9789127454118

– alla barns rätt

Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning i förskolan. Men vad innebär det i praktiken? Vad är det alla barn har rätt till?

Författarna menar att alla barn måste få mötas av professionella pedagoger som bedriver god undervisning i en stimulerande lärmiljö. I boken delar de med sig ur sin ”skattkista” av beprövad erfarenhet och ger konkreta verktyg för att göra förskolan mer likvärdig. En förskola där utbildning och undervisning stödjer alla barn, oavsett vem de är.

Boken innehåller många exempel från praktiken. Det finns också genomgående frågor för reflektion och diskussion i arbetslaget att använda för att utveckla likvärdigheten i din egen förskola. Till boken hör en kostnadsfri studiehandledning som du laddar ner via nok.se.

Evelina Weckström är förskollärare och ateljerista och arbetar som biträdande förskolechef i Huddinge kommun. Maria Klasson är förskollärare och ateljerista och före detta förskolechef. Hon arbetar nu med tillsyn av fristående verksamheter i Huddinge kommun.

En likvärdig förskola – alla brans rätt Evelina Weckström Maria Klasson

En likvärdig förskola

FÖRSKOLESERIEN

En likvärdig förskola – alla barns rätt

9 789127 454118

En likvärdig förskola_cover.indd Alla sidor

l sionel P rofes og ped a g

ISBN 978-91-27-45411-8

God undervisn ing

dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande.

de Sti mu lera n lä rm iljö

FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det

Evelina Weckström Maria Klasson 2019-03-06 12:47

En likvärdig förskola textsection_2.indd 1

2019-03-06 11:27

Innehåll Innehåll 3 Förord 4

Likvärdig undervisning, en rättighet 82 Bena i begreppen 85

Inledning 6

Förskollärarens ledning 94

Utvecklingsarbetet tar fart 8

Olika typer av undervisning 98

Gemensamma ramar 10

Undervisning + utforskande = sant! 106

Lärmiljön, ett verktyg 11 Miljön kan hjälpa eller stjälpa 13 Basmiljö och projektmiljö 15 Våra nyckelbegrepp 18 Introduktion av lärmiljön 35 Pedagogens förhållningssätt påverkar barnen 38 Vårda och ta hand om miljön 41

Ämnesöverskridande undervisning 96

Att planera för undervisning i praktiken 109 Den didaktiska triangeln 115

Till sist 118 Begreppslista 122 Referenser 126

Arbetslagets tro på lärmiljön 44 Miljöer för små och stora möten 45

2. Professionella pedagoger, en förutsättning 47 Våra ställningstaganden 49 Professionalitet utifrån yrkeskategorier 50 Privatlivet kontra yrkeslivet 53 Skapa professionalitet tillsammans 54 Arbetsmiljön i arbetslagen 56 Nyckelkomponenter för en professionell pedagog 58 Ansvar, inflytande och delaktighet 70 Den orättvisa rättvisan 72 Etik – viktigt för likvärdighet 74 Lågaffektivt bemötande 77 Förutsättningar för att kunna vara professionell 80

En likvärdig förskola textsection_2.indd 3

2019-03-06 11:27

Inledning ska enligt läroplanen (Lpfö18) a­ lltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Beprövad erfarenhet kan ses som en skattkista där pedagogen samlar sina erfarenheter och slutsatser av vad som skapar en likvärdig verksamhet av god kvalitet. Undan för undan samlar vi på oss kreativa arbetsmetoder, sätt att lösa konflikter, knep för att fånga barnens intresse, kunskap om hur vi introducerar en ny övning och mycket, mycket mer.

Du som läser den här boken har dina egna beprövade erfaren­heter. Sådant du inte kan läsa dig till men har lärt dig genom att stå inför situationer som du först inte vetat hur du ska hantera. Som du sedan – genom att pröva, misslyckas, dra lärdomar av och testa igen – märker är ett sätt att nå gott resultat i utbildningen. I den här boken vill vi bjuda på vår skatt­k ista av erfarenheter, insikter och tankar för att skapa en likvärdig förskola. Vi vill också uppmuntra er att dela med er av era egna beprövade erfarenheter till varandra. Vi kan åstad­ komma mycket mer tillsammans än var för sig.

Barns rättigheter har varit en stor och central fråga för oss, oavsett om vi arbetat som barnskötare, förskollärare, ateljeristor eller förskolechefer. Genom alla år som vi arbetat tillsammans har vi därför återkommit till frågan: Vad är en likvärdig för­ skola? Vad har alla barn egentligen rätt till under sin utbild­ ning? Vår drivkraft har hela tiden varit att sträva efter en ­verksamhet med hög kvalitet för alla barn.

Den här boken kommer därför att handla om vår resa och vår ständiga strävan efter att hela tiden förstå lite mer och bli lite bättre som pedagoger. För oss är barns rätt till en god ut­ bildning intimt förknippad med att skapa en likvärdig f­ örskola.

utbildningen i förskolan

6

En likvärdig förskola textsection_2.indd 6

2019-03-06 11:27

Det vill säga en utbildning och undervisning som stödjer alla barn, oavsett vem de är och vem de möter. Barns rätt till en likvärdig utbildning har varit en stor fråga. Det har tagit oss många år, och krävts en hel del analys och reflektion över den egna praktiken, för att på något vis ändå ringa in ­vilka ­komponenter som vi tänker är nödvändiga för detta.

När vi inledde vår resa för ett par år sedan upplevdes ­tanken om vad likvärdighet kan vara i förskolan som abstrakt och svår att sätta fingret på. När vi översatte likvärdighet till det alla barn har rätt till blev våra diskussioner snart mycket mera ­konkreta och vi kunde helt plötsligt få grepp om hur vi tänkte oss att likvärdighet skulle uppnås i vår verksamhet. Vad har då alla barn rätt till? Vilka komponenter anser vi är nödvändiga för att uppnå en likvärdig förskola? Vi har landat i slutsatsen att alla barn har rätt till en professionell pedagog som bedriver en god undervisning i en stimulerande lärmiljö. Oavsett pedagogisk inriktning och läge i landet är detta alla barns rätt. Den kan

7

En likvärdig förskola textsection_2.indd 7

2019-03-06 11:27

Våra nyckelbegrepp Nästan det första vi tog ställning för i vår resa mot likvärdiga lärmiljöer var ett antal nyckelbegrepp som vi utgår från att alla barn – oavsett vem de är och var de är – behöver för att må bra, möta andra och utmanas i sitt lärande. Nyckelbegreppen stödjer oss i att skapa rätt förutsättningar för en likvärdig, men inte identisk, lärmiljö. Utifrån inspiration från andra ­förskolor, ­litteratur, studiebesök samt våra interna diskussioner valde vi att arbeta med följande begrepp i relation till likvärdiga ­lärmiljöer: • Välkomnande • Utforskande • Tilltalande • Tydlig • Tillgänglig När det gäller dessa nyckelbegrepp är det viktigt att tänka på att de inte står för sig själva ett och ett. Men sammantagna bildar de en helhet kring vårt ställningstagande till lärmiljön.

Välkomnande Vi vill att barnen ska känna: ”Vem du än är, vad du än dröm­ mer om och behöver, är du välkommen till oss!” Just att alla är lika välkomna och betydelsefulla är grundläggande ur ett lik­ värdighetsperspektiv. Som vuxen känner man ofta av hur pass välkommen och väntad man är i ett visst sammanhang. Det påverkar vårt agerande, vår egen engagemangsnivå och förmåga att samspela med andra. Samma sak gäller givetvis barnen.

Begreppet välkomnande, kopplat till den fysiska lärmiljön, har länge varit i fokus i våra nätverk. Vi vill att alla barn ska veta att de är väntade och välkomna till våra förskolor. Det förhållningssättet måste synas i praktiken. För oss handlar

18

En likvärdig förskola textsection_2.indd 18

2019-03-06 11:27

Vi är noga med att tänka på hur färger, ljussättning och detaljer samspelar.

Golvet och taket får inte glömmas bort.

välkomnande om att skapa en atmosfär, ett lugn i rummet och ögongodis som lockar till görande. För att få till det brukar vi använda frågorna: • Vad är det första som möter barnen på morgonen?

• Finns det något som lockar alla?

• Hur ser hallen ut?

• Finns det saker på avdelningen som direkt lockar barnen in i ett görande?

• Hur ser informationstavlan på avdelningen ut?

• Hur har vi hängt upp dokumentationer och barns alster?

19

En likvärdig förskola textsection_2.indd 19

2019-03-06 11:27

Likvärdig ­undervisning, en rättighet och likvärdig undervisning är en grundläggande rättighet för barn i ett utbildningssystem. Alla barn har rätt att lära sig nya saker tillsammans med andra, oavsett vem de är eller var i landet de bor.

På den tiden vi arbetade i barngrupp kallade vi de aktiviteter vi genomförde med barnen för ”planerad pedagogisk verksam­ het”. Varje vecka hade vi i arbetslaget reflektion tillsammans.

Under den stunden planerades nästa veckas aktiviteter med barnen noggrant. Vi gick igenom vad vi skulle göra, hur vi skulle göra det och varför vi skulle göra just detta. Redan i planeringsstadiet kopplade vi också syftet med aktiviteten till läroplanen för att vara säkra på att vi följde våra styrdokument.

Vid nästa avdelningsreflektion tittade vi sedan närmare på hur aktiviteten hade gått, och varför vi trodde att det gick som det gick. Både när vi upplevt att allt gått som vi tänkt oss, och när det inte gjort det, var vi noggranna med att dokumentera vad vi trodde bidrog till resultatet. På så vis ville vi slipa våra egna pedagogiska verktyg inför framtida aktiviteter och hela tiden bli lite bättre pedagoger.

Hade någon sagt till oss då att vi bedrev undervisning med barnen hade vi antagligen rynkat på näsan åt påståendet. ­Ordet var så främmande, så långt från det vi upplevde att vi gjorde tillsammans med barnen. Vi hade helt enkelt en helt annan bild av vad undervisning är. Ändå kan vi i dag se att det var just undervisning vi höll på med.

att få en god

82

En likvärdig förskola textsection_2.indd 82

2019-03-06 11:28

När förskolan kom att omfattas av undervisningsbegreppet i skollagen (2010), och vi i våra nätverk började diskutera vad undervisning innebar för oss i vår förskola, visade det sig att vi inte alls delade samma syn på ­begreppet.

Efter många diskussioner i olika nätverk och i utbildningar insåg vi att ”undervisning” är ett ord som kan väcka motstridiga känslor och skapa oenighet i förskolan. Vissa pedagoger ­talar med självklarhet om undervisning och menar att det redan pågår i hög utsträckning i landets förskolor. Andra ­känner ett starkt motstånd mot att begreppet nu ska användas i förskolans utbildning och införlivas i barnens vardag. Deras tolkning är att undervisning innebär att lära barnen vad som är rätt och fel. På så sätt är det inte särskilt konstigt att undervisning ses som något främmande i förskolans värld där vi länge talat om att följa barns intressen, ett lustfyllt lärande och ­vikten av att lära tillsammans. Skolinspektionens general­direktör Helén Ängmo skriver i en krönika: ”Undervisning i försko­ lan är inte ’skolifiering’. Begreppet ska förstås mot förskolans ­särskilda uppdrag” (Skolinspektionens hemsida). Det innebär att vi alla måste omvärdera den bild vi har av vad ­undervisning är i förskolan.

När nya begrepp eller arbetssätt ska ­implementeras i förskolan är diskussion oss ­pedagoger emellan helt avgörande för hur resultatet i slutändan blir i praktiken. Det kan ­finnas lika många föreställningar om vad ­undervisning är – och hur det bör gå till – som det finns ­pedagoger. När vi gör på olika sätt på olika ­avdelningar får det natur­ ligtvis konsekvenser. I det här kapitlet vill vi ­berätta om hur vårt utvecklings­ arbete kring undervisning har varit.

83

En likvärdig förskola textsection_2.indd 83

2019-03-06 11:28

Röster från förskolan När jag läste på kallelsen till kvällsmötet att vi skulle diskutera undervisning i vår verksamhet tänkte jag direkt: ”Nej, det vill jag inte utsätta barnen för!” Jag fick en bild i huvudet av att jag hädanefter skulle få lov att tvinga barnen att sitta still under hela dagen och lyssna på när jag föreläste om fåglar, matematik, djurspår och former. Jag kunde inte för mitt liv förstå varför man ville gå tillbaka till synen på barn som tomma kärl som ska fyllas med kunskap. Nu, ett år senare, känner jag att jag fått grepp om vad undervisning i förskolan kan vara. Att det inte alls behöver betyda att jag måste ändra mitt förhållningssätt gentemot barnen eller mitt sätt att lära ut. Diskussionerna har stärkt mig som pedagog och jag känner mig mycket tryggare i att jag uppfyller läroplanens mål, genom att ha tydliga syften och mål i arbetet med barnen.

Anna, förskollärare

Reflektionsfrågor: Innan vi fortsätter tänker vi att det är viktigt för dig att fundera kring hur du resonerar kring begreppet undervisning: } Vad är din spontana reaktion på begreppet? } Vad innebär begreppet för dig?

84

En likvärdig förskola textsection_2.indd 84

2019-03-06 11:28

undervisning

utbildning

lärande

målstyrd process

Bena i begreppen Den som tycker att ord som undervisning, utbildning, lärande och målstyrd process är snarlika och lätta att förväxla är inte ensam. I realiteten är de också beroende av varandra – det måste finnas undervisning i en utbildning och undervisningen i sig behöver stödjas av en genomtänkt utbildning som både styr undervisningen och kompletterar den. Det finns ett lärande i både utbildning och undervisning, och hela under­ visningen är en målstyrd process i sig. Det är komplexa begrepp och processer som går in i varandra och ibland är beroende av varandra, ibland inte.

I skollagen definieras undervisning som målstyrda processer som under lärares ledning syftar till inhämtande av kunskaper och värden. Utbildning beskrivs som den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål (2010:800, kap.

1, 3§). I läroplanen definieras undervisning på följande sätt: Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen (Lpfö18, s. 4).

Vad innebär då alla dessa ord i praktiken? Vad är en målstyrd process? På vilket sätt ska förskolläraren leda barnen? Och vad är det egentligen för skillnad mellan lärande och undervisning?

Vi börjar som vanligt med att bena i begreppen. Vi har alltid haft hjälp av att först separera nya begrepp, processer eller metoder och bearbeta dem en i taget. De får stå för sig själva en stund innan vi släpper dem fria och ser vad de kan bli till­ sammans.

85

En likvärdig förskola textsection_2.indd 85

2019-03-06 11:28

Olika typer av undervisning I förskolans läroplan står att undervisning antingen kan vara något som uppstår spontant eller något som är planerat i för­ väg.

Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden.

(Lpfö18, s. 4)

Detta måste innebära att undervisning kan vara på olika sätt och bedrivas i olika former. Vi har identifierat tre olika sätt som vi kan se att undervisning bedrivs på i våra förskolor: • i planerade aktiviteter • i omsorgssituationer • i spontana händelser

Röster från förskolan När jag äntligen trodde att jag förstått vad undervisning är, så dök formuleringen ”undervisning kan vara något som uppstår spontant” upp i läroplanen. Nu får jag inte längre ihop det. Hur kan något spontant vara systematiskt och målstyrt? Hur kan jag som pedagog då vara så viktig för undervisningen om det kan uppstå undervisning i sig utan min planering?

Anna, förskollärare

98

En likvärdig förskola textsection_2.indd 98

2019-03-06 11:28

Undervisning i planerade aktiviteter Den undervisning som sker i olika former av lärarledda aktivi­ teter tillhör den kategori undervisning som är planerad i förväg. Det vill säga aktiviteter som samling, projektstunder, ­högläsning, skogsutflykter och liknande där pedagogen på ­förhand planerat både material, arbetssätt, syfte och sin egen roll under stunden. Det är nog också den formen av undervis­ ning som är lättast för oss alla att ta till oss, då det liknar den typ av undervisning vi själva har erfarenhet av: klassrummet där läraren leder lektionen.

Undervisning i omsorgsituationer Utan omsorg om barn så blir det inget lärande och inte heller någon undervisning som är värd att tala om.

(Björklund & Pramling Samuelsson 2018, s. 105)

Grunden för svensk förskolemetodik och didaktik har länge varit att omsorg och lärande ska bilda en helhet. Omsorgen har haft en central roll i vår pedagogik under många år och lyfts fram i läroplanen: Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

(Lpfö18, s. 4)

Ett annat begrepp som används för att beskriva läroplanens formulering kring omsorg och lärande är educare. Det är en förkortning av de engelska orden för utbildning och omtanke (education och care). Vår erfarenhet är att det är viktigt att ha educare-modellen i åtanke när vi planerar för undervisning i förskolan. Dels genom att bygga in omsorgen och omtanken om alla barn i planerade aktiviteter på avdelningen, dels genom

99

En likvärdig förskola textsection_2.indd 99

2019-03-06 11:28

– alla barns rätt

Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning i förskolan. Men vad innebär det i praktiken? Vad är det alla barn har rätt till?

Författarna menar att alla barn måste få mötas av professionella pedagoger som bedriver god undervisning i en stimulerande lärmiljö. I boken delar de med sig ur sin ”skattkista” av beprövad erfarenhet och ger konkreta verktyg för att göra förskolan mer likvärdig. En förskola där utbildning och undervisning stödjer alla barn, oavsett vem de är.

Boken innehåller många exempel från praktiken. Det finns också genomgående frågor för reflektion och diskussion i arbetslaget att använda för att utveckla likvärdigheten i din egen förskola. Till boken hör en kostnadsfri studiehandledning som du laddar ner via nok.se.

Evelina Weckström är förskollärare och ateljerista och arbetar som biträdande förskolechef i Huddinge kommun. Maria Klasson är förskollärare och ateljerista och före detta förskolechef. Hon arbetar nu med tillsyn av fristående verksamheter i Huddinge kommun.

En likvärdig förskola – alla brans rätt Evelina Weckström Maria Klasson

En likvärdig förskola

FÖRSKOLESERIEN

En likvärdig förskola – alla barns rätt

9 789127 454118

En likvärdig förskola_cover.indd Alla sidor

l sionel P rofes og ped a g

ISBN 978-91-27-45411-8

God undervisn ing

dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande.

de Sti mu lera n lä rm iljö

FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det

Evelina Weckström Maria Klasson 2019-03-06 12:47