Digital kompetens har blivit ett uttalat uppdrag för förskolan, och det är inte längre en fråga huruvida digitala verktyg ska användas utan istället hur. Hur ska vi tolka det nya uppdraget? Vad är digital kompetens ur ett förskoleperspektiv, och hur kan vi skapa en digitalare förskola?
En digitalare förskola Katrin Jäverbring
En digitalare förskola
FÖRSKOLESERIEN
En digitalare förskola
I boken definieras begreppet digital kompetens och du får exempel och tips på olika sätt att arbeta med digitala verktyg, både ur ett praktiskt och pedagogiskt perspektiv. Du får inspiration kring hur du stöttar barnen att bli delaktiga och aktiva producenter och hur du kan skapa stimulerande digitala lärmiljöer. Boken tar även upp programmering och datalogiskt tänkande samt medie- och informationskunnighet. Genomgående i boken finns frågor att utgå ifrån vid reflektion, samtal och resonemang i arbetslaget
Katrin Jäverbring är förskollärare med mångårig erfarenhet inom förskolan. Hon är även föreläsare, och arbetar för närvarande som utbildare och handledare i digitala verktyg i Stockholms stad.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-45420-0
9 789127 454200
En digitalare förskola_cover.indd Alla sidor
Katrin Jäverbring
2018-12-19 13:12
Innehåll Inledning 4 Om boken 6
1. Vad är digital kompetens? 8 Digital kompetens i förskolan 10 Fyra områden av digital kompetens 12 Kan digital kompetens vara medfödd? 13 Digitalisering eller digitisering? 16
4. Medie- och informationskunnighet 77 MIK i verksamheten 79 Vuxenstöd i en digital värld 98
5. Programmering och datalogiskt tänkande 100 En grundläggande förståelse 101
2. Praktisk hantering av digitala verktyg 17
Olika arbetsområden 102
Lärplattan som praktiskt exempel 18
Analog programmering 106
Appar och licenser 18
Lilla ordlistan för programmering 111
Uppkoppling 19 Utskrift 21 Kablar och adaptrar 22 När det krånglar 24 Bildhantering 26 Inbyggda funktioner 34
3. Pedagogisk användning av digitala verktyg 44
Var kan vi börja? 104 Programmering = robotar? 105
Till sist: Vad händer i framtiden? 112 Referenser 114 Bildförteckning 115
Från konsument till producent 44 Pedagogens förhållningssätt 46 Finns det pedagogiska appar? 50 Delaktighet genom fotografering 52 Digitalt upptäckande och utforskande 53 Digitalt skapande och berättade 63 Skapa digitala lärmiljöer och upplevelser 69
en_digitalare_förskola_textsection.indd 3
2018-12-20 12:45
1. Vad är digital kompetens? det går att hitta flera olika definitioner av digital kompetens, men gemensamt är att det innebär mycket mer än att bara klara av att hantera digital utrustning. Till viss del handlar det absolut om att kunna använda digitala verktyg och tjänster men kanske ännu viktigare är att förstå dem. Hur fungerar de? Vad ger de för möjligheter? Vilka är riskerna? Vilka verktyg är bra att använda till vad? Vem har bestämt hur de ska fungera, och varför? För att förstå varför digital kompetens har blivit ett uppdrag för förskolan behöver vi kolla tillbaka på när begreppet först introducerades i EU, och vilka processer som sedan startade i Sverige tack vare det.
2006 EU och OECD formulerar åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande, där Digital kompetens ingår. Definitionen i sammanhanget är: ”… s äker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål.” (Europeiska gemenskaperna 2007).
2012 Regeringen tillsätter Digitaliseringskommisionen, som får i uppdrag att utreda och analysera Sveriges förutsättningar för ett nationellt digitaliseringsarbete.
8
en_digitalare_förskola_textsection.indd 8
2018-12-20 12:46
2015 Digitaliseringskommisionen slutredovisar sitt arbete i Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91), och fastställer att det kommer behöva ställas nya krav på utbildningssystemen. Skolverket får i uppdrag att ta fram en strategi för detta.
2017 Skolverket utformar och regeringen antar N ationell Digitali seringsstrategi för skolväsendet (Utbildningsdepartementet 2017). Strategin f astställer att: ”Digital k ompetens är i grunden en d emokratifråga. I skolan lär vi oss att f örstå v ärlden för att kunna förändra den.” Strategin är övergripande för samtliga skolformer och har målet att vara uppfylld 2022. Fokusmålen är: d igital kompetens åt alla i hela s kolväsendet, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.
2018 Grundskolans och gymnasieskolans läroplaner får nya skrivningar kring digital kompetens, som bland annat omfattar nya mål kring p rogrammering samt stärkta s krivningar inom medie- och informationskunnighet.
2019 Den 1 juli börjar nya skrivningar för förskolan att g älla, med ett förtydligat uppdrag att ge barnen digital k ompetens (Lpfö 18).
9
en_digitalare_förskola_textsection.indd 9
2018-12-20 12:46
3. Pedagogisk användning av digitala verktyg kan vara hur skickliga som helst med tekniken, men utan ett pedagogiskt sammanhang förlorar verktygen snabbt det mervärde de kan ge. Vad är det ni vill göra? Vad vill ni uppnå med aktiviteten? Den här delen av boken fokuserar på själva valet av aktiviteter, vad de digitala verktygen kan användas till i den pedagogiska verksamheten och varför det är så viktigt att kommunicera till föräldrar och vårdnadshavare hur ni arbetar med digital teknik i förskolan. Om ni möter vårdnadshavare eller kollegor som inte delar er entusiasm inför de digitala verktygens intåg på förskolan måste ni ställa er frågan om de har samma bild som ni har av vad ni planerar att använda verktygen till. Det är helt naturligt och mänskligt att utgå från sin egen erfarenhetsvärld, och om ens världar skiljer sig åt är det ibland svårt att mötas i samma diskussion. Er första uppgift är att visa vad ni som pedagoger på förskolan egentligen menar med kreativa användningsområden. både ni och barnen
Från konsument till producent Statistik i rapporterna Småungar & medier (Statens medieråd 2017) och Svenskarna och Internet (Davidsson, Palm och Melin Mandre 2018) visar tydligt på barn och ungas ökade använd ning av digitala verktyg och olika digitala medieformer. Den absolut vanligaste användningen är att se barnprogram, film och spela spel. Barnen konsumerar, precis som vi vuxna när vi
44
en_digitalare_förskola_textsection.indd 44
2018-12-20 12:46
ser på film och serier, läser böcker, tidningar, spelar spel och handlar på internet. Just med bakgrund till många barns redan befintliga konsumtion behöver förskolan fokusera på att istället ge barnen kompetens att vara aktiva och kreativa med hjälp av den digitala tekniken – som ett av flera verktyg. En deldefini tion av digital kompetens är att utvecklas från att ”bara” vara en konsument till att även ha kompetensen att vara en mer a ktiv och delaktig producent i vårt digitaliserade samhälle, med hjälp av olika digitala verktyg. Det vill säga att uppleva och utforska sin omvärld med hjälp av digitala verktyg, samt att själva kunna skapa och dela eget material. Lyft diskussionen vad skillnaden kan vara mellan att konsumera och själva producera, och delge föräldrarna hur ni arbetar. Visa att förskolans användning av olika digitala verktyg ofta skiljer sig markant mot hur de används hemma. Om erfarenheten av digitala verktyg hemifrån är begränsad till att barnen använder dessa som mer passiva konsumenter har förskolan ett viktigare uppdrag än någonsin: att ge barnen digital kompetens att själva kunna utvecklas till k reativa producenter.
45
en_digitalare_förskola_textsection.indd 45
2018-12-20 12:46
Pedagogens förhållningssätt På förskolan finns många olika digitala verktyg för att arbeta med bild, film, dokumentation, skapande, berättande, digitala lärmiljöer, upplevelser, informationssökning och mycket annat. Först när ni på allvar funderar över hur väldigt olika digitala verktyg kan användas kan ni börja diskutera att det faktiskt inte är vad barnen har i händerna som är det viktiga, utan vad de faktiskt gör med det. Forskning rörande digitala verktyg som exempelvis lärplattor och olika appar i förskolan stärker även betydelsen av pedagog ens förhållningssätt. Malin Nilsen drar just den slutsatsen i sin avhandling Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan (2018): ”Det kan konstateras att det inte är tillräckligt att e rbjuda barn pedagogiska appar och förvänta sig att de a pproprierar* ett innehåll, istället beror det till stor del på vilken typ av interaktion som görs möjlig i aktiviteterna och lärares förmåga att engagera barnen i interaktion kring appen.” – Malin Nilsen (2018) * appropiera: tillägna sig, ta i besittning, anamma
I avhandlingen redovisas en mängd tidigare forskning rörande barn och användandet av digital teknik, som ofta haft ett perspektiv utan fokus på pedagogers aktiva delaktighet i aktiviteterna. Nilsen kompletterar denna tidigare forskning med egna empiriska undersökningar som tydligare omfattar även pedagogens förhållningssätt och hur det påverkar barnens upplevelser och möjligheter till lärande i olika situationer. När det gäller appar lyfter Nilsen även vikten av apparnas konstruktion, och hur det främjar eller begränsar möjligheterna till interaktion och samarbete (Nilsen 2018). Avhandlingen
46
en_digitalare_förskola_textsection.indd 46
2018-12-20 12:46
fokuserar på appar av en mer spelande karaktär än de appar som nämns i den här boken. Men det är fortfarande pedago gerna som är den avgörande skillnaden. Appar med en mer skapande inriktning frammanar ofta aktiva pedagoger och genomtänkta aktiviteter med sammanhang och koppling till övrig verksamhet. Det är även värt att betona att nästan vilken app som helst kan användas på berikande sätt för verksamheten, även om den har ett förutbestämt innehåll eller en spelinriktad karaktär. Det är ert förhållningssätt och er förmåga att knyta ihop aktiviteten med något stimulerande och utvecklande som är bärande. Vad uppstår för samarbete och vilka lekar kan få en skjuts av den input som appen ger? Huruvida aktiviteten utvecklas till att vara konsumerande eller producerande ligger i händerna på dem som utför den. En del av pedagogens viktiga digitala kompetens och professionella bedömning är även att se när, var och hur digital teknik kan tillföra något till barnens lärande, och när det är lika bra eller kanske till och med bättre utan.
Diskutera Utgå från er användning av digitala verktyg idag och diskutera: • Vilka aktiviteter lutar åt att vara mer konsumerande? Vid vilka tillfällen? Kan ni se något mönster? • Vad gör ni som stärker barnens förmågor att vara digitala producenter? • Inom vilka användningsområden har de digitala verktygen konkurrerat ut hur ni gjorde tidigare? • Inom vilka användningsområden har ni utvecklat eller fördjupat en aktivitet med hjälp av digital teknik?
47
en_digitalare_förskola_textsection.indd 47
2018-12-20 12:46
3. Medie- och informationskunnighet ofta förkortat MIK, handlar om att förstå hur vi som människor påverkas av media och information omkring oss. Det handlar också om att kunna söka information och kritiskt värdera det vi finner, samt att själva vara producenter i ett mediesamhälle. Det kan vara ny heter, bilder, film, spel, böcker och reklam, och behöver inte röra sig om media och information i digital form även om det idag ofta är det.
medie- och informationskunnighet,
77
en_digitalare_förskola_textsection.indd 77
2018-12-20 12:46
I ett allt mer digitaliserat samhälle är MIK mer aktuellt än någonsin och behöver grundläggas tidigt – lika tidigt som barnen börjar använda och ta del av olika medier. Barns användning av olika medier och möte med många olika sorters information ökar stadigt och det går allt längre ned i åldrarna (Davidsson, Palm och Melin Mandre 2018). Statistiken visar att fyra av fem barn använder internet vid två års ålder. En tredjedel av 2–3-åringarna använder surfplatta varje dag. Den vanligaste sysselsättningen är att se på barnprogram, se på film och spela olika spel. När barnen allt tidigare tar del av den mediala världen och blir egna konsumenter ställs nya krav på både förskola och skola. Sedan juli 2018 är medie- och i nformationskunnighet (MIK) en förtydligad del av grundskolans läroplan (Lgr 11) med uttryckliga skrivningar i flera ämnen. I förskolans reviderade läroplan (Lpfö 18) benämns det däremot inte specifikt utifrån MIK-begreppet på samma uttryckliga vis. Däremot står det att: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.” - Lpfö 18
Det står även att: ”Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.” - Lpfö 18
78
en_digitalare_förskola_textsection.indd 78
2018-12-20 12:46
Upphovsrätt Ordet upphovsrätt kan låta skrämmande, eller i alla fall svårt och väldigt juridiskt. Även om det kan vara lätt att tänka att det inte gör någon skada med bara några bilder som ”lånats” olovligen på internet, så är det viktigt att både förstå och följa de regler som finns. Vi behöver kunskapen dels för vår egen del som medborgare i ett medialt samhälle, men vi har även en viktig uppgift att ge barnen möjlighet till den. Här är några viktiga punkter som alla behöver känna till: • Vi får inte göra som vi vill med bilder, filmer och musik på internet bara för att vi ”hittar det”. • Vi får använda en hel del upphovsrättsskyddat material, till exempel bilder, utan lov om vi bara använder det helt internt på förskolan och inte delar det vidare. Internt på förskolan innebär i ”slutet sällskap” och ”i undervisningssammanhang”, det vill säga i er barngrupp, inne på er avdelning eller möjligtvis om ni visar något på ett föräldramöte. Det får däremot inte delas till föräldrarna eller publiceras någonstans.
92
en_digitalare_förskola_textsection.indd 92
2018-12-20 12:46
• Grundregeln är att den som tagit bilden, målat målningen eller skapat musiken är den som är upphovsman och äger rättigheterna till verket. Denne avgör hur det får användas. • Musik eller film från streamingtjänster (exempelvis Spotify och Netflix) har helt olika villkor för privat bruk och för att få använda tjänsten offentligt på en arbetsplats, i en skola eller på ett företag. För Spotify behövs ett företagskonto, det är inte tillåtet att använda egna privata licenser på förskolan. • Det finns material som är licenserat under Creative Commons, och som ni får använda mer fritt. Det står vid materialet på vilket sätt det får användas. TIPS
Sök på ”upphovsrätt i skolan” på skolverket.se för att hitta material om det. Det finns även material om upphovsrätt på digitalalektioner.iis.se.
Diskutera • Från vilka källor hämtar ni bilder idag? Är det licensfria bilder eller behöver ni ange källan? • Har ni alltid barnens namn angivna bredvid till exempel uppsatta målningar? För vems skull är det? • Var kommer musiken ifrån som ni lyssnar på i barngruppen?
93
en_digitalare_förskola_textsection.indd 93
2018-12-20 12:46
Digital kompetens har blivit ett uttalat uppdrag för förskolan, och det är inte längre en fråga huruvida digitala verktyg ska användas utan istället hur. Hur ska vi tolka det nya uppdraget? Vad är digital kompetens ur ett förskoleperspektiv, och hur kan vi skapa en digitalare förskola?
En digitalare förskola Katrin Jäverbring
En digitalare förskola
FÖRSKOLESERIEN
En digitalare förskola
I boken definieras begreppet digital kompetens och du får exempel och tips på olika sätt att arbeta med digitala verktyg, både ur ett praktiskt och pedagogiskt perspektiv. Du får inspiration kring hur du stöttar barnen att bli delaktiga och aktiva producenter och hur du kan skapa stimulerande digitala lärmiljöer. Boken tar även upp programmering och datalogiskt tänkande samt medie- och informationskunnighet. Genomgående i boken finns frågor att utgå ifrån vid reflektion, samtal och resonemang i arbetslaget
Katrin Jäverbring är förskollärare med mångårig erfarenhet inom förskolan. Hon är även föreläsare, och arbetar för närvarande som utbildare och handledare i digitala verktyg i Stockholms stad.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-45420-0
9 789127 454200
En digitalare förskola_cover.indd Alla sidor
Katrin Jäverbring
2018-12-19 13:12