott och hälsa årskurs 1–3 är en handledning med fokus på vad vi anser är de teoretiska momenten i ämnet. Utifrån det centrala innehållet för årskurs 1–3 och kunskapskraven för årskurs 6 har vi valt att bryta ned innehållet till tre områden: hälsa och livsstil, friluftsliv och utevistelse samt säkerhet och hänsynstagande. Parallellt i varje kapitel finns även en tydlig koppling till grundsärskolans kursplan. Boken inleds med en teoretisk del som innehåller exempel på hur du kan arbeta med formativ bedömning i idrott och hälsa, vikten av att arbeta språkutvecklande och tips på hur du kan göra det i praktiken. Du får tips på hur du kan planera ett arbetsmoment, och varför en gedigen planering kan underlätta ditt administrativa arbete. I de följande delarna presenteras lektionsupplägg, som du kan använda i din undervisning. Lektionsuppläggen presenteras med ett tematiskt tänk. Under varje tema finns ett brett utbud av övningar och lekar, allt för att du ska kunna anpassa lektionerna efter dina elevers behov. Alla övningar innehåller beskrivningar med förberedelser, genomförande och bedömningsstöd. Innan du påbörjar arbetet med ett nytt område är det viktigt att veta vad som ska bedömas. Till din hjälp finns bedömningsmatriser, som är tänkta att underlätta bedömningsarbetet för dig som lärare, men även för att tydliggöra kunskapskraven för eleverna. Till alla områden i boken finns en begreppsbank. Begreppsbanken för varje område innehåller centrala begrepp och ämnesspecifika ord som eleverna möter och behöver ha kunskap om, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt. På omslagets insida finns en aktiveringskod till lärarwebben. Där kommer du åt kopieringsunderlagen i digital version. Det innebär att du kan arbeta med materialet på en digital skärm vid gemensamma genomgångar.

6 om idrott och hälsa

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 6

2019-05-20 13:45

Planering Planeringen för undervisningen ska tydliggöra vilka förmågor som ska utvecklas, genom vilket centralt innehåll och utifrån vilka kunskapskrav eleverna kommer att bedömas. Inför ett nytt arbetsområde bör du börja med att urskilja vilka förmågor och vilka kunskapskrav som eleverna ska utveckla och bedömas för. Detta är ett exempel på hur processen att skapa en planering kan gå till. vad ska eleverna kunna?

vad och hur ska eleverna göra?

vad ska bedömas?

Utgå från de ämnesspecifika förmågorna

Utgå från det centrala innehållet

Utgå från kunskapskraven

vad ska eleverna kunna?

vad och hur ska eleverna göra?

vad ska bedömas?

Genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer.

Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.

Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med (…) anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler.

Allemansrättens grunder.

Att tänka på när du planerar Inför planeringen av ett nytt arbetsområde kan det vara bra att fundera kring följande frågor:

• Vet jag vad eleverna har för förkunskaper inom området? • Vilka begrepp kan vara nya för eleverna? • Vilka begrepp känner de till?

• Vilka digitala verktyg ska användas?

• Hur fördelar jag tiden så att jag hinner se, utmana, undervisa och bedöma alla elever?

om idrott och hälsa 25

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 25

2019-05-20 13:45

Att tänka på när du dokumenterar Det är viktigt att fundera över hur och när elevernas kunskaper ska bedömas. Att ha en tydlig struktur för dokumentationen leder i sin tur till att bedömningsarbetet underlättas. Genom att kontinuerligt samla in dokumentation från och om elever, både skapar och synliggörs lärprocesserna. Läraren kan då återkoppla till eleverna och även utvärdera sin undervisning.

Arbeta formativt i idrott och hälsa Utifrån de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning presenteras här ett antal förhållningssätt och metoder att arbeta med i idrott och hälsa. Dessa kan vara bra att ha med i tankarna vid planering och genomförande.

Tydliggöra mål och kunskapskrav Planering Gör en tydlig planering över arbetsområdet där det framgår vad som ska göras, hur det ska göras samt hur eleverna kan visa att de når godtagbara kunskaper. Gå igenom den tillsammans med eleverna innan ett nytt arbetsområde påbörjas. Elevtrappa Låt eleverna göra egna matriser i form av trappor. Utgå från en tom trappa och låt eleverna själva få sätta ord på vad man bör kunna på respektive trappsteg, inom till exempel enkla lekar och deras regler, förslagsvis förmågan att leka kull.

Förmågan att leka kull

steg 4: följer alla reglerna, är snäll och försiktig mot kompisar i leken och tycker det är okej om man blir tagen och fortsätter vara glad och leka ändå.

steg 3: följer regler men blir sur om han eller hon blir tagen.

steg 2: följer några regler men inte alla, lyssnar inte på kompisarna.

steg 1: blir arg när man blir tagen, knuffas så andra ramlar, följer inte regler.

26 om idrott och hälsa

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 26

2019-05-20 13:45

HÄLSA OCH LIVSSTIL I detta område för årskurs 1–3 ligger fokus på ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa samt natur- och utevistelser. Upplevelsen av aktiviteten ska vara det centrala i innehållet. Eleverna förväntas utveckla en förmåga för hur man samtalar om upplevelser av lek, hälsa och natur- och utevistelser. För att utveckla denna förmåga krävs det en språklig förmåga, där eleverna kan delta i samtal, men även en fysisk och kroppslig förmåga, där eleverna kan delta i lekar och skaffa sig erfarenheter i naturen. Den språkliga förmågan utvecklas genom att låta eleverna bygga upp en bred bank av begrepp med ämnesspecifika ord. Den fysiska förmågan utvecklas genom att arbeta med elevernas kroppsuppfattning. I kommentarmaterialet till kursplanen i idrott och hälsa står det att: ”Kroppsuppfattning handlar också om att få kroppen att göra det man vill. Med god kroppsuppfattning kan eleverna känna och tänja gränser och utveckla det de vill bli bättre på.” Att fysiskt kunna använda sin kropp till olika aktiviteter blir således en förutsättning för att kunna samtala om själva upplevelsen av aktiviteten. Till skillnad från årskurs 4–6 där innehållet ligger på de kroppsliga och mentala effekterna av olika träningsformer är inriktningen i årskurs 1–3 mer riktat mot att ge eleverna en bank av ord, både vad gäller fysiska och mentala effekter, men även beskrivande begrepp av rumsliga positioner och av upplevelser. Tanken är att varje elev skall ges möjlighet att koppla samman genomförda aktiviteter med analys och reflektion, med hjälp av enkla stödmallar, och på så vis reflektera över sin egen rörelseaktivitet och vad den får för konsekvenser för hälsan. Det är då utveckling kan ske, vilket kommer skapa nya möjligheter för eleven att känna sin kropp och använda den i olika fysiska sammanhang. I detta kapitel finns en bred bank med begrepp att introducera för eleverna. Det finns ett stort övningsförråd där eleverna får möjlighet att öka sin kroppsuppfattning. Du kommer även att introducera en träningsdagbok för eleverna att använda över tid. Allting bör göras och anpassas efter den unika elevgruppens förutsättningar.

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 44

2019-05-20 13:45

hälsa och livsstil

Tema: Samtal om kropp och knopp För att kunna samtala om sin upplevelse i lekar och fysiska aktiviteter är kroppsuppfattning och den motoriska utvecklingen viktig. En elev som upplever den motoriska övningen som svår kan komma att undvika eller få en negativ bild av aktiviteten. Därför är det viktigt att träna elevens kroppskontroll och bygga motoriskt starka elever som i nästa steg ska kunna samtala om upplevelsen.

Träningsdagbok Vid de här lektionerna ska eleverna träna sin förmåga att samtala, analysera och reflektera över sin upplevelse av de fysiska aktiviteterna och koppla dessa till sin egen hälsa och välmående. Tänk på att detta är ett lärande som sker över tid och eleverna behöver få träning i hur man ska tänka vid ett resonemang och en analys. För att stötta eleverna i detta behöver de mallar och tydliga strukturer för att underlätta tankekedjorna. Att analysera och reflektera är förmågor som behövs tränas och göras flera gånger, med återkoppling av dig som lärare. I början kan analyserna göras tillsammans för att eleverna ska få en bra struktur och en grund att arbeta vidare med. Ni kan sedan använda den över tid, vid flera lektionstillfällen. Då många elever i de lägre åldrarna fortfarande kan vara ”nybörjarläsare” kan det vara en fördel att tillsammans med eleverna gå igenom träningsdagbokens struktur. Tanken är en progression där träningsdagboken A är en avskalad variant som kan användas för genomgång i helklass. När eleverna är redo att genomföra träningsdagboken på egen hand är nästa steg träningsdagbok B. Där får eleverna stöd med begrepp och den är enklare att fylla i. Sedan finns ytterligare en variant, träningsdagbok C, där eleverna själva får skriva med ord och text. Det går bra att använda båda varianterna i samma klass om eleverna behöver olika svåra alternativ.

50 hälsa och livsstil

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 50

2019-05-20 13:45

centrala begrepp: Fysiska begrepp, kropp: kroppsdelarnas namn och funktion, smidig, spänst,  stark, svag, motion, hygien, mat, kondition, kroppskontroll, varm, kall, svettig. psykiska begrepp, knopp: hälsa, välbefinnande, kroppsuppfattning, självbild,  vänner, vila, sömn, känslor, koncentration. beskrivande begrepp av upplevelser: roligt, tråkigt, jobbigt, kul, glad, nöjd,  pigg, spänd, mjuk, avslappnad, stress, trött, lätt, svårt, mod. rumsliga begrepp: bakom, framför, under och över. 

Det här behöver Du: – whiteboardtavla – whiteboardpenna eller – dator eller surfplatta – träningsdagböcker, bilaga 7a–7c.

Förberedelser Se till att träningsdagboken, bilaga 7a–7c, går att visa för eleverna på projektor eller liknande. Kopiera upp träningsdagboken, så att varje elev har ett eget exemplar. Tänk på att anpassa träningsdagboken efter elevernas förmåga. Välj ut och förbered några praktiska övningar eller lekar att genomföra, till analysen med träningsdagboken.

tips på enkla övningar och lekar: • kullekar där eleverna får springa mycket

• stationer med olika styrkeövningar, till exempel situps och grodhopp • hinderbanor.

Träningsdagbok B

Träningsdagbok A Namn:

Klass:

Träningsdagbok C

Namn:

Klass:

Vad har du gjort idag? Vad har du gjort idag?

Vad på din kropp tränade du idag?

Klass:

Vad har du gjort idag?

Hur upplevde du det?

Hur kan det här påverka din hälsa?

huvud/hjärna

Vad på din kropp tränade du idag? Färglägg figuren.

huvud/hjärna

armmuskler

Vad på din kropp tränade du idag?

Hur upplevde du det?

hjärtat

magmuskler

armmuskler

Namn:

ryggmuskler

benmuskler hjärtat

ryggmuskler

vadmuskler

magmuskler

Hur upplevde du det? Hur kan det här påverka din hälsa?

benmuskler

Hur kan det här påverka din hälsa? vadmuskler

kopieringsunderlag

| hälsa och livsstil 59

60 hälsa och livsstil |

kopieringsunderlag

| hälsa och livsstil 61

hälsa och liVsstil 51

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 51

2019-05-20 13:45

Genomförande Tidsåtgång: 40–60 minuter.

Låt eleverna praktiskt få genomföra en aktivitet eller lek som du har valt ut. När ni är klara med övningarna följs dessa upp med hjälp av träningsdagboken. När eleverna är klara med analysen, får de diskutera i par kring sina upplevelser av de fysiska aktiviteterna och hur dessa kan påverka den fysiska förmågan. Avslutningsvis sammanfattar ni i hela gruppen. Arbeta vidare:

Fortsätt arbetet med samtal kring upplevelsen av fysisk aktivitet genom att kontinuerligt använda träningsdagboken. Låt eleverna i slutet av lektionerna reflektera över lektionen och hur den fysiska aktiviteten har påverkat kroppen. Om eleverna skriver själva, så låt några elever varje lektion få presentera sin reflektion muntligt för resten av gruppen. Ju oftare eleverna får göra det, desto mer blir det en naturlig del av undervisningen.

52 hälsa och livsstil

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 52

2019-05-20 13:45

Beskriv känslan Vid denna lektion ska eleverna ges möjlighet att med ord och begrepp beskriva känslan i kroppen i samband med fysisk aktivitet. Detta gör att elevernas ordförråd ökar och begreppsbanken utökas. Fundera innan hur du ska introducera de beskrivande orden för dina elevgrupper. Vilken nivå passar dem? Ska alla begreppen användas eller räcker det med ett fåtal för att successivt använda sig utav flera nästa gång? Allt beror på vilken nivå just din unika elevgrupp befinner sig på.

centrala begrepp: Glad, jobbigt, kul, kall, lätt, mjuk, modig, nöjd, pigg, roligt, smidig, spänst,  stark, svag, svettig, svårt, tråkigt, trött, varm.

Det här behöver Du: – beskrivande ord, bilaga 8a–8e – redskap till en hinderbana – whiteboardtavla, eller annat att presentera elevernas val av ord med – whiteboardpenna.

Förberedelser Kopiera upp, laminera och klipp ut de beskrivande orden. Bygg upp en hinderbana med redskap i idrottssalen, anpassa hinderbanan efter gruppen. Hinderbanan ska vara på den nivån att det går ganska snabbt att ta sig igenom den och på en svårighetsnivå att pulsen ökar hos eleverna. Dela in eleverna i grupper om två–tre elever. 8b

Begreppsbank

Fysiska begrepp, KROPP

Psykiska och mentala begrepp, KNOPP

Beskrivande begrepp av upplevelser avslappnad

hygien

mat

motion

Att ta hand om sin kropp, t.ex. att duscha efter idrotten. Kroppen behöver mat för att orka röra på sig. Det blir som bränsle för musklerna. Att träna och röra på sig.

kall

Innan man börjar röra på sig är kroppen och musklerna kalla.

kondition

Tränas när man springer eller leker. Gör så att hjärtat orkar pumpa blod till musklerna i kroppen.

kroppskontroll

Att känna sin kropp och veta vad den kan.

smidig

Förmågan att röra sig på ett mjukt sätt.

spänst

Förmågan att hoppa högt.

stark

När man orkar mycket med sina muskler.

svag

svettig

hälsa

koncentration kroppsuppfattning känslor

självbild

sömn

vänner

vila

välbefinnande

Hur kroppen och knoppen mår. Förmågan att arbeta med samma uppgift under en längre tid. Hur man förstår sin egen kropp, utseende, storlek och motoriska förmåga. Hur man reagerar på en händelse som hänt eller kommer att hända, kan vara både glada och ledsna känslor.

glad, kul, roligt jobbigt, svårt

Något som man enkelt klarar av. En känsla när musklerna är avslappnade.

mod

När man vågar göra något.

nöjd

När man vågar göra något.

pigg

En känsla när man har mycket energi och ork i kroppen.

Kompisar. Kroppens återhämtning, t.ex. ligga och slappna av eller att sova. spänd

En känsla när musklerna är hårda.

stress

När det känns som man måste göra saker som man tror att man inte klarar av eller hinner göra.

tråkigt

Något man inte tycker om att göra, men ibland måste göra ändå.

När både kropp och knopp mår bra.

När man inte orkar så mycket med sina muskler. Kroppens sätt att kyla ner sig. Kroppen och musklerna blir varma när den rör på sig.

64 hälsa och livsstil |

kopieringsunderlag

| hälsa och livsstil 65

Något som är en utmaning att klara av.

mjuk

trött varm

En positiv och bra känsla, något man tycker om att göra.

lätt

Den inre bilden av sig själv. Barn och ungdomar som är mellan sex till tolv år behöver sova tio till elva timmar per dygn.

När kroppen och musklerna är lugna och mjuka.

66 hälsa och livsstil |

En känsla som uppstår när man t.ex. sovit för lite eller tränat hårt.

kopieringsunderlag

hälsa och liVsstil 53

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 53

2019-05-20 13:45

I slutet av hinderbanan läggs alla beskrivande ord så att det är lätt för eleverna att se dem. Gör tre kolumner på whiteboardtavlan med rubrikerna 1 varv, 3 varv, 5 varv. Lägg fram whiteboardpennor.

1 varv

3 varv

5 varv

Genomförande Tidsåtgång: 40–50 minuter.

Presentera de beskrivande orden för eleverna och vid behov förklara ordens betydelse. Berätta för eleverna att de ska genomföra hinderbanan och känna efter hur det känns i kroppen efter olika antal varv. Eleverna ska i mindre grupper göra hinderbanan ett varv, känna efter hur det känns i kroppen och välja ett ord som beskriver känslan. Det ordet som gruppen väljer skrivs upp i kolumnen med rubriken 1 varv. Sedan ska gruppen göra hinderbanan tre varv och känna efter hur det känns i kroppen, välja ett ord och skriva upp ordet i kolumnen med rubriken 3 varv. Till sist ska eleverna göra hinderbanan fem varv och välja ett ord som beskriver känslan i kroppen och skriva upp ordet i kolumnen med rubriken 5 varv. Avsluta lektionen med att diskutera tillsammans i hela gruppen: – Är det några likheter/skillnader mellan känslan i kroppen efter ett, tre och fem varv? – Vad beror det på? – Kommer ni på några egna ord som skulle passa in? – Kände alla i gruppen samma känsla? Varför/Varför inte? Arbeta vidare:

Lektionen kan med fördel användas flera gånger och i olika aktiviteter som utförs i ämnet. Fyll på med begrepp som eleverna ger som förslag och fyll även på med svårare begrepp när kunskapsnivån i gruppen ökar.

54 hälsa och livsstil

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 54

2019-05-20 13:45

Diskussion om kropp och knopp Denna lektion innehåller en mängd diskussionsfrågor. Dessa är tänkta att användas för att låta eleverna utveckla sin förmåga att resonera om hälsa och livsstil, och på så vis vidga deras begreppsförråd. Välj att arbeta med en fråga i hela gruppen eller gör mindre grupper och låt eleverna arbeta med olika frågor för att sedan berätta om sina slutsatser för varandra. I lektionsupplägget presenteras två olika sätt att diskutera frågorna. Använd det som passar bäst för den elevgrupp som du arbetar med. Eftersom det centrala innehållet i årskurs 1–3 fokuserar på elevernas upplevelse bör diskussionerna kopplas till något som eleverna själva varit med om. Anpassa därför frågorna efter undervisningens innehåll.

centrala begrepp: lek: rättvisa, fusk, kul, roligt, jobbigt, tråkigt, trött, svag, pigg, laganda,  teamwork, glad, arg, dålig, bra. hälsa: ont, skönt, trött, puls, träning, andning, lungor, hygien, kondition,  stress, koncentration, sömn, vila, självförtroende, kropp, knopp. natur oCh utevistelse: sinnen, lugn, skönt, vila, ro, kallt, varmt, frisk luft. 

Det här behöver Du: – kort med diskussionsfrågor, bilaga 9a–9b.

Förberedelser Kopiera, laminera och klipp ut kort med diskussionsfrågor, bilaga 9a–9b.

Genomförande

Diskussionskort Kropp och knopp Upplevelser av lek

Berätta om leken du just har lekt.

Vad var det som gjorde leken bra?

Vad är att ha en laganda eller teamwork?

Kan man känna sig dålig fast man är bra på något?

Varför kan man bli glad av att leka en lek?

Varför kan man bli arg när man leker en lek?

Upplevelser av natur och utevistelser

Hur kändes det att vara ute i naturen idag?

Vad såg du ute i naturen idag?

Vad hörde du ute i naturen idag?

Beskriv någon doft som du kände idag.

kopieringsunderlag

Tidsåtgång: 10–15 minuter.

| hälsa och livsstil 69

diskussion utiFrån epa:

Välj ut en fråga som du läser och förklarar för hela gruppen. Tala om att alla enskilt ska fundera 1–2 minuter. Dela sedan in eleverna i par och låt eleverna diskutera tillsammans i 1–2 minuter. Ta sedan några minuter för att sammanfatta frågan tillsammans. diskussion i mindre grupper:

Dela in eleverna i grupper om fyra–sex elever. Dela ut ett kort var till varje grupp och se över så att alla grupperna har läst och förstått sin fråga. Låt eleverna diskutera frågorna i cirka 5 minuter. Därefter får varje mindre grupp presentera sina frågor och tankar för hela gruppen.

hälsa och liVsstil 55

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 55

2019-05-20 13:45

Bedömningsstöd Titta på i vilken utsträckning eleverna kan delta i samtal kring sin upplevelse av en aktivitet. Deltar de aktivt i diskussionerna? Vilka begrepp använder eleverna när de resonerar? Hur kan du ge eleverna hjälp och stöd för att delta i diskussionerna? Det kan vara att till exempel skapa mindre grupper och sammanhang där eleverna känner sig trygga. För att dokumentera elevernas förmågor och kunskaper kan du använda bedömningsmatrisen, bilaga 5. Använd kunskapskravet för årskurs 6 som en målbild av elevernas kunskapsresa från årskurs 1 när du gör din bedömning. Gör bedömningen i förhållande till kunskapskraven men i relation till årskursen. Läs mer om bedömning av elever i årskurs 1–3 under avsnittet Bedömning.

5 Bedömningsmatris namn: klass:

Hälsa och livsstil

lgr 11, årskurs 6

lsär 11, årskurs 6

Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven resonera om faktorer som påverkar hälsan och den fysiska förmågan. Eleven ven kan använda ämnesspecifika ord, begrepp6 och symboler i resonemang om idrott och hälsa och i utvärdering ärdering av arbetsproKlassöversikt cesser.

Når ännu inte en godtagbar kunskapsnivå

Når en godtagbar kunskapsnivå

Når mer än en godtagbar kunskapsnivå

Kommentar/ elev Formativ bedömning

hälsa och livsstil

samtala om upplevelser når ännu inte en godtagbar kunskapsnivå

når en godtagbar kunskapsnivå

använda ord, begrepp och symboler

når mer än når ännu en godtagbar inte en kunskapsnivå godtagbar kunskapsnivå

når en godtagbar kunskapsnivå

når mer än en godtagbar kunskapsnivå

Samtala om upplevelser

Använda ord, begrepp och symboler

kopieringsunderlag

| hälsa och livsstil 57

58 hälsa och livsstil |

kopieringsunderlag

56 hälsa och liVsstil

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 56

2019-05-20 13:45

5 Bedömningsmatris Namn:

Hälsa och livsstil

Klass:

Lgr 11, årskurs 6

LSÄR 11, årskurs 6

Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven resonera om faktorer som påverkar hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om idrott och hälsa och i utvärdering av arbetsprocesser.

Når ännu inte en godtagbar kunskapsnivå

Når en godtagbar kunskapsnivå

Når mer än en godtagbar kunskapsnivå

Kommentar/ Formativ bedömning

Samtala om upplevelser

Använda ord, begrepp och symboler

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 57

2019-05-20 13:45

6 Klassöversikt hälsa och livsstil elev

58 hälsa och livsstil | 27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 58

Samtala om upplevelser Når ännu inte en godtagbar kunskapsnivå

Når en godtagbar kunskapsnivå

Använda ord, begrepp och symboler

Når mer än Når ännu en godtagbar inte en kunskapsnivå godtagbar kunskapsnivå

Når en godtagbar kunskapsnivå

Når mer än en godtagbar kunskapsnivå

Kopieringsunderlag

2019-05-20 13:45

Träningsdagbok A Namn:

Klass:

Vad har du gjort idag?

Vad på din kropp tränade du idag?

Hur upplevde du det?

Hur kan det här påverka din hälsa?

huvud/hjärna

armmuskler

hjärtat

ryggmuskler

magmuskler

benmuskler

vadmuskler

kopieringsunDerlag

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 59

| hälsa och liVsstil 59

2019-05-20 13:45

Träningsdagbok B Namn:

Klass:

Vad har du gjort idag?

Vad på din kropp tränade du idag? Färglägg ﬁguren.

huvud/hjärna

armmuskler

hjärtat

magmuskler

ryggmuskler

benmuskler vadmuskler

Hur upplevde du det?

Hur kan det här påverka din hälsa?

60 hälsa och liVsstil | 27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 60

kopieringsunDerlag

2019-05-20 13:45

Träningsdagbok C Namn:

Klass:

Vad har du gjort idag?

Vad på din kropp tränade du idag?

Hur upplevde du det?

Hur kan det här påverka din hälsa?

kopieringsunDerlag

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 61

| hälsa och liVsstil 61

2019-05-20 13:45

Begreppsbank Hälsa – kroppens yttre delar huvud

axel bröst

arm

rygg armbåge

mage

handled hand

rumpa

framsida lår

finger

baksida lår knä

smalben fotled

vad

fot tå

62 hälsa och livsstil | 27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_inlaga_tt.indd 62

Kopieringsunderlag

2019-05-20 13:45

27-45447-7_Idrott o hĂ¤lsa_1-3_inlaga_tt.indd 63

2019-05-20 13:45

ÅK 1–3 LÄRARENS GUIDE TILL

IDROTT OCH HÄLSA teori · praktik bedömning

Linda Persson arbetar som förstelärare på en grundskola i Sollentuna kommun. Hon undervisar i ämnena idrott och hälsa, svenska och matematik.

Åsa Rindstål arbetar som lärare på en grundskola i Sigtuna kommun och undervisar i ämnena idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, svenska och matematik.

ISBN 978-91-27-45447-7

9 789127 454477

27-45447-7_Idrott o hälsa_1-3_omslag_tt.indd 1,3

linda persson · åsa rindstål

2019-05-17 15:36