9789121132708

Årstidsboken

HÖSTEN 6–59

Början av hösten

Vi tar hand om skörden 6

Lingon 14

Spindlar 16

Nattfjärilar 18

Läs mer om flyttfjärilar 20

Fladdermöss 22

Svampar 24

Läs mer om svampar 26

Mitt i hösten

Vi behöver stövlar och paraply 28

Daggmasken 32

Läs mer om nedbrytare 34

Rönn och oxel 36

Möss 38

Gäss 40

Läs mer om flyttfåglar 42

Slutet av hösten

Vi tar på oss varma kläder 44

Hasselmusen 50

Ekorren 52

Rådjuret 54

Nötskrikan 56

Näringskedja (rönn) 58

VINTERN 60–93

Vinter n börjar

Vi firar jul 60

Lavar 66

Träd om vintern 68

Korsnäbben 70

Fågelbordet 72

Läs mer om sparvhöken 74

Vinter n for tsätter

Vi leker i snön 76

Läs mer om vattnets kretslopp 80

Laken 82

Skogsharen 84

Räven 86

Älgen 88

Spår i snö 90

Näringskedja (gran) 92

VÅREN 94–147 SOMMAREN 148–185

Början av våren

Vi går ut i solen 94

Blåsippan 98

Läs mer om vårblommor 100

Aspen 102

Skatan 104

Humlan 106

Mitt i våren

Vi firar påsk och sätter frön 108

Gäddan 116

Läs mer om spigg 118

Grodan 120

Nässlan 122

Läs mer om vårfjärilar 124

Sädesärlan 126

Myggor 128

Slutet av våren

Vi kan gå utan strumpor

och skor 130

Äppelträdet 134

Läs mer om ympning 136

Maskrosen 138

Läs mer om hur växterna gör

näring och syre 140

Flugsnapparen 142

Grävlingen 144

Näringskedja (gädda) 146

Sommaren börjar

Vi har sommarlov 148

Ängen 152

Myror 154

Bin 156

Snoken och huggormen 158

Abborren 160

Granen 162

Sommaren fortsätter

Vi badar och fiskar 164

Läs mer om kräftan 168

Bladlusen 170

Guldbaggen 172

Läs mer om skalbaggar 174

Vesslan 176

Igelkotten 178

Hallon 180

Sommargrönsaker 182

Näringskedja (bladlus) 184

Ordförklaringar 186

Böcker för dig som vill läsa mer 190

Till läraren 191

Årstiderna

Om våren, om våren, då är det allra bäst, då ha vi så roligt och leka allra mest.

Då plocka vi gullvivor och sippor, vita, blå, och så vi svänga om och runt i ringen gå.

Om sommarn, om sommarn, då är det allra bäst

då ha vi så roligt och leka allra mest.

Då ro vi ut på viken, där vågorna de slå, och så vi svänga om och runt i ringen gå.

Om hösten, om hösten, då är det allra bäst, då ha vi så roligt och leka allra mest.

Då få vi plocka äpplen och plommon gula, blå, och så vi svänga om och runt i ringen gå.

Om vintern, om vintern, då är det allra bäst, då ha vi så roligt och leka allra mest.

Båd’ skridsko och skida vi då få pröva på, och så vi svänga om och runt i ringen gå.

Alice Tegnér

MånadernaMMånaderna

Början av hösten

Vi tar hand om skörden

Himlen är alldeles blå. Inte ett moln syns till. Så hörs höga rop. Ropen kommer från en flock tranor som flyger söderut. De ser ut som ett stort V mot himlen. När tranorna flyger mot söder är det höst. Men det är också höst när man står i potatislandet och är jordig om händerna.

Nu är det dags att skörda det vi satte i våras.

Potatisarna, som vi tar upp, har lila fläckar här och där. Den sorten kallas King Edward och har fått sitt namn efter en engelsk kung. Av King Edward kan man göra gott potatismos.

Det ser ut att bli en fin skörd i år. Vi lägger

potatisen i säckar. Säckarna förvarar vi där

det är mörkt och svalt. Då håller sig potatisen bäst över vintern.

I våras satte vi både gul och röd lök. Nu ska de också upp ur jorden. De får ligga och torka en stund innan vi lägger dem i en säck. Sedan ska de hänga svalt och torrt. Då håller de sig bäst. Morötterna har blivit riktigt stora. De är allra godast att äta just när man har dragit upp dem ur jorden. Men man kan spara morötter hela vintern. Då lägger man dem i en låda med sand och förvarar dem svalt.

När man äter morötterna smakar de nästan som färska.

Höstens skörd

Innan kylan kommer finns det mycket i naturen som vi kan plocka och ta vara på. Lingon, nypon och rönnbär lyser röda och granna. En solig höstdag är det skönt att gå ut i skogen och plocka svamp.

I naturen har allt levande börjat förbereda sig för mörkret och kylan. På väggen sitter några feta flugor. De ska just krypa in i springorna och sova. Alla är honor, som är fulla av ägg. Nog blir det flugor till nästa sommar alltid!

Lönnarnas löv är röda. De kommer snart

att falla av. Den stora asken har redan tappat

sina löv. Björkarnas löv är fortfarande gröna.

Så olika är det med träd. En del är mer känsliga för mörker och kyla än andra.

Det blir mörkt tidigt nu. Kvällarna är kyliga.

Första frost-natten blir många av sommarens

växter förstörda. Innan frosten kommer är

det bäst att plocka en stor bukett ringblommor. Den kan vara sommarens sista.

Lingon

När hösten kommer har många av skogens blommor vissnat. I stället är det gott om bär.

Bland tallarna lyser det rött på marken.

Det är lingonen, som har mognat. Har du smakat ett bär? Lite surt är det allt. Lingonen blir godare att äta om du gör sylt av dem.

Vad vore köttbullar utan lingonsylt?

Lingonsylt:

5 liter lingon

1 liter vatten

2 kilo socker

Rensa lingonen. Det går lätt om du låter bären rulla på en bricka. Det mesta skräpet stannar på brickan.

Skölj bären och koka dem med vattnet i 10 minuter. Rör i litet i taget av sockret. Häll upp sylten i varma, rena burkar och sätt på lock.

Lingon är små buskar med långa grenar, som växer under jorden. Sådana låga buskar brukar vi kalla ris. Lingonris har tjocka blad som sitter kvar i flera år. Tidigt i somras blommade lingonriset. De vita blomklockorna satt i klasar. Nu hänger de röda bären där.

Förr plockade nästan alla familjer lingon. Alla hjälptes åt att plocka. Man gjorde sylt och lingondricka av bären. Det var bra att ha till vintern.

Men det är inte bara vi människor som plockar och äter av skogens bär. För tjädern, duvorna och trastarna är bären bra mat.

När djuren äter bären hjälper de också till att sprida deras frön. Fröna kommer ut med bajset. Där de hamnar kan det växa upp en ny lingon-buske.

Lingonen har olika namn i olika delar av vårt land. Vad kallas de där du bor?

Spindlar

Här sitter en spindel. Den har åtta ögon och åtta ben. Det är en varg-spindel. Den spinner inget nät att fånga sin mat i. I stället springer den ifatt sitt byte. Det kan man nästan förstå, så snabb som den är.

Du behöver inte vara rädd för varg-spindeln eller någon annan spindel. Ingen spindel hos oss kan bita igenom människans skinn. Spindelns mun är lagom för småflugor och myggor.

Överallt i markerna finns det spindlar. De flesta är mycket små. Där det finns gott om spindlar finns det också gott om spindelmat.

Det här är spindlarnas mat.

Ibland kan du få se en spindel med en påse under magen. Det är en spindel-hona. I påsen kan det finnas mer än hundra spindel-ungar.

Hon bär på dem när de är riktigt små och inte behöver någon mat.

Snart börjar ungarna äta sig ut ur påsen.

Sedan sprider de sig i gräset och får klara sig

själva. I vinter gömmer de sig i trädens bark och nere i marken. Där väntar de på våren.

Många spindlar spinner nät, som de fångar sin mat i.

Nattfjärilar

Det är mörkt ute. Inne i köket lyser en lampa. Plötsligt är det något som krafsar på köksfönstret. En grå fjäril klänger på rutan. Det är en nattfjäril. Den dras mot kökslampan. Man kan säga att den är fångad av ljuset. Så är det med de flesta nattfjärilar.

Nattfjärilar trivs bäst när det är både mörkt och varmt. Därför är det deras bästa tid nu i början av hösten. Eftersom nattfjärilar inte ser så bra använder de lukten för att hitta sin mat. De tycker bäst om sådant som luktar sött. Det kan vara blommor, frukter eller sav på träden. Med hjälp av lukten kan de också hitta varandra.

En av nattfjärilarnas fiender är fladdermusen.

Den äter gärna nattfjärilar. När en nattfjäril märker att en fladdermus är i närheten fäller den blixt-snabbt ihop vingarna. Då faller den som en liten sten ner i gräset. Där kan fladdermusen inte få tag i den.

Om du vill titta närmare på nattfjärilar kan du använda ett lakan och en stark lampa.

Spänn upp lakanet mellan två käppar utomhus en varm kväll och häng lampan framför.

Efter en stund brukar natt-

fjärilarna dunsa mot lakanet.

Där blir de sittande så länge lampan lyser.

Det här är ett blåbandat ordensfly.

Läs mer om flyttfjärilar

Det är en ovanligt varm höstdag. Under fruktträden ligger det fullt med fallfrukt. En del frukt har redan börjat ruttna. Det luktar sött i solen. På en trädstam sitter det en fjäril. Den är svart och vit och röd. Det är en amiral. Visst är den som ett smycke på den mörka barken! Amiralen är den varma höstens fjäril.

Nu lämnar amiralen stammen och gör en sväng över marken. Så slår den sig ner bland frukten och börjar äta. Man kan se hur den rullar ut sin långa sugsnabel. Där sitter redan en annan fjäril. Den har samma storlek som amiralen men den är rödbrun och vit. Det är en tistelfjäril.

Amiralen suger i sig av den söta saften i frukten.

Både amiralen och tistelfjärilen är flyttfjärilar. Ända från Medelhavets länder har de kommit.

De har färdats i flera hundra mil. Det är en lång väg för små insekter. Men amiralen och tistelfjärilen är duktiga flygare.

Varje sommar flyger tusentals fjärilar mot norr. Men de kommer inte att flyga tillbaka mot söder igen, som flyttfåglarna gör. När det blir kallare på hösten kommer de tyvärr att dö.

Amiralen och tistelfjärilen är släkt med nässelfjärilen och påfågelögat. Men i motsats till sina svenska släktingar klarar de inte den kalla vintern hos oss.

Ibland samsas flera insekter om samma blomma.

Fladder-musen äter bara insekter.

Fladdermöss

En varm höstkväll kan man höra hur det gnisslar och piper ute mellan husen.

Sick-sick-sick, låter det. Ljudet kommer från fladder-möss, som är ute och flyger.

Ibland hörs ljudet starkare och ibland försvinner det bakom ett tak.

För det mesta kan våra öron inte uppfatta

fladdermössen. Men nu på hösten är det möjligt att höra en del av dem. Det är hannarna vi hör. De letar efter honor att para sig med.

Fladdermöss ser dåligt men de hör mycket

bra. När de flyger ger de ifrån sig höga ljud. Ljuden studsar mot föremål runtom och

tillbaka till deras öron. Då vet de hur långt bort föremålen är så att de inte krockar med något. Så hittar de insekter att äta. Så hittar de också varandra i mörkret.

Fladdermössen liknar vanliga möss.

Men i stället för framben har de vingar.

På vingens överkant sitter en liten krok.

Det är tummen. Med hjälp av den kan de krypa under tegel-pannor eller i trädhål.

Där vilar de tills kvällen kommer.

Hela vintern sover fladdermössen.

De vill helst sova på en plats där det inte är för kallt. Det kan vara en grotta, en vind eller kanske en

Fladder-möss sover ofta många tillsammans.

Svampar

På hösten kan man finna många svampsorter i skog och mark. Många av svamparna kan man äta. En del av dem är mycket goda. Men många svampar är giftiga. Ät aldrig en svamp, om du inte säkert vet att den är ätlig.

De svampar som vi plockar har oftast en fot och en hatt. Om du tittar på undersidan av hatten ser du, att den ser olika ut hos olika svampar. På en del finns det skivor. På andra är det rör. Några har taggar.

Smör-sopp och karljohan-svamp är rörsvampar.

Karljohan-svampen har fått sitt namn efter en svensk kung, som hette Karl Johan.

Smör-soppens hatt är ofta klibbig. På foten har den en ring. Smör-soppen växer tillsammans med tallar.

Alger är växter. Många alger lever i vattnet. De flesta är mycket små. De kan vara gröna, röda eller bruna. Alger är mat åt många djur som lever i vattnet. (s. 66,129)

Art De fåglar, som liknar varandra och lever på ungefär samma sätt hör till samma art. Alla djur och växter kan delas in i olika ar ter. Björk är en trädart, asp är en annan. (s 27)

Avfall När vi lagar mat blir det en del över som vi inte kan använda. Det kallas avfall och det slänger vi för det mesta i soptunnan. Men avfallet är inte bara matr ester. Det kan också vara plast, glas och annat som vi inte behöver. Helst ska man sortera avfallet och använda en del av det på nytt. (s. 35)

Bakterier är mycket, mycket små. De finns överallt på jorden, i luften, i vattnet, i jorden och i våra kroppar. Många av dem är nödvändiga för allt liv på jorden men en del är också farliga. Bakterier kan vara orsak till många sjukdomar. (s. 34)

Bark finns runt stammarna och grenarna på träd och buskar. Om man tar bort barken runt en trädstam dör trädet eftersom det inte längre kan skicka näring mellan kronan och roten. (s. 17, 55, 79, 137)

Befruktning sker hos både växter och djur. Ett nytt liv blir till av ett ägg från en hona och en sädescell från en hane. (s. 107, 119, 162)

Beta När djur äter gräs och andra delar av växter säger man att de betar. (s. 41, 134)

Byte När ett djur fångar ett annat djur för att äta upp det tar det ett byte. (s. 16)

Cell betyder ”litet rum”. Bin och humlor har sina ägg och larver i celler som är sexkantiga. De förvarar också honungen i cellerna. Men våra kroppar är också uppbyggda av celler. Allt som lever består av celler. (s. 106)

Däggdjur Däggdjurens ungar diar mjölk från sin mamma när de är riktigt små. Att dägga är samma sak som att dia. (s. 50)

Fallfrukt Under hösten faller många äpplen, päron och plommon ner på marken när det blåser. Då blir de ofta skadade. Fallfrukt är mat åt många djur som lever i och på marken. (s. 20)

Flock Många djur lever tillsammans i flock. Med det menas att de lever i stora grupper. I flocken har de skydd och nytta av varandra. Både däggdjur och fåglar kan leva i flock. (s. 7, 40)

Till läraren

Årstidsboken är uppbyggd kring de fyra årstiderna. Den vill ge eleverna kunskaper om sammanhangen i naturen, om hur djur och växter är beroende av varandra och av årstidernas växlingar. Eleverna får möjlighet att förstå hur människan påverkas av årstiderna och kretsloppet i naturen.

Texterna är berättande med ett enkelt språk och innehåller intressanta fakta både för elever och lärare.

Årstidsboken är en stadiebok i fyra kapitel. Varje kapitel är en årstid. Årstidsboken börjar med hösten och slutar med sommaren, men de fyra kapitlen kan läsas i valfri ordning.

Varje årstid är indelad i 2-3 avsnitt. Alla avsnitt är upplagda på samma sätt: En upplevelsebild inleder. Så följer en berättelse om våra iakttagelser, aktiviteter och traditioner under den aktuella perioden. Därefter berättas i bilder, bildtexter och korta stycken om några vanliga arter, både djur och växter. Varje art har ett uppslag. Som komplettering till de enkla grundtexterna finns fördjupningstexter, som kallas Läs mer. De är något svårare än grundtexterna.

Årstidsboken innehåller texter på flera läsnivåer. Det gör att boken kan användas av alla elever samtidigt.

• Nivå 1 : bilder + bildtexter

• Nivå 2 : bilder + bildtexter + grundtexter

• Nivå 3 : bilder + bildtexter + grundtexter + fördjupningstexter.

Ordförklaringarna längst bak i boken kan också ses som fördjupnings-texter.

En färglinje längst upp på sidorna underlättar för läsaren att hitta rätt årstid. Hösten är röd, vintern blå, våren gul och sommaren grön.

Vid Läs mer-texterna finns dessutom en färgtriangel.

I litteraturlistan kan eleverna hitta andra böcker som anknyter till det de läser om i Årstidsboken.

Vi har valt att berätta om vanliga arter som de flesta elever har möjlighet att komma i kontakt med eller har glädje av att känna till. De flesta arterna är representerade i hela Sverige. De är också typiska för den aktuella årstiden. Kunskaperna om dessa arter kan överföras på andra liknande djur eller växter. Naturligtvis måste varje lärare anknyta till den egna trakten i det konkreta arbetet.

Författare och redaktion

ISBN 978-91-21-13270-8

© 1993 Göran Bergengren och Liber AB

Redaktör : Birgit Eriksson

Formgivare : Toula van Rooij

Bildredaktör : Marianne Benn

Tecknare : Tord Nygren, Anna Bengtsson ( omslag och s. 3, 4, 5), Thomas Fehrm (s. 58, 92, 140, 146, 184)

Omslag : Toula van Rooij

Produktion : Conny Dahl

Faktagranskning : Gunnar Johansson, Naturhistoriska Riksmuséet

Referensgrupp : Kristina Andersson (Älandsbro), Ingrid Cederholm (Tyringe), Kerstin Gustafsson (Linköping), Birgitta Lindqvist (Falun), Kajsa Råhlander (Täby), Solveig Skogli (Stockholm)

Rättsinnehavare till dikt s. 4: AB Nordiska Musikförlaget/Erlingförlagen AB, Stockholm

Första upplagan

8

Repro: Repro 8 AB, Stockholm

Tryck: Kina 2014

Bildförteckning

Andersson, Kent/Naturbild s 125 d

Bengtsson, Kenneth/Naturbild s 27 b, 101 c, 139, 156, 175 b

Berlin, Gösta/Myra–Bildarkiv s 125 c

Bernard, G.I/Oxford Scientific Films s 171 a

Broman, Arne/IBL s 31

Brundell, Staffan/Great Shots s 138

Bäckström, Kent/Myra–Bildarkiv s 15 a, 16, 25 d, 26, 124, 155, 163

Carlsson, Lars/Myra–Bildarkiv s 104

Clevestam, Dick/Naturbild s 25 a

Dyballa, Peter/Myra–Bildarkiv s 21, 52

Edhardt, C G/Naturfotograferna s 128 b

Eriksson, Edgard/Naturfotograferna s 101 a

Fjällfoto/IBL s 85 a

Fox-Davies, Neville/Bruce Coleman s 171 b

Gerdehag, Peter/Great Shots s 17, 97, 103, 133, 172

Gohier, Francois/Naturbild s 87

Grundsten, Claes/Naturfotograferna s 100 a

Gunnarsson, Berndt-Joel/Myra–Bildarkiv s 37 b

Hagman, Tore/Naturfotograferna s 120

Hautala, Hannu/Great Shots s 30 b, 53, 142

Hedberg, Bengt/Naturbild s 99 b

Holmåsen, Ingmar/Naturfotograferna s 19, 57, 162 a

Jennersten, Ola/Myra–Bildarkiv s 143

Joelsson, Svante/Myra–Bildarkiv s 27 d

Johanson, Bertil K/Naturfotograferna s 123 a, 157 b

Jurka, Janos/Naturfotograferna s 128 a

Kennet, Leif/Myra–Bildarkiv s 43

Klaesson, Per/Bildhuset s 84, 89 b, 177

Lahall, Jan-Peter/Great Shots s 27 a, 115, 121, 125 b

Lahall, Jan-Peter/Great Shots s 85 b

Lilja, Torbjörn/Naturfotograferna s 105, 123 b, 144, 145

Linderheim, Alf/Naturfotograferna s 25 c, 54

Lindskog, Hans-Ebbe/Myra–Bildarkiv s 135

Lindau, Å/IBL s 89 a

Ljungquist, Axel/Naturfotograferna s 24 a, 55, 98, 154

Lofs, Astrid s 33 b

Lundberg, Tor/Naturfotograferna s 86

Mathiasson, Lennart/Naturfotograferna s 102, 122

Montan, Dan/Myra–Bildarkiv s 100 b

Niemi, Tero/Naturbild s 56

Nilsson, Pål-Nils/Tiofoto s 67

Nilsson, Roland/Naturfotograferna s 99 a

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner/

Kopieringsförbud universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm

tfn 08-690 92 00

www.liber.se

kundservice 08-690 03 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

Nylén, Bo/Naturbild s 24 b, 25 b

Nyström, Rolf/Naturbild s 178

Olsen, Jørn Bøhmer/Great Shots s 132

Olsson, Sven/Myra–Bildarkiv s 15 b, 106, 125 a, e

Pettersson, Mats W/Myra–Bildarkiv s 30 a, 36, 126

Pettersson, Bertil/Naturfotograferna s 158

Reinhard/Zefa/Sjöberg Press Service s 179

Rietz, Jan/Tiofoto s 129

Risberg, Ulf/Naturfotograferna s 33 a

Rosenberg, Mats/Tiofoto s 134

Rune, Klas/Naturfotograferna s 150, 157 a, 175 a

Rydell, Jens/Naturbild s 22, 23

Schrempp, Heinz/IBL s 70, 75

Schön, Erling/Naturfotograferna s 51

Svensson, Björn/Myra-Bildarkiv s 68

Svensson, Björn/Myra–Bildarkiv s 27 c, 37 a, 101 b

Swahn, Björn-Eyvind/Naturfotograferna s 162 b

Töve, Jan/Naturfotograferna s 42, 157 c, 166

Ugander, Peter/Naturfotograferna s 40

Årstidsboken

Det du ser på bilden är en mun. Munnen tillhör ett djur. Djuret bor nere i marken. I verkligheten

är djuret mycket litet.

Det är munnen på en daggmask.

Årstidsboken är uppbyggd kring de fyra årstiderna.

Den beskriver:

• vad årstiderna betyder för oss

• hur allt i naturen är beroende av årstidernas växlingar

• sambanden mellan människa och natur

Årstidsboken är en stadiebok.

Årstiderna kan bearbetas i valfri ordning.

Till Årstidsboken finns Arbetskort till alla arter.

S E S A M

I SESAM-lågstadiet ingår:

ÅRSTIDSBOKEN

UNIVERSUMBOKEN

FORNTIDSBOKEN

MÄNNISKOBOKEN

TEKNIKBOKEN

HÖGTIDSBOKEN

Till varje del hör en Lärarbok

Best. nr 21-13270-8

Tryck. nr 21-13270-8-08