FOTO: EVA LINDBLAD 1001BILD
FOLKE TERSMAN är professor i filosofi vid Uppsala universitet och författare till bl.a. Folk och vilja – ett försvar för demokratin i vår tid (tillsammans med Torbjörn Tännsjö), Tillsammans – en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat och Fem filosofiska frågor.
ISBN 978-91-27-17559-4
OMSLAG: CATHARINA EKSTRÖM
27-17559-4_Tillåt mig tvivla_skyddsomslag.indd Alla sidor
9 789127 175594
STEFAN EINHORN . FOLKE TERSMAN
är professor och ordförande vid Centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt författare. Han har skrivit en lång rad böcker, bl.a. Konsten att vara snäll och Konsten att fördärva sitt liv.
så svåra att ändra på? Och hur kan jag utnyttja denna kunskap för att bli mindre tvärsäker och mer insiktsfull? Åsikter styr våra liv och när de går isär kan de leda till låsningar, brytningar och polarisering – men oenigheterna kan också vara utvecklande och stimulerande, och de kan hjälpa oss att tänka nytt. En övertygelse kan vara en stark drivkraft. Ofta betraktar vi våra åsikter som etablerade sanningar och där fastnar vi. Att ändra sig eller att se problemet ur ett annat perspektiv förefaller bortom vår förmåga. Vi vill inte bli överbevisade, vi vill få våra föreställningar bekräftade. Men tänk om vi har fel? Om vi benar upp varför vi tycker som vi gör kan vi se på våra övertygelser med större distans. Då har vi chansen att ompröva dem när det behövs. Och därmed blir vi också friare, i tanke och i handling.
TILLÅT MIG TVIVLA
FOTO: ELISABETH OHLSON
STEFAN EINHORN
Varifrån kommer våra åsikter? Varför är de
tillåt mig tvivla
Ibland fastnar vi i åsikter som är ogrundade eller ogenomtänkta och problemet är att vår bergfasta
EN BOK OM
åsikter
PÅ GOTT OCH ONT
övertygelse hindrar oss från att upptäcka det. Många konflikter har sin upprinnelse i sådana låsningar. Det vi i stället vill slå ett slag för är en hållning som lämnar utrymme för tvivel och tvekan och som tillåter oss att stanna ett tag i den osäkerhet som trots allt ofta är motiverad. Då har vi förutsättningar att ändra oss när vi ställs inför giltiga invändningar och att föra konstruktiva och respektfulla samtal med meningsmotståndare. Konstigare än så är det egentligen inte. Och om du tycker annorlunda – kan du dra åt …
STEFAN EINHORN FOLKE TERSMAN 2023-01-04 14:20
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 6
2022-12-20 10:00
INNEHÅLL
Inledning: människan och hennes åsikter 1.
Vad är en åsikt?
9 19
2. Samtalsklimat och åsiktskorridorer – dåligt eller ännu sämre?
34
3.
Vad har vi åsikter till?
49
4.
Hur våra åsikter formas
65
5.
När åsikter spretar och när de hänger ihop
88
6.
Konsten att få andra att ändra åsikt
105
7.
Att tänka själv eller lyssna på andra
122
8.
Varför är det så förbaskat svårt att ändra åsikt?
137
9. Hur vi kan ändra åsikt med hedern i behåll (och ibland utan)
162
Slutord
184
Tack
186
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 7
2022-12-20 10:00
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 8
2022-12-20 10:00
Inledning: Människan och hennes åsikter
Det här är mina principer och om ni inte gillar dem … tja, då har jag andra. Groucho Marx
Åsikter är som rumpor, alla har dem. Clint Eastwood i Dirty Harry
Amerikanen Marc Bernier var en konservativ radiopratare med fallenhet för konspirationsteorier. Han var värd för ett program där det påstods att Donald Trumps förlust i det amerikanska presidentvalet 2020 berodde på fusk och att klimatkrisen är en bluff. Har man de åsikterna är sannolikheten stor att man även är emot vaccin och Bernier tillhörde mycket riktigt den grupp som motsatte sig vaccinen mot covid-19 och uppmanade sina lyssnare att avstå från dem. I augusti 2021 drabbades Bernier själv av covid-19. Han lades in på sjukhus och dog senare samma månad. Ångrade han sitt vaccinmotstånd? Rådde han på dödsbädden sina anhöriga att trots allt ta vaccinen? Inte alls. En del av hans vaccinskeptiska kolleger ändrade sig på slutet, men inte han. Bernier var envis in i det sista. Motsättningen mellan anti-vaxxare och vaccinförespråkare är oförsonlig. Den följer samma konfliktlinjer som finns i 9
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 9
2022-12-20 10:00
inledning: människan och hennes åsikter
många andra laddade debatter som exempelvis de om klimatet och invandring. Det är inte oenigheter som kommer att upplösas genom mer undersökningar, forskning eller nya fakta. De går djupare än så. Argumenten som åberopas av ena sidan tillerkännsföga vikt av den andra. Överlappningen i beskrivningarna av verkligheten är liten och då är det svårt att föra en meningsfull diskussion. Särskilt när oenigheterna samtidigt utlöser känslor av motvilja, förakt och till och med hat mot motståndarna. Frågan är vad åsiktsskillnader som går så djupt kan säga oss om de oenigheter vi har till vardags. Vi menar att det i grunden handlar om samma företeelse, om än av olika intensitet. Alla har vi åsikter, mer eller mindre bestämda, och vi driver dem mer eller mindre ihärdigt. Är detta med åsikter verkligen ett problem? Kan man inte få tycka olika utan att det ses som ett bekymmer och utan att man måste skriva böcker om det? Åsiktsskillnader kan stimu lera vår kreativitet och få oss att tänka nytt. I själva verket är de en oumbärlig källa till utveckling och ökade kunskaper. Men det förutsätter i sin tur en viss öppenhet för andra åsikter än de egna och en förmåga att lyssna och tänka om. Vissa amerikanska radiopratare är inte ensamma om att brista i det avseendet. Man kan säga att Bernier hade surrat sig vid masten, ett uttryck hämtat från ett avsnitt i Odysséen där Homeros hjälte är på väg in i ett sund där de vackra och grymma sirenernas sång fått otaliga sjömän att styra sina båtar mot klipporna och gå under. Odysseus surrar sig vid masten medan hans besättning stoppar vax i öronen för att inte höra den lockande sången. Fastbunden kan Odysseus inte styra båten fel och han får ändå uppleva de ljuva tonerna. Berättelsen illustrerar hur vi kan begränsa vår egen frihet, 10
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 10
2022-12-20 10:00
inledning: människan och hennes åsikter
vilket sker då vi låser oss vid bestämda åsikter. Faktum är att många av oss sitter surrade vid samma mast hela vårt vuxna liv. Andra kan också surra fast sig vid denna mast och då får vi sällskap, men vi blir inte friare. Hur stort är detta problem med att surra sig vid åsiktsmaster? Ja, det varierar naturligtvis mellan olika individer och det finns också gruppskillnader. Exempelvis finns det studier som tyder på att kvinnor generellt är något mindre dogmatiska än män och att yngre har något öppnare sinnen än äldre.1 Det är också ett väl etablerat faktum att många har en benägenhet att behålla de åsikter de en gång utrustats med, även när nya omständigheter eller ny information ger skäl till en omprövning. Forskningen försöker identifiera de psykologiska mekanismer som ligger bakom svårigheten att ändra sig. En av meka nismerna är att när en åsikt väl satt sig styr den vårt fortsatta tänkande på så vis att vi aktivt söker efter information som stöder vår uppfattning medan vi blundar för annat. Vi skyddar vår åsikt som om den vore ett litet barn eller en dyrbar ägodel. När åsikten etablerats kan vi gräva ner oss i våra skyttegravar och avlossa den ena salvan av argument efter den andra i syfte att göra mos av motpartens åsikter. Att ändra sig eller att se problemet ur ett annat perspektiv verkar i sådana lägen vara bortom vår förmåga. Det sorgliga är att ju mer vi tillintetgör motparten och ”vinner” debatten, desto större förlorare riskerar vi att bli, bland annat eftersom detta i regel inte leder till att den andra parten ändrar sig. Det enda vi åstadkommer är att skapa dålig stämning och ibland även ovänskap. Så varför gör vi det? Varför är det så viktigt att ha åsikter och att envist hävda dem? Brink, T.L., ”Geriatric rigidity and its psychotherapeutic implications”, Journal of American Geriatric Society, 1978 1
11
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 11
2022-12-20 10:00
inledning: människan och hennes åsikter
Problemet är att de åsikter vi framför kan vara undermåliga, men vår bergfasta övertygelse hindrar oss från att upptäcka det. Många konflikter har sin upprinnelse i sådana låsningar. De kan uppstå mellan personer, mellan grupper och mellan hela samhällen. Vänner blir fiender, förhandlingar bryter samman. Ibland leder motsättningarna till våld och ibland leder detta våld vidare till krig. Det vi i stället vill slå ett slag för med den här boken är en hållning som lämnar utrymme för tvivel och tvekan. En hållning som tillåter oss att stanna ett tag i den osäkerhet som trots allt ofta är motiverad och som innebär att man, när man tagit ställning, låter graden av övertygelse stå i proportion till de belägg man har. Då har vi förutsättningar att ändra oss när vi ställs inför ny information eller giltiga invändningar. En som tillät sig tvivla var Stanislav Petrov. Han var överste löjtnant i den sovjetiska armén på 1980-talet och arbetade inom luftförsvaret. Mitt i natten den 26 september 1983 indikerade det datoriserade varningssystemet, med största möjliga sannolikhetsgrad, att USA skjutit av en kärnmissil riktad mot Sovjet unionen. Petrov var högsta närvarande befäl och instruerad att i sådana lägen direkt informera sina överordnade om en attack. Han visste samtidigt att om han skulle skicka den informationen skulle uppgiften inte ifrågasättas och därför utlösa en motaktion. Tiden var mycket knapp men han gav sig ändå chansen att fundera, trots nervositeten hos de andra på basen. Det han kom fram till var det märkliga i att datorn signale rade att uppgiften om en amerikansk attack var helt säker. Tidenpå dygnet innebar nämligen att missilen skickats upp då det var natt i USA, något datorn borde tagit hänsyn till och därför indikerat en lägre sannolikhetsgrad på grund av mörkret. Petrov visste detta eftersom han varit med om att skapa pro12
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 12
2022-12-20 10:00
inledning: människan och hennes åsikter
grammet. Dessutom hade man tidigare utgått från att om USA skulle sätta i gång ett anfall skulle de inte bara skicka en missil, utan flera. Så han bestämde sig för att inte lita på datorn och meddelade sina överordnade att det var falskt alarm. Därefter började sirenerna tjuta på nytt och systemet indikerade att flera missiler hade skickats upp, så då föll det andra argumentet. Men Petrov höll ändå fast vid sin initiala bedömning trots att flera av kollegerna på basen var övertygade om att ett anfall hade startat. Och Petrov hade rätt. Det visade sig att signalerna utlösts av en sorts solreflexer som datorn tolkat felaktigt. Petrov höll huvudet kallt i en pressad situation. Hans ifrågasättande och förmåga att tvivla räddade världen från en katastrof. Det är klart att tvivel och tvekan inte alltid är rimligt. För att kunna komma fram till ett beslut måste vi ibland bestämma oss trots att bevisningen är osäker, vilket ju historien med Petrov också illustrerar. Utan individer som tjurigt och mot (vad andra tycker är) bättre vetande hävdat sina teorier hade vi dessutom varit mindre kloka idag. På så vis har olika möjligheter förts fram och utforskats. Tvivel på sig själv och sin förmåga kan också bli så intensivt att det förlamar oss eller leder till att vi lättvindigt underkastar oss auktoriteter, vilket kan göra oss sårbara för manipulation. Det är emellertid inget skäl att gå till den andra ytterligheten. Att försöka främja hållningen att tvivel är av godo är att jobba i motvind, inte minst genom de sätt den offentliga diskussionen förs på. Utrymmet för tvekan är minimalt och den bevisning som talar emot den egna ståndpunkten sopas under mattan, glöms eller bortförklaras. I praktiken odlar de olika lägren exempelvis i politiska diskussioner en förment ”tydlighet” där ett eller ett fåtal förslag förs fram som de enda saliggörande medan andra idéer avfärdas som irrelevanta. Hur ofta 13
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 13
2022-12-20 10:00
inledning: människan och hennes åsikter
händer det att politiker ändrar åsikt, eller medger att de ändrat åsikt? När Johan Pehrson lanserades som ny partiledare för Liberalerna 2022 framhölls att han tyckt likadant i många frågor ända ”sedan mobiler hade utdragbar antenn”, som om det är självklart att ens uppfattningar inte borde påverkas av ändrade omständigheter. Tanken tycks vara att den som erkänner att hen tidigare tänkt fel eller är osäker kommer att betraktas som svag och opålitlig av väljarna. Vi som skriver den här boken är kanske naiva, men vi har ett annat synsätt. Vi tror att många väljare är dödströtta på bristen på nyanser och att det närmast vore öppet mål för en politiker som vill öka sitt förtroende att stundtals visa osäkerhet. Samma brist på tvivel dominerar diskussionerna i våra medier. Det finns gott om möjligheter att uttrycka åsikter, inte minst på Twitter och de andra digitala plattformarna, men argumenten för åsikterna hinns sällan med. Och de traditionella medierna hänger på. Det är givetvis inget fel att en mångfald av åsikter uttrycks. Tvärtom är det, som man brukar säga, en förutsättning för en levande demokrati. Samtidigt är lyssnande, eftertanke och nyansering också en förutsättning för en levande demokrati. Och debatterandet framstår ibland närmast som en form av underhållning. Man kastar in en pinne i brasan och ser om den tar fyr i form av reaktioner på Twitter. Vi kan säkert enas om vikten av att behålla ett öppet sinne och lyssna på motståndare i detta läge. Det är emellertid betydligt lättare att hylla sådana intellektuella dygder än att leva upp till dem. För även om vi gärna vill tro att åsikterna bara är en fråga om argument och goda skäl är vi också sårbara för andra faktorer, som önsketänkande, fördomar,grupptryck och vilseledande förenklingar. Problemet är att de faktorernas påverkan ofta är osynlig för oss. 14
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 14
2022-12-20 10:00
inledning: människan och hennes åsikter
Hur skapar man utrymme för tvivel i en sådan miljö? Ett sätt, tror vi, är att lägga lite distans mellan sig själv och sina åsikter genom att reflektera över hur de uppstår och formas. Hur åsikter formas är ett komplext område som det är svårt att ge en heltäckande bild av men här är några av de frågor vi kommer att ta upp och diskutera: • Varifrån kommer våra åsikter? • Vilken roll spelar de i våra liv? • När är det viktigt att forma en åsikt och när är det rimligare att tvivla och vänta? • Hur bör vi förhålla oss till andras åsikter? • Varför kan det vara så svårt att ändra sina åsikter? • Hur kan vi bli mindre kategoriska, mer insiktsfulla och kanske till och med kunna ändra åsikt ibland? Och märk väl – det vi eftersträvar är inte att göra läsarna till skeptiker som aldrig vågar ta ställning. En prövande hållning och förmågan att föra konstruktiva samtal utesluter inte oenighet eller att man intar bestämda uppfattningar när det är motiverat. Inte heller förutsätter det att varje samtal förvandlas till ett filosofiskt seminarium där varje fråga vrids och vänds på (typ: ”Jaså, du är nazist. Vad intressant, vilka är dina starkaste argument och hur har du kommit fram till dem?”). Poängen är att vi bör ha och aktivt öva förmågan till omprövning. Den förmågan gör oss klokare och friare. Samtidigt kan många konflikter undvikas och våra möjligheter till samarbete ökar. Så viktigt är det med åsikter och därför har vi skrivit denna bok. 15
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 15
2022-12-20 10:00
MELLANSNACK Åsikter kan skapa konflikter, men de kan också föra oss samman: Bokens författare möttes första gången 2005. Stefan hade utsetts till ordförande i ett etikråd och kontaktade Folke efter att ha läst en av hans böcker och bad honom bli medlem i rådet. Vi jobbade tillsammans i det sammanhanget under fyra år, tills ett känsligt ärende med etiska komplikationer dök upp. Problemet hade redan blivit allmänt känt genom massmedia och kunde skada organisationens trovärdighet. Vi hade mandat att ta upp frågor självständigt men Stefan kontaktade ändå organisationens chef och meddelade att etikrådet skulle ha en diskussion om ärendet och därefter ge chefen sina synpunkter, vilket chefen accepterade. När chefens närmaste medarbetare fick reda på detta hände emellertid något oväntat. Dagen då diskussionen skulle äga rum kom rådets handläggare försenad till rummet där vi satt. Hon var blek och vi undrade naturligtvis vad som hade hänt. Hon berättade att chefens närmaste medarbetare i skarpa ordalag hade meddelat henne att vi var förbjudna att diskutera ärendet. Där satt tolv medlemmar i etikrådet med gapande munnar. Hade vi förstått rätt? Hade vi just fått ta del av ett förbud att ens diskutera ärendet? Handläggaren nickade. Vi tittade på varandra och började sedan diskussionen. Naturligtvis hade ingen rätt att hindra oss från att tala om ärendet och meddela chefen vår åsikt, men vi var alla skakade över att man hade försökt. En kort tid därefter avgick Stefan som ordförande, bland annat med anledning av det inträffade. Vid samma möte avgick även Folke, i solidaritet med Stefans beslut. 16
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 16
2022-12-20 10:00
inledning: människan och hennes åsikter
Stefan: Jag vill säga att det imponerade på mig att du avgick. Jag gjorde det eftersom min arbetssituation blev svårhanterlig, men du gjorde det av moraliska skäl. Dina värderingar sa dig att du inte ville vara en del av detta. Det var starkt, tycker jag. Folke: Jag tyckte ju samma sak som du, så det var inte svårt, och jag ville inte att du skulle behöva stå ensam. Som tur är finns det annat vi är oense om. Boken hade blivit tråkig om vi tyckt samma om allt. Stefan: Vi är ju i alla fall överens om att skriva den här boken, och du använder en stor del av din dyrbara tid till det. Vad är det viktigaste med boken, tycker du? Vad är det centrala budskapet? Folke: Just att ett sätt att bli klokare är att öka sin förmåga att betrakta de egna åsikterna utifrån och att bristen på den förmågan gör det svårare att föra konstruktiva samtal med dem som vi är oense med. Stefan: Skriver du utifrån ett akademiskt perspektiv eller är det för att ämnet berör dig personligen? Folke: Det senare. Jag är orolig över vad som pågår, med ökad polarisering och auktoritära och intoleranta tendenser. Jag vill försöka bidra till lösningar på det sätt jag kan, det vill säga som filosof. De frågor vi diskuterar tillhör sådana som filosofin ägnar sig åt. Som till exempel när något kan anses vara vetenskapligt belagt eller när det kan vara rimligt att ändra åsikt. Och du själv? Varför skriver du en bok om åsikter?
17
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 17
2022-12-20 10:00
inledning: människan och hennes åsikter
Stefan: Därför att åsikter skapar möjligheter, och samtidigt också konflikter. Vi tror att det är vi som styr över våra åsikter när det i själva verket är de som i mångt och mycket styr över oss. Åsikter är viktiga! Jag vill att människor ska få bättre möjligheter att utforska sina åsikter och den betydelse de har i våra liv. Folke: Varför skriver du inte boken själv? Varför skriva tillsammans med en filosof ? Stefan: Jag tror att det vore svårt att skriva en bok om åsikter på egen hand. Det behövs ett bollplank som gör att man inte seglar i väg. Dessutom kan jag lära mig mycket av dig. Folke: Detsamma! Du och jag har ju skilda erfarenheter och utgångspunkter, och det här är ett av många ämnen som borde belysas från olika perspektiv. Det är just en av de tankar jag vill främja.
18
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 18
2022-12-20 10:00
1. Vad är en åsikt?
Det här är ingenting man kan diskutera. Jag har rätt och du har fel. Professor Hans Roslings replik i det danska tv-programmet Deadline efter att programledaren Adam Holm ifrågasatt Roslings beskrivning av fattigdomen i världen.
Det är svårt att ge en exakt och okontroversiell definition av begreppet ”åsikt” och det behövs inte heller för våra syften. Och där råkar vi genast i luven på en av filosofins stora, Sokrates, som är känd för att han efterfrågade skarpa definitioner av sina samtalspartners. Inte bara av filosofiska begrepp som ”kunskap” och ”sanning”, utan även av sådana som ”vän” och ”älska”. Han tycktes mena att om man inte hade en bra definition av ”vän” kan man inte rimligen påstå sig vara vän med någon. Det är en sträng syn och vi delar den inte. Det finns emellertid frågor kring begreppet ”åsikt” som är viktiga att klarlägga. När det gäller de frågorna vill vi lägga korten på bordet redan nu så att våra utgångspunkter är tydliga. Enligt Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är en åsikt en uppfattning eller en mening. Det är en vag definition som inte är särskilt upplysande. I Svenska Akademiens ordbok (SAOB) ges en något mer ingående beskrivning. Där står att en åsikt är ett ”sätt att betrakta och bedöma viss (typ av) fråga”. Dessutom lägger man till att ordet används ”vanligen om [ett] tämligen 19
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 19
2022-12-20 10:00
1. vad är en åsikt?
genomtänkt betraktelsesätt”. En mer avancerad förklaring behövs knappast i det här sammanhanget, eftersom vi känner igen en åsikt när vi stöter på den. Det är som när vi möter Andersson, vår granne, på gatan en solig hösteftermiddag. Vi ser att det är Andersson och hälsar glatt, även om vi inte kan ge en lista på kännetecken som han och endast han har. På samma sätt är det med åsikter – vi känner igen dem när vi möter dem, även om vi kanske inte kan formulera en precis definition. Ibland säger man ”det där är ju bara en åsikt” för att slå någon meningsmotståndare i huvudet. Det man då kan mena är att skälen för uppfattningen är svaga eller obefintliga. Men enligt SAOL:s definition inkluderas alltså inte bara ogrundade gissningar utan även genomtänkta hypoteser. Vi talar ju bland annat om ”vedertagna åsikter”, vilket syftar på uppfattningar som godtas av de flesta, inklusive experterna på området. Hur kraftiga grunder vi har för en åsikt varierar. Vi har starkare skäl att anse att rökning orsakar cancer än att cancer kan förebyggas med mörk choklad och grönt te. Sådana skillnader uttrycker vi ibland genom att säga att en del uppfattningar är mer sannolika än andra. Ibland anges sannolikheter med siffror, som när vi säger att sannolikheten för att det blir krona om man singlar slant är 50–50 eftersom det förväntas ske hälften av alla gånger. Ofta är det emellertid inte meningsfullt att använda någon precis siffra av den typen för att ange hur starka skälen är för en uppfattning. Däremot kan man förstås använda uttryck som ”det är till 99 procent säkert” för att uttrycka hur övertygad man känner sig om sin åsikt och hur villig man är att agera utifrån den. Graden av övertygelse kan alltså variera, från att vara mycket låg till att vara mycket hög, vilket i och för sig inte behöver överensstämma med hur starka belägg det finns för åsikten. 20
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 20
2022-12-20 10:00
1. vad är en åsikt?
Om vi har mycket starka skäl för en åsikt och om den dessutom är sann räknas den som kunskap, enligt en klassisk definition som formulerades av filosofen Platon. Utifrån den definitionen kan man tolka uttrycket ”det där är ju bara en åsikt” på ett annat sätt än det vi beskrev tidigare. Att uppfattningen ”bara är en åsikt” kan då betyda att de belägg man har inte är tillräckligt starka för att räknas som kunskap. Var gränsen går är emellertid inte lätt att säga. Det kan vara rimligt att påstå att vi vet att universum bildades i samband med Big Bang. Samtidigt skulle inte mycket gå förlorat om vi i stället skulle klassificera den uppfattningen som en välgrundad hypotes. Ibland används också ordet visshet i sådana här sammanhang. Att vi har visshet om något betyder att vi med säkerhet kan påstå att vi har kunskap. Våra grunder för uppfattningen är då så starka att de helt utesluter rimligt tvivel. Det är en säkerhet som, enligt vår mening, sällan kan uppnås, men kanske är det så man borde förstå citatet från Hans Rosling: att han gör anspråk på visshet. Det han ifrågasätter är den syn journalisten manar fram enligt vilken jorden är en orolig och kaotisk plats präglad av krig och annat elände och där utvecklingen gått väldigt långsamt. Vad den nu tyvärr bortgångne Rosling menade var att den bilden är gravt missvisande och borde kompletteras med fakta om de stora förbättringar i livsvillkor som massor av människor fått del av de senaste decennierna. Det var när journalisten ifrågasatte den uppfattningen som Roslingklämde till med: ”Det här är ingenting man kan diskutera. Jag har rätt och du har fel.” Inget utrymme för tvivel där. Problemet handlar emellertid inte bara om enstaka journalister. I en internationell studie analyserades om 15-åringar kunde skilja på etablerade fakta och lösa tyckanden. Det visade sig att ungefär hälften av ungdomarna misslyckades med 21
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 21
2022-12-20 10:00
1. vad är en åsikt?
detta. Värst var det i Kroatien med 85 procent, bäst i USA med bara 30 procent. Sverige hamnade i mitten, på 50 procent.2 Naturligtvis är det ett problem att inte kunna skilja på kunskaper och spekulationer. Det räcker inte att kunna manövrera i sociala medier, man måste också kunna bedöma skillnader när det gäller hur starka belägg det finns för en åsikt. En person som gör anspråk på visshet kan vara svår att diskutera med: Karl Popper höll 1946 ett gästföredrag i Cambridge med Ludvig Wittgenstein i publiken. Båda är viktiga gestalter i filosofihistorien där Popper bland annat är känd för sitt starka försvar av den liberala demokratin medan Wittgenstein har gjort viktiga insatser inom språkfilosofin. I sitt föredrag skilde Popper mellan genuina filosofiska frågor värda att ägna sig åt och de språkliga skenproblem som han menade att Wittgenstein och en del andra vid Cambridge sysslade med. Wittgenstein, en excentrisk och kolerisk person, blev som förväntat fly förbannad. Han lär ha skrikit: ”Popper, du har fel, fel, FEL!” Diskussionen kom in på etik och vid det laget hade Wittgenstein huggit tag i en eldgaffel som han hotfullt höjde. Han uppmanade Popper att nämna en moralisk princip och fick till svar: ”Att inte hota gästföreläsare med eldgafflar.” Det fick Wittgenstein att släppa eldgaffeln och rusa ut i vredesmod. Så var det i alla fall om man får tro Poppers redogörelse för händelseförloppet. Om en åsikt handlar om hur saker och ting faktiskt förhåller sig, som att för mycket solande kan orsaka hudcancer, är den sann om sakerna faktiskt förhåller sig på det sättet. Om
21st-Century Readers: Developing Literacy Skills in a Digital World, 2021, OECD-rapport.
2
22
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 22
2022-12-20 10:00
1. vad är en åsikt?
det är sant att solande orsakar hudcancer var det sant även innan det sågs som kunskap och innan bevisen hade tornat upp sig. Och det fortsätter att vara sant även om människor med fallenhet för konspirationsteorier lyckas få uppfattningen att framstå som kontroversiell. En åsikt kan alltså vara sann även om den inte är veder tagen. En åsikt kan också vara vedertagen utan att vara sann. Vetenskapshistorien är full av exempel på att åsikter som varit vedertagna vid någon tidpunkt senare visat sig vara falska, och av åsikter som varit kontroversiella men som senare etablerats. Det är en utveckling som kan gå fort. En berättelse om Albert Einstein kan illustrera detta. Efter en tentamen Einstein givit sina studenter får han frågan av sin assistent hur det kommer sig att studenterna fått exakt samma tentamensfrågor som för ett år sedan. Einstein svarar då att de har fått samma frågor, men att svaren är nya. Det som ändrats är alltså inte sanningen själv, utan det vi har skäl att tro är sanningen. Det finns de som menar att sanningen är relativ på så vis att vad som är sant för en person kan vara falskt för en annan. Kanske skulle någon exempelvis vilja hävda att det på medeltiden ”var sant” (för dem som levde då) att jorden var platt medan det nu inte längre är sant (det vill säga för oss). En besläktad idé, förknippad med den filosofiska riktningen postmodernismen, är att (åtminstone vissa) sanningar på något vis är konstruerade av människan. Det är inte vår uppfattning. Givetvis finns utrymme för en sorts vardaglig relativism som har att göra med att vi lägger in olika betydelser i vissa ord. Att Ungern är en demokrati kan vara sant under en tolkning av begreppet ”demokrati” (som bara kräver allmänna val) men falskt under en annan (som vid sidan av allmänna val även 23
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 23
2022-12-20 10:00
1. vad är en åsikt?
kräver en fri press och självständiga domstolar). Att ord på så vis kan betyda olika saker gör att vi ibland talar förbi varandra. Vissa människor säger också sådant som att ”det där är hennes sanning” medan någon annan person ”har en annan sanning”. Det rimligaste sättet att förstå det är att personerna i fråga har olika åsikter, eller att de ger olika beskrivningar av något. Kanske vill man också säga att bådas beskrivningar är värda att beaktas och lyssnas på. Det kan man hålla med om – även om båda beskrivningarna inte kan vara sanna om de påstår motstridiga saker. Det finns alltså inga motstridiga sanningar, utan bara motstridiga uppfattningar om vilken sanningen är. I samband med president Donald Trumps installation uppstod en kontrovers om hur många åskådare som närvarat under ceremonin. Trumps anhängare hävdade att det hade varit rekordpublik medan bilderna från installationen visade att det var betydligt färre än under installationen av den föregående presidenten Barack Obama. När Trumps rådgivare Kellyanne Conway skulle försvara ett tidigare yttrande av presidentens pressekreterare Sean Spicer om hur många som hade närvarat vid Trumps installation påstod hon att deras uppfattning representerade ”alternativa fakta”. Det fick hon mycket skäll för. Ett påstående (som det att Trump hade haft rekordpublik) utgör ett faktum bara om det är sant. Om det är sant är uppfattningar som strider mot detta påstående med nödvändighet falska. Därmed kan de inte utgöra några fakta, varken ”alternativa” eller av annan sort. Många av våra åsikter handlar om hur saker och ting borde vara snarare än om hur de faktiskt är, som när man anser att dödshjälp borde tillåtas, att biståndet bör höjas, eller att det är fel av oss att inte göra mer för att minska utsläppen av växthus24
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 24
2022-12-20 10:00
1. vad är en åsikt?
gaser. Andra handlar om huruvida det är bra eller dåligt att något är på ett visst sätt. Sådana åsikter kallas ibland värderingar, och det finns de som menar att de också kan vara sanna och att de också gör anspråk på att beskriva faktiska förhållanden (så kallade ”moraliska fakta”). Andra menar att värderingar har en annan funktion och att de hellre bör ses som en sorts känslomässiga inställningar än som uppfattningar om sakförhållanden. Det vi här kommer att utgå från är hursomhelst att värderingar kan motiveras med argument. Exempelvis kan man motivera uppfattningen att dödshjälp bör tillåtas med hänvisning till att det är ett sätt att undvika meningslöst lidande. Eller så kan man hävda att det bör fortsätta att vara förbjudet med tanke på riskerna för att möjligheten till dödshjälp missbrukas på olika sätt. Det finns också andra typer av åsikter vars status är omstridd, exempelvis religiösa åsikter. Att det finns en gud som skapat världen, till exempel, och att den guden har en plan för oss. Om sådana föreställningar ska tolkas bokstavligt som uppfattningar om hur verkligheten är beskaffad bör de rimligen bedömas på samma sätt som andra åsikter av det slaget,nämligen med hänvisning till argument och bevis. Vissa troende åberopar komplexiteten hos naturen och menar att endast en gud skulle kunna skapa detta. Det argumentet brukar avfärdas av ateister som hävdar att komplexiteten numera kan förklaras utifrån evolutionsläran på ett sätt som lämnar en eventuell gud utanför. Den troende kan då ställa motfrågan hur det kommer sig att naturen rymmer de fysiska, kemiska och biologiska lagar, däribland evolutionsprocessen, som har möjliggjort liv, varvid ateisten svarar att det kan vara slumpen. Ja, så kan det hållas på. Det är emellertid viktigt att påminna sig om att det vid sidan 25
22-48 N&K Tillåt mig, 20 dec.indd 25
2022-12-20 10:00
FOTO: EVA LINDBLAD 1001BILD
FOLKE TERSMAN är professor i filosofi vid Uppsala universitet och författare till bl.a. Folk och vilja – ett försvar för demokratin i vår tid (tillsammans med Torbjörn Tännsjö), Tillsammans – en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat och Fem filosofiska frågor.
ISBN 978-91-27-17559-4
OMSLAG: CATHARINA EKSTRÖM
27-17559-4_Tillåt mig tvivla_skyddsomslag.indd Alla sidor
9 789127 175594
STEFAN EINHORN . FOLKE TERSMAN
är professor och ordförande vid Centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt författare. Han har skrivit en lång rad böcker, bl.a. Konsten att vara snäll och Konsten att fördärva sitt liv.
så svåra att ändra på? Och hur kan jag utnyttja denna kunskap för att bli mindre tvärsäker och mer insiktsfull? Åsikter styr våra liv och när de går isär kan de leda till låsningar, brytningar och polarisering – men oenigheterna kan också vara utvecklande och stimulerande, och de kan hjälpa oss att tänka nytt. En övertygelse kan vara en stark drivkraft. Ofta betraktar vi våra åsikter som etablerade sanningar och där fastnar vi. Att ändra sig eller att se problemet ur ett annat perspektiv förefaller bortom vår förmåga. Vi vill inte bli överbevisade, vi vill få våra föreställningar bekräftade. Men tänk om vi har fel? Om vi benar upp varför vi tycker som vi gör kan vi se på våra övertygelser med större distans. Då har vi chansen att ompröva dem när det behövs. Och därmed blir vi också friare, i tanke och i handling.
TILLÅT MIG TVIVLA
FOTO: ELISABETH OHLSON
STEFAN EINHORN
Varifrån kommer våra åsikter? Varför är de
tillåt mig tvivla
Ibland fastnar vi i åsikter som är ogrundade eller ogenomtänkta och problemet är att vår bergfasta
EN BOK OM
åsikter
PÅ GOTT OCH ONT
övertygelse hindrar oss från att upptäcka det. Många konflikter har sin upprinnelse i sådana låsningar. Det vi i stället vill slå ett slag för är en hållning som lämnar utrymme för tvivel och tvekan och som tillåter oss att stanna ett tag i den osäkerhet som trots allt ofta är motiverad. Då har vi förutsättningar att ändra oss när vi ställs inför giltiga invändningar och att föra konstruktiva och respektfulla samtal med meningsmotståndare. Konstigare än så är det egentligen inte. Och om du tycker annorlunda – kan du dra åt …
STEFAN EINHORN FOLKE TERSMAN 2023-01-04 14:20