9789127453692

Utmana de äldsta barnen i förskolan SPRÅK • NO/TEKNIK SOCIALT SAMSPEL • MATEMATIK Hanna Rydqvist

COVER LH Vapplarna.indd 1

2019-03-07 16:50

Innehåll INLEDNING

4

Introduktion: Språk 113

Vilka är Väpplarna? 5 Bokens upplägg 6 Pedagogens roll 12 Högläsning och boksamtal 17 Flerspråkighet 19 Börja arbeta med materialet 21 Mot slutet av arbetet 22

SPRÅK 1

117

Vecka 1: Rimma 118 Vecka 2: Sätta ihop ord 125 Vecka 3: Dela ord 132 Vecka 4: Ord och händelser 138

SOCIALT SAMSPEL 2

Årsövergripande aktiviteter 23

143

Vecka 1: Vänskap och samarbete 145 Vecka 2: Närmiljön 151

Introduktion: Socialt samspel 28

SOCIALT SAMSPEL 1

31

MATEMATIK 2

156

Vecka 1: Jag 34 Vecka 2: Min familj 40 Vecka 3: Mitt hus 45 Vecka 4: Jag och mina kompisar 51

Vecka 1: Diagram och jämförelser 158 Vecka 2: Mäta och jämföra 165 Vecka 3: Massa, volym och mängd 171 Vecka 4: Sortera, dela och ordna tal 178

Introduktion: Matematik 57

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK 2 185

MATEMATIK 1

Vecka 1: Natur och förändring 187 Vecka 2: Undersöka vardagsteknik 191 Vecka 3: Bygga och konstruera 197 Vecka 4: Djur och växter 203

59

Vecka 1: Sortering och antal 61 Vecka 2: Lägesord 67 Vecka 3: Mönster och former 73 Vecka 4: Delar och antal 79

SPRÅK 2 Introduktion: Naturvetenskap och teknik 84

210

Vecka 1: Vatten 88 Vecka 2: Natur och förändring 96

Vecka 1: Ljud 212 Vecka 2: Associera och beskriva 217 Vecka 3: Begynnelseljud 221 Vecka 4: Sagor 226

Vecka 3: Kretslopp 102 Vecka 4: Djur och natur 108

Kopieringsunderlag 231

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK 1

87

Referenser 290

Inlaga Vapplarna LH.indb 3

2019-03-07 23:13

INLEDNING Det här materialet riktar sig till barnen som går sista året på för­ skolan, och ger dig förutsättningar att utifrån läroplanen undervisa och inspirera dessa barn genom olika övningar. Se övningarna som ett tillfälle där du kan utmana barnen vidare, där de får utvecklas med stöd. När arbetet med de äldsta barnen börjar synas för de andra barnen på förskolan väcker det också nyfikenhet och utveck­ ling hos de yngre. Arbetet ger då ringar på vattnet och mer erfaren­ heter till alla barn.

Lärandet pågår ständigt, här och nu i rutinsituationer och i den fria leken, så vi måste ta alla tillfällen i akt och använda de under­ visningsbara situationer som vi så ofta får på förskolan. Mycket av det som ni arbetar med i det här materialet kommer troligtvis upp i barnens fortsatta lek och aktivitet. Passa då på att lyfta det och utmana barnen vidare. I Skolverkets kunskapsöversikt Undervisning i förskolan (Sheridan och Williams 2018) tar de på flera ställen upp vikten av att få in undervisningen i alla situationer i verksamheten.

De refererar bland annat till boken Att undervisa barn i förskolan av Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson (2013). Författarna till boken lyfter att vi pedagoger medvetet bör ta vara på tillfällen då barnen ställer frågor eller visar att de är nyfikna på något. På så sätt kan undervisning ske när som helst under dagen, och i vilken situation som helst, och vi kan undervisa barnen utifrån deras egna intressen.

’’

Utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Men barnen ska också kontinuerligt utmanas vidare utifrån läroplanen genom att inspireras till nya upptäckter och kunskaper. Förskolan ska bidra till kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande samt förbereda för fortsatt utbildning.

Lpfö 18

Det här materialet är uppdelat i fyra olika delar utifrån läroplanens mål och riktlinjer: socialt samspel, språk, matematik och NO/teknik.

Varje ämne är uppdelat i två perioder, vilket bidrar till att ni kan fördjupa er, upprepa och göra övningar ur olika vinklar. Med täta upprepningar får barnen stor möjlighet att befästa sina kunskaper.

4

Inlaga Vapplarna LH.indb 4

INLEDNING

2019-03-07 23:13

Ämnesuppdelningen underlättar också för dig som pedagog att veta att barnen har fått möta de olika delarna i läroplanen. Ni ska givetvis inte enbart arbeta med respektive ämne under dessa perio­ der. Förskolans övriga verksamhet pågår ju samtidigt och där arbetar ni troligen oftast ämnesövergripande.

I materialet finns även övningar som är årsövergripande. Du hittar dem i kapitlet med samma namn. Detta är övningar som kan utföras kontinuerligt under hela året och bli en del av utbildningen i den dagliga verksamheten.

Eftersom arbetet med det här materialet säkert kommer upp även i barnens fria lek är det bra om ni funderar över hur ni i den fria leken kan erbjuda barnen många möten inom det fördjupade området. Har ni kanske något annat material, spel eller andra möj­ ligheter som kan fortsätta utmana och stimulera barnen i ämnet?

Hur arbetar ni med lärplattor och vilka appar och aktiviteter på den stimulerar barnen mer i detta område? Hur kan ni arbeta vidare ute? Kan något överföras på exempelvis rörelsestunder?

Här nedan kommer jag berätta hur det är tänkt att materialet kan användas.

Vilka är Väpplarna?

Namnet Väpplarna kommer från ordet väppling, som betyder klöver. I och med att materialet utgår från fyra ämnen passar fyrklövern fint som symbol. Det är också en symbol för tur och något positivt, vilket jag vill att Väpplarna ska vara.

Ni kommer följas åt med Väpplarna under ett helt läsår.

Varje ämne har en egen Väpplare som finns med i just det arbetet.

Det finns figurer i kopierings­ underlagen (K1) att skriva ut, laminera och använda som pinn­ dockor om ni vill. Väpplarna har inte några namn än så länge – de är upp till er att bestämma.

INLEDNING

Inlaga Vapplarna LH.indb 5

5

2019-03-07 23:13

Bokens upplägg I det här avsnittet kan du läsa om hur det här materialet är upplagt och hur det är tänkt att ni kan arbeta med det.

Arbetet är indelat i åtta fördjupningsperioder, två inom varje ämnes­ del. Varje period består av fyra veckor, med undantag för Socialt samspel 2 som består av två veckor. Totalt blir det 30 veckor att fördela på året.

4 ämnesområden – 8 perioder – 30 veckor

1

So

ci a l t s a ms p e l

M atemat ik

2

1

Jag

Vänskap och samarbete

Sortering och antal

Diagram och jämförelser

Min familj

Närmiljön

Lägesord

Mäta och jämföra

Mitt hus

Former och mönster

Massa, volym och mängd

Jag och mina kompisar

Delar och antal

Sortera, dela och ordna tal

1

Na

tur vetenskap och teknik

S p rå k

2

2

1

Vatten

Natur och förändring

Rimma

Ljud

Natur och förändring

Undersöka vardagsteknik

Sätta ihop ord

Associera och beskriva

Kretslopp

Bygga och konstruera

Dela ord

Begynnelseljud

Djur och natur

Djur och växter

Ord och händelser

Sagor

6

Inlaga Vapplarna LH.indb 6

2

INLEDNING

2019-03-07 23:13

Jag rekommenderar att ni börjar med Socialt samspel 1. Då får du som leder arbetet och barnen chansen att lära känna varandra, och barnen blir trygga i grupp och får tillfälle att prata inför andra utifrån sig själva, och om saker som de känner sig trygga i. Det är även lämp­ ligt att lägga perioderna med natur och teknik en bit in på hösten respektive våren, för att kunna följa årstidernas progression.

Lägg upp resten av arbetet som det passar er. Det får gärna vara en paus mellan perioderna i varje ämne, eftersom den andra perioden ofta startar med en upprepning av den första perioden.

FÖRSLAG PÅ ARBETSGÅNG Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Period 6 Period 7 Period 8

Socialt samspel 1 Matematik 1 Naturvetenskap och teknik 1 Språk 1 Matematik 2 Socialt samspel 2 Naturvetenskap och teknik 2 Språk 2

Introduktion till ämnet Till varje ämnesdel finns en introduktion, där du kan läsa om teorin och hur du naturligt får in arbetet med ämnet i förskolans miljö.

Du kan också hitta läroplansmålen som är kopplade till ämnet samt boktips och digitala tips.

Perioder I början av varje period presenteras fokusområdet för varje vecka, ord och begrepp som vidrörs, förberedelser inför arbetet samt infor­ mation om den uppstartsaktivitet som ska inleda alla arbetstillfällen.

Ord och begrepp Här finns begrepp som är aktuella under perioden och som ni kom­ mer stöta på under arbetets gång. Var observanta på om andra ord eller begrepp dyker upp som du behöver förtydliga för barnen.

Skriv gärna upp de ord och begrepp som ni använder på en white­ board eller liknande. Där kan ni hela tiden se dem och påminnas om att använda dessa ord och begrepp vid många olika situationer.

INLEDNING

Inlaga Vapplarna LH.indb 7

7

2019-03-07 23:13

Socialt samspel Perioderna med socialt samspel handlar om att barnen ska bli trygga med sig själva och med varandra. Barnen ska få kännedom om sina egna rättigheter, och även samtala om hur man respekterar varandra. Att arbeta med socialt samspel genomsyrar hela arbetet på en förskola – hur ni är med varandra och allt i er omgivning.

Därför är det bra att knyta an till andra saker som ni är med om.

LÄROPLANSMÅL Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: • självständighet och tillit till sin egen förmåga • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära • förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.

Lpfö 18

Att ta plats, våga uttrycka sig och säga sin åsikt kräver mod och självkänsla hos barnen. Därför behöver barnen få möjlighet att utveckla denna färdighet i en trygg miljö. En trygg miljö innebär att det finns stöttning av trygga välkända pedagoger, att gruppen är lagom stor och framför allt att barnen kan förstå aktiviteterna och känna sig säkra med dem. Miljön bör erbjuda barnen möjligheter att planera, samtala, samarbeta, fantisera, prova nya saker på olika sätt, träna på turtagning, argumentera, läsa av olika känslor och förstå sina rättigheter.

Tanken är att arbetet med socialt samspel ska stärka både gruppen och varje enskilt barn, så att de kan känna den trygghet de behöver för att utvecklas vidare. Vilket bemötande och förhållningssätt ni som pedagoger har gentemot barnen är givetvis väldigt viktigt, och det ska genomsyra arbetet i den här boken. Det är viktigt att tänka igenom vilket klimat ni vill skapa i grupperna innan arbetet startar upp.

28

Inlaga Vapplarna LH.indb 28

SOCIALT SAMSPEL – INTRODUKTION

2019-03-07 23:13

’’

Förskolan ska uppmuntra barnen att föra fram sina tankar och idéer och skapa förutsättningar för detta.

Barnens åsikter ska tas tillvara i utbildningen och de ska få möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån sina egna förutsättningar. På så sätt kan barnen utveckla tilltro till sin egen förmåga samt bli delaktiga och utöva inflytande över utbildningen.

Lpfö 18

Maria-Pia Gottberg skriver i sin bok Social och emotionell träning för alla barn (2009) att det är viktigt att barnen mår bra och känner trygghet både individuellt och i grupp. Det ökar deras möjligheter att kunna fatta bra beslut, hantera problem och konflikter samt förstå konsekvenser av deras eget och andras handlande. Därför är det viktigt att ni arbetar med detta med barnen.

I den här åldern börjar resan med att kunna arbeta med sig själv och de andra i gruppen. Barnen utmanas i att sätta ord på det de tänker på och känner och de får samarbeta. För att skapa en trygg miljö är det viktigt att ni visar varandra respekt och ger varandra tid och lika mycket talutrymme, att alla får känna sig välkomna och lika mycket behövda. Barnen ska få känna stolthet över sig själva och vad de kan bidra med. Det är viktigt att vara tillåtande och inte sätta press på barnen.

SOCIALT SAMSPEL – INTRODUKTION

Inlaga Vapplarna LH.indb 29

29

2019-03-07 23:13

VECKA 1:

Jag VECKANS MÅL

N

Barnen ska få möjlighet att: • stärka sina jag och utveckla tilltro till sig själva • utveckla en medvetenhet kring hur vi läser av och kan tolka och visa känslor • bli stärkta i sina egna åsikter och få känna att inga åsikter är fel • träna på att uttrycka sin mening och förstå att alla har rätt att tillfrågas i de frågor som rör en själv.

Uppstartsaktivitet: Berätta om sig själv Börja första tillfället med att barnen får säga sina förnamn, för det är något som alla barn är trygga och känner sig säkra på. Barnen säger till en början ofta både för- och efternamn. Förtydliga då för dem vilket som är deras förnamn och vilket som är deras efternamn.

När berättarmaterialet går runt nästa varv kan barnen berätta något om sig själva, till exempel sin favoritlek, älsklingsfärg, vad de är bra på, favoritmat, vad de lärt sig eller det bästa de vet.

Övergångsaktivitet: Känna igen namn

5 min

Material: Lapparna med barnens för- och efternamn.

I den här veckans övergångsaktivitet får barnen öva på att känna igen sina namn.

Sitt i ringen med barnen och håll namnlapparna som en solfjäder med namnen nedåt. Dra en lapp i taget och visa upp namnet för barnen. Det barn som känner igen namnet som sitt reser sig upp, säger namnet högt och går sedan vidare till nästa aktivitet.

Att tänka på Om barnen inte känner igen namnet pekar du på bokstäverna medan ni tillsammans ljudar fram namnet på lappen.

34

Inlaga Vapplarna LH.indb 34

SOCIALT SAMSPEL 1 – VECKA 1

2019-03-07 23:13

1. Namnbild

5 min

Material: Lapparna med barnens för- och efternamn.

I den här övningen får barnen bekanta sig med sin egen namnbild.

Lägg lapparna med barnens namn i en ring på golvet och låt barnen sätta sig vid sin namnlapp. Sedan får barnen i tur och ordning visa och berätta vad det står på deras lappar.

Detta är också i fortsättningen ett bra, lekfullt sätt att ge barnen platser när ni samlas.

Att tänka på Barnen kan till en början behöva en likadan lapp med sitt namn i handen för att kunna jämföra lapparna, och på så vis ta reda på vilket som är deras namn.

2. Ansiktspussel

10 min

Material: Ansiktsbilderna som du har förberett.

Här ska barnen få se bilder på olika ansiktspartier och gissa vilken bild som tillhör vilket barn.

Sitt i en ring med barnen och lägg fram en bild i taget från ett ansiktsparti, till exempel på ögonen. Låt barnen gissa vem ögonen tillhör. Det barn som de tror ögonen tillhör får ta bilden. Om ni inte vet så låter ni bilden ligga kvar.

Då kan ni när ni gått igenom alla ögon se vilka som blev utan och jämföra vilket barns ögon som liknar bilden mest. Gör på samma sätt med de andra delarna så att barnen bygger ihop sitt eget ansikte. Det gör inget om det blir fel!

Sätt gärna upp bilderna på en vägg efteråt, så att alla barn kan gå och titta på dem.

Utveckla övningen Lägg alla ögon i en hög, alla pannor i en annan hög och så vidare. Låt sedan barnen dra varsin lapp så att de får en mun, näsa, ögon och panna som de bygger ihop ett ansikte av. Hur blev det?

SOCIALT SAMSPEL 1 – VECKA 1

Inlaga Vapplarna LH.indb 35

35

2019-03-07 23:13

1. Djurens hage

15 min

Förberedelser och material: Ni behöver kaplastavar eller liknande, samt 10–15 djur som kan kategoriseras i smågrupper som till exempel grisar, kor, svenska djur och djur från savannen.

Nu ska barnen få sortera djur efter egenskaper, och den här gången dela in i tre olika egenskaper.

Sätt dig på golvet med barnen och berätta att ni tillsammans ska bygga tre hagar av kaplastavar: en stor, en liten och en mellanstor hage. När hagarna är klara ber du barnen att ställa in djuren i dessa tre hagar. Lyssna på hur barnen gör och fråga vad de har för strategi.

Om barnen bara ställer in djuren utan att reflektera får du ställa frågor som till exempel: Vill kossorna och lejonen gå tillsammans?

Vad tycker grisarna om att inte få vara i samma hage?

När barnen känner sig färdiga och har sorterat in djuren ställer du frågor som utmanar barnen till att se andra sätt att sortera på, till exempel: • • • •

Kan ni sortera på ett annat sätt?

Kan ni sortera efter färg?

Kan ni sortera efter vad ni tror att de äter?

Kan ni sortera efter var de bor?

• Kan ni sortera efter storlek?

Att tänka på Utgå från barnens första sortering och utmana dem vidare. Börja med en så öppen utmaning som möjligt. Om det är för svårt får du ställa en följdfråga.

2. Sortera saker

15 min

Förberedelser och material: Material med två olikheter, exempelvis färg och storlek. Det kan förslagsvis vara lego, knappar, duplo eller pärlor.

I den här övningen får barnen sortera saker efter egenskaper.

Först får barnen sätta sig en och en en bit ifrån varandra. Dela ut ett material till dem och berätta att de ska sortera sakerna i två olika högar. Gå runt bland barnen och se till att alla kommer igång

62

Inlaga Vapplarna LH.indb 62

MATEMATIK 1 – VECKA 1

2019-03-07 23:14

"

Sortera

8

MATEMATIK 1

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Klipp ut pärlorna och sortera dem efter färg, form eller storlek.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

med någon sortering. När barnen har sorterat upp sina saker får de berätta varför de sorterat som de gjort. Låt dem sätta ord på sina tankar genom att beskriva likheter och skillnader. Be också barnen uppskatta vilka det var flest och färst av.

När barnen har förklarat hur de har sorterat och uppskattat mängd så ger du barnen en ny utmaning: Sortera på ett annat sätt!

Kan de komma på någon annan skillnad på sakerna? Låt barnen sortera, och sedan beskriva och uppskatta den nya sorteringen.

När ni är färdiga med övningen tar ni fram arbetsböckerna.

Barnen ska klippa ut pärlorna från marginalen. Sedan får de individuellt, efter eget tycke och smak, sortera pärlorna och klistra in dem i ovalerna. När barnen sorterat klart kan de i par eller alla tillsammans förklara för varandra hur de sorterat och kanske varför de valde att göra så.

Arbetsboken s. 8.

Att tänka på Ibland är det lättare om ni blandar ihop den första sorteringen till en hög igen innan barnen sorterar på ett nytt sätt. Var noga med att komma ihåg hur barnen sorterade första gången så att du kan utmana dem i att hitta andra sätt.

3. Tryck i handen

5 min

Här får barnen öva på att uppfatta antal.

Sätt dig i ring med barnen, ta varandras händer och berätta att ni ska skicka tryckningar till varandra. Ni måste räkna tyst i huvudet hur många tryckningar ni får i handen. Visa barnen en gång genom att tydligt visa hur du kniper åt lite runt handen på barnet bredvid dig. Förklara att barnet ska skicka vidare lika många tryckningar till kompisen bredvid. Fortsätt att guida barnen genom första varvet och berätta sedan hur många tryck du skickade iväg och hur många tryckningar som kom tillbaka.

Gör ett varv till, men denna gång gör du tryckningarna mindre synliga för barnen i ringen. Guida eventuellt vidare varvet runt och uppmana barnen att räkna antalet tryckningar tyst för sig själva.

Avsluta med att berätta hur många tryckningar du skickade och hur många som kom tillbaka.

Barnen kan också vara med och lösa hur många tryck som försvann eller kom till under vägens gång. Vad har hänt om du skickade iväg två tryckningar och fick tillbaka fyra? Det har blivit två fler!

MATEMATIK 1 – VECKA 1

Inlaga Vapplarna LH.indb 63

63

2019-03-07 23:14

Naturvetenskap och teknik Vårt uppdrag som pedagoger är att väcka barnens intresse och nyfikenhet att själva undersöka och utforska naturvetenskap och teknik. För att utmana barnens naturliga intresse att finna svar är det viktigt att erbjuda en tillåtande miljö som uppmuntrar till kreativ problemlösning. Vi behöver också ta tillvara på de funderingar som uppstår.

LÄROPLANSMÅL Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen • förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik • förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Lpfö 18

Barnen är inte alltid medvetna om de naturprocesser eller den teknik som finns runt omkring dem, så vi pedagoger behöver hjälpa till att göra det synligt och begripligt för dem (Axell och Memisevic 2018).

Under de här perioderna får barnen genom övningar och experiment bland annat uppleva hur naturen förändras, hur djuren lever och hur vi är omgivna av tekniska prylar.

Det är viktigt att samtala och låta barnen med egna ord beskriva vad de tror, vad de gör och vad de upplever. Samtalet i sig är viktigt

84

Inlaga Vapplarna LH.indb 84

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK – INTRODUKTION

2019-03-07 23:14

och utvecklande för barnen, och de behöver få sätta ord på sina tankar och ställa hypoteser. Uppmuntra dem att ställa frågor, för det är ofta en central del i lärandet (Dewey 1990, återgiven i Axell och Memisevic 2018). Fokus ska vara på aktiviteten, och inte på vilka barn som trodde rätt eller fel. Lyssna och hjälp barnen att hitta de rätta begreppen i sammanhanget.

Det gäller också att utgå från barnens erfarenheter och kunnande.

Bygg vidare på det och låt dem tänka över vad de redan kan, och skapa nya upplevelser utifrån detta. Då blir deras utveckling tydlig för dem själva. Gör gärna aktiviteterna flera gånger, efter varje gång upptäcker troligtvis barnen någonting nytt.

Naturen är tacksam att arbeta med när ni är ute och på nära håll kan studera och utforska olika saker som sker. Utomhus är det också lätt att experimentera med naturvetenskapliga fenomen genom att exempelvis glida, snurra, rulla saker på olika ställen, och undersöka ljus och vind. Här finns utrymme och många saker erbjuds naturligt i barnens vardag. Det finns också många spännande undersökningar och experiment ni kan göra på förskolan för att öka barnens nyfikenhet. Vad gäller teknikämnet så handlar det främst om att synliggöra tekniken i vardagen och göra den begriplig för barnen.

Var medveten om vilket språk du använder; vilka begrepp du väljer för att benämna barnens upptäckter, forskande och reflektioner. Hur uppmuntrar du dem i att fortsätta utmana sina teorier?

Aktiviteter i förskolans miljö Målet är att ha en innemiljö som inspirerar, utmanar och tillåter barnen att prova sina teorier, och ger dem möjlighet att vara forskande.

Material kan vara både utomhus och inomhus, både i byggrummet och i ateljen. Barnen behöver få utforska själva. Kanske ni kan berika miljön med nytt byggmaterial som beter sig på annat sätt än de barnen mött tidigare. Många av de experiment som ni gör gemensamt kan gärna stå framme i miljön så att barnen själva kan testa och undersöka fler gånger. Ett annat sätt att levandegöra arbetet är att ha ett naturbord där barnen kan samla saker de hittar utomhus, och där ni visar årstidstecken.

I boken Surfplattan utomhus av Eva-Mari Kallin finns tips på olika appar som knyter an till naturvetenskap och teknik, och som passar att använda utomhus.

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK – INTRODUKTION

Inlaga Vapplarna LH.indb 85

85

2019-03-07 23:14

VECKA 2:

Natur och förändring

N

VECKANS MÅL

Barnen ska få möjlighet att: • reflektera över naturens förändring och processer • skapa sig en uppfattning av temperaturens påverkan på naturen • få erfarenheter av luft och dess betydelse.

Uppstartsaktivitet: Sjunga om kroppen Sjung den utvalda sången om olika kroppsdelar och gör rörelserna.

Övergångsaktivitet: Årstidsbilder

5 min

Material: K17.

I den här veckans övergångsaktivitet får barnen reflektera över årstider.

Lägg fram de större årstidsbilderna. Prata lite om årstiderna och koppla till naturrutan och temperaturen. Låt barnen fundera själva över vad de kan se och göra de olika årstiderna. Dela sedan ut de små bilderna till barnen och låt dem fundera över vilken årstid som deras bild hör hemma i.

Ta upp de större bilderna, blanda dem och dra sedan en bild och visa barnen. De barn som tycker att deras bild hör ihop med den stora bilden går vidare till nästa aktivitet. Fortsätt med resterande bilder.

1. Naturrutan

10 min

Material: Alla foton som ni hittills tagit på naturrutan.

I den här övningen får barnen fundera över förändringar i naturen utifrån naturrutan.

96

Inlaga Vapplarna LH.indb 96

Den här övningen förutsätter att ni har arbetet med den årsövergripande övningen "Naturrutan och årstidstecken".

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK 1 – VECKA 2

2019-03-07 23:14

Samlas med barnen på platsen där ni brukar fotografera er naturruta. Sätt er ner och titta på några foton som ni tagit tidigare och de foton som visar hur det ser ut nu. Jämför bilderna och diskutera: • Vad är det för skillnad på det första kortet, det andra kortet, verkligheten och så vidare?

• Varför har denna förändring skett?

Skriv ner barnens tankar och reflektioner, gärna under varje bild.

Hjälp barnen att se sambanden mellan temperatur, som ni jobbat med i ert diagram, och vad de ser i naturrutan. Fördjupa er gärna i dessa tankar om temperaturen och vatten i jämförelse med höst och mörkare/kallare tider.

Att tänka på Försök att följa barnens tankar och idéer, och sök tillsammans svar på deras frågor.

2. Synliggör naturens processer 5 min Material: Lärplattor/fotomöjligheter och gärna mikroskop till lärplattor så att ni kan förstora saker. Ni behöver också en app för att lägga in bilder, till exempel Stop motion. Ni kan annars skriva ut foton för att skapa en bok eller bildserie.

Gör övningen under en period då det händer mycket ute, till exempel när det växlar till höst.

Här får barnen följa en egen plats i naturen och visualisera förändringarna med film.

Samlas med barnen och prata om vad som håller på att hända ute i naturen. Knyt an till naturrutan som ni följer och där ni tittar på hur naturen förändras. Kan barnen komma på några saker som håller på att ändras ute?

Låt alla barn fundera ut något som händer i naturen, enskilt eller i grupp. De ska sedan följa och dokumentera samma ställe under en tid genom att göra en film av sina foton. Skapa en film eller bildserie per barn/grupp och låt barnen lägga in bilder där när det händer något på deras ”naturplats”, till exempel en växt, ett träd, en vattenpöl, frost eller ett bär som mognar. Det får gärna ta en bild varje dag. Till en början behöver du nog uppmana barnen att titta på sin plats och dokumentera, men när barnen själva börjar se förändringen brukar detta gå av sig själv. När bilderna läggs ihop till en serie blir naturens förändring tydlig.

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK 1 – VECKA 2

Inlaga Vapplarna LH.indb 97

97

2019-03-07 23:14

Språk Perioderna med språk fokuserar på språklig medvetenhet och specifikt fonologisk medvetenhet, vilket är viktigt inför kommande läsinlärning. I perioden kommer barnen också få prata om böcker och arbeta med sagor, berättande och beskrivande.

LÄROPLANSMÅL Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.

Lpfö 18

I språklekarna utvecklas barnens språkliga medvetenhet, vilket är förmågan att tänka kring och leka med språket, och att kunna skilja på ett ords form och dess innehåll. Barnen utvecklar också sin fonologiska medvetenhet, det vill säga medvetenhet om hur språket är uppbyggt, att det består av olika ord, att ord består av olika ljud och att dessa ljud och ord kan sättas ihop på olika sätt. Barn med god fonologisk medvetenhet har goda förutsättningar att lära sig läsa (Lundberg, Rydkvist & Strid 2018).

Vissa barn har ett språkintresse och leker spontant med språket, men det gäller långt ifrån alla. De barn som har lågt intresse för detta behöver extra handledning och intresserade medvetna pedagoger som uppmuntrar dem för att på så vis väcka intresse och stimulera till lärande.

Det finns många sätt att träna språket i förskolan. Veli Tuomela, språkpedagogisk konsult och fil. dr i tvåspråkighet, menar att vi

SPRÅK – INTRODUKTION

Inlaga Vapplarna LH.indb 113

113

2019-03-07 23:15

måste skilja på språkutveckling och språkrelaterad utveckling (Bengts 2014). Det sistnämnda handlar om till exempel talutveckling och läsutveckling, och för sådan utveckling är det lämpligt med punktinsatser och att använda metoder för att öka den språkliga medvetenheten. Rim och ramsor är exempel på aktiviteter som Tuomela menar kan hjälpa barnen att utveckla språklig medvetenhet, genom att de lär sig vissa ord och språkljud.

Det språkutvecklande arbetet ska däremot utgå från vardagen.

Då handlar det enligt Tuomela inte om punktinsatser utan istället om att låta barnen utveckla sitt språk varje dag, i alla rutinsituationer och aktiviteter: av- och påklädning, måltider, utevistelse, högläsning.

Tuomela menar att vi alltid ska tala i långa meningar, använda specifika ord och synonymer, och våga upprepa. Enligt honom räcker det långt om vi pedagoger i förskolan tänker på hur vi själva pratar, och ser till att vi ligger snäppet över barnen i språket.

’’

Utmaningen är att kunna kombinera begripligheten samtidigt som man höjer den språkliga nivån.

Det är meningen att språket ska ligga snäppet över barnets egen, men heller inte för högt över.

Veli Tuomela (citerad i Bengts 2014)

Väpplarna är ett material som i språkperioderna metodiskt stöttar barnen i att utveckla sin fonologiska medvetenhet. Utöver det måste det dagliga arbetet under hela året genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt så att barnen får många möjligheter att träna på ordförråd och språkanvändandet.

Med hjälp av bilder har barnen möjlighet att själva berätta sagan om de tre små grisarna för varandra.

114

Inlaga Vapplarna LH.indb 114

SPRÅK – INTRODUKTION

2019-03-07 23:15

3. Sätta ihop ord utifrån bilder

10 min

Förberedelser och material: Arbetsböckerna , saxar, limstift och K27 –K28. Sortera bilderna från K27 så att de ligger som du vill ha dem.

hus häst fågel hand fot skatt is fisk gräs äpple choklad smör

+ + + + + + + + + + + +

bil sko bur duk boll kista glass pinne matta träd boll gås

à à à à à à à à à à à à

husbil hästsko fågelbur handduk fotboll skattkista isglass fiskpinne gräsmatta äppelträd chokladboll smörgås

Sätt ihop ord

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Klistra in bilden på det sammansatta ordet.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Här ska barnen bilda sammansatta ord med hjälp av bilder.

Berätta för barnen att ni ska fortsätta med att sätta ihop två ord, och nu använda bilder. Börja med att sätt ihop ett ord på samma sätt som i övning 2. När du har gjort det och barnen känner igen aktiviteten tar du fram bilderna. Lägg fram den första bildserien med två ord och säg orden tydligt, till exempel: hus bil. Vad blir det? Husbil! Lägg fram bilden med husbil.

Lägg fram några bilder som ni gör tillsammans, innan ett barn i taget får sätta ihop bilder till ett nytt sammansatt ord.

Gör övning 1 och 2 innan ni gör denna.

+

=

+

=

+

=

+

=

SPRÅK 1

17

Arbetsboken s. 17.

Ta fram arbetsböckerna och dela ut bilder från K28 till barnen.

Låt barnen bilda egna sammansatta ord genom att klistra in bilder och rita.

Att tänka på Ibland blir det svårare för barnen att använda bilder på grund av att de fastnar i det bildliga i ordet. Ta i så fall bort bilderna och använd er av bara händer några gånger till. Det kan ta några gånger innan barnen kommer på hur det fungerar och hur det blir ett nytt ord.

Använd både bilder och händer och låt barnen få svara tillsammans.

Om vissa barn börjar ta mycket plats när de kommit på hur det går till är det bra att låta barnen få svara en och en.

128

Inlaga Vapplarna LH.indb 128

SPRÅK 1 – VECKA 2

2019-03-07 23:15

4. Följa instruktioner

10 min

Förberedelser och material: Se till att de saker som barnen ska använda eller hämta finns tillgängliga i lokalen.

Nu ska barnen få följa instruktioner. Förklara för dem att du ska ge dem olika instruktioner på vad de ska göra. Låt dem först följa några instruktioner tillsammans i helgrupp.

Läs upp en instruktion i taget och låt alla utföra den samtidigt.

När ni har gjort detta några gånger kan barnen få utföra instruktioner individuellt eller i par. Då läser du instruktionen för hela gruppen men riktar dig till barnen/barnet som ska genomföra uppdraget.

De andra barnen tittar på. Så fort barnen har utfört sitt uppdrag är det nästa barns tur att få en instruktion.

• Ställ dig upp, stampa, klappa tre gånger och säg kuckeliku.

• Ställ dig upp, snurra tre varv och hoppa jämfota två gånger.

• Gå baklänges till din hylla, ta en sak från hyllan och balansera den på ditt huvud tillbaka hit.

• Hämta två olika klossar och balansera dem på händerna tillbaka hit.

• Gå till pennorna, ta en röd penna och en blå penna och smyg tillbaka hit.

• Gå på tå, hämta en docka och en mössa och gå sedan på tå tillbaka.

• Gå till bokhyllan, ta en bok med hästar på framsidan, lägg den på huvudet och gå tillbaka.

• Gå till en kompis, klappa hen på huvudet och smyg tillbaka.

Att tänka på Det kan variera väldigt mycket från barn till barn hur många led i instruktionen som de klarar av. Observera hur det går och lägg dig på en lagom nivå. Börja med få instruktioner och öka sakta men säkert till fler. Använd ord som du vet att barnen förstår eller fråga om barnen förstod vad du sa.

SPRÅK 1 – VECKA 2

Inlaga Vapplarna LH.indb 129

129

2019-03-07 23:15

Extra aktiviteter Hitta sammansatta ord Leta efter tillfällen då det går att prata om sammansatta ord, till exempel vid matsituationen. Förtydliga för barnen genom att prata med dem om vilka ord det sammansatta ordet innehåller. Ibland ger sista ordet en bra förklaring på vad det är och ibland ger det en förklaring som blir rolig. Till exempel knäckebröd, potatismos, fiskpinnar och smörgås. Be barnen förklara och ta egna foton som ni sätter upp vid matbordet för att förtydliga orden.

Memory med sammansatta ord Använd K27 och spela memory med de sammansatta orden.

SPRÅK 1 – VECKA 2

Inlaga Vapplarna LH.indb 131

131

2019-03-07 23:15

Inlaga Vapplarna LH.indb 132

2019-03-07 23:15

Utmana de äldsta barnen i förskolan I handledningen finns allt du som pedagog behöver för att planera och genomföra aktiviteter med fokus på språk, matematik, NO/teknik och socialt samspel med barnen under deras sista år på förskolan. Du får stöd i upplägg och förslag på arbetsgång och i slutet av handledningen finns även en mängd kopieringsunderlag i form av bildkort och annat du behöver till aktiviteterna.

Serien Väpplarna består av en gedigen handledning och en arbetsbok. Till handledningen hör också en digital lärarwebb.

Utmana de äldsta barnen i förskolan SPRÅK • NO/TEKNIK SOCIALT SAMSPEL • MATEMATIK Hanna Rydqvist

Hanna Rydqvist

Varje ämne representeras av en av oss väpplare, och vårt mönster visar vad vi är intresserade av.

Läs mer på nok.se/vapplarna

ISBN 978-91-27-45369-2

9 789127 453692

COVER LH Vapplarna.indd 4

2019-03-07 16:50