NATUR∼ TRÖJOR Nyponrosor, blåvingar och helyllekoftor för barn
Celia B Dackenberg
Naturtröjor · 12
En nyutsprungen skär rosen! Den lockar med sin doft och skönhet men vänder alla taggarna utåt. Att närma sig en ros kräver både försiktighet och handlag, kanske också mod. Tänk bara på sagan om Törnrosa och på prinsen som forcerade den kämpahöga häcken för att rädda den sovande prinsessan. Den medeltida sagan har traderats i olika former, från början varken barn- eller kvinnovänliga, genom sju århundraden. I alla tider har rosens taggiga dragningskraft fått människan att vilja tämja den. Vi har odlat och förädlat den i tusentals år – idag finns över åttatusen sorter. De allra första rosenodlingarna ska ha funnits i Persien, och enligt Konfucius ska kejsaren av Kina ha haft sexhundra böcker om rosor i sitt bibliotek. Bland allt som skrivits om rosen är den äldsta bevarade dikten författad kring år 600 f. Kr av Sapfo på den grekiska ön Lesbos. Som kärlekssymbol tycks rosen orubbligt ha levt vidare, både genom världslitteraturen – Shakespeare! Robert Burns! – och de mest banala uttolkningar ända in i vår tid. Därmed inget ont sagt om till exempel Arne Qvicks ädelpekoral »Rosen«, eller ens de inskriptioner som fyllde min barndoms poesialbum. Då rörde det sig förstås inte om någon glödande kärlek, men ändå. »Du är rosen, jag är törnet / glöm ej vännen som skrev i hörnet«, stod det på mer än en sida i de häften vi skickade runt till varandra i fyran.
V E M ÄLSK AR IN TE
fem. Den har fem kronblad, varken fler eller färre. Fem, som fem skära rosenfingrar på en hand. De små vita halvmånarna längst in på kronbladen kallas till och med naglar. Förädlade rosor kan ha hur många kronblad som helst, i många N Y P O N RO SE N S TAL ÄR
13 · Naturtröjor
Nyponros, törnros, vildros, stenros… En kär blomma med många namn, arter och underarter, ofta sammanblandade. Buskarna kan bli kring tre meter höga, har bågformiga grenar och kloböjda taggar. Den växer i snår, skogsbryn och hagmarker från Skåne till södra Norrland.
Att nyponrosens form kan skrivas in i ett pentagram har ansetts som ett bevis på dess skönhet. Ur M. J. Schleiden, Die Rose: Geschichte und Symbolik in ethnographischer und kulturhistorischer Beziehung, 1873
fluffiga, förföriska lager, men originalet, vildrosen, har fem. Det är också denna enkla, ursprungliga version av rosensläktet som allra mest förknippas med en rad vitt skilda egenskaper, medicinska, mytiska och symboliska. Det finns många skäl att älska rosor. Som om det inte räckte med de uppenbara: doft, färg, växtsätt, blomsterprakt – eller ens nyttoaspekterna, som att den bidrar med råvara för rosenvatten, parfym, rosenbladsmarmelad och nyponpulver – har man försökt hitta logiska förklaringar till vår svaghet för rosen. Just femtalet ska vara en av dem. Botanikern M. J. Schleiden ansåg i slutet av 1800-talet att nyponrosens form var perfekt. Med sina kronblad och foderblad låter den sig utan vidare placeras i ett pentagram, en femuddig stjärna inskriven i en femhörning. Förutom pentagrammets magiska betydelser ansåg han att en form där flera delar bildar en helhet är den mest attraktiva för ögat. Även August Strindberg ägnade rosen och pentagrammet en hyllning i dikten »Rosa Mystica«, där han fascineras av hur fem trianglar utgår från fästets fullkomliga cirkel i ett heligt, mäktigt tecken. Femtalet är i sig både laddat med betydelser och ett mänskligt mått. Vi har fem fingrar, fem tår, fem sinnen. Inom kristendomen förknippas både femtalet och rosen med Jesus och Maria, som associeras med en rad olika blommor, men allra mest med rosen. Att Jesus korsfästes med törnekronan på huvudet och tillfogades fem sår avspeglas i långfredagens fem röda rosor på altaret. En sentida och udda koppling till en helt annan dag måste trots allt vara mer än en slump. När vi firar Våffeldagen den 25 mars är ordet en förvanskning av Vårfrudagen, den dag Maria, Vår fru, fick veta att hon skulle föda ett barn. Men vad spelar det för roll om begreppen blandats ihop när det nu är så gott med våfflor! Följaktligen är våfflorna formade som Marias kärleksfulla hjärta. Och antalet hjärtan som gräddas i varje lagg? Självklart fem. Naturtröjor · 14
Rosen har använts för symboliska ändamål mer än någon annan växt. Uttrycket sub rosa, »under rosen«, som betyder att något sägs i förtroende, under tystnadsplikt, har en lång historia med ursprung i antikens Dionysoskult. Via den romerska traditionen att hänga en ros över dörren när det pågick ett viktigt möte kom den att avbildas på katolska biktstolar. Inom heraldiken är rosen ett ofta använt motiv. Varje rosenspår tycks förgrenas i oändlighet. Genom århundradena har det blivit så tätt av olika betydelser mellan kronbladen på den stackars rosen att den blivit helt övermättad. Hur ska en och samma blomma orka bära på så många tolkningar alldeles själv! Inte konstigt att den kroknar ibland och hänger med huvudet. Den är ju faktiskt bara en blomma. En ros är en ros är en ros, som Gertrude Stein så riktigt har påpekat. Och en ros är den, i sin egen rätt, doftande och underbar, även om den står i ett sprucket krus. Gustaf Fröding har rätt.
E
kärleksförklaringarna till rosen, åtminstone i vårt land, står Carl Jonas Love Almqvist för. I Törnrosens bok låter han den enkla, vilda nyponrosen bli själva sinnebilden för Norden, för kultur och kynne, i sin essä om den svenska fattigdomens betydelse. »Betrakta dess lilla, enkla, ljusröda blomma, och känn den utomordentligt fina, nästan svaga lukten, den ädlaste likväl som luften bär«, uppmanar han. Det gör man gärna, den korta tid på försommaren när den blommar, uppvaktad av humlor och bin, innan kronbladen sveps bort av vinden och faller till marken. I folktro och folkmedicin är det den vilda rosen som hyllas. Nyponrosens olika delar ansågs kunna bota det mesta, alltifrån ögonsjukdomar och magproblem till sömnlöshet och värk. Att se de doftande kronbladen och de c-vitaminrika nyponen som hälsobringande är lätt att föreställa sig. Nyponet är förresten varken något N AV D E VACKRASTE
15 · Naturtröjor
bär eller en frukt, utan själva blombottnen som blivit tjock, köttig och starkt rödfärgad, en högst värdefull »falsk frukt«. Rosens nötter, däremot, nyponets innanmäte, är det vi krafsar bort och som i barnsligt bus använts som klipulver. Enligt gammal tro kunde man efter själva dopakten hälla ut dopvattnet i en rosenbuske om man ville att barnet skulle få lockigt hår. Inte sannolikt, men prova, den som vill! Rosa canina, har en spännande etymologi. Canis är latin för hund, caninus avser något som har med hundar att göra. Enligt gängse förklaringar ska rosens hundaktighet syfta på att den växer vilt, utanför gårdstun och trädgårdar, långt från byar och hus, på platser där hundar strövar omkring. I sammanhanget betyder det nedvärderande caninus att den är helt värdelös. Med tanke på rosens alla förtjänster, inte minst de medicinska egenskaper man tillskrivit den, är det konstigt att tolka namnet så. I själva verket ska det vara just en läkande egenskap som ligger bakom. Plinius den äldre, encyklopedisten som omkom vid Vesuvius utbrott år 79 e. Kr, namngav rosen med utgångspunkt från en 300 år äldre, grekisk beteckning: kynorrhodon. Hundros. Plinius hade läst naturfilosofen Theofrastos skildring av hur ett avkok på vildrosens rot botat en man som blivit biten av en rabiessmittad hund. Sanningshalten i berättelsen är väl ytterst tvivelaktig, men så fick rosen sitt latinska namn, direkt översatt från grekiska. Rosa canina. Det är mycket som kallas ros. Inte bara sådant som vagt påminner TÖRNROSE NS LATINSK A NAMN ,
Naturtröjor · 16
om rosor, som rallarrosen. Eller ens blommor. Bland trivsamma liknelser finns de friska rosor som blommar upp på glada barnakinder ute i det fria. Bland de otrevligare finns sjukdomar som bältros och rosfeber. I dekorativa sammanhang är det mycket som får heta ros, särskilt runda former, oavsett hur blomlika de är eller hur många kronblad eller uddar den har. Kompassrosen, till exempel, med spetsar för alla fyra väderstrecken och för alla riktningar däremellan. Inom stickningen är åttabladsrosen inte någon ros alls, utan en traditionell, stickad stjärnform som går lätt att skapa i maskor. Men, som sagt, nyponrosens tal är fem. Därför har rosorna på tröjorna här i boken fått just fem kronblad. Den lilla rosen utmanade mig, och det var bara att försöka räkna, skissa och prova ut de rätta formerna i ett stickat mönster. Stilisering kräver ju viss trohet mot förlagan. Sex eller åtta kronblad hade varit betydligt lättare att rita och mer anpassat till sticktekniken. Men det hade varit fusk, då hade det inte blivit nyponrosor utan någon annan sorts rosa blommor, vilka som helst. I kontakten med nyponrosor är det allvar och respekt som gäller. Och, förstås, lite lek. »Nyponbusken förtjenar att närmare ses – den är för norden utmärkande. Betrakta dess lilla enkla, ljusröda blomma, och känn den utomordentligt fina, nästan svaga lukten, den ädlaste likväl som luften bär. Här är ingen yppig rik bladighet; icke den fullsaftiga, högröda, om brånad påminnande söderländska törnrosen; och icke heller här den starka narkotiska ångan, en syster till ambra, mysk och all österländsk rökelse. Nyponbusken visar väl under sin korta blomstringstid ett ganska stort antal af sina små fåbladiga blommor; den är högvuxen, ehuru spenslig, och taggar har den fullt ut så många som den syd- och österländska slägtingen. Men den är gestalten af fattigdom, vildt behag och kyskhet. Den bär på sig uttrycket af hela vår nordiska natur, samladt i en fantom.« C A R L J O N A S LOV E A L M Q V I ST, T Ö R N RO S E N S B O K
17 · Naturtröjor
Naturtröjor · 18
ROSENTRÖJA Tröjan är översållad med rosenbuskens alla delar – kvistar med törnen, blad, blommor och nypon. I sidorna har den ett litet spaljémönster med olika
diagram för olika storlekar. Hela tröjan stickas runt och klipps sedan upp i ärmhålen. Livet, ärmarna och halslinningen avslutas med rosenröda rullkanter.
Storlekar Övervidd Längd Garn
Rosa, 25 [50] 50 g Lime, 50 [50] 75 g Marinblått, 10 [10] 10 g Nyponrött, 15 [25] 25 g Stickor m.m. Strumpstickor och rundstickor 60–80 cm nr 2 ½ och 3 Markörer eller garnöglor i avvikande färg Maskhållare, 4 stycken Liten virknål Stickfasthet Mönsterstickning 27 m/10 cm
8 [10] 12 år 80 [86] 92 cm 48 [51] 54 cm Östergötlands Visjö Bottenfärg: Vitt, 200 [250] 300 g Mönsterfärger: Fuchsia, 50 [50] 75 g Brunt, 25 [25] 25 g Grått, 15 [15] 25 g Oliv, 10 [10] 15 g
Livet. Lägg med fuchsiarött garn upp 210 [222] 236 m på st 2 ½. Sticka ett par varv (det första avigt). Slut sedan stickningen till en ring – se till att den inte vrider sig – och sticka runt i totalt ca 2 cm. Byt till vitt garn och sticka 1 [2] 2 cm. Byt till en rundsticka nr 3. Öka på det första varvet 10 [14] 16 m = 220 [236] 252 m och sticka ytter ligare 1 [2] 3 cm. Sticka nu mönster, först en törnebård, men sätt ut markörer enligt nedan innan du börjar sticka. 19 · Naturtröjor
Törnekvist Börja vid A i diagrammet, sticka de 8 m A–B 27 [29] 31 ggr = 216 [232] 248 m och avsluta varvet med 4 m A–C = 220 [236] 252 m. Sticka en kvist på 10 varv, med taggarna i brunt, stjälken i grått. Bladbård Sticka 6 v [6 v] 3 cm enfärgat vitt efter törnekvisten och sätt på det sista varvet in markeringar för bladbården. Låt dem följa med tills mönstret framträder tydligt. Varvet börjar med ett litet spaljémönster,
diagram I [II] III. Det här lilla sidmönstret placeras i varvets början men justeras senare så att det hamnar mitt i sidan. Detta för att inte få en skarv mitt i mönstret. Börja alltså med sidans spaljémönster, 9 [13] 21 m, sedan 3 [5] 5 vita m före första bladet, därefter *30 m blad, 3 m mellanrum* 2 ggr, 30 m blad = 96 [96] 96 m och till sist 2 [4] 4 m efter sista bladet. Du har nu markerat 110 [118] 126 m = halva omkretsen. Upprepa likadant för andra halvan. Nu kan du börja sticka. Hela bladbården stickas med limegrönt garn. Spaljémönstret börjar på varv 1 i diagrammet. Rosenbård Sticka 5 vita varv efter bladbården, och sätt på nästa varv ut markörer för rosenbården. Det blir som tidi gare spaljémönstret på 9 [13] 21 m och 3 [5] 5 m före första rosen. Markera sedan för 5 rosor à 15 m med 5 m mellanrum = 95 [95] 95 m och 3 [5] 5 m efter sista rosen = 110 [118] 126 m. Upprepa likadant för andra halvan. Spaljémönstret börjar här på varv 2 i diagrammet. Bården stickas med rosa garn. Bladbård 2 Sticka 5 vita varv och sätt på nästa varv ut markörer för bladmönstret. Sticka på samma sätt som den första bladbården. Ärmhål. Sticka 3 [3] 5 vita varv efter bladbården. Maska på nästa varv av 3 [3] 3 m för ärmhålet mitt
i spaljémönstret i båda sidorna. På nästa varv läggs 1 ny maska upp mitt i ärmhålen. Denna nya maska är klippmaska när ärmhålet senare ska klippas upp. Rosenbård 2 På det sjätte varvet markeras åter för rosenbården. Alla maskantal blir desamma som tidigare, utom i sidorna som nu består av 7 [11] 19 m. Där stickas 1 [1] 7 mönstermaska/or, 0 [2] 0 vita maskor, därefter varannan maska i mönsterfärgen, varannan vit, så att det bildas ett litet schackrutigt mönster över 5 [5] 5 m och till sist 0 [2] 0 vita maskor och 1 [1] 7 mönstermaska/or. Den här rosenbården stickas i fuchsiarött. Bladbård 3 Sticka 5 vita varv och markera åter på varv 6 för ytterligare en bladbård. Sticka bården på samma sätt som tidigare. Efter bården mäter stycket ca 37 [39] 40 cm. Avsluta med 5 [5] 7 vita varv. Halsringning. På nästa varv är det dags att påbörja halsringningen. Markera först de 31 [35] 37 halsmaskorna både på fram- och bakstycke. Mellan ärmhålsmaskorna är det totala maskantalet 101 [105] 105. Det blir alltså 35 [35] 34 m på ömse sidor om halsmaskorna, ärmhålsmaskorna oräknade. Maska på nästa varv av 11 [13] 13 m mitt fram och markera samtidigt för nyponmönstret. Utgå från ärmhålsmönstret och räkna ut nyponens placering mot mitt fram och mitt bak. Från ärmhålet blir det Naturtröjor · 20
4 [4] 3 m, därefter *7 m nypon, 4 vita m* 2 [2] 2 ggr, därefter 7 m nypon och 2 vita maskor fram till halsmarkeringen. Upprepa spegelvänt fram till den andra ärmhålsmarkeringen. På bakstycket fortsätter nyponen ut över halsmaskorna. Närmast ärmhålen placeras de på samma sätt som på framstycket, men eftersom maskantalet inte går helt jämnt ut placeras det mittersta nyponet mitt på halsmaskorna och mellanrummen på ömse sidor om det anpassas därefter. Nu måste man sticka fram och tillbaka. Sticka nyponen med marinblått och nyponrött. Runda för halsringningen genom att maska av 3, 2, 2, 2, 1 = 10 m [3, 2, 2, 2, 1, 1 = 11 m] 3, 2, 2, 2, 2, 1 = 12 m. Sticka enfärgat vitt efter mönstret. När ringningen är ca 6 [7] 8 cm djup avmaskas de mittersta 25 [29] 31 m för halsen bak. Maska av mittmaskan i vardera ärmhålet och snedda för axlar, 14, 12, 12 = 38 m [15, 13, 12 = 40 m] 16, 14, 13 = 43 m, samtidigt som du rundar för nacken genom att maska av 3 m i var sida. Maska inte av axlarna utan snedda med vändningar och lämna maskorna öppna. (Läs mer under Snedda med vändningar på sidan 203.) Sätt maskorna på maskhållare. Uppklippning och axlar. Nu ska ärmhålen klippas upp, men säkra först maskorna. Läs hur detta går till under Uppklippning på sidan 206. Maska sedan ihop höger axel från avigsidan, se Hopmaskning på sidan 199. Lämna än så länge vänster axel öppen. 21 · Naturtröjor
Halskant. Plocka med hjälp av virknålen och med det vita garnet upp maskor runt halsringningen. Sätt dem på en rundsticka 2 ½. Anpassa maskantalet efter din egen stickning, men ett ungefärligt antal kan vara 100 [110] 116 m. Sticka 1 rätt varv från avigsidan. Byt till fuchsiarött garn och sticka slätstickning i 10 varv. Maska av. Maska nu ihop även vänster axel och sy ihop hals kantens kortsidor. (Alternativt kan du, om du vill ha en större halsöppning, maska av ett par av axelns maskor vid halsen och virka ett varv på både framoch bakstycke, ut över halskanten. Virka knäppöglor på bakstycket och sy i knappar på framstycket.) Låt halskanten rulla sig utåt. Ärmar. Lägg med det fuchsiaröda garnet upp 52 [54] 56 m på st 2 ½. Sticka 1 avigt varv tillbaka och sticka därefter runt på strumpstickor i ytterligare 9 varv. Byt till vitt garn och sticka 2 cm. Öka 4 [4] 4 m = 56 [58] 60 m. Byt till strumpstickor nr 3 och sticka 1 varv. Törnekvistar Nertill på ärmarna stickas tre rader med törnekvistar. Den första och tredje har taggarna vända åt höger. Taggarna stickas i brunt och själva kvisten i grått. Den andra har taggarna vända åt vänster. Den stickas med bruna taggar och olivgrön kvist. Där mönstret inte går jämnt ut är det bara att hoppa över den yttersta taggen och sticka maskorna i bottenfärgen. Själva kvisten stickas över alla varvets maskor.
= 62 [64] 66 m. Sticka ytterligare ett varv vitt och sätt ut markörer för nästa törnekvist. Bården stickas nu med taggarna vända åt andra hållet. Här stickas kvisten olivgrön. Mönstret fortsätter enligt diagram ut över de ökade maskorna, både i början och slutet av varvet. Här börjar mönstret 3 m till höger om A. Törnekvistarna placeras alltså hela tiden rakt över varandra så som diagrammet visar. På varv 2 av den gröna kvisten ökas 1 m i början och slutet av varvet = 64 [66] 68 m. Öka igen i det vita partiet som följer på samma sätt som i det förra = 68 [70] 72 m. Sticka nu åter en kvist och öka även här på varv 2 av själva kvisten. Du har nu 70 [72] 74 m. I det vita partiet som följer ökas åter på samma sätt som tidigare på varv 1 och 5 = 74 [76] 78 m.
Längst ner på livet och på ärmarna har tröjan bårder med kroktaggiga kvistar – på en gång både tuffare och mjukare än de taggtrådsslingor man kan se på tatuerade armar.
Sticka 1 vitt varv och placera ut markörer för törnekvisten. Först 0 [1] 2 vita m. Fortsätt vid A i diagrammet och sticka de 8 m i rapporten A–B 7 ggr och avsluta med 0 [1] 2 vita m. Du har nu markerat varvets alla 56 [58] 60 m. Sticka alltså taggarna med brunt garn, kvisten med grått. Öka 1 m i början och slutet av kvistens andra varv. Du har nu 58 [60] 62 m. Sticka 5 vita varv efter törnekvisten och öka 1 m i början och slutet av varvet på varv 1 och 5
Rosenbård På varv 6 markeras för nästa bård, med rosor i rosa garn. Här anpassas rosorna till maskantalet och placeras tätare än på livet. Markera 1 [2] 3 m vitt, *1 ros, 4 m vitt* 3 ggr = 57 m, 1 ros = 15 m och 1 [2] 3 m vitt = 74 [76] 78 m. När 8 v av blomman stickats ökas åter 1 m i början och slutet av varvet = 76 [78] 80 m. Enfärgat parti I det vita partiet efter blomman ökas 1 m i var sida på varv 1 och 6 = 80 [82] 84 m. Fortsätt nu att öka vart sjätte varv 5 [6] 6 ggr = 90 [94] 96 m. När ärmen mäter ca 28–29 [33–34] 35–36 cm påbörjas en nyponbård. Naturtröjor · 22
Nyponbård Varvet börjar med 1 [5] 6 vita m, därefter följer *7 m nypon, 4 m vitt = 11 m* 8 ggr och avslutas med 1 [1] 2 m vitt = 90 [94] 96 m. Öka nu 1 m i början och slutet vart fjärde varv 4 [4] 5 ggr = 98 [102] 106 m. Sticka enfärgat vitt efter bården. Kontrollera för säkerhets skull ärmvidden mot ärmhålet och öka eller minska maskantalet om det skulle behövas. Maska av när ärmen är ca 35 [40] 42 cm lång.
Montering. Nu ska ärmarna sys i, men fäst först alla lösa trådar i både ärmarna och livet. Vik in 2,5 maskor som sömsmån i ärmhålet och tråckla ner den. Nåla i ärmarna och sy i dem från rätsidan, ett stygn växelvis i ärmen och livet. Ta bort tråckeltråden. Sträckning. Blöt tröjan i ljummet vatten, krama ur den och lägg den till tork. Läs mer på sidan 205.
Törnekvistar
B
23 · Naturtröjor
C
A
Rosenbård
15 m
5/4 m
15 m
5/4 m
15 m
Bladbård
30 m Spaljémönster
3m III
30 m II
I
V1 V2
21 m
13 m
9m