En lat j채vels guide till MVG i alla 채mnen
Midskeppsgatan 9 116 20 Stockholm www.frankforlag.se Š Douglas Berglund 2010 Omslag och grafisk form Niklas Lindblad, Mystical Garden Design Foto: Christoffer Edling Sättning Sebastian Leon Hermfelt Tryck Livonia Print, Lettland 2010 ISBN 978-91-978731-6-1
Till mamma och pappa. För att ni lärde mig värdet av höga betyg, välbefinnande och långa sovmorgnar.
Innehåll Förord 10 Lat eller effektiv? 13 What it’s all about 16 Vem? Var? Hur? När? Varför?
18
Lektion 1. Lär dig att behärska det svenska språket 24 Lektion 2. Första intrycket 27 Lektion 3. Attityd 29 Lektion 4. Konsten att räcka upp handen 35 Lektion 5. Anteckna? Jag? 37 Lektion 6. Do’s and Don’t’s 38 Lektion 7. Att komma för sent, MVG-style 42 Lektion 8. Hur man vinner i luffarschack 44
Lektion 9. Att läsa en bok på 11 minuter blankt 48 Lektion 10. Bokdiskussion 52 Lektion 11. Att briljera muntligt 54 Lektion 12. Att skriva uppsats 57
Lektion 13. Matematik 66 Lektion 14. Att plugga till prov 68 Lektion 15. Estetiska 채mnen 70 Lektion 16. Idrott 72 Lektion 17. English for dummies 75 Lektion 18. N채r det inte 채r l채ge 78
”Du skolkar alldeles för lite” Pappa
Förord
Jag gillar inte ordet lat, det är så hårt och dömande. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad? Det spelar dock ingen roll hur mycket jag ogillar ordet lat, jag kan ändå inte fly från sanningen: jag är onekligen den lataste människa jag känner. Jag är inte dum, jag är inte nonchalant och jag är inte dryg. Jag gillar bara inte att anstränga mig för ändamål jag finner ointressanta. Mina föräldrar tjatar på mig, mina vänner kämpar för sina betyg och jag… jag gör egentligen bara det jag känner för. Det finns dock en liten faktor i mitt liv som inte passar in i den avslappnade livsfilosofi jag lever efter: Jag har MVG i alla ämnen. Hur det gick till kan jag inte svara på med bara några rader. Det är en vetenskap, en vetenskap som jag vill kartlägga i och med denna bok. Jag ska lära dig hur man får de bästa betygen med minsta tänkbara ansträngning, en sysselsättning som har varit lite av en hobby för mig sedan sjätte klass. Självklart kan jag inte garantera att du sätter 20,0 i slutbetyg, och framför allt så förespråkar jag inte mina metoder till alla, men är du som jag, en lat jävel, så kan det vara värt att lyssna på det jag har att säga. Jag har använt mig av samma anteckningsblock sen jag gick i sjuan. I det blocket har jag klottrat på hälften av sidorna 10
och antecknat kanske en halv sida (jag skulle tro att det var från en biologilektion i åttan). Vad jag menar är att jag inte tycker att man ska ödsla tid på onödiga saker under sin skoltid. Visst är det bra att lära sig studieteknik och hur man ritar en tankekarta, men jag anser att det inte är det som ger dig de högre betygen. Istället har jag under mina år bakom skolbänken funderat ut hemligheterna bakom vad som gör just dig till en MVG-elev, och inte bara en i mängden. Jag har lärt mig hur man håller ett föredrag på MVG-nivå, utan att ha skrivit ner ett ord. Jag har lärt mig hur man kan komma för sent och ändå få ett plus i kanten. Jag har till och med lärt mig att behärska konsten att räcka upp handen, fast jag inte ens vet vad vi pratar om. Vissa har talang för att sjunga, vissa har talang för att spela tv-spel och andra har talang för att göra en frivolt mitt på trottoaren. Jag råkar ha en talang för att slappa framgångsrikt, och med hjälp av den här boken vill jag ge dig ett litet hum om hur man gör. Jag är 17 år. Jag gillar att sporta, spela musik, och att hänga med mina vänner. Jag är alltså inget annat än en helt vanlig tonåring. Man kan väl fråga sig varför jag, som utger mig för att vara så lat, ska öppna ett word-dokument och börja skriva om det här? Svaret är enkelt; jag tycker att det är onödigt att alla ska kämpa som djur i onödan. Jag tycker att det är trist när folk sitter hemma en helg för att plugga in franska verb och jag tycker att det är synd att folk ska missa ”Scrubs” för att läsa någon bok de inte vill läsa. Det första jag vill lära dig, den gyllene regeln inom ALLT som har med skola att göra, är att ta det lugnt. Hakuna Matata, inga bekymmer. Jag vill att du går in på Youtube 11
och söker på ”Don’t worry, be happy” med Bobby McFerrin. Lyssna på låten. Detta kommer under resten av din skoltid att vara soundtracket för ditt liv. Lektion nr 0: Det löser sig. Alltid. Det här är En lat jävels guide till MVG i alla ämnen, hoppas du får lika stor nytta av den som jag. Douglas Berglund
12
Lat eller effektiv?
Lat eller effektiv? Gränsen är hårfin, men skillnaden är enorm. Jag har ända sen jag var liten haft ett väldigt pressat tidsschema. När jag var elva år blev jag diagnostiserad med diabetes, vilket gör att jag måste ha konstant koll på mig själv; ett jobb som är otroligt tidskrävande. Det kombinerat med en del tennisträning, vänner och det dagliga tv-tittandet har gjort att det inte har funnits särskilt mycket tid över till skolan. Därför har jag varit tvungen att lära mig att sköta skolan effektivt. Effektivitet är nyckeln till en avslappnad skolgång. Det gäller att ta de genvägar som finns tillgängliga utan att påverka sina betyg negativt. Slösa inte tid på att sitta lutad över böckerna dagarna i ända, ta reda på vad du ska göra och få det gjort, snabbt. Först då har du tid över till att slappna av och göra det du egentligen känner för. Snacket om studieteknik hör man ofta. Det pratas om hur bra det är att planera, rita tankekartor, anteckna och läsa böckerna. Man lär eleverna vikten av att börja i god tid för att man inte ska behöva stressa och jobba sista kvällen. Jag har dock alltid varit lite av en anarkist när det gäller den traditionella studietekniken. Jag älskar att skjuta upp arbeten till sista stund, det är och har alltid varit min grej. Att vara pressad av en deadline är vad som sporrar mig och jag kan nästan bara jobba om jag vet att jag måste vara klar inom en 13
alldeles för kort tidsram. Min studieteknik är jävligt effektiv. Jag hamnar i någon sorts trans när jag pluggar sent, ännu bättre blir det om det är mitt i natten. Då kan jag skriva hur mycket som helst på hur kort tid som helst. Faktum är att den här boken till största delen är skriven på natten, och att jag hellre har suttit framför datorn till soluppgången, än att ha skrivit på dagen. Visst har det kostat mig lite sömn och sommardagar, men det är smällar man får ta. Under de år jag har varit en lat jävel har jag alltid haft en mamma som förordar den traditionella studietekniken. Jag har otaliga gånger fått höra kommentarer om att jag börjar för sent och att jag aldrig kommer att hinna. För att parera dessa kommentarer har jag därför varit tvungen att lära mig förklara varför min sorts studieteknik är den bästa, och här är resultatet: För att vara lat måste du vara effektiv, vilket betyder att du måste kunna spara tid. Varför ska du jobba i två veckor när du kan få det gjort på två timmar? Säg att du har en uppsats som ska skrivas under två veckors tid. Den ska vara fyra sidor lång och vara skriven i storlek 12 med typsnittet Times New Roman. Du har nu ett val: Vill du börja jobba med uppsatsen redan idag, och skriva lite varje dag fram till deadline, eller vill du hellre bara glömma bort uppsatsen och inte göra den förrän om en vecka, sex dagar och 22 timmar? Tänk den tid och den energi det tar att starta upp din dator. Säg att det tar fem minuter att komma igång med att öppna upp ett word-dokument och börja skriva. Om du multiplicerar denna tid med antalet dagar du skriver får du antingen 70 minuter (14 dagar) eller fem minuter (en dag). Det betyder att 14
om du skriver under två veckor slösar du sammanlagt bort 65 minuter av din värdefulla tid, tid som du istället hade kunnat använt till att se tre Family Guy-avsnitt, spelat Lasergame fyra gånger eller läst ungefär sex böcker (se lektion 9). Även under lektionstid kan du lära dig att vara effektiv. Skolan handlar om att ge lärarna vad de vill ha, det är ju ändå de som sätter betygen. Rygga därför inte för att fråga din lärare vad för sorts frågor som kommer på provet, vilka sorts svar han/hon vill ha och vad du ska läsa på. Det är lika mycket lärarens som ditt jobb att se till att du får bra betyg. Om du planerar kursen behöver du plugga så mycket mindre än om du inte gör det. Istället för att läsa in en hel bok kanske du får reda på att det bara är 10-20 sidor som kommer på provet. Ge lärarna vad de vill ha genom att fråga dem vad de vill ha. Tid är en värdefull valuta. Tid är det som ger dig frihet i livet och låter dig göra det du vill. Ta hand om den och slösa den inte på onödiga saker. Det är inte schysst mot dig själv. Livet är egentligen bara tid vi har fått till låns, och om det inte sker några mirakel inom sjukvården som gör att vi lever för alltid är det ditt ansvar att få ut så mycket som möjligt av den. Det går inte att avverka tre år i gymnasiet utan att lyfta ett finger, och det måste man ha klart för sig om man ska ha MVG i alla ämnen. Däremot kan man göra det bästa av situationen utan att offra resten av sitt liv. Det behöver inte vara allt eller inget, svart eller vitt. Man kan väga bra betyg mot en fritid fylld med fotboll och sovmorgon sex dagar i veckan, det gäller bara att vara lite smart.
15
What it’s all about För att kunna sätta bra betyg i sina gymnasiekurser måste du först och främst förstå grunden i betygssättningen. Vad är det som höjer respektive sänker ditt betyg, och vad kan du göra åt det? Det är egentligen ganska enkelt att veta, men om du inte redan gör det så ska jag förklara det för dig: Enligt mig finns det bara två faktorer som påverkar dina betyg; engagemang och resultat. Ditt engagemang utvärderas genom att hålla koll på: t t t t
Om du verkar vara intresserad Om du ställer relevanta frågor i ämnet Om du är aktiv på lektionerna Om du är med på lektionerna
Du har stor inverkan på hur engagerad du verkar vara, du kan vara intresserad och ställa frågor utan att behöva arbeta särskilt mycket, du behöver faktiskt inte plugga alls. Att närvara på lektionerna är viktigt, då du både syns på lektionen, OCH får möjlighet att lära dig hela kursen utan att själv behöva öppna en enda bok. Missar du en lektion – fråga din lärare vad ni gjorde och om du missade något viktigt. Du behöver inte nödvändigtvis lyssna på vad denne har att säga om du inte vill, men låtsas i sådana fall. Var lite engagerad. Dina resultat går inte att fly ifrån. Har du fått G på alla 16
prov kommer du troligtvis inte få MVG i kursen. Du bör dock känna till att det oftast inte är nödvändigt att sätta MVG på proven för det betyget. Jag kommer senare i boken gå igenom hur man pluggar smart och effektivt inför prov, bokdiskussioner och föredrag, och följer du mina råd kommer du att ha alla möjligheter att sätta minst VG på dessa. Ditt slutgiltiga betyg är som sagt en blandning av engagemang och resultat. Jag skulle säga att dina resultat är det som sätter dig i ett speciellt ”betygsspann”, de bestämmer exempelvis om du ligger mellan VG/MVG. Därefter är det ditt engagemang och intresse som finslipar betyget och bestämmer om du slutligen ska landa på ett VG eller ett MVG. Bara genom att förbättra ditt engagemang vill jag tro att det är fullt möjligt att höja ditt betyg i alla fall ett eller några steg, vilket är en otroligt god investering med tanke på hur lite du egentligen behöver kämpa. Det kan räcka med att du under terminens gång pratar med din lärare och uttrycker att du vill ha ett MVG på kursen. Ge det ett försök.
17
Vem? Var? Hur? När? Varför? Otroligt mycket onödig tid går åt till att granska texter, fakta och information under lupp för att hitta vad som är viktigt. Vare sig det gäller nyheter, böcker eller historiska ögonblick går det åt allt för mycket energi för att en lat jävel som jag ska kunna sova lugnt. Att sålla information kan ta en vecka eller en timme, bara man vet vad man håller på med. När du läser en text som du måste få en överblick över eller vill gå in på en djupare analys ska du alltid leta efter fem faktauppgifter: t t t t t
Vem? (Vem eller vilka är inblandade?) Var? (Var någonstans sker händelsen?) Hur? (Vad händer och hur går/gick det till?) När? (När utspelar/utspelade det sig?) Varför? (Varför händer det?)
Har du koll på de fem punkterna har du kontroll över ditt ämne. Börja nöta in det nu så att det sitter i bakhuvudet: ”Vemvarhurnärvarför, vemvarhurnärvarför, vemvarhurnärvarför…” .
18
Säg att vi nu ska sammanfatta andra världskriget. Om vi söker på Wikipedia får vi ett utdrag som lyder: ”Andra världskriget var en global väpnad konflikt som varade från 1939 till 1945 och involverade större delen av världens nationer som organiserade sig i två militära allianser, de allierade och axelmakterna. Krigets start anses generellt vara den 1 september 1939 med Tysklands invasion av Polen som följdes av krigsförklaringar mot Tyskland av Storbritannien, Frankrike och samväldet. Flera länder var dock vid detta läge redan i krig, som Italien och Etiopien i det andra italiensk-abessinska kriget och Japan och Kina i det andra Sifo-japanska kriget. Kriget blev dock globalt först efter invasionen av Polen. Många av de nationer som initialt inte hade varit involverade i kriget anslöt sig eller drogs in i kriget i dess senare skede, som under Tysklands invasion av Sovjetunionen i juni1941 eller Japans angrepp mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor i december 1941. Medan första världskriget i huvudsak utspelade sig i Europa var andra världskriget verkligen ett globalt krig där få delar av världen lämnades opåverkade. Kriget kantades av markanta angrepp mot civilbefolkningen så som förintelsen och den första användningen av atombomben. Över ca. 60 miljoner människor dödades i andra världskriget, vilket gör kriget till den dödligaste konflikten i mänsklighetens historia. Kriget slutade 1945 i en allierad seger. Tyskland kapitulerade den 8 maj 1945 efter att sovjetiska styrkor intagit Berlin medan Japans kapitulation den 2 september 1945 följande atombombning av Hiroshima och Nagasaki markerade slutet på kriget. Förenta Nationerna etablerades efter kriget för att främja internationellt 19
samarbete och för att förhindra framtida konflikter. Kriget hade skapat två rivaliserande supermakter, USA och Sovjetunionen och banade vägen för det kalla kriget och en kapprustning mellan länderna som varade i 46 år. Efter kriget så inledde även de allierade en period av avkolonisering av dess forna kolonier i Afrika och Asien.”
Vem? ”… större delen av världens nationer som organiserade sig i två militära allianser, de allierade och axelmakterna.” Var? ”Medan första världskriget i huvudsak utspelade sig i Europa var andra världskriget verkligen ett globalt krig där få delar av världen lämnades opåverkade.” Hur? ”Krigets start anses generellt att vara med Tysklands invasion av Polen som följdes av krigsförklaringar mot Tyskland av Storbritannien, Frankrike och samväldet.”; ”Många av de nationer som initialt inte hade varit involverade i kriget anslöt sig eller drogs in i kriget i dess senare skede, som under Tysklands invasion av Sovjetunionen eller Japans angrepp mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor”; ”Kriget slutade i en allierad seger. Tyskland kapitulerade efter att sovjetiska styrkor intagit Berlin medan Japans kapitulation följande atombombning av Hiroshima och Nagasaki markerade slutet på kriget.”; ”Efter kriget så inledde även de allierade en period av avkolonisering av dess forna kolonier i Afrika och Asien.” När? ”Krigets start anses generellt att vara den 1 september 1939”; ”Kriget slutade 1945”. Varför? Testa att hitta orsakerna själv på Wikipedia, se det som en läxa. 20
Där har du en otroligt kortfattad summering av andra världskriget där du svarar på alla väsentliga punkter som behövs för att veta vad kriget handlade om. Detta funkar inom allt från att ta reda på handlingen i en bok till att sammanfatta de senaste nyheterna. Att vara lat går som sagt hand i hand med att vara effektiv, och detta är nog det mest effektiva sättet jag vet att sålla information. Prova på detta själv, och se hur användbart det egentligen är. Istället för att sitta lutad över tjocka böcker kan du plocka ut de viktiga delarna och därmed spara en massa tid.
21
Grunden
LEKTION 1. LÄR DIG ATT BEHÄRSKA DET SVENSKA SPRÅKET Att kunna uttrycka sig korrekt är A och O i jakten på de högre betygen. Att kunna uttrycka dig på ett sätt så att det låter som om du vet vad du pratar om är nästan viktigare än att de facto veta vad du pratar om. Detta beror på att du i och med ditt fläckfria språk framstår som en mycket skarp person, oavsett om det du säger har något större värde eller inte. Tänk om du har något att framföra, en idé eller en berättelse, men att du inte kan uttrycka dig ordentligt. Det blir en avsevärd skillnad om du då kan behärska din svenska, vilket du kommer få höra om och om igen under tiden du läser detta. Ditt språk är viktigt för all framgång och bör vårdas därefter. Jag skulle vilja likna det vid en DVD-film: En DVD som hackar och stannar lite då och då är otroligt enerverande, just för att det stör flytet i filmen och förstör upplevelsen, oavsett hur bra den är. Om en film däremot fortskrider smidigt kan man uppskatta den oerhört mycket mer. Detsamma gäller när någon talar. Ett ord som används fel, stavas inkorrekt eller uttalas galet är som en repa på skivan. Tillåt inte ditt språk att vara repat som en dålig DVD, utan ta väl hand om det. Är skadan redan skedd är det god tid att ändra på det. Torka av skivan på byxbenet, putsa upp ditt språk, och tryck på play. Nu kör vi. Det är inte svårt att uttrycka sig rätt. Det svenska språket är inte uppbyggt för att göra fel, faktum är att det är ganska svårt att göra fel. Jag menar absolut inte att man ska ta bort alla slangord och uttryck när man talar. Det är trots allt dessa
som nyanserar ditt språk och kan framhäva ditt budskap, tänk bara på att spara dessa ord som ditt ”vapen” när du vill säga något speciellt. Om man alltid nyttjar ett korrekt språk, på lektioner, i vardagen och på Internet, så vänjer man sig vid det och det blir inga problem att alltid använda sig av rätt ord vid rätt tillfälle. Att använda sig av regelrätt svenska behöver inte få dig att låta torr, tråkig eller pretentiös, snarare har det en motsatt effekt. Du låter självsäker, intelligent och (faktiskt) humoristisk. Jag vill tipsa om att lyssna på Fredrik Lindström, han är språkvetare/komiker och är nog en av mina största förebilder inom svenskan. Han kan få korrekt svenska att bli riktigt kul, vilket han exempelvis visar som en av skaparna till radioprogrammet Hassan. Lyssna gärna på det. För att lära dig att använda vältalig, välskriven svenska gäller det att läsa mycket. Gillar du sport? Läs Sportbladet. Gillar du Kalle Anka? Läs Kalle Anka. Det spelar ingen roll vad du läser, eller på vilken nivå det ligger, så länge det används ett korrekt språk som får dig att vänja dig vid det. Att lära sig svenska är ganska likt vilket annat ämne som helst; det gäller att förstå språket. Förstå varför ord stavas som de gör, var och när det ska vara stor bokstav och punkt och hur man bygger upp meningar. När jag gick i lågstadiet skrev jag en gång en uppsats. Den var tre sidor lång och bestod av två meningar, jag kunde inte använda skiljetecken… Men se på mig nu, nu skriver jag en bok. När du lärt dig att tala (och skriva) rent, vilket inte borde vara så svårt, kan vi ta språket till nästa nivå, den nivå då du börjar sticka ut ur mängden. Det är väldigt enkelt. Det kan