9789127454323

REPORTERskolan

Sök information Granska källor Skriv olika texttyper Utbilda minireportrar ● Skapa en skoltidning ÅK 2 — 6

Reporterskolan_framsida_ny bild_TRYCK.indd 1

2019-04-09 15:13

Förord

Den här b oken tillägnas A lma, som sådde fröet till MiniBla det.

tog sin tid att gro. Det började egentligen vid köksbordet. Min dotter Alma ville läsa en tidning under frukosten, precis som sin mamma. I brist på bättre gav jag henne ett reklamblad som följt med. Men det borde finnas andra alternativ! I det ögonblicket bestämde jag mig för att skapa en barnvänlig tidning, MiniBladet. Strax efter dess utgivningsstart tog skolprojektet Reporterskolan form och de första genrebaserade övningarna utformades. Under resans gång har många stolta Minireportrar gjort sina röster hörda och därmed har en av Reporterskolans visioner gått i uppfyllelse.

FRÖET TILL DEN HÄR BOKEN

del av denna vision. Vi har velat göra ett levande läromedel där eleverna steg för steg lär känna tidningens olika genrer – enkäter, reportage m.m. – genom att först studera text­ exempel och sedan skapa på egen hand. Under tiden som eleverna arbetar med Reporterskolans kapitel, ser de sin egen skol- eller klass­ tidning växa fram. Samtidigt kan de, via MiniBladet, ta del av journalis­ tiska uppdrag med möjlighet att bli publicerade i MiniBladet och i de tidningar MiniBladet samarbetar med.

Jag vill rikta ett stort tack till alla elever och lärare som testat Reporter­skolans uppdrag. Ett extra stort tack till Linnea Lundborg och Sara Nielsen. Linnea har omvandlat projektet från idé till verklighet genom sina många timmar vid skrivbordet. Och Sara har som engagerad lärare bidragit med sitt pedagogiska kunnande samt kommit med osviklig feedback. Tack till övriga medarbetare på MiniBladets redaktion för er medverkan och ert stöd. Tack till Nanna Salemark, vår skickliga journalist. Och tack till Mats Hemberg, vår erfarne mediapedagog.

DEN HÄR BOKEN ÄR EN VIKTIG

Ett hjärtligt tack även till Matt McShane som möjliggjort detta projekt.

Maria McShane

3

INLAGAN.indd 3

2019-04-09 15:25

Innehåll 3 ENKÄT

66

1A Tidningens historia 13

3A Läsa enkäter

72

Elevblad 1A 15

Elevblad 3A:1, 3A:2

Fördjupning 16

Fördjupning

76

1B Vad finns det i en tidning?

3B Intervjuteknik

79

Elevblad 1B 20

Elevblad 3B

82

Fördjupning 21

Fördjupning

83

1C Läsa tidningen 22

3C Fotografera

84

Elevblad 1C

24

Elevblad 3C

87

Fördjupning 29

Fördjupning

89

1D Källkritik 30

3D Etik

90

Elevblad 1D

32

Elevblad 3D

92

Fördjupning 33

Fördjupning

94

1E Fejkade nyheter 36

Arbetsblad:

Elevblad 1E

Minns du?/ Uppdrag / Egen bedömning

1 TIDNINGEN

10

18

38

74 – 75

95 – 98 99

Fördjupning 43

Vad är typiskt för en enkät?

2 REDAKTIONEN

44

4 LÄSARBILD

100

2A Vilka arbetar på en tidning?

48

4A Fotografiets historia

105

Elevblad 2A

51

Elevblad 4A

107

Fördjupning

54

Fördjupning

108

2B Presskort

54

4B Vad säger bilden?

110

Elevblad 2B

56

Elevblad 4B:1, 4B:2

Fördjupning

57

Fördjupning

115

2C Tidningshängare

58

4C En bra bild och en dålig bild

116

Elevblad 2C

60

Elevblad 4C

119

Fördjupning

61

Fördjupning

120

2D Olika infallsvinklar

62

4D Fototeknik

121

Elevblad 2D

64

Elevblad 4D:1, 4D:2

Fördjupning

65

Fördjupning

112 – 114

122 – 123 124 7

INLAGAN.indd 7

2019-04-09 15:25

Innehåll 4E Manipulerade bilder

124

Elevblad 4E

128

Arbetsblad: Minns du?/ Uppdrag / Egen bedömning 130 –132 Vad är typiskt för en läsarbild?

5 REPORTAGE

133

134

5A Reportagets olika delar

139

Elevblad 5A

142

Fördjupning

145

5B Rubriker

150

Elevblad 5B

152

6 RECENSION

Fördjupning

154

6A Recensionens olika delar

182

5C Brödtext och talstreck

154

Elevblad 6A

184

Elevblad 5C

157

Fördjupning

186

Fördjupning

160

6B Min huvudperson

186

5D Frågeord

160

Elevblad 6B

188

Elevblad 5D

163

Fördjupning

189

Fördjupning

164

6C Miljöbeskrivning

189

5E Reportagebilder

164

Elevblad 6C

192

Elevblad 5E

166

Fördjupning

194

Fördjupning

167

6D Sammanfattning

194

5F Åsikt och fakta

168

Elevblad 6D

196

Elevblad 5F

170

Fördjupning

198

Fördjupning

171

6E Betyg

200

Elevblad 6E

202

172 – 174

Fördjupning

204

175

Arbetsblad:

Arbetsblad: Minns du?/ Uppdrag / Egen bedömning Vad är typiskt för ett reportage?

176

Minns du?/ Uppdrag / Egen bedömning 206 – 208 Vad är typiskt för en recension?

209

8

INLAGAN.indd 8

2019-04-09 15:25

7 ANNONSER OCH REKLAM

210

9 TIDNINGENS SISTA SIDOR

260 263

7A Köp- och säljannonser

215

9A Recept

Elevblad 7A

217

Elevblad 9A:1, 9A:2

Fördjupning

218

Fördjupning

7B Reklamannonser

219

Arbetsblad:

Elevblad 7B

221

Minns du?/ Uppdrag / Egen bedömning

Fördjupning

222

9B Väder

275

7C Regler och etik i reklam

222

Elevblad 9B

278

Elevblad 7C

224

Fördjupning

283

Fördjupning

225

Arbetsblad:

266 – 269 270 271 – 274

284 – 287

Arbetsblad:

Minns du?/ Uppdrag / Egen bedömning

Minns du?/ Uppdrag / Egen bedömning 226 – 228

9C Familjesidan

288

Vad är typiskt för en annons?

Elevblad 9C

292

Fördjupning

294

229

8 INSÄNDARE

230

Arbetsblad:

8A Vad vill du förändra?

236

Minns du?/ Uppdrag / Egen bedömning

Elevblad 8A

238

9D Korsord

298

Fördjupning

239

Elevblad 9D

301

8B Insändarens form

241

Fördjupning

303

Elevblad 8B

243

Arbetsblad:

Fördjupning

245

Minns du?/ Uppdrag / Egen bedömning 304 – 308

8C Att göra urval

250

Vad är typiskt för recept,

Elevblad 8C

253

en väderprognos, familjesidan, korsord?

309

Fördjupning

255

SKAPA EN SKOLTIDNING

310

LITTERATUR

311

BILDFÖRTECKNING

312

295 – 297

Arbetsblad: Minns du?/ Uppdrag / Egen bedömning 256 – 258 Vad är typiskt för en insändare?

259

9

INLAGAN.indd 9

2019-04-09 15:25

a sg kfwx a sg kfwxja sg kfw j j å

x

m

v

å å v n v n y lb v n b b el h h g d el v yhl g d el g yhl g d x j j j t n t t s s s x x 1 b g y xTidningen ö d ö ö v l j g v o o u a x j ml x a hu s s kf x a d a u a o jl x f m s k a m j n åx g wj å o m w v n j g å b ö l el a y g d el v n b l k y de n ö h j g j o x h l t j s x fs xs ö s x t s b x s o u a u a o j dö a å m

m

q

r

r

m

q

r

q

q

utbildning till Minireportrar. Starten tar avstamp i varför det finns nyheter och hur nyheter såg ut q förr i tiden, hur q nyheter ser ut i dag r och hur nyheter kommer att se ut i framtiden.

Det är nu du som pedagog lägger grunden för hela arbetet med r Reporterskolan, så tanken med kapitlet är att ge eleverna en bred och stadig grund att utgå ifrån. När de senare fortsätter att arbeta med tidningens olika delar, kommer det här kapitlet göra att de redan känner igen dem. Sikta på att skapa intresse och lust, snarare än att eleverna redan nu ska lära sig skriva perfekta artiklar.

NU BÖRJAR ELEVERNAS

q

a

a s

q

m o v f u a x f x kr k v n f x m k wj å d w g j e r m n lb g w j g l å h å el b x y v n b t l s s y d e x j g l ö t

s s

q

s h t

a

q

ö s kf x a ö x s x s ötoj ö e d n x a g wj m å y b l h n l y de m b l j n å yl d e u l o h j l t h f x s x el t x s t j s k a ö m j g w x j e ö a å j u

o

o

a r

g

q

a

v

10

INLAGAN.indd 10

g

a

g

a

r

h

q

v

2019-04-09 15:25

kf w q

1 / TIDNINGEN

bg dve t

ö l j

l

a

Med stöd i läroplanen Momenten i kapitlet omfattar delar av det centrala innehållet i årskurs 1–3 i till exempel:

Momenten i kapitlet omfattar delar av det centrala innehållet i årskurs 4–6 i till exempel:

Svenska

Svenska

Lässtrategier för att förstå och tolka texter för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

■

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

■

å n ln b åv

m

a

■

Språkliga strategier för att minnas.

Samhällsorienterande ämnen ■

Centrala samhällsfunktioner.

Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

■

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

■

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhåll ningssätt.

■

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel (…) stödord.

■

Informationssökning i några olika medier och källor.

■

Samhällsorienterande ämnen Informationsspridning, reklam och opinions­bildning i olika medier.

■

Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

■

Lgr 11/18

å n s l m

ö

n

el tj

a

INLAGAN.indd 11

11

2019-04-09 15:25

Begreppslista Artikel

Lokala nyheter

En text i en tidning (som inte är en annons).

Lokala nyheter är nyheter som gäller kommunen där du bor, eller platser som ligger nära där du bor.

Rubrik Rubriken står överst i artikeln. Den skrivs med större bokstäver än resten av texten.

Rubriken ska fånga läsarens intresse och ge en hint om vad artikeln handlar om.

Stödord Stödord är ord som hjälper dig att komma ihåg vad du läser. Om du lyssnar på någon som pratar kan du skriva ner stödord för att komma ihåg vad hen säger. Stödord är alltså ord som ger dig stöd!

Källa En källa kan vara en plats där vatten rinner fram ur marken. Vattnet kan bli en bäck som rinner långt bort i världen, men källan finns fortfarande kvar och det var den som vattnet en gång kom ifrån. Nyheter har också källor. Det är ursprunget till nyheten.

Källkritik Att vara kritisk är att inte lita på något. I alla fall inte direkt. Det är viktigt att vara källkritisk när man håller på med nyheter. Det handlar om att man inte litar på nyheterna direkt utan först funderar på och kanske undersöker var nyheten kom ifrån. Med andra ord vad som var nyhetens källa.

Inrikes nyheter Om du bor i Sverige är svenska nyheter detsamma som inrikes nyheter. Inrikes betyder i riket och riket är ett gammalt ord för landet. Om du bor i Albanien är inrikes nyheter samma sak som albanska nyheter och så vidare.

Utrikes nyheter Utrikes betyder utanför riket, alltså utanför landet. Om du bor i Sverige är nyheter från Sydafrika, Danmark eller USA utrikes nyheter.

Notiser Korta artiklar. Den viktigaste informationen får läsaren redan i de två första meningarna.

Annonser I de flesta tidningar för vuxna finns det annonser.

De flesta gör reklam för olika varor. Du känner igen reklamen på att det (oftast) är priser bredvid bilderna.

Bilaga En bilaga är en extra tidning som ibland följer med tidningen. Till exempel brukar tidningar ha en tv-bilaga som följer med tidningen en gång i veckan. I den kan man se vad som kommer att visas på tv den närmaste tiden.

Uppstart

Ω

I appen

The Headlines kan man få hjälp med att

Ett tips för att direkt skapa intresse är att passa på att inreda klass­ rummet innan eleverna kommer till den första lektionen. Har du någon kiosk eller livsmedelsbutik i närheten kan du be dem att spara löpsedlar under några veckor innan projektet drar igång.

Löpsedlarna sätter du sedan upp i klassrummet inför lektionen.

Du kan också göra egna löpsedlar om roliga eller tankeväck­ ande saker som är aktuella på skolan eller i klassen. Blanda stora och små händelser.

skapa löpsedlar.

Det finns också andra, liknande appar.

Här kommer några exempel: ■

Skolgården renoveras till våren

■

Maja har blått bälte i karate

■

Ahmed och Tania vinnare i länets fotbollsturnering

■

Vaktmästaren Hedda går i pension

12

INLAGAN.indd 12

2019-04-09 15:25

1 / TIDNINGEN

LEKTION 1A

Tidningens historia UNDER LEKTIONEN KOMMER eleverna

att få reflektera över hur människor har fått reda på nyheter under olika tidsepoker, samt hur människor får reda på nyheter i dag. Nyheter är förmodligen fortfarande något abstrakt för de flesta av eleverna. Därför tar denna första lektion avstamp i varför det överhuvudtaget finns nyheter. Syftet med lektionen är framför allt att väcka nyfikenhet.

Förberedelser Tryck upp Elevblad 1A till eleverna (s. 15).

Ladda ner Veckans fördjupning med tema ”Tidningens historia”.

Koppla upp dig mot klassrummets projektor så att du kan gå igenom powerpointen med eleverna.

Läs tillhörande faktablad om tidningen genom tiderna, som är framtaget till dig som pedagog. Faktabladet hittar du i slutet av Lektion 1A (s. 16–17).

Ω

VECKANS

FÖRDJUPNING: minibladet.se nok.se

Inledning Eleverna kommer direkt att märka att någonting har hänt i klassrummet. Ta fasta på deras nyfikenhet inför löpsedlarna som pryder klassrummets väggar och fråga dem vad det är som har hänt. Var har de hamnat? Varför ser klassrummet ut som det gör?

Vad är löpsedlar och varför finns det tidningar?

Efter ett inledande samtal går du igenom presentationen ”Tidningens historia” tillsammans med eleverna.

När du har gått igenom presentationen kan du samla upp elevernas funderingar genom att ställa följande diskussionsfrågor: ■

På 1600-talet trycktes den första tidningen.

Hur tror ni att den var att läsa?

■

Hur fick människor reda på nyheter innan det fanns

tidningar?

■

Hur får människor reda på nyheter i dag?

Hur får du reda på nyheter?

13

INLAGAN.indd 13

2019-04-09 15:25

Elevaktivitet Eleverna gör quizet i Elevblad 1A, som repeterar informationen i presentationen ”Tidningens historia”.

Avsluta elevaktiviteten genom att gå igenom de rätta svaren på quizet som eleverna precis har gjort. Eleverna kan rätta varandras quiz eller sina egna, beroende på vad som passar elevgruppen bäst. Du som pedagog skriver de rätta svaren på tavlan, för att ytterligare repetera informationen i quizet.

Avslutning Innan ni avslutar lektionen kan eleverna välja ett av ämnena i quizet, dvs. en av frågorna och rätt svar, och illustrera genom att göra en affisch. Affischen ska innehålla den rätta informationen, till exempel: Det var Johannes Gutenberg som kom på hur man trycker böcker och tidningar.

Om det finns tid och utrymme kan eleverna få leta upp bilder som kan illustrera informationen, till exempel en bild på Johannes Gutenberg som de kan kopiera eller rita av. Men de kan också bara ge namnet eller årtalet en fin färg eller form. På det här sättet repeterar ni informationen ytterligare en gång. Affischerna kan ni sedan sätta upp i klassrummet eller på en annan tom yta där eleverna ofta rör sig.

14

INLAGAN.indd 14

2019-04-09 15:25

1 / TIDNINGEN

ELEVBLAD 1A

Quiz Testa dina kunskaper!

1. På vilket sätt har internet gjort det svårare för dagstidningarna?

1. Internet har gjort det dyrare att trycka tidningar.

X. Internet har gjort att många journalister har slutat

arbeta på tidningar.

2. Internet har gjort att många inte vill prenumerera på

papperstidningar längre.

2. Vad hette han som gjorde den första tryckta tidningen?

1. Johannes Gutenberg

X. Johann Carolus 2. Johann Sebastian Bach 3. När kom den första svenska tidningen?

1. På 1600-talet

X. På 1700-talet 2. På 1800-talet 4. Vad är det för skillnad på en dagstidning och en tidskrift?

1. En tidskrift är tjockare än en dagstidning.

X. En tidskrift handlar om nyheter, det gör inte en dagstidning.

2. En dagstidning ges ut oftare än en tidskrift.

5. Varför har tidningarna varit så viktiga för demokratin?

1. För att i tidningarna har alla kunnat säga vad de tycker.

X. För att tidningarna spred kunskap om demokratin.

2. För att tidningarna aldrig har varit styrda av kungen eller staten.

6. Varför är Tryckfrihetsförordningen en viktig lag?

1. Den säger att tidningar får skriva vad de vill.

X. Den säger att tidningar ska få pengar från staten.

2. Den förbjuder vissa sorters tidningar.

Namn: ■

INLAGAN.indd 15

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

15

2019-04-09 15:25

LEKTION 1E

Fejkade nyheter påhittade, eller så kallade fejkade, nyheter. Eleverna kommer att få läsa exempel på fejkade nyheter och som fördjupningsuppgift även själva få hitta på en fejkad nyhet. Efter lektionen ska alla elever veta vad en fejkad nyhet är.

LEKTION 1E BERÖR BEGREPPET

Förberedelser Tryck upp Elevblad 1E till eleverna (s. 38–42).

Till elevbladet hör två olika reportage i två olika versioner, en lättläst och en medelsvår. Tryck upp tillräckligt med exemplar för att varje elev själv ska kunna välja vilken version hen vill ha.

Inledning Inled lektionen med att skriva begreppet ”fejkade nyheter” på tavlan. Prata om vad fejkade nyheter betyder och om eleverna har stött på en påhittad nyhet någon gång. Koppla ihop den föregå­ ende lektionen om källkritik med fejkade nyheter. Att det finns fejkade nyheter är en anledning till att man måste vara källkritisk, annars är det lätt att tro på något som inte är sant.

Prata gärna också om att ordet fejk är en försvenskning av det engelska ordet fake. Kan ni komma på fler sådana ord, som tejp/ tape eller mejl/mail?

Elevaktivitet Dela ut Elevblad 1E till eleverna. Läs tillsammans i klassen artikeln ”Hönan som värper påskägg”. Prata om listan som finns i elevbladet. Vad i artikeln stämmer överens med punkterna där?

Vad är det som avslöjar att artikeln ”Hönan som värper påskägg” inte är sann? Diskutera i helklass.

Fortsätt på temat fejkade nyheter genom att läsa artikeln ”Allergi smittar”. När ni har läst artikeln en gång, går ni igenom punkterna som är listade i elevbladet punkt för punkt. Se om ni kan hitta vilken information i artikeln som inte stämmer. Är det något ord som eleverna märker är felstavat? Skriv upp ordet och den rätta stavningen på tavlan. Förmodligen kommer inte eleverna att hitta alla felstavade ord och det är inte heller meningen. Stav­felen är i det här fallet med för att eleverna ska ha flera felande ord på sig för att märka att det är något som inte stämmer.

36

INLAGAN.indd 36

2019-04-09 15:25

1 / TIDNINGEN

Avslutning Avsluta lektionen genom att prata om varför vi luras första april.

Artikeln om hönan som värper påskägg var ju ett aprilskämt.

Diskutera med eleverna: ■

Hur känns det att luras?

■

Hur känns det att bli lurad?

■

Har du blivit lurad någon gång? Har du lurat någon?

■

Varför vill människor luras genom fejkade nyheter?

Det finns en ramsa som man kan säga när man har lurat någon på första april. Fråga om eleverna känner till den, annars kan du lära ut den. Men var beredd på att bli lurad nästa april!

APRIL ”April, april din dumma sill Jag kan lura dig vart jag vill”

1

37

INLAGAN.indd 37

2019-04-09 15:25

ELEVBLAD 1E

Fejkade nyheter DU SKA NU FÅ LÄSA två exempel på fejkade nyheter.

Till din hjälp har du en lista med frågor som du kan fundera på när du läser nyheterna. När du har läst klart den första nyheten kan du svara på frågorna. Gör sedan samma sak med den andra nyheten.

Vad är det som gör att artikeln verkar vara fejk?

Handlar nyheten om: ➺ något som verkar jättebra? ➺ något som löser stora problem? ➺ att något utpekas som fel eller farligt? ➺ att någon utpekas som en dålig person?

Dessutom – håll utkik efter detta när du läser! ➺ Är artiklarna slarvigt skrivna? ➺ Innehåller artiklarna många stavfel?

Det kan också vara ett tecken på att en artikel är fejk.

FEJKADE NYHETER!

Namn:

38

INLAGAN.indd 38

■

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

2019-04-09 15:25

1 / TIDNINGEN

ARTIKEL 1

Hönan som värper påskägg VAR FÅR PÅSKÄGGSFABRIKEN

alla sina påskägg från?

Förra veckan fick vi veta svaret.

Fabriken har en speciell höna.

Hönan värper påskäggen som är fyllda med godis.

Men hur fyller hönan äggen med godis i sin mage?

Vi frågade direktören.

Direktören bestämmer på fabriken.

Men direktören ville inte berätta särskilt mycket om hönan.

Direktören sa bara att de är mycket glada över sin påskäggshöna.

■

INLAGAN.indd 39

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

LÄTTLÄST VERSION

Namn:

39

2019-04-09 15:25

ARTIKEL 1

Hönan som värper påskägg Strax efter påsk avslöjades påskäggsfabrikens hemlighet. Fabriken har en livs levande höna som värper påskägg.

avslöjades påskäggsfabrikens recept. Inne i ett pengavalv sitter en höna och värper de godisfyllda påskäggen. MiniBladet frågade direktören för fabriken hur länge detta har pågått.

SENT I MÅNDAGS KVÄLL

– Det kan jag tyvärr inte berätta, sa fabriksdirektören.

Hönan var frisk och verkade må bra när den hittades.

Hur många påskägg den hittills har värpt är fort­ farande oklart. Det är också ett mysterium hur den har lyckats fylla äggen med godis inne i magen.

MEDELSVÅR VERSION

– Jag vill inte gå in på några detaljer, men vi är mycket lyckliga över vår påskäggshöna, förklarade fabriks­ direktören.

40

INLAGAN.indd 40

Namn: ■

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

2019-04-09 15:25

1 / TIDNINGEN

ARTIKEL 2

Allergi smittar mot pollen.

Pållen kallas också frömjöl.

Det sprids från träd och buskar, men jag vet inte varför.

JÄTTEMÅNGA ÄR ALLERGISKA

Nu har forskare i Narnia upptäckt en sak.

Att allärgier kan smitta!!!

I Norje blev barn jättesjuka efter att de varit på läger, tillsammans med en flicka som var allergisk.

Läkare tipsar om den nya fantastiska medecinen Pollux.

Pollux skyddar mot all smitta.

Dessutom smakar Pollux som godis.

Medecinen köper du receptfritt på appoteket!

■

INLAGAN.indd 41

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

LÄTTLÄST VERSION

Namn:

41

2019-04-09 15:25

ARTIKEL 2

Allergi smittar Pollensäsongen är här OCH ställer till problem för många. Dom som inte är allärgiska ska också vara fösiktiga, för nya studier visar att alergi kan vara smittsamt!!!

massa barn får besvär med and­ ningen och med rinnande näsa och ögon. En grupp forskare på sjukhuset i Australien har upptäckt att allergier kan smitta. Många barn i Norje har blivit jättesjuka efter att varit på skidläger tillsammans med en allergisk flicka?

SÅ HÄR ÅRS FÅR EN

MEDELSVÅR VERSION

Experter som vi har talat med säger att de länge har misstänkt att allergi kan överföras från en person till en annan. Läkare uppmanar nu människor att vara försiktiga när de träffar personer som hostar och snorar och rekommenderar den nya fantastiska medecinen Pollux. Pollux skyddar mot all smitta.

Medecinen köper du receptfritt på appoteket!

42

INLAGAN.indd 42

Namn: ■

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

2019-04-09 15:26

1 / TIDNINGEN

Fördjupning ELEVAKTIVITET Så gick det till när ...?

Låt eleverna få skriva en påhittad artikel som berättar om hur en historisk händelse gick till. Det kan exempelvis handla om uppfinningar, berömda människor, byggnader, katastrofer ...

Anpassa övningen till dina elevers nivå. Några elever kanske vill hitta på en fejkad nyhet på egen hand, eller så gör ni en fejkad nyhet tillsammans i klassen. Om ni har möjlighet att samarbeta med fritidshem eller ha fler pedagoger involverade i aktiviteten, så kan varje pedagog leda varsin grupp i deras skapande av en egen fejkad nyhet.

43

INLAGAN.indd 43

2019-04-09 15:26

Redaktionen 2 med tidningen som form och fenomen.

Men vilka är det egentligen som gör tidningen? Vilka är det som tar foton och skriver texter, bestämmer vad som ska vara på vilka sidor, som redigerar och korrekturläser och så vidare? Det kommer det här kapitlet att handla om. Här får också eleverna möjlighet att reflektera över sina egna intressen och vad de tycker verkar roligt, samt vilken typ av intresse och arbetsinsats som krävs för olika jobb.

NU HAR ELEVERNA FÅTT BEKANTA SIG

44

INLAGAN.indd 44

2019-04-09 15:26

ELEVBLAD 2B

Presskort Fyll i presskortet. ➺ Skriv ditt namn och vilken klass och skola du går på. ➺ Klistra in eller rita en bild på dig. ➺ Klipp ut presskortet och plasta in det. ➺ Gör ett hål för snöre med ett hålslag och trä ett snöre igenom.

Klipp ut!

Ditt foto

P R E S S

IDENTITETSKORT MiniReporter

NAMN KLASS SKOLA

Namn:

56

INLAGAN.indd 56

■

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

2019-04-09 15:26

Enkät

3

för första gången gå ut och möta människor i en intervjusituation. Efter att ha arbetat med kapitlet är målet att eleverna ska känna sig trygga med att möta, ställa frågor till och fotografera personer, skriva ner deras svar och eventuellt spela in.

Efter genomfört kapitel kommer eleverna att ha skapat sitt första egna nyhetsmaterial. Med det i handen kan de bli inspirerade till ytterligare utmaningar i andra journalistiska textgenrer. Enkäten blir elevernas ingång till att söka människors olika åsikter via frågor och sedan sprida dem via text och foto.

I DET HÄR KAPITLET SKA ELEVERNA

66

INLAGAN.indd 66

2019-04-09 15:26

3 / ENKÄT

Översikt Reporterskolans kapitel 3 innehåller följande delmoment: LEKTION 3A Läsa enkäter

MINNS DU? – Enkät

➺ Vad är specifikt för en enkät? Eleverna

➺ Eleverna får testa vad de kan om

lär sig känna igen genren.

genren, innan de går vidare till upp-­

LEKTION 3B Intervjuteknik ➺ Vad är en bra fråga och vad är ett

draget.

UPPDRAG – Enkät

lagom långt svar? Eleverna går djupare

➺ Eleverna genomför egna intervjuer

in i genren.

och gör en egen enkät.

LEKTION 3C Fotografera

EGEN BEDÖMNING – Enkät

➺ Vad kännetecknar en bra bild? Eleverna bedömer exempel och tar egna bilder.

➺ Eleverna utvärderar uppdraget

med hjälp av en checklista för egen

bedömning.

LEKTION 3D Etik ➺ Vad är etiskt viktigt att tänka på vid intervjuer? Eleverna tar del av viktiga förhållningssätt.

Att arbeta i grupp Att få alla i en grupp att utvecklas och få en jämn arbetsfördelning i gruppen kräver en god struktur. Ett sätt att arbeta kan vara utifrån en förutbestämd rollfördelning i gruppen där alla har olika ansvarsområden. I arbetet med tidningen kan rollerna vara till exempel fotograf, intervjuare eller tekniker.

Gruppövningen har på så vis en inbyggd språkutvecklande funktion där eleverna behöver kommunicera med varandra och är beroende av varandras expertkunskaper för att lyckas med sitt arbete. Flera övningar i detta läro­ medel tar upp förslag om hur man kan arbeta i grupp utifrån en förutbestämd rollfördelning. Uppmana gärna eleverna att prova en annan roll vid nästa grupparbete.

67

INLAGAN.indd 67

2019-04-09 15:26

Med stöd i läroplanen Momenten i kapitlet omfattar delar av det centrala innehållet i årskurs 1–3 i till exempel:

Momenten i kapitlet omfattar delar av det centrala innehållet i årskurs 4–6 i till exempel:

Svenska

Svenska

■

Strategier för att skriva olika typer av

texter med anpassning till deras typiska

■

Strategier för att skriva olika typer av

texter med anpassning till deras typiska

uppbyggnad och språkliga drag. Skapande uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, så

av texter där ord, bild och ljud samspelar.

väl med som utan digitala verktyg.

■

■

Språkets struktur med stor och liten bok-

Språkets struktur med meningsbyggnad.

huvudsatser, bisatser, stavningsregler,

stav, punkt, frågetecken och utropstecken skiljetecken, ords böjningsformer och samt stavningsregler.

ordklasser.

Samhällsorienterande ämnen

■

■

Metoder för att söka information från

(…) att skriva, disponera och redigera

texter för hand och med hjälp av digitala

olika källor: intervjuer, observationer och

verktyg.

mätningar. Hur man kan värdera och be-

Samhällsorienterande ämnen

arbeta källor och information.

■

Bild

syfte, såväl i digitala som andra medier,

■

Fotografering och överföring av bilder

med hjälp av datorprogram.

Hur man urskiljer budskap, avsändare och

med ett källkritiskt förhållningssätt.

Bild ■

Fotografering.

■

Framställning av berättande och informa-

tiva bilder.

■

(…) nyhetsbilder, hur de är utformade och

förmedlar budskap.

■

Konstverk (…) från olika tider och kulturer.

Lgr 11/18

68

INLAGAN.indd 68

2019-04-09 15:26

3 / ENKÄT

Begreppslista Genre

Brainstorma

I en tidning finns det många olika sorters texter i olika genrer, exempelvis recensioner, reportage eller enkäter. Varje genre har något som är typiskt just för den, som gör att man vet vilken genre det handlar om.

Att låta idéer och tankar storma runt i hjärnan (brain är det engelska ordet för hjärna). Ett bra sätt att till exempel komma på frågor. Ett sätt att brainstorma kan vara att skriva ner alla tankar på ett papper. Efter din brainstorm kan du ringa in de bästa idéerna och stryka över de som inte var lika bra.

Enkät En enkät är en text där flera olika personer får svara på samma fråga.

Intervjuteknik Teknik beskriver hur du gör något på rätt sätt.

Det kan vara att spela fiol, bygga ett modellflygplan eller att samarbeta. Hur du gör för att intervjua någon är också en slags teknik.

Öppna frågor

Porträttbild Ett porträtt är en bild som föreställer en person.

Det kan vara ett målat porträtt, som en konstnär har gjort, eller ett fotograferat porträtt, som en fotograf har tagit. För porträttbilder till enkäter är det viktigt att det är tydligt hur personen ser ut.

Frågor som det inte går att bara svara ja eller nej på, eller med bara ett ord. Motsatsen till ja- och nej-frågor. Öppna frågor börjar ofta med orden ”Hur”, ”Vad” eller ”Varför”.

VAD ÄR TYPISKT FÖR EN ENKÄT?

Ω

➺ Den har oftast tre öppna frågor om ett ämne.

kopieringsunderlag s. 99.

Kopiera och sätt

upp i klassrummet! Se

➺ Frågorna är ställda till olika människor som kan ge olika svar. ➺ Den har lagom långa svar, två eller tre meningar långa. ➺ Det finns porträttfoton på de som svarar.

69

INLAGAN.indd 69

2019-04-09 15:26

Läsarbild

4

en genre som passar utmärkt för de lägre årskurserna. Den är konkret och eftersom bildtexten ska vara kort är övningen något som de flesta elever klarar av, oavsett hur långt de har kommit i sin språkutveckling. Läsarbilden är kanske den mest konkreta av samtliga genrer som vi presenterar i boken. Att göra en läsarbild är helt enkelt att ta en bild på något som intresserar dig och beskriva vad den handlar om.

KAPITEL 4 PRESENTERAR GENREN LÄSARBILDER,

100

INLAGAN.indd 100

2019-04-09 15:26

LEKTION 4B

Vad säger bilden? ska eleverna få gå djupare in i förståel­ sen av hur text och bild kan samspela i läsarbilder. Elevaktivite­ ten syftar till att eleverna ska bli mer bekanta med genren och få bättre förståelse för vad en bildtext bör innehålla och hur en läsarbild ser ut.

UNDER DEN HÄR LEKTIONEN

Förberedelser Tryck upp Elevblad 4B:1 och 4B:2 till eleverna (s. 112–114).

Till den här lektionen är det flera sidor som ska kopieras upp, eftersom både inledningen och elevaktiviteten har var sitt kopie­ ringsunderlag.

Inledning Börja lektionen genom att dela ut Elevblad 4B:1 till eleverna. Det här är det lite enklare av de två, som handlar om att eleverna ska få titta närmare på hur en läsarbild kan se ut. Tanken är att elev­ erna ska få para ihop tre bilder med respektive bildtext. Eleverna läser bildtexterna och drar sedan streck mellan den text och bild som hör ihop.

110

INLAGAN.indd 110

2019-04-09 15:26

4 / LÄSARBILD

ELEVBLAD 4C

En bra bild och en dålig bild 1. Välj ett av tre teman: ➺ Natur ➺ Fritid

➺ Mat

Fundera på vad du ska ta en bild på. Skriv det här:

2. Nu ska ni fotografera! Jobba tillsammans i par. Berätta för din kompis vad du vill ta för bild. Och lyssna när din kompis berättar vad hen vill ta för bild. Ta massor med bilder och välj ut två stycken. ➺ Den ena bilden ska vara bra – den bästa bilden någonsin.

Fantastisk och perfekt! ➺ Den andra bilden ska vara dålig – den sämsta bild ni har sett.

Tråkig eller konstig, men absolut inte intressant.

3. Jämför bilderna i klassen. Din lärare kommer att skriva upp saker som gör att en bild blir bra. Välj tre av sakerna och skriv dem här:

➺ Klistra in dina bilder på baksidan av elevbladet eller på ett separat papper.

Namn: ■

INLAGAN.indd 119

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

119

2019-04-09 15:27

Fördjupning ELEVAKTIVITET Inspiration

Ω

Julias foton kan du

hitta på www.julial.com

Ett sätt att prata vidare om vad som gör en bild bra är att gå på en fotoutställning. Det finns naturligtvis inte alltid möjlighet till det, men om ni kan besöka ett museum eller ett galleri så kan det öppna dörrar till helt nya världar för eleverna.

Ett annat sätt kan vara att gå in på någon av de många sidor på nätet som samlar fotografier. Det kan vara en tidskrift om fotografi, eller helt enkelt olika fotografers hemsidor eller Instagram­profiler.

En svensk fotograf som har fått mycket uppmärksamhet under de senaste åren är Julia Lindemalm. Hon har tagit foto på personer och deras katter, i ett projekt som hon kallar Katt People. Hennes bilder kan vara en bra och rolig utgångspunkt för en diskussion!

Fotografiska i Stockholm är ett museum som ägnar sig uteslutande åt fotografi.

120

INLAGAN.indd 120

2019-04-09 15:27

4 / LÄSARBILD

LEKTION 4D

Fototeknik något krävs det nästan alltid övning. Så är det även med att fotografera! Den här lektionen kan ge eleverna nya idéer om hur man kan ta foton och hjälper dem att gå utan­ för sina egna ramar. Förutom elevaktiviteten hittar du ytterligare en övning under Fördjupning (s. 124). Syftet med lektionen är att eleverna ska få öva sig ännu mer på att fotografera och bli tryggare med kameran.

FÖR ATT BLI BÄTTRE PÅ

Förberedelser Tryck upp Elevblad 4D:1 och 4D:2 till eleverna (s. 122–123).

Planera för att följa med eleverna när de arbetar med Elev­ aktivitet 4D:2. Både för att ha uppsikt men också för att kunna hjälpa dem med teknik som krånglar eller frågor som uppstår.

Här är det bra om ni är fler pedagoger.

Inledning Elevaktiviteten tar upp fyra olika begrepp som är bra för en foto­ graf att känna till. Det är närbild, porträttbild, helbild och miljö­ bild. Men bilderna passar olika bra för olika tillfällen. På Elevblad 4D:1 ska eleverna göra en enkel övning som handlar om vad som kännetecknar de olika bilderna.

Elevaktivitet Eleverna arbetar med aktiviteten som finns på Elevblad 4D:2.

Avslutning Ett roligt sätt att sammanfatta lektionen och elevernas arbete med bilder kan vara att göra en utställning med dem, i klassrummet eller i en korridor på skolan. Kanske går bilderna också att använda i det kommande uppdraget, som är att göra egna läsarbilder?

121

INLAGAN.indd 121

2019-04-09 15:27

ELEVBLAD 4D:1

När passar bilderna?

Närbild (1)

Porträttbild (2)

Helbild (3)

Miljöbild (4)

Här ser du fyra olika sorters bilder. De kallas närbild (1), porträttbild (2), helbild (3) och miljöbild (4). Bilderna passar olika bra för olika tillfällen. Titta noga på bilderna.

Svara sedan på frågan. Du skriver bildernas olika namn på den tomma raden.

➺ När passar de olika bilderna? visar miljön runt personen. Om hen är på en skolgård, på stranden eller någon helt annanstans. passar för att visa tydligt hur en person ser ut. Den här typen av bilder används ofta i enkäter. visar en persons kläder. Det går att se hela personen, från huvud till tår. passar för att fotografera riktigt nära, till exempel för att ta en bild på ett öga eller en näsa. Det går också att ta den här typen av bild på annat än människor.

Som en liten blomma eller en insekt.

Namn:

122

■

INLAGAN.indd 122

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

2019-04-09 15:27

4 / LÄSARBILD

ELEVBLAD 4D:2

Fototeknik Du och jag nära och långt borta!

I DEN HÄR UPPGIFTEN ska ni arbeta två och två.

Ni ska få ta olika sorters foton på varandra.

➺ Ett foto ska vara en närbild. Det ska vara taget riktigt nära den eller det som du fotograferar. Hur nära kan du gå, innan det inte går att se vem eller vad det är? ➺ Ett foto ska vara en porträttbild. Sådana som ni tog till enkäterna. ➺ Ett foto ska vara en helbild. Ett foto på personen från huvud till tår. ➺

Ett foto ska vara en miljöbild. På det kan man tydligt se var personen är någonstans. Det viktiga är att miljön syns, alltså det som är runt omkring personen.

Namn: ■

INLAGAN.indd 123

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

123

2019-04-09 15:27

Reportage 5 REPORTERSKOLANS FEMTE KAPITEL handlar

om genren reportage. Det är en vanlig och viktig typ av text i tidningar. Kapitel 5 är därför läro­medlets mest omfattande kapitel, mycket på grund av att eleverna verkligen ska kunna känna att de behärskar ett moment innan de går vidare till nästa.

En nyhetsartikel är en faktatext och den är ofta uppbyggd på samma sätt som ett reportage. Ett reportage är ofta längre och mer detaljrikt. I Reporter­skolan använder vi ordet reportage, eftersom det ger en större bredd på ämnen som eleverna kan skriva om. Mycket av det som eleverna lär sig här kan de dessutom ta med sig vidare i arbetet, till exempel hur man skriver en bra rubrik.

134

INLAGAN.indd 134

2019-04-09 15:27

ELEVBLAD 5A

Reportagets olika delar

➺ RUBRIK Rubriken är viktig! En rubrik ska fånga läsarens intresse och ge en hint om vad reportaget handlar om. Den ska vara kort men samtidigt intressant. Den får inte innehålla förkortningar eller punkt. Rubriken har alltid större bokstäver än resten av texten. ➺ INGRESS Ingressen kommer efter rubriken. Den inleder artikeln och sammanfattar kort vad reportaget handlar om. I ingressen ska det viktigaste få plats. Ofta är ingressen skriven med fetare stil än resten av reportaget. ➺ BRÖDTEXT Brödtexten är reportagets långa textdel. Den berättar det viktigaste först. Talstreck är en del av brödtexten. Det markerar att någon säger något, att det är ett citat. ➺ BILD Bilden visar oftast vad artikeln handlar om eller de personer som finns med i artikeln. ➺ BILDTEXTER I bildtexten kan det stå vad bilden föreställer. ➺ BILDBYLINE Här står det vem som har tagit bilden, vem som är fotograf.

➺ PUSSLA IHOP REPORTAGET! Reportagets olika delar har hamnat huller om buller! Klipp utmed de streckade linjerna och pussla ihop delarna så att de hamnar i rätt ordning.

Bokstäverna ovanför varje textdel finns där för att du lätt ska kunna se om du har pusslat rätt när ni i klassen sedan går igenom ordningsföljden.

142

■

INLAGAN.indd 142

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

2019-04-09 15:27

5 / REPORTAGE

ELEVBLAD 5A

Klipp ut!

G Eleverna på Bräckeskolan är positiva till mobilförbudet.

B Bräckeskolan ligger i Göteborg.

Eleverna där får inte använda

A

mobiler under skoltid.

Eleverna på Bräckeskolan har mobilförbud. De slutade leka på rasterna.

C

Mobilförbud på skola D – Nu har eleverna börjat leka igen på rasterna.

De hittar på saker och verkar ha roligt, säger skolans rektor Monika Blom.

F Rektorn är alltså nöjd.

Men förbudet är bara ett test.

Rektorn ska prata med elever och föräldrar.

De ska bestämma

E

om förbudet ska fortsätta eller inte.

En anledning är att eleverna slutade leka.

De satt bara med sina mobiler.

En del var dumma mot varandra

■

INLAGAN.indd 143

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

LÄTTLÄST VERSION

på sociala medier.

143

2019-04-09 15:27

ELEVBLAD 5A

Klipp ut!

C Bräckeskolan ligger i Göteborg.

Eleverna på låg- och mellanstadiet får inte använda mobiltelefon eller surfplatta under skoltid längre.

Bara om det behövs i undervisningen.

F

– Nu har eleverna börjat leka igen på rasterna. De hittar på saker tillsammans och verkar ha roligt, säger Monika Blom

G Monika Blom är rektor på Bräckeskolan. Hon har

D

bestämt detta av flera anledningar. En del tar ofta

Mobilförbud på skola

upp sin mobiltelefon under lektionerna. Dessutom är några elaka mot varandra på sociala medier.

Eleverna blir också mindre aktiva.

A

Eleverna på Bräckeskolan har fått mobilförbud under skoltid.

De slutade leka på rasterna.

E Eleverna på Bräckeskolan är positiva till mobilförbudet.

B Hittills är Bräckeskolans mobilförbud bara ett test.

Monika Blom ska prata med elever och lärare för att MEDELSVÅR VERSION

se hur alla upplever det, om förbudet ska fortsätta.

144

De flesta är än så länge positiva.

■

INLAGAN.indd 144

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

2019-04-09 15:27

5 / REPORTAGE

Fördjupning ELEVAKTIVITET Läsa reportage

större övning som låter eleverna bekanta sig närmare med reportageformen. Förutom att det är en ren läs­ övning får de också öva sitt minne. Förbered övningen genom att kopiera upp Fördjupning 5A och reportagen som eleverna ska läsa och arbeta med (s. 146-149).

Börja med att dela ut reportagen och förklara uppgiften för eleverna: att de utifrån reportagen ska svara på frågorna i kopie­ ringsunderlaget. Här kan du anpassa övningen till dina elevers nivå. Reportagen är rätt långa och går därför att arbeta med på olika sätt och anpassa till olika elevers behov. På MiniBladets hemsida kan eleverna få reportagen upplästa. Ni kan också läsa de två reportagen högt i klassen.

När eleverna ska svara på frågorna i kopieringsunderlaget, kan du be dem att lägga bort reportagen och svara från minnet.

De kan också få svara på frågorna genom att ha kvar reportagen framför sig. Det blir då lättare att svara på frågorna.

När eleverna är klara med övningen, gå igenom de rätta svaren. Om du vill kan ni avsluta genom att prata om följande frågor:

DET HÄR ÄR EN LITE

➜ Vilket reportage var mest intressant? Varför? ➜ Vilka hade skrivit reportagen? ➜ Vad skulle ni ha ställt för frågor till Julia och Mila? ➜ Vad skulle ni ha ställt för frågor till Kajsa och Sara? ➜ Om du skrev ett reportage om sport, vilken sport skulle

det handla om?

➜ Om du skrev ett reportage om området där du bor,

vem skulle du intervjua?

145

INLAGAN.indd 145

2019-04-09 15:27

FÖRDJUPNING 5A

Läsa reportage NINA OCH KLARA ÄR TVÅ REPORTRAR som har skrivit reportage som MiniBladet har publicerat. Nina har skrivit ett reportage om området Pärongården. Klara har skrivit om sina mostrar som tränar gymnastik.

Läs de två olika reportagen. När du har läst texterna ska du svara på de här frågorna. Försök först att svara på frågorna utan att titta på texterna. Är det några frågor som du inte kan svara på, gå tillbaka och leta upp svaren.

➺ Vem intervjuar Julia och Mila? ➺ Vem intervjuar Kajsa och Sara? ➺ Vad var det för fabrik som låg på Pärongården? ➺ Vad var villkoret för att fabriken skulle få byggas

på Pärongården?

➺ Vad är nackdelen med att bo på Pärongården,

tycker Mila?

➺ Det finns så klart päronträd på Pärongården.

Men det finns andra fruktträd också. Vilken sorts?

➺ Vad är en flickis? ➺ Vad gör den som visualiserar något? ➺ Vad är trampett och barr för något?

Namn:

146

■

INLAGAN.indd 146

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

2019-04-09 15:27

5 / REPORTAGE

FÖRDJUPNING 5A

Läsa reportage

Pärongården – mer än bara päron

Pärongården ligger nära Värnhemstorget i norra delen av Malmö. På Pärongården bor det många familjer. Där finns det över 300 lägenheter.

så att alla löven och grenarna vänder sig åt höger. Fåglarna flyger runt äppelträden och pickar på äpplena. En liten flicka cyklar med sin kompis runt en gräsmatta och ramlar.

Hennes mamma kommer och tröstar henne.Två andra barn klättrar i träden och plockar äpplen och päron, trots att deras föräldrar säger att de inte får.

– På gården är det roligt att plocka äpplen och päron. Det är bra att går­ den är stor, säger Julia när jag frågar henne vad hon tycker om gården.

Julia är 10 år och har bott på Pärongår­ den i hela sitt liv.

– Vill du ha ett päron? frågar Julia. År 1889 startades ett margarin­ aktiebolag av Cornelius Faxe och Lorens Faxe. De byggde fabriken här på Pärongården. Fabriksbyggnaden revs sedan år 1960.

Pärongården är en av Sveriges äldsta koloniområden. Där husen nu står,

VINDEN BLÅSER

■

INLAGAN.indd 147

På Pärongården växer päronträd runtom lekplatsen.

stod förut fabriksbyggnaden. Päron­ gården hade ett avtal med Cornelius och Lorens. Det var att Cornelius och Lorens fick bygga fabriken om de behöll träden så att barnen hade någonting att göra.

– Jag tycker om att bo på denna gård för att man har möjlighet att göra det mesta, säger Julia.

– Men det som är en nackdel är att nästan vem som helst kan komma in på gården, kommenterar Mila som är Julias storasyster.

Nu har Julia och hennes kompis varit ute och plockat äpplen, cyklat och lekt lekar i nästan två timmar.

Jag säger hejdå till Julia och hon går mot sin port med sin kompis. Dörren stängs och jag tänker att flera borde bo på Pärongården eller åtminstone i närheten.

REPORTER: Nina

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

147

2019-04-09 15:27

Recension 6 KAPITEL 6 KRETSAR KRING KULTUR. Eftersom

tidigare kapitel redan har berört reportaget som form, så kommer eleverna i stället att lära sig mer om recen­ sioner här. Men självklart är kultursidorna också ofta fulla med reportage!

Recensioner är en viktig del i läroplanen och detta blir ett smidigt sätt att ta in det elementet i sin naturliga miljö. Både att sammanfatta och uttrycka varför man tycker något är viktigt, men kapitlet övar också läsförståelse och tolkning. Eleverna kan vara på flera olika nivåer i en och samma klass, så se till att fånga upp alla!

Kapitel 6 leder också fram till kapitel 8, som handlar om insändaren som genre. Till skillnad mot de flesta andra genrer i en tidning får den som skriver en recension eller en insändare ha åsikter. Det förväntas till och med av den som skriver.

176

INLAGAN.indd 176

2019-04-09 15:27

MIN ANNO

MIN ANNONS

MIN ANNONS

Annonser 7 och reklam i en tidning utan att prata om annonser och reklam, vore att utelämna en viktig del både av vad tidningar är och hur de finansieras. I princip alla nyhetstidningar är mer eller mindre bero­ ende av reklamintäkter för att gå runt.

All reklam i tidningar är annonser men alla annonser är inte reklam, till exempel annonser på tidningarnas familjesidor. Tidningarnas journalistiska artiklar får inte innehålla det som kallas textreklam, där en vara eller ett varumärke ges en omotiverad uppmärksamhet. Även om det inte är tillåtet att rikta reklam till barn är säkert dina elever bekanta med reklam i olika former. Säkert känner de till de flesta reklamjinglar som spelas på radio och i tv, för att inte tala om all reklam som de dagligen möter på nätet. I det här kapitlet fokuserar vi både på hur reklam kan se ut och vad det är viktigt att vara kritisk till när det handlar om reklam. Vi skiljer på annonser som privatpersoner sätter in, som kontaktannonser eller köp- och säljannonser, och renodlade reklam­ annonser.

ATT GÖRA ETT LÄROMEDEL OM DELARNA

MIN ANNONS

MIN ANNONS MIN ANNONS MIN ANNONS

210

INLAGAN.indd 210

2019-04-09 15:28

Insändare 8 form och funktion. Det är bra att tidigare ha gått igenom kapitel 6, där eleverna har skrivit egna recensioner. Insändarna blir en logisk följd av det, där eleverna förväntas ha ännu mer åsikter om ett ämne. Här har du som pedagog ett viktigt arbete med att inspirera eleverna till att våga fundera kring vad de tycker och tänker. Ett arbete som handlar om att ha inflytande både i sin närmiljö och se sin del i globala frågor.

Efter att ha arbetat med kapitlet är målet att eleverna ska ha formulerat egna åsikter och skrivit egna insändare, som de (om de vill) har skickat in till ortens lokala tidning eller liknande kanaler.

KAPITEL 8 TAR UPP INSÄNDARENS

230

INLAGAN.indd 230

2019-04-09 15:28

Vad är typiskt för en insändare? sida eller uppslag i både den mindre lokaltidningen och den större nationella dagstidningen. Det sitter en särskild redaktör och väljer ut vilka läsaråsikter som ska publi­ ceras varje dag.

Innehållet kan beröra stort som smått. En artikel i gårdagens tidning kan ha väckt starka känslor hos en läsare. En politikers uttalande har väckt starka tankar hos en annan läsare. Men inte sällan innehåller läsarnas insändare åsikter om en specifik fråga, som de i sin text debatterar fram en lösning på.

INSÄNDARE HAR OFTA EN EGEN

Till exempel:

➜ Trafikverket ska bygga en väg genom ett naturområde. ➜ Stadsbiblioteket ska korta sina öppettider. ➜ Ny lag om förbud mot att använda råttgift på café och restaurang.

Syftet med insändaren är att lyfta in läsarna i tidningen och göra dem delaktiga i det offentliga samtalet. Det är ju trots allt för läsarna och för demokratin som tidningen existerar. Därför är det viktigt att låta deras röster bli hörda.

Insändaren har en fri form för att inte exkludera någon, men i detta kapitel riktar vi in oss på den debattliknande insändaren.

Därmed har vi en lista på vilka delar den bör innehålla:

1. Presentera ämnet och problemet Mottagaren ska förstå varför insändaren fyller en funktion. Varför är valt ämne viktigt att skriva om? Varför kan det finnas olika åsikter om frågan? Vad är problemet?

Tänk på att den som läser din insändare kanske inte har sam­ ma förkunskaper som du som har skrivit insändaren. Förklara den bakgrundsfakta som behövs för att förstå problemet.

Fylla en funktion.

Varför är valt ämne viktigt att skriva om?

Varför finns det olika åsikter i frågan?

Vad är problemet?

234

INLAGAN.indd 234

2019-04-09 15:28

8 / INSÄNDARE

2. Formulera dina åsikter Vad tycker du i frågan? Varför väcker detta problem så starka känslor i dig?

Det är viktigt att reda ut för sig själv vad och varför man kän­ ner som man gör. Om du inte själv förstår kommer dina läsare inte heller att förstå. Och målet med din insändare är att övertyga dina läsare om dina åsikter, att få dem att förstå.

3. Sammanfatta dina tydligaste argument Du kanske har en mängd åsikter om något, men i din insändare ska du lita på att de starkaste argumenten räcker. Läsaren ska inte bli överöst med en lång lista på vad du tycker, då kan du förlora läsarens intresse. Svara även på de starkaste motargumen­ ten i frågan.

4. Ge förslag till lösning på problemet För att en insändare inte ska bli ett enda långt klagande på ett problem, behöver du ha en eller flera lösningar på problemet du lyfter. Om du har väldigt många, välj ut din bästa.

235

INLAGAN.indd 235

2019-04-09 15:28

LEKTION 8A

Vad vill du förändra? är att väcka elevernas åsikter. Åsikter är nämligen grunden för att kunna skriva en insändare. När lektionen är klar ska alla elever ha formulerat flera egna åsikter, som skulle kunna ligga till grund för en insändare.

SYFTET MED LEKTIONEN

Förberedelser Tryck upp Elevblad 8A till eleverna (s. 238).

Innan du inleder lektionen, kopiera upp elevernas version av ”Vad är typiskt för en insändare?” (s. 261) på ett A3-papper och sätt upp synligt i klassrummet.

Inledning Starta upp lektionen genom att låta eleverna brainstorma kring vad de tycker är bra och dåligt. Vad borde förbjudas och vad borde tvärtom bli lagligt? Barn brukar ha många åsikter, men ibland behöver de hjälp att komma på det! Det som är viktigast för att kunna skriva en insändare är faktiskt att eleven har en åsikt. Texten är bara ett medel för att uttrycka den. För att eleverna inte ska bli för färgade av varandras åsikter kan ett bra tillväga­ gångssätt vara just att rivstarta med en brainstorming.

Skriv upp tre olika kategorier på tavlan.

Kategorierna är:

➜ på skolan ➜ i din kommun ➜ i världen Ge ett exempel på vad en åsikt om varje kategori kan vara. Ny asfalt på basketplanen hör till skolans område. Renovera bad­ huset beslutar kommunen om. Och att sluta flyga för att rädda miljön är en åsikt som berör hela världen.

Ställ nu en timer eller en äggklocka på tio minuter. Nu ska eleverna få brainstorma utifrån de tre kategorierna. Uppmana eleverna att skriva så många åsikter som de bara kan!

Elevaktivitet Låt eleverna göra aktiviteten i Elevblad 8A. Aktiviteten bygger vidare på elevernas brainstorming. Därför är det viktigt att alla eleverna har fått fram åsikter som de kan arbeta vidare med. Om några elever har haft problem med det momentet, försök hjälpa dem vidare.

236

INLAGAN.indd 236

2019-04-09 15:28

8 / INSÄNDARE

Avslutning Har du märkt under lektionens gång att eleverna har haft svårt att komma på saker som de vill förändra? Det kan vara en abstrakt fråga för någon som går på lågstadiet. Ett sätt att få fart på kreativiteten men också ha en snabb historielektion kan vara att prata om vad som har förändrats på skolan, i kommunen eller i världen de senaste tio eller hundra åren. Avsluta lektionen med det!

Exempel:

➜ Före år 1919 fick inte kvinnor i Sverige rösta i riksdagsvalet. ➜ Från och med januari år 2019 blev det förbjudet i Sverige att

ha elefanter och sjölejon på cirkus.

➜ År 2009 blev det lagligt i Sverige för par med samma kön att gifta sig.

Vilka exempel kan eleverna själva komma på, på saker som har förändrats i världen? Och för att ta frågan vidare, vad tycker eleverna borde förändras i framtiden? Förhoppningsvis är det en diskussion som sätter fart på åsiktsmaskinerna!

Något att vara uppmärksam på under tiden som ni arbe­ tar med åsikter och insändare, är att det i förlängningen är en övning i demokrati. Om du märker att elever i klassen blir tystade eller att deras förslag inte blir väl mottagna, kan det vara ett bra tillfälle att ta upp vikten av yttrandefrihet och att det är en av Sveriges grundlagar.

■ ■

Varför är det viktigt att alla får framföra sin åsikt?

Vad händer om man inför förbud mot vissa åsikter?

Diskutera censur och hur långt yttrandefrihetens gränser sträcker sig, i Sverige och i andra länder.

Om ni diskuterar censur i klassen, tänk på att vissa av elevernas familjer kan ha egna erfarenheter av censur från sina ursprungs­ länder. Får du sådana kommentarer från eleverna, så våga ta i de känslor som väcks i klassen.

237

INLAGAN.indd 237

2019-04-09 15:28

ELEVBLAD 8A

Vad vill du förändra?

FINNS DET NÅGOT SOM DU är arg på? Något som du tycker är orättvist? Något som borde förändras och bli tillåtet eller förbjudet? Då kan du skriva en insändare och låta andra få veta vad du tycker! Genom insändare kan en person som inte är journalist ändå skriva i tidningen. Det får både vuxna och barn göra.

➺ Välj ut och skriv ner en åsikt som du har.

”Jag tycker … .”

➺ Fundera på varför du tycker som du tycker.

Ett annat ord för det är argument.

➺ Så här kan det se ut:

”Jag tycker att det ska läggas ny asfalt på basketplanen.” ➺ Varför?

”För att den gamla är full av gropar. Det går knappt att studsa bollen på den!”

Jag tycker

Varför? För att

Namn:

238

■

INLAGAN.indd 238

kopieringsunderlag © 2019 Maria McShane och Natur & Kultur Reporterskolan Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45432-3

2019-04-09 15:28

8 / INSÄNDARE

Fördjupning ELEVAKTIVITET Vem tycker vad? Och varför?

Ett viktigt led i klassens arbete med åsikter – som ju ligger till grund för alla insändare – är att fundera över varför personer har olika åsikter. Hur påverkar ett beslut olika personer på olika sätt? Det här är något som komplicerar många beslut som till en början kan verka enkla, och det är ett viktigt orsakssamband för eleverna att fundera över. Ta till exempel argumentet om att det behövs ny asfalt på basketplanen, från Elevblad 8A. Vad kan det finnas för olika åsikter om det? Kanske räcker inte skolans peng­ ar både till ny asfalt och att rusta upp skolgårdens gungställning.

Vad ska gå först och vem ska bestämma det?

Kanske vill politiker i kommunen gå i en helt annan riktning, ta bort all asfalt och i stället göra plats på skolgårdarna för mer grönytor med buskar och träd. Varför tycker de så? Och vad tycker skolans gymnastiklärare om det?

Låt eleverna läsa en artikel om mikroplaster på egen hand eller läs den gemensamt i klassen. Artikeln finns på Natur & Kulturs eller MiniBladets hemsida, både i lättläst och medelsvår version. Låt sedan eleverna svara på frågorna på elevbladet ”Vem tycker vad? Och varför?” (s. 240).

Ω

minbladet.se nok.se

239

INLAGAN.indd 239

2019-04-09 15:28

Tidningens 9 sista sidor olika typer av texter. Och även om de tidigare kapitlen har gått igenom de vanligaste av dem, så finns det ändå många kvar. Några av dem har vi samlat här. De har också det gemensamt att de brukar återfinnas i slutet av tidningen. Det här är material som berikar tidningen. Ofta är det också det här materialet som eleverna själva har läst i de tidningar som eventuellt finns i hemmet. En väderprognos exempel­ vis brukar kännas betydligt mer lättillgänglig för yngre elever än ett långt reportage.

I det här kapitlet har varje lektion ett eget uppdrag. Innan uppdragen får eleverna som vanligt testa vad de kan om genren innan de går vidare.

Uppdragen följs som vanligt upp av en checklista för egen bedömning där eleven utvärderar sin insats under uppdraget.

TIDNINGAR INNEHÅLLER EN MÄNGD

260

INLAGAN.indd 260

2019-04-09 15:28

Skapa en skoltidning VI HOPPAS ATT NI NU HAR FÅTT INSPIRATION, lust och kunskap att fort­ sätta arbetet med er skoltidning. Om ni som skola eller enskild klass vill få ut mer av Reporterskolan erbjuder MiniBladet några extra tjänster.

av det material ni har fått ihop under en termin eller längre. Med MiniBladets formgivare skapar vi skoltidningen så som ni vill ha den. Vi ordnar med tryck och skickar till er skola så många exemplar av er skol­ tidning som ni vill ha. Alla i klassen vill säkert ha ett exemplar var, men kanske vill man även ha några tidningar extra för att kunna sälja till vänner och familj för att samla ihop till klass­ kassan, det bestämmer ni.

1. VI HJÄLPER ER ATT SKAPA EN SKOLTIDNING

2. VI HJÄLPER ÄVEN TILL MED JOURNALISTISK HANDLEDNING.

Ta kontakt med MiniBladet och få möjlighet till att en av MiniBladets reportrar kan stötta er skola och ge respons på de artiklar och bilder som skapas under terminen. Handledningen läggs upp utifrån klassens och lärarens behov och önskemål.

MiniBladet skickar dessutom ut nya journalistiska uppdrag löpande under terminen.

Om ni vill veta mer om hur MiniBladet kan hjälpa till i ert arbete med Reporterskolan, kontakta oss på reporterskolan@minibladet.se.

310

INLAGAN.indd 310

2019-04-09 15:28

Reporterskolan Utbildar minireportrar i att söka information, granska källor och skriva olika texttyper.

I REPORTERSKOLAN MÖTS

dagstidningarnas värld och skolans

pedagogik genom konkreta skrivövningar i tidningens olika genrer, såsom reportage, enkäter och recensioner.

STARTA MED ENKLA UPPDRAG

rakt ut i verkligheten för att

träna upp elevernas nyhetsnäsor. Eleverna söker information, tränar intervjuteknik, att ta rätt sorts bild för ändamålet och får redskap för att skriva egna färdiga artiklar. Ett källkritiskt förhållningssätt tränas här i ett konkret sammanhang.

REPORTERSKOLAN INNEHÅLLER

ett färdigt lektionsupplägg

med elevuppgifter och fördjupningar, som innehåller både intressant fakta och ytterligare elevaktiviteter. Låt eleverna bli minireportrar och skapa en egen redaktion i klassrummet, på fritids eller i skolbiblioteket.

Reporterskolan görs i samarbete med

Maria McShane är lärare och MiniBladets grundare.

Tillsammans med projektledaren Linnea Lundborg och läraren Sara Nielsen har hon skapat Reporterskolan.

ISBN 978-91-27-45432-3

9 789127 454323

Reporterskolan_framsida_ny bild_TRYCK.indd 2

2019-04-09 15:13