9789147098934

Viola Bostrรถm Kjell Lundmark (red.)

Skoljuridik

pl p U

3

Innehåll

1. Inledning..................................................................................................................................................................................................... 13 2. Rektor – ett stabilt yrke i ständig förändring.................................................................................................... 17 3. Att leda skolan, en politiskt styrd organisation.............................................................................................. 39 4. Skolans styrning, huvudmän och ansvarsfördelning............................................................................... 61 5. Skolan och förvaltningsrätten............................................................................................................................................. 85 6. Offentlighet och sekretess i skolan.............................................................................................................................125 7. Elevers rätt till lärande.............................................................................................................................................................177 8. Skolan, barnet och familjen................................................................................................................................................205 9. Arbetsmiljön i skolan................................................................................................................................................................237 10. Ordning och trygghet............................................................................................................................................................293 11. Brott och brottsutredning.................................................................................................................................................319 12. Skadestånd..........................................................................................................................................................................................349 13. Upphovsrätt.......................................................................................................................................................................................363 14. Rektor, etik och beslutsfattande.................................................................................................................................385 Epilog..................................................................................................................................................................................................................399 Författarpresentation.......................................................................................................................................................................403 Referenser......................................................................................................................................................................................................406

3

Innehåll

Förkortningslista........................................................................................................................................................................................ 11 1. Inledning..................................................................................................................................................................................................... 13 2. Rektor – ett stabilt yrke i ständig förändring.................................................................................................... 17 2.1 Rektorsbegreppet................................................................................................................................................................... 17 2.2 Rektorsrollens utveckling ............................................................................................................................................ 20 2.3 Rektorsutbildningens utveckling.......................................................................................................................... 25 2.4 Rektorsutbildningen blir utbildningspolitik............................................................................................ 30 2.5 Rektorsprogrammet........................................................................................................................................................... 35 3. Att leda skolan, en politiskt styrd organisation.............................................................................................. 39 3.1 Inledning........................................................................................................................................................................................ 39 3.2 Den politiska styrningens förutsättningar och karaktär............................................................. 42 3.3 Mål- och resultatstyrning: den dominerande styrformen........................................................ 46 3.4 Handlingslinjer och skolledarskap..................................................................................................................... 51 3.5 Rektor och handlingsutrymmet i 2000-talets svenska skola.................................................. 55 4. Skolans styrning, huvudmän och ansvarsfördelning............................................................................... 61 4.1 Skolans styrning...................................................................................................................................................................... 61 4.1.1 Begreppet styrning............................................................................................................................................... 61 4.1.2 ”I denna ljuva sommartid” – från kyrkan till staten?...................................................... 61 4.1.3 Från staten till kommunen – decentralisering....................................................................... 62 4.1.4 De fristående skolorna..................................................................................................................................... 64 4.1.5 Framtiden....................................................................................................................................................................... 65 4.2 Skolans huvudmän.............................................................................................................................................................. 66 4.2.1 Bakgrund – skollagens regler för huvudmannaskap....................................................... 66 4.2.2 De olika huvudmännen i skolan............................................................................................................ 67 4.2.3 Kommunen som huvudman...................................................................................................................... 67 4.2.4 Landstinget som huvudman...................................................................................................................... 70 4.2.5 Staten som huvudman...................................................................................................................................... 70 4.2.6 Enskild som huvudman.................................................................................................................................. 71 4.2.7 Något om den politiska diskussionen om fristående skolor.................................... 76

4

Innehåll

4.3 Ansvaret för skolan.............................................................................................................................................................. 77 4.3.1 Statens ansvar............................................................................................................................................................. 77 4.3.2 Huvudmannens ansvar.................................................................................................................................... 77 4.3.3 Hemkommunens ansvar................................................................................................................................ 78 4.3.4 Rektors och förskolechefs ansvar.......................................................................................................... 79 4.3.5 Lärarnas och förskollärarnas ansvar.................................................................................................. 82 5. Skolan och förvaltningsrätten............................................................................................................................................. 85 5.1 Inledning........................................................................................................................................................................................ 85 5.2 Kommunen som huvudman..................................................................................................................................... 86 5.2.1 Den kommunala nämnden......................................................................................................................... 86 5.3 Delegering inom en kommunalnämnd......................................................................................................... 89 5.4 Beslut av rektor, förskolechef och lärare....................................................................................................... 89 5.5 Förvaltningsrätt i skolan................................................................................................................................................ 90 5.5.1 Legalitetsprincipen............................................................................................................................................... 90 5.5.2 Objektivitets- och likhetsprincipen.................................................................................................... 91 5.5.3 Proportionalitets- och behovsprinciperna................................................................................. 92 5.5.4 Offentlig verksamhet av enskilda......................................................................................................... 93 5.5.5 Skydd för enskildas grundläggande rättigheter..................................................................... 93 5.5.6 Författningars rangordning........................................................................................................................ 97 5.5.7 Civilrätt kontra offentlig rätt..................................................................................................................... 99 5.6 Regler vid beslutsfattande.........................................................................................................................................100 5.6.1 Vad gör myndigheter?....................................................................................................................................100 5.6.2 Service.............................................................................................................................................................................102 5.6.3 Jäv.........................................................................................................................................................................................103 5.6.4 Allmänt om handläggning av ärenden........................................................................................107 5.6.5 Dokumentation av beslutsunderlag................................................................................................108 5.6.6 Parters rätt att ta del av beslutsunderlag.....................................................................................108 5.6.7 Motivering av beslut.........................................................................................................................................110 5.6.8 Underrättelse om beslut...............................................................................................................................110 5.7 Angreppssätt mot beslut.............................................................................................................................................110 5.7.1 Inledning......................................................................................................................................................................110 5.7.2 Självrättelse av beslutsmyndigheten...............................................................................................111 5.7.3 Överklaganden......................................................................................................................................................114 5.7.4 Resning och återställande av försutten tid...............................................................................117 5.7.5 Tillsyn av JO eller JK.......................................................................................................................................119 5.7.6 Tillsyn av Skolinspektionen.....................................................................................................................121 5.8 Avgifter i skolan...................................................................................................................................................................122

5

Innehåll

6. Offentlighet och sekretess i skolan.............................................................................................................................125 6.1 Inledning.....................................................................................................................................................................................125 6.2 Offentlighetsprincipen – kort historisk översikt..............................................................................125 6.3 Allmänna handlingar.....................................................................................................................................................127 6.3.1 Rätten att ta del av en allmän handling.......................................................................................127 6.3.2 Vad är en allmän handling?.....................................................................................................................129 6.4 Utlämnande av allmän handling.......................................................................................................................136 6.5 Sekretess.......................................................................................................................................................................................137 6.5.1 Sekretess i skolan.................................................................................................................................................140 6.5.2 Utlämnande av uppgifter trots sekretess...................................................................................144 6.6 Insyn och tystnadsplikt i fristående skolor m.m..............................................................................150 6.7 Meddelarfrihet......................................................................................................................................................................151 6.8 Personuppgiftslagen och skolan.........................................................................................................................153 6.8.1 Inledning......................................................................................................................................................................153 6.8.2 Allmänt om den rättsliga regleringen av integritetsskyddet.................................155 6.8.3 Personuppgiftslagens tillämpning, syfte och undantag.............................................156 6.8.4 Personuppgift..........................................................................................................................................................160 6.8.5 Tillåten behandling av personuppgifter i skolan..............................................................161 6.8.6 Intresseavvägning...............................................................................................................................................163 6.8.7 Särskilda regler om känsliga uppgifter.........................................................................................164 6.8.8 Kameraövervakning.........................................................................................................................................170 6.8.9 Lärares behandling av personuppgifter......................................................................................173 6.8.10 Förhållandet till tryck- och yttrandefriheten....................................................................173 6.8.11 Tillsyn, sanktioner och rättegång...................................................................................................175 7. Elevers rätt till lärande.............................................................................................................................................................177 7.1 Inledning ....................................................................................................................................................................................177 7.2 Elevers rätt till lärande enligt styrdokumenten ................................................................................177 7.2.1 Olika verksamheter men ett gemensamt uppdrag .........................................................178 7.3 Skolans arbete med lärande och undervisning – det skolformsspecifika..............184 7.3.1 Förskolan......................................................................................................................................................................184 7.3.2 Förskoleklass och fritidshem..................................................................................................................185 7.3.3 Grundskolan............................................................................................................................................................185 7.3.4 Gymnasiet och vuxenutbildningen.................................................................................................188 7.3.5 Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna.....................................................................................................................................................................................191 7.3.6 Specialskola, sameskola och andra utbildningsformer..............................................192 7.4 Lärande, undervisning, bedömning och betyg..................................................................................192 7.5 Barn och elever i behov av särskilt stöd för sitt lärande ..........................................................195 7.5.1 Utredning och åtgärdsprogram ..........................................................................................................197

6

Innehåll

7.6 Lärande från policy till praktik – förskolechefens och rektors ansvar ....................200 7.7 Avslutning .................................................................................................................................................................................203 8. Skolan, barnet och familjen................................................................................................................................................205 8.1 Inledning.....................................................................................................................................................................................205 8.2 Ansvar för barn under 18 år – vårdnad och f­ örmynderskap..............................................206 8.2.1 Allmänt om vårdnad.......................................................................................................................................206 8.2.2 Vem är vårdnadshavare?..............................................................................................................................207 8.2.3 Förskola.........................................................................................................................................................................209 8.2.4 Förskoleklass............................................................................................................................................................210 8.2.5 Grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola........................................210 8.2.6 Fritidshem...................................................................................................................................................................212 8.2.7 Gymnasieskola m.m........................................................................................................................................212 8.2.8 Allmänt om förmynderskap....................................................................................................................213 8.2.9 Vem är förmyndare?........................................................................................................................................213 8.2.10 Sammanfattning................................................................................................................................................214 8.3 Särskilda problem vid föräldrakonflikter.................................................................................................214 8.3.1 Vem får hämta barnet?..................................................................................................................................215 8.3.2 Vem har rätt till information om barnet?.................................................................................216 8.3.3 Skyldighet eller rätt att lämna information om barnet vid r­ ättsliga processer......................................................................................................................................................................................219 8.4 Barn och ungdomar som lever med skyddade p ­ ersonuppgifter.....................................221 8.4.1 Inledning......................................................................................................................................................................221 8.4.2 Skyddade personuppgifter........................................................................................................................222 8.4.3 Sekretessmarkering...........................................................................................................................................223 8.4.4 Kvarskrivning..........................................................................................................................................................224 8.4.5 Fingerade personuppgifter.......................................................................................................................224 8.4.6 Sekretess för personuppgifter i skolan.........................................................................................225 8.4.7 Stöd till rektorer och annan personal............................................................................................226 8.5 Skolans anmälningsskyldighet ur ett barnperspektiv.................................................................227 8.5.1 Inledning......................................................................................................................................................................227 8.5.2 Anmälningsskyldighet för myndigheter som omfattas av anmälningsskyldigheten............................................................................................................................................227 8.5.3 Samverkan mellan olika yrkesgrupper i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa...........................................................................................................................231 8.5.4 Socialnämndens ansvar för barn........................................................................................................233 8.5.5 Återkoppling från socialtjänsten........................................................................................................234 8.5.6 Anmälningsskyldighet – barnets intresse av att anmälningsskyldigheten fullföljs......................................................................................................................................................235

7

Innehåll

9. Arbetsmiljön i skolan................................................................................................................................................................237 9.1 Inledning.....................................................................................................................................................................................237 9.2 Bakgrund till dagens reglering.............................................................................................................................239 9.2.1 Inledning......................................................................................................................................................................239 9.2.2 Den rättsliga regleringen av arbetsmiljön................................................................................242 9.3 Arbetsmiljöreglering......................................................................................................................................................244 9.3.1 Inledning......................................................................................................................................................................244 9.3.2 Kränkande särbehandling.........................................................................................................................245 9.3.3 Systematiskt arbetsmiljöarbete m.m..............................................................................................246 9.3.4 Kränkande behandling och arbetsmiljö.....................................................................................248 9.3.5 Samverkan och arbetsmiljön..................................................................................................................249 9.3.6 Särskilda problemområden......................................................................................................................250 9.4 Allmänt om elever och arbetsmiljöarbetet.............................................................................................253 9.4.1 Elevers syn på arbetsmiljön.....................................................................................................................253 9.4.2 Elevskyddsombud..............................................................................................................................................255 9.5 Mobbning eller trakasserier och kränkande behandling i skolan..................................256 9.5.1 Inledning......................................................................................................................................................................256 9.5.2 Bakgrund till reglerna om arbete mot kränkande behandling..........................257 9.5.3 Kränkande behandling av elever och personal...................................................................259 9.5.4 Förebyggande arbete rörande kränkande behandling................................................260 9.5.5 Skyldighet att agera när ett barn eller en elev utsätts för ­ kränkande behandling ................................................................................................................................................262 9.5.6 Skadeståndsansvar.............................................................................................................................................264 9.5.7 Straffrättsligt ansvar.........................................................................................................................................267 9.6 Arbete mot diskriminering ....................................................................................................................................268 9.6.1 Inledning......................................................................................................................................................................268 9.6.2 Diskrimineringslagens ändamål och innehåll.....................................................................269 9.6.3 Diskriminering......................................................................................................................................................270 9.6.4 Sju diskrimineringsgrunder....................................................................................................................274 9.6.5 Vilka omfattas av lagens skydd inom utbildningsområdet?.................................275 9.6.6 Diskrimineringsförbudet och skolan............................................................................................276 9.6.7 Utbildningsanordnarens ansvar för sin personal.............................................................280 9.6.8 Målinriktat arbete...............................................................................................................................................281 9.6.9 Diskrimineringsersättning och bevisfrågan..........................................................................282 9.7 Arbetsmiljö- och straffansvar...............................................................................................................................284 9.7.1 Inledning......................................................................................................................................................................284 9.7.2 Skolans och rektors uppgifter och ansvar.................................................................................285 9.7.3 Slutsatser .....................................................................................................................................................................290

8

Innehåll

10. Ordning och trygghet............................................................................................................................................................293 10.1 Inledning..................................................................................................................................................................................293 10.2 Skolans ordningsregler ............................................................................................................................................294 10.3 Disciplinära åtgärder...................................................................................................................................................295 10.3.1 Inledning...................................................................................................................................................................295 10.3.2 Gemensamma regler om disciplinära åtgärder...............................................................298 10.3.3 Grundskolans regler om avstängning........................................................................................300 10.3.4 Gymnasieskolans regler om avstängning .............................................................................301 10.4 Tvångsåtgärder...................................................................................................................................................................306 10.4.1 Inledning...................................................................................................................................................................306 10.4.2 Omhändertagande av föremål...........................................................................................................307 10.4.3 Visitation av elevers väskor och kläder....................................................................................314 10.4.4 Visitation av elevskåp..................................................................................................................................314 10.4.5 Kroppsliga ingrepp.........................................................................................................................................316 10.4.6 Sammanfattning av möjligheterna till tvångsåtgärder............................................316 10.4.7 Utökade möjligheter till tvångsåtgärder ................................................................................317 11. Brott och brottsutredning.................................................................................................................................................319 11.1 Inledning..................................................................................................................................................................................319 11.2 Straffrätt....................................................................................................................................................................................320 11.2.1 Allmänt om straffrätten och dess särdrag.............................................................................320 11.2.2 Aktuell lagstiftning........................................................................................................................................321 11.2.3 Vad är ett brott? – några allmänna regler..............................................................................322 11.2.4 Brott i skolan – några exempel..........................................................................................................323 11.2.5 Osjälvständiga brott och ansvarsfrihetsgrunder – ytterligare några allmänna regler................................................................................................................328 11.2.6 Påföljder – betydelsen av ålder..........................................................................................................331 11.2.7 Tillsynsplikten och brott – en speciell situation.............................................................333 11.3 Straffprocessrätt................................................................................................................................................................337 11.3.1 Allmänt om straffprocessrätten och dess särdrag.........................................................337 11.3.2 Aktuell lagstiftning........................................................................................................................................338 11.3.3 Aktörer........................................................................................................................................................................338 11.3.4 Att anmäla ett brott........................................................................................................................................339 11.3.5 Inledande av förundersökning med mera............................................................................342 11.3.6 Förundersökningens bedrivande...................................................................................................343 11.3.7 Om frihetsberövande och andra tvångsmedel.................................................................344 11.3.8 Förundersökningens avslutande – väckande av åtal..................................................345 11.3.9 Domstolsprocessen........................................................................................................................................346 11.3.10 Medling i anledning av brott............................................................................................................347

9

Innehåll

12. Skadestånd..........................................................................................................................................................................................349 12.1 Inledning..................................................................................................................................................................................349 12.2 Allmänt om skadeståndsansvar.......................................................................................................................350 12.3 Barns och ungdomars skadeståndsansvar............................................................................................353 12.4 Jämkning av barns och ungdomars skadeståndsansvar........................................................355 12.5 Övriga jämkningsregler...........................................................................................................................................357 12.6 Personalens eller vårdnadshavarens ansvar........................................................................................358 12.7 Vad kan man få ersättning för? .......................................................................................................................359 12.8 Försäkringars betydelse............................................................................................................................................361 13. Upphovsrätt.......................................................................................................................................................................................363 13.1 Inledning..................................................................................................................................................................................363 13.2 Vad innebär upphovsrätt? ....................................................................................................................................363 13.3 Vilka rättigheter har upphovsmannen? .................................................................................................365 13.4 Upphovsrätten till lärarens material – lärarundantaget ......................................................368 13.4.1 Tumregeln ..............................................................................................................................................................368 13.4.2 Lärarundantagets bakgrund ...............................................................................................................369 13.4.3 Lärosäte, lärare och forskare................................................................................................................370 13.4.4 Lärarundantagets omfattning och gränser .........................................................................371 13.4.5 Rätten till lärares datorprogram......................................................................................................373 13.5 Vad får läraren kopiera till sig själv? .........................................................................................................374 13.5.1 Undantagen i URL om undervisning m.m.........................................................................374 13.5.2 Kopieringsavtal..................................................................................................................................................374 13.6 Vad får läraren kopiera till eleverna? ........................................................................................................375 13.7 Vad får lärare och elever lägga ut på webben? ................................................................................376 13.8 Myter om upphovsrätt...............................................................................................................................................378 13.9 Är länkning tillåten? ...................................................................................................................................................379 13.10 Ansvarsfrågor vid upphovsrättsintrång .............................................................................................380 13.11 Facebook och sociala medier..........................................................................................................................381 14. Rektor, etik och beslutsfattande.................................................................................................................................385 14.1 Inledning..................................................................................................................................................................................385 14.2 Skolledaruppdragets etiska dimension ..................................................................................................387 14.3 Etik, värderingar och beslutsfattande........................................................................................................389 14.4 Nya frågor kan ge nya svar....................................................................................................................................392 Epilog..................................................................................................................................................................................................................399 Författarpresentation.......................................................................................................................................................................403 Referenser......................................................................................................................................................................................................406

10

Förkortningslista

ABL Aktiebolagslag (2005:551) AD Arbetsdomstolen, arbetsdomstolens domar AFDL Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling AMF Arbetsmiljöförordning (1977:1166) AML Arbetsmiljölag (1977:1160) APU Arbetsplatsförlagd utbildning BEO Barn- och elevombudet BL Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag BrB Brottsbalken BRIS Barnens rätt i samhället Brå Brottsförebyggande rådet DI Datainspektionen DiskrL Diskrimineringslag (2008:567) Dnr Diarienummer DO Diskrimineringsombudsmannen Ds Departementsserien EKMR Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ESV Ekonomistyrningsverket f. och följande sida ff. och följande sidor FAL Försäkringsavtalslag (2005:104) FB Föräldrabalken FL Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar FML Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen FPL Förvaltningsprocesslag (1971:291) FörvL Förvaltningslag (1986:223) GrundskF Grundskoleförordning (1994:1194) Gy 11 Läroplan för gymnasiet GymnF Gymnasieförordning (2010:2039) HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen HovR Hovrätt ITiS IT i Skolan IUP Individuell utvecklingsplan JK Justitiekanslern 11

Förkor tning sli sta

JO Justitieombudsmannen KamR Kammarrätt Kommunallag (1991:900) KL Lokal arbetsplan LAP Lag (1982:80) om anställningsskydd LAS Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar LAU Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor LEA Läroplan för grundskolan Lgr Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf Läroplan för förskolan Lpfö Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo LUK Lärarutbildningskommittén Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LUL Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Miljöbalk (1998:808) MB Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet MBL Management By Objectives, dvs. målstyrning MBO Nytt Juridiskt Arkiv, avdelning I NJA Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) OSL Planering, Ledning, Utveckling av Skolledarutbildningen PLUS prop. Proposition Personuppgiftslag (1998:204) PuL RB Rättegångsbalken RegR Regeringsrätten RF Regeringsformen Regeringsrättens årsbok RÅ Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM Sekretesslag (1980:100) SekrL Svensk författningssamling SFS Skolans inre arbete SIA Skadeståndslag (1972:207) SkL Skolförordning (2011:185) SkolF Skolverkets författningssamling SKOLFS Skollag (2010:800) SkolL Stiftelselag (1994:1220) SL Socialtjänstlag (2001:453) SoL Statens offentliga utredningar SOU Skolväsendets överklagandenämnd SÖ TF Tryckfrihetsförordningen TR Tingsrätt Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk URL YGL Yttrandefrihetsgrundlagen

12

1. Inledning

Idén till denna bok och färdigställandet av den är en följd av ett antal lärares och forskares medverkan i den statliga rektorsutbildning som bedrivs vid Umeå universitet. De som har medverkat i rektorsutbildningen och i skrivandet av denna bok är verksamma vid tre institutioner: den pedagogiska, den juridiska och den statsvetenskapliga. Rektorerna i utbildningen har under ett antal år haft till uppgift att redovisa situationer, problem eller ärenden som de menat haft att göra med juridik. De berättelser och frågor som rektorerna bidragit med har över åren blivit en större ”ärendebank”. Denna ärendebank ansågs till slut vara tillräckligt omfattande för att kunna ge en någorlunda realistisk och täckande bild av vilka frågor och situationer en rektor kan ställas inför, där skoljuridiken eventuellt kan ge svar. Det blev utgångspunkten för denna bok.

Vad är då skoljuridik? Det första som faller en betraktare in är att skoljuridik rör rättsligt bindande regler för skolan uttryckta i regler för just denna verksamhet. Exempel är skollagen, de olika skolförordningarna, läroplanerna samt kursplanerna.

Här föreskrivs förskolans och skolans mål, organisation och arbetssätt, barns och elevers rätt till utbildning och utveckling, liksom de närmare målen inom olika ämnen. Att dessa grundläggande regler i sina huvuddrag behandlas i en bok om skoljuridik är månne självklart. Därtill kommer dock en rad klassiska rättsområden, som inte kan innefattas i en snävare definition av begreppet skoljuridik, men som en rektor bör ha i vart fall grundläggande kunskaper om. Dessa områden, och de specifika frågeställningarna inom dessa områden, har till stor del valts ut utifrån rektorernas ärendebank: här ingår förvaltningsrätt inklusive regler om offentlighet och sekretess, familjerätt, straffrätt, skadeståndsrätt, upphovsrätt, associationsrätt samt viss arbetsrätt och processrätt.

Dessa områden har behandlats på så sätt att de grundläggande reglerna för området har beskrivits, i den mån de har bedömts vara relevanta för förskolans och skolans område. Därefter har frågeställningarna vinklats mot mer specifika situationer av särskilt intresse för rektorer och andra personer inom förskola och skola.

Men det är inte bara de rättsliga reglerna som är av intresse för rektor. Vid sidan av de rättsliga regler som styr förskolan och skolan finns också andra styrmedel, vilka måste sättas i relation till dessa. Den nu dominerande styrformen – mål- och

13

Skoljur idik

resultatstyrning – diskuteras därför i ett kapitel. Rektor är också pedagogiskt ansvarig, och förskolans och skolans pedagogiska uppdrag behandlas med utgångspunkt i elevernas rätt till undervisning och fostran. Därtill inleds boken med ett kapitel om rektors roll och rektorsutbildningen i ett historiskt perspektiv. I sitt arbete inom förskolan och skolan ställs rektor också ibland inför etiska och moraliska frågeställningar. Det är frågor där rättsliga lösningar och pedagogiska idéer inte alltid har något att bidra med. Hur sådana problem kan hanteras diskuteras i bokens sista kapitel om rektor, etik och beslutsfattande.

En skolledning har att arbeta med en mängd intressen och aktörer. Rektor arbetar med sin huvudman, i många fall den kommunala nämnden. Rektor har ett stort ansvar för elevens välbefinnande, kunskapsutveckling och rättssäkerhet, och kan därigenom behöva interagera med andra myndigheter liksom med elevens vårdnadshavare. Förskolan, skolan och rektor granskas av media. Rektor har ett arbetsgivaruppdrag i förhållande till den övriga personalen på skolan. Listan kan göras lång över de olika intressen och anspråk som en rektor möter i sitt uppdrag. I många av de vardagliga problem som blir aktuella finns inga enkla och entydiga svar, och verkligheten är inte heller sorterad efter rättsområden. Ett exempel kan vara en situation där två eller flera elever kommit i bråk. Är det en engångsföreteelse eller ett exempel på ett allvarligare mobbningsproblem? Har någon blivit diskriminerad? Utsatt för brott? Har någon fått en skada som bör ersättas? Vad kan och bör rektorn berätta om någon från pressen ringer och frågar om bråket? Rektor har en rad olika rättsregler att ta hänsyn till, men inte bara det. Rektor har också ett ansvar för det pedagogiska arbetet. Kommer skolarbetet att kunna fortsätta som vanligt? Behövs extra resurser i den klass där eleverna går? Komplexiteten i rektorns arbete speglas i bokens innehåll. Den innebär exempelvis att samma frågeställningar nämns och behandlas i olika avsnitt i boken. Vissa överlappningar finns också. Detta är inget misstag, utan ett sätt att försöka ge frågorna en mångsidig belysning. Boken har försetts med ett antal korshänvisningar i syfte att underlätta för läsaren att hitta de olika ställen där ett visst problem behandlats.

En bok om skoljuridik har också att beakta att den måste täcka ett antal olika skolformer, alltifrån förskola till vuxenutbildning. Termen förskola och skola kommer genomgående att användas som begrepp för samtliga skolformer. När så behövs anges specifikt vilken skolform det gäller. På samma sätt måste olika huvudmannaskap beaktas – kommunal skola, statlig skola och fristående skola. Samma sak gäller här. Termen huvudman används som ett begrepp för alla huvudmän, och i de fall någon särskild form av huvudmannaskap avses kommer det att anges specifikt.

14

1. Inledning

I juni 2010 antog riksdagen en ny skollag (2010:800). Bland de grundläggande utgångspunkterna var att skapa en – så långt möjligt – enhetlig reglering för olika huvudmän och skolformer, att förbättra rättssäkerheten för barn och elever och att tydliggöra ansvarsfördelningen.

Regleringen av skolan är föremål för ständiga förändringar. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010. Sedan den andra upplagan av denna bok utgavs har nu bland annat en ny skolförordning och en ny gymnasieförordning antagits. I anledning av detta, samt vissa andra rättsliga förändringar, har vi beslutat att ge ut denna tredje upplaga. Vid omarbetningen har vi också beaktat synpunkter som våra läsare lämnat.

Hänsyn har tagits till beslutade förändringar till och med den 1 juli 2012. Rättssystemet förändras dock som nämnts ständigt, varför det finns anledning att påminna läsaren om att alltid kontrollera om regleringen är aktuell eller inte.

Författarna presenteras kortfattat i slutet av boken.

15

2. Rektor – ett stabilt yrke i ständig förändring

Kapitlet inleds med en genomgång av rektorsbegreppet. Därefter redogörs för hur rektors roll och funktion har utvecklats sedan mitten på 1950-talet. Den avslutande delen behandlar skolledarutbildningen från 1970-talet och fram till dagens utbildning – Rektorsprogrammet.

2.1 Rektorsbegreppet Mats Ekholm (2008) kopplar rektorsbegreppets användning ända tillbaka till domkyrkoskolorna. Det fanns ca 20 skolor i slutet av Gustav Vasas regeringstid och de flesta leddes av en rektor. Successivt vidgades idén om skolor, och gymnasieskolor samt trivialskolor upprättades. Enligt Ekholm kunde man 1810 räkna in 38 rektorer i hela landet. 1842 års folkskolereform innebar inte en ökning av antalet rektorer, utan skolorna som då upprättades styrdes av ett skolråd som hade lokalsamhällets präst som ordförande medan det dagliga vardagsarbetet sköttes av lärarna.

Under slutet av 1800-talet växer efter tysk förebild fram en skolledarbefattning som kom att benämnas överlärare. Denne hade en mindre nedsättning i lärartjänsten för sitt uppdrag. Ekholm skriver att 1940 fanns i Sverige ca 450 överlärare i de 2 464 lokalsamhällen som då utgjorde riket.1 1951 års skolstyrelseutredning kom till slutsatsen att de lägre skolformernas ledare också skulle få tituleras rektorer och sålunda omfattas av rektorsbegreppet.2 Förslaget innebar att skolledare vid den obligatoriska skolan, folkskolan och försöksskolan (enhetsskolan) skulle erhålla titeln rektor. Utredningen konstaterade att utvidgningen av användningen av rektorstiteln skulle innebära tusentals fler rektorer, men man ansåg att en enhetlig titel skulle underlätta framtida utvecklingsarbete. Den 1 juli 1958 beslutades att skolledare inom de lägre skolformerna skulle titu1

2

Ekholm, Mats (2008). Rektor i ett historiskt perspektiv. I: Vägval i skolans historia, Tidskrift från Föreningen för svensk undervisningshistoria, årgång 8, nr 4, s. 3–6.

Vissa avsnitt nedan baseras på en tidigare text av Anna Maria Nygren och Olof Johansson ”Den svenske rektorn efter 1945” som ingår i Skoleledelse i Norden, L. Moos, S. Carney, O. Johansson och J. Mehlbye (red.), Nordisk Minsterråd, Köpenhamn, 2000.

17

Skoljur idik

leras rektor. Efter detta beslut fanns det 1 200 rektorer runt om i landet och det kan konstateras att den sociala basen för rektor utvidgades betydligt. Före beslutet var 76 % gymnasierektorer eller rektorer för realskolan, medan denna andel efter beslutet krympte till 20 %. Beslutet ledde också till att antalet kvinnliga rektorer sjönk till blygsamma nivåer som först långt senare i och med decentraliseringen av skolan under 1990-talet skulle komma att öka.

Många forskare hävdade att 1958 års reform föranledde en tolkning, vilken gick ut på att skolledarskapet efter den 1 juli 1958 kunde kallas ett yrke. Men Hans Ekholm (1984) påpekar att en viss statushierarki fortfarande existerade mellan den gamle och den nye rektorn. En slutsats som kan dras av beslutet var att det gav politiska signaler om vart skolans utveckling var på väg.3 Den allmänna medborgarskolan hade efter 120 år blivit en socialt godtagen jämlike i samhällets utbildningssystem. Det gällde också deras skolledare. Skolledarskapet blev ett yrke.4 1958 års reform innebar också en ny organisation som kom att ställa rektorsgrupperna mot varandra. Den nya organisationen utgick ifrån att en skolchef skulle leda en kommuns skolverksamhet. Till detta kom rektorerna som skulle vara ansvariga för varje enskild skola. Frågan som uppstod och som vållade stor diskussion var från vilken rektorskategori dessa skolchefer skulle rekryteras. Symbolbevararna ville att skolchefsrektorer skulle tas från den gamla rektorskategorin, dvs. de rektorer som alltid hade fått titulera sig rektor. Symbolförnyarna hänvisade till samhällsutvecklingen och hävdade att denna så kallade försterektor borde rekryteras från den nya kategorin rektorer som hade mest erfarenhet från folkskola och försöken med enhetsskolan.5 Arbetsuppgifterna för rektorerna innebar allt mer administrativt arbete och detta blev tydligare under 1950- och 1960-talen. Ökningen av den administrativa bördan var en orsak till att symbolbevarare och -förnyare började samarbeta. De två fackliga organ som organiserade dessa två grupper utövade starka påtryckningar för att en statlig utredning skulle tillsättas för att belysa problemet med rektorernas utökade och förändrade arbetsbörda. Påtryckningarna gav resultat och 1961 3

4

5

18

Ekholm, H. (1984). Skolledarskapets rötter. Historien om folkskolan och dess ledning 1842–1962, s. 142 f.

Ekholm, H. (1984). Skolledarskapets rötter. Historien om folkskolan och dess ledning 1842–1962, s. 159.

Tidning för överlärare 1957 nr 7, s. 1, Tidning för Sveriges läroverk 1954 nr 18, s. 1 och 1958 nr 13, s. 332.

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

tillsattes en statlig utredning med uppdrag att titta på rektorernas arbetsbörda och föreslå ändringar. Året efter presenterades det första betänkandet från utredningen och resultatet från den väckte ett stort missnöje bland symbolförnyarna. De ansåg för det första att den faktiska arbetsbördan för rektorer inom grundskolan inte hade belysts och för det andra att utredningen inte vågade komma med förslaget om administrativ hjälp till rektorerna. Trots alla försök att komma till rätta med rektorsfunktionen tenderade utvecklingen att gå mot ett kombinerat pedagogiskt och administrativt ledarskap, där den gamla bilden av rektor som bildningsideal och självständig styrelseman sakta höll på att försvinna.6 Läroverksrektorerna såg sin titel och sitt arbete som en symbol för det svenska skolväsendet och dess traditioner. I och med titelutvidgningen hade detta symbolvärde gått förlorat enligt många läroverksrektorer. Under 1960-talet fick även de kommunala flickskolorna känna på den diskussion som förts angående symboliskt kapital, men frågan ”löstes” genom att det vid mitten av 1960-talet beslutades att denna skolform skulle avvecklas. Alla skolformer skulle rymmas under enhetsskolan.7 Under 1960-talet fördes på många håll en diskussion om att bilda en gemensam kårorganisation mellan symbolförnyare och -bevarare. År 1966 bildades därför Skolledarförbundet. Trots gemensam organisation återstod några frågor att lösa: Skulle en skolas ledare betraktas som en yrkeskategori för sig? Skulle det nya rektorsförbundet organiseras som en akademiker- eller tjänstemannaorganisation?

Det nya gemensamma Skolledarförbundet kom att ansluta sig till SACO – Sveriges akademikers centralorganisation.8 Begreppet rektor påverkades inte nämnvärt under 1970- och 1980-talen. Nästa stora förändring som innebar en utvidgning av gruppen rektorer kom i och med decentraliseringarna av skolorganisationen under 1990-talet. Överföringen av ansvaret för skolan till kommunen medförde att andelen kvinnor som kom att tituleras rektor ökade markant. Detta skedde främst genom att många föreståndare från barnomsorgen kom att benämnas rektor när barnomsorgen och skolan integrerades till en skolorganisation som kom att ha slagordet ”Från 1–16 år en röd tråd”. Vi fick också en situation där det i vissa kommuner kom att finnas skolor med många rektorer. Variationen är stor mellan olika kommuner hur man benämner ledare vid en skola. I vissa kommuner är i stort sett alla skolledare rektorer, medan i andra titlarna rektor och biträdande rektor används. Det läge som råder efter decentralise6

7 8

Svensk skolledartidning 1961 nr 13, s. 475 f. samt Tidning för Sveriges läroverk 1961 nr 15, s. 548 och 1962 nr 12, s. 385 f.

Ullman, A. (1997). Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, s. 181 f.

Ullman, A. (1997). Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, s. 194 f.

19

Skoljur idik

ringen under 1990-talet karakteriseras av att rollen blivit oklar, även om kraven på pedagogiskt ledarskap och förbättrade elevresultat kommit att stå i fokus. Titeln rektor är sålunda i dag inte en tydlig signal till föräldrar och andra intressenter om vem som är rektor och huvudansvarig vid en skola. Den myndighetsutövande funktionen hos rektor har sålunda sedan 1950-talet eroderat och är i dag otydlig i praktiken, även om lagen inte följt med denna utveckling. Den nya skollagen (DsU 2009:25) förordar en mer strikt betydelse av begreppet rektor. Dessutom ska varje skola ha en myndighetsutövande rektor som är ansvarig för verksamheten och dess utveckling.

2.2 Rektorsrollens utveckling Kan man då se några kopplingar mellan begreppet rektor och rektorsrollens utveckling? För en beskrivning av rektorsrollens utveckling är det rimligt att starta vid andra världskrigets början. Motivet är att det under och efter denna period händer mycket i det svenska samhället. Perioden präglas till en början av krigsåren.

Uppslutningen var stor bakom nationen, byggandet av välfärdsstaten och olika typer av reformarbeten. Under dessa år tillsattes tre viktiga utredningar: 1940 års skolutredning, 1946 års skolkommission samt 1951 års skolstyrelseutredning. I dessa utredningar ges de ideologiska motiv och grunder som ska komma att prägla skolan i många decennier. Den moderna svenska skolan ska, enligt utredningarna, sträva mot enhetsskola och en utbyggd gymnasieskola. Skolan skulle enligt utredningarna omformas från elitutbildning till en utbildning som omfattar fler genom en expansion av utbildningssystemet.9 Förändringarna vad gäller innehåll och ansvar för rektorerna hade börjat under 1930-talet, men det var under och strax efter andra världskriget som de intensifierades. Under 1940- och 1950-talen genomfördes stora reformprogram och målet var att folkskolan skulle integreras med real- och flickskolorna till en enhetlig 9-årig skola. Dessutom skulle gymnasierna byggas ut så att fler fick möjlighet att ta studentexamen.10 Förändringarna inom skolans värld hade, enligt Tidning för Sveriges läroverk (1948 och 1957), till viss del förändrat rektorernas arbetsuppgifter. Pappersarbete 9

10

20

Skolan i samhällets tjänst. Frågeställningar och problemläge, SOU 1944:20; 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling, SOU 1948:27; och Skolväsendets lokala och regionala ledning samt lärartillsättningen. Betänkande, SOU 1955:31.

Du Rietz, L., Lundgren, U. P. och Wennås, O. (1987). ”Framväxten av nuvarande ansvars­ fördelning och styrsystem”, I: Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet, DsU 1987:1.

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

och inte pedagogiskt arbete präglade, enligt tidningen, rektors arbete. Många rektorer tvingades därför sluta i förtid beroende på en orimlig arbetsbörda.11 Enligt Svensk skolledartidning hade det under perioden också blivit svårare att rekrytera behöriga kandidater – filosofie doktorer – till rektorstjänsterna vid gymnasierna.

Tidningen uppgav att under 1950-talet var endast 42 % av alla sökande behöriga att inneha rektorstjänst vid gymnasierna. Både ansvariga inom skolan och politiken var ense om att rektorers arbetsbörda och det låga antalet behöriga sökande till rektorsbefattningar var ett problem som behövde en lösning. Däremot var man inte ense om hur denna lösning borde se ut. Rektorerna själva efterfrågade administrativ hjälp till expeditionerna medan politikerna föreslog att tjänster som biträdande rektorer skulle inrättas.12 Förutom att inrätta biträdande rektorer på skolorna borde de formella behörighetskraven sänkas, enligt politikerna, från filosofie doktor till filosofie licentiat. Detta motsatte sig Skolledartidningen som menade att flykten från rektorsyrket endast kunde lösas med högre lön.13 De kulturella värdena och den sociala ställningen som rektorstiteln vid gymnasierna utgjorde grund för under 1940-talet och en bit in på 1950-talet hade successivt trappats ned. Dessa två årtionden speglar en brytpunkt mellan ett rektorsbegrepp som har sina rötter inom läroverket och en nyare tolkning av begreppet som kan härledas till folkskolans syn på ledarskap. Det nya skolsystemet betonade demokratisering och reformvillighet. I denna nya tid var det inte främst doktorsdisputerade lektorer som tävlade om rektoraten, utan adjunkter som hade ett allmänt intresse i administrativa sysslor.14 Skoldebatten under 1970-talet kom att domineras av SIA-utredningen (skolans inre arbete). Denna utredning kom att förändra synen på skolan och rektorsrollen.

De nya signalerna bestod i att staten önskade överge det gamla regelstyrda systemet för att i stället satsa på ett decentraliserat och målstyrt system. Under 1980talet fokuserades debatten om decentralisering av skolan och rektorerna gjordes till föremål för forskning angående bl.a. utbildning och ledarskap. År 1991 genomfördes en omfattande reform i skolan, vilket innebar att det detaljerade statliga regelverket byttes ut mot ett mål- och resultatstyrt system där kommunerna blev ansvariga för skolan och lärarna. De mål som skolan skulle arbeta mot fastställdes genom demokratiska beslut i Sveriges riksdag och regering.

11 12

13 14

Tidning för Sveriges läroverk 1948 nr 23, s. 270 och 1957 nr 35, s. 872.

Svensk skolledartidning 1960 nr 11, s. 424 och Tidning för Sveriges läroverk 1943 nr 1, s.

10 f. och nr 19, s. 329 f.

Svensk skolledartidning 1959 nr 12, s. 281.

Ullman, A. (1997). Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, s. 167 f. och Ribom, L. (1993). Föräldraperspektiv på skolan. En analys från två håll, s. 16 f.

21

Skoljur idik

Efter 1991 års reform förändrades rektors arbetsuppgifter. Förenklat kan man säga att rektor, förutom att vara chef, också måste anta rollen som ledare. Detta innebär att rektor måste leda skolans utveckling gällande både den pedagogiska verksamheten och personalresurserna.

De nya läroplaner som kom 1994 var ett tydligt avsteg från den reglerade skolan. Läroplanerna byggde på målstyrningens princip. Det innebar också att decentraliseringen av skolan fullbordades. Under hela 1990-talet hade förväntningarna på skolan ökat, liksom kraven på att den måste förändras i takt med samhället: helst skulle skolan ligga något steg före.15 1990-talet har beskrivits som den mest reformintensiva perioden i svensk utbildningshistoria. Med utgångspunkt framför allt i besluten kring valfrihet används omdömen som systemskifte eller partiellt systemskifte.

I och med decentraliseringen överfördes det formella ansvaret för den svenska skolan från statlig till kommunal nivå. Decentraliseringen innebar både admini­ strativ och politisk maktöverföring. Detta ledde till att kommunerna fick mer att säga till om, men de fick också mer ansvar. Ansvaret innefattade att kommunerna skulle uppnå de statligt ställda målen, men också överta arbetsgivaransvaret över lärarna.16 Ett exempel på det ökande kommunala inflytandet över skolan är Avtal 2000.17 I det avtalet fick skolans personal, främst lärarna, tydliga löneförhöjningar under tre år i följd. Motprestationen var att lärarna skulle arbeta i arbetslag. Vidare skulle den skolförlagda tjänstetiden vara 35 timmar i veckan under terminstid. Rektor skulle få stort inflytande över lärarnas tjänsteplanering och tid skulle härigenom skapas för samplanering, och vid kortare frånvaro av lärare i arbetslaget skulle kollegor gå in och täcka upp så att eleverna skulle få vikarier som väl kände till klassens förhållanden. I de skolor som arbetar i avtalets anda kan sägas att vi har fått ett större ansvarstagande av lärarna och att vi infört ett fördelat ledarskap (distributed leadership) via Avtal 2000.

Den statliga tillsynen av skolan ändrades i och med den nya målstyrda organisationen. Skolöverstyrelsen ersattes 1991 med Skolverket, vars uppgift är att utifrån riktlinjer angivna av riksdag och regering arbeta för att skolan ska nå de av staten 15

16

17

22

Se t.ex. Nationella kvalitetsgranskningar 1998, Skolverkets rapport 1999:160, s. 11 f., ­Ansvaret för skolan – en kommunal utmaning, Skolverket (1997) och En satsning till två tusen, publicerad av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Kommunförbundet (1996).

Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet. Regeringens skrivelse 1996/97:112, s. 6 f.

Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Kommunförbundet (1996). En satsning till två tusen.

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

uppställda målen. Dessutom arbetar Skolverket med forskning, tillsyn, utvärdering, uppföljning och utveckling.18 I de fall tillsynen leder till att Skolverket blir föranlett att skriva en kritisk rapport och uppmana kommunerna att förändra sin verksamhet riktas dessa påpekanden mot kommunfullmäktige som ansvarar för kommunens skolor och inte till förvaltningsnämnden. Detta är en markering av hur viktig staten anser att skolan är, och att ansvaret vilar i ”den kommunalt folkvalda riksdagen” – kommunfullmäktige. Även i detta fall finns en kluvenhet, nämligen det så kallade dubbla huvudmannaskapet. Detta antyder att rektor är både underställd kommunen och staten. Rektors förhållande till den statliga regleringen ses av dem som hävdar att det finns ett dubbelt huvudmannaskap som statens del och dessutom har rektor i formell mening kommunen som arbetsgivare. Jag menar att detta dubbla huvudmannaskap avskaffades i och med decentraliseringen på 1990-talet. Däremot är rektor i dag utpekad i lagen som den person som ska uppfylla vissa viktiga funktioner i relation till gällande skollagstiftning.

De mål som ska styra skolan finns på tre nivåer. På nationell nivå fastställer riksdagen skollag, läroplaner samt kursplaner och timplaner. På nationell nivå finns även vissa förordningar fastställda av regeringen eller av det centrala ämbetsverket – Skolverket. Skolan styrs också, på nationell nivå, mycket genom den ständigt pågående informationsspridningen via redovisning av olika offentliga utredningar som ibland leder till ändrad lagstiftning, men kanske ännu mer av alla de utredningar som Skolverket gör i form av uppföljning av skolornas verksamhet.

Många av dessa utredningar leder till omfattande debatter och efterföljande frivilliga anpassningar till de nationellt ställda målen för skolan. Skolan styrs dessutom på lokal nivå av kommunala beslut. Det viktigaste kommunala styrdokumentet är den lokala skolplanen. I den ska kommunfullmäktige fastställa lokala mål för skolan i kommunen. Skolans egen förvaltningsnämnd, tidigare kallad skolstyrelse – i dag ofta kallad barn- och utbildningsnämnd, sköter sedan implementeringen av både nationella och lokala mål. Den tredje och sista nivån utgörs av den enskilda skolan. Här ska en s.k. lokal arbetsplan utarbetas för varje skolenhet. Den lokala arbetsplanen, LAP, ska sedan konkretiseras: lärares kursplanering som hon/han ska kommunicera med elever och föräldrar. Denna ordning kommer troligen att förändras under de närmaste åren pga. ändringarna i skollagen.19 18

19

Lokal skolutveckling – statens roll och ansvar. Riksrevisionsverket RRV 1998:26, s. 75 f. och Staten och skolan – styrning och stöd. Om skolverket, Statens institut för handikappfrågor i skolan och Utbildningsdepartementet. Utbildningsdepartementet, Ds 1995:60, s.

51 f.

Ds 2009:25.

23

Skoljur idik

Till följd av dessa förändringar, decentralisering och nya arbetsuppgifter, förändras rektors arbetssituation, och det kan konstateras att det ställs nya och större krav på rektor. Kluvenheten rör sig bl.a. om relationen mellan effektivisering och kunskapssyn, massutbildning och kunskapsstandard, föräldra- och lärarinflytande, föräldraengagemang och föräldrakrav samt demokratisering och svårigheten att styra skolan. Under 1990-talet fick vi också nya yrkesgrupper som kom in som rektorer. Det var militärer, psykologer, SYO-funktionärer m.fl. grupper. Trenden blev dock rätt kortvarig och kommer troligen att helt upphöra inom en snar framtid. Där­emot har en annan trend kommit för att stanna – nämligen olika former av friskolor. Friskolornas intåg på marknaden har ökat konkurrensen och också lett till att olika skolformer jämförs samt till att vissa föräldrar aktivt väljer friskolor för sina barn. Det kommer att bli mycket intressant att se vad den nya Skolinspektionens inspektioner kommer att visa, vad gäller kvalitet och resultat i dessa skolor i jämförelse med den kommunala skolan.

Rektors arbete har alltid inneburit mycket ansvar, men i dagens föränderliga och globaliserade samhälle när det ställs allt fler och hårdare krav på elever men också på personal och pedagoger som arbetar i skolan, krävs goda ledaregenskaper för att skolan ska lyckas.

Den alliansregering som tillträdde 2006 har genomfört en rad förändringar inom samma områden som berördes under 1990-talet och början av 2000-talet, dvs. skollagen, läroplanerna, lokala arbetsplaner, betyg, inspektion etc., liksom myndighetsorganisationen på skolområdet. Därtill kommer det arbete som pågår kring både lärarutbildningen och rektorsutbildningen. På sikt kommer både besluten om ny lärarutbildning och ny rektorsutbildning att påverka skolan. Det kommer att ta minst fem år innan vi börjar se effekterna av en ny lärarutbildning, medan effekterna av den nya rektorsutbildningen lär komma något snabbare.

Den största skillnaden mellan dessa båda ”reformperioder” är att vi nu har en regering med egen majoritet i riksdagen som har för avsikt att föra fram sin politik och inte kompromissa med samtliga övriga partier för att få en bred lösning och breda politiska beslut, något som kännetecknade 1990-talets reformperiod. Detta innebär att de politiska majoritetsförhållandena nationellt och lokalt kan komma att avvika från varandra och att den politik som ska genomföras inte nödvändigtvis behöver gillas av den lokala politiska skolnämnden.

Enligt de politiska signalerna kommer den nya politiken främst att handla om ett förändrat fokus från utbildningens lärandeprocesser till de enskilda elevernas studieresultat. Denna kursändring kommer att kräva en fastare struktur, tydligare standarder samt bättre resursutnyttjande och dessutom behov av grundläggande

24

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

kulturella förändringar i arbetet med förbättringar av skolans resultat.20 Andra faktorer som kan påverka implementeringens kvalitet är t.ex. den ekonomiska situa­ tionen, tillgång till utbildad arbetskraft, avtalsläget för lärar- och skolledare samt kommunens organisation av rektorsgruppen och skolchefens funktion och posi­ tion.21 Ett 4-årigt forskningsprojekt med medel från Vetenskapsrådet med titeln ”Nationell policy möter lokala implementationsstrukturer” har som syfte att studera den nya skolpolitiken. En av studiens frågeställningar är bl.a. om den nya skolpolitiken kommer att genomföras lika effektivt oberoende av vilken politisk sammansättning som den kommunala nämnden har. Hypotesen är att kommuner med en politisk majoritet som väl överensstämmer med alliansregeringen kommer att vara effektivare och genomföra den nya skolpolitiken tydligare än kommuner med en annan politisk majoritet.22 En annan frågeställning inom projektet rör hur den ökade kontrollen via den nya myndigheten för skolinspektion kommer att tas emot av kommunerna. Kommer det i framtiden att gå att redovisa ett tydligt samband mellan inspektioner och inspektionsresultat å ena sidan och förbättringar av elevresultaten å den andra?

2.3 Rektorsutbildningens utveckling Idén om en statlig skolledarutbildning lanserades av 1946 års skolkommission och hade påtalats vid reformeringen av grund- och gymnasieskolan,23 men det var först vid den Skoladministrativa utredningen i mitten av 1960-talet som förslaget blev en realitet. Den första utbildningen för rektorer och studierektorer inom grundskolan gick av stapeln 1967. De första utbildningarna kom väldigt få rektorer till del: ca 1 000 rektorer sökte men endast 150 stycken kunde erbjudas en plats.24 År 1970 erbjöds också gymnasierektorerna en skolledarutbildning. Under dessa tidiga utbildningar syns en skillnad mellan utbildningar riktade till grund- respektive gymnasierektorer. Grundskolerektorernas utbildning var mer inriktad på administrati20

21

22 23

24

Johansson, O. & Höög, J. (2008b). Social Justice for all Children – do principal facilitate education of equivalent value?

Johansson, O. & Zachrisson, E. (2010). Educational leadership for Democracy and Social Justice. I: Huber, S. (ed.), School Leadership – International Perspectives; Nihlfors, E. (2003). Skolchefen i skolans styrning och ledning.

VR-projektet leds av professor Olof Johansson.

1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. SOU 1948:27, s. 422 f.

Heimer, J. (1998). Rektorsutbildningens historia och morgondagens krav. I: Rektor en språngbräda för utveckling – om rektor i skärningspunkten mellan erfarenheter och utmaningar. Johansson och Lundberg (red.), s. 2 f.

25

Skoljur idik

va och tekniska moment, medan gymnasierektorernas utbildning aktualiserade den nya reformen och diskussioner omkring den.25 De första stegen till en integrerad utbildning som skulle beröra alla rektorer togs 1972 när utbildningen av gymnasieskolans skolledare övergick till arbetsgruppen PLUS (Planering, Ledning, Utveckling av Skolledarutbildningen). Denna grupp hade tillsatts av Skol­över­styrelsen.26 Skoldebatten under 1970-talet kom att domineras av SIA-utredningen (skolans inre arbete). Utredningen hävdade också att rektorsrollen var otidsenlig, i det avseendet att ledarskapets betoning låg på auktoritet och kontroll.27 Vidare påpekade utredningen att man inte kan jämföra rektor med en ledare av ett mindre företag.

Skolledarskapet kräver en helt annan ledarroll, där betoningen bör ligga på det pedagogiska ledarskapet. Detta ledarskap innebar att rektor, även vid allmänt administrativt arbete, måste kunna göra goda pedagogiska bedömningar.28 Många av rektorerna vid denna tid rekryterades bland de lärare som hade högst utbildning. SIA-utredningen hävdar att rektorsrekryteringen via lärarled inte uppfyller de krav som staten har rätt att ställa. Det finns många andra yrkeskategorier som skulle kunna uppfylla de krav som ställs på en god rektor. Här tog man bl.a. upp skolpsykologer, kuratorer och SYO-konsulenter.29 Lagstiftningen kom också något senare att definiera den som kunde vara rektor rätt vagt. Kandidater till tjänster skulle uppvisa att de hade pedagogisk insikt.

När det gäller skolledarutbildningen lyfte SIA-utredningen fram den som ett ideologiskt styrmedel. Dessutom menar utredningen att utbildningen måste nå alla skolledare samt att en gemensam pedagogisk grund- och helhetssyn bör vara ett mål.30 År 1980 kom en annan uppmärksammad utredning med titeln Fler kvinnor som skolledare.31 Utredningens uppdrag var att undersöka varför kvinnorna var underrepresenterade i rektorsyrket och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att få en jämnare könsfördelning. Vid denna tid var ca 7 % av rektorerna kvinnor medan 60 % av lärarkåren var kvinnor. Orsaken till detta, enligt utredningen, var ett lågt självförtroende hos kvinnor samt favorisering av manliga kandidater vid rektorsrekrytering. Dessutom trodde utredarna att skolledarutbildning efter tjänstetillsättningarna var till nackdel för kvinnorna.

25 26

27 28 29 30 31

26

Skolledaren 1970 nr 9, s. 274 f.

Skolans arbetsmiljö. Betänkande. Av utredningen om skolans inre arbete SIA, SOU 1974:53, s. 772 f.

SOU 1974:53.

SOU 1974:53, s. 857 f. och s. 888 f.

SOU 1974:53, s. 791 f.

SOU 1974:53, s. 791 f.

SOU 1980:19.

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

En lösning på problemet skulle, enligt utredningen, vara att fler kvinnor fick vikariera vid rektors eller studierektors bortavaro samt könskvotering.32 Utredningens förslag till könskvotering möttes av hård kritik i Skolledaren, där man ansåg att kvotering inte skulle lösa några problem. Tidningen ansåg vidare att kvinnornas antal inom rektorsyrket skulle öka i takt med att de vågade göra anspråk på rektorsvikariaten. Dessutom var kårorganisationen oroad för att en ökad andel kvinnor inom yrket skulle göra att statusen minskade.33 Det låga antalet kvinnor som rektorer upplevdes således inte som något problem eftersom kvinnorna inte ansågs vilja eller våga söka dessa betydelsefulla ledarbefattningar.

Under 1980-talet görs rektorerna till föremål för alltmer forskning och flera forskare doktorerar med rektor som studieobjekt. Det blir alltmer synligt att rektorstiteln och dess bärare undersöks med vetenskaplig problematisering.34 Under denna period accentuerades också skolledarnas sammanslutning och strävan att höja kårens anseende och status. Skolledarfacken ville med alla tillgängliga medel professionalisera yrket och dess företrädare.35 Det första större forskningsprojektet som hade till avsikt att studera skolledarna och deras arbetssituation initierades 1982 och avrapporterades fyra år senare. Där konstaterade professor Ulf P. Lundgren att det var viktigt att skolledarna byggde upp en egen professionell kunskapsbas. Fram till 1980-talet betonades rektor som ett instrument för statens intentioner. I debatten framför många att skolledarutbildningen bör ligga på ett eget utvecklingsinstitut där fokus läggs på forskning, utveckling och utbildning.36 För svenskt vidkommande har staten bedrivit rektorsutbildning sedan slutet av 1960-talet. Under 1980-talet blir kommunernas intresse för skolledarutbildningen allt tydligare och när den statliga utbildningen ses över i mitten av 1980-talet får kommunerna ansvar för delar av utbildningen. I den skolledarutbildning som startade 1987 delades ansvaret mellan staten, kommunerna och högskolorna.37 I slutet av 1980- och i början av 1990-talet prövades den s.k. fyrstegsmodellen, vilken innebar rekrytering, introduktion, fördjupning och fortbildning. Förhopp32 33 34 35 36

37

SOU 1980:19 Fler kvinnor som skolledare, s. 43 f. och s. 111 f.

Skolledaren 1980 nr 2, s. 3 f.

Skolledaren 1985 nr 2, s. 14 f.

Ullman, A. (1997). Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, s. 218 f.

Se t.ex. Lundgren, U. (1986) Att organisera omvärlden. Om grundskolans organisation och ledning; Orehag, L. (1984) ”Inledningsanförande”. I: Wennås, O. (red.), En decentraliserad skola; Wennås, O. (1984) ”Analyser av decentraliseringen på skolområdet och dess effekter”. I: Wennås, O. (red.), En decentraliserad skola.

Introduktionsutbildningen inom den samlade skolledarutbildningen. Utgiven av Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Skolöverstyrelsen. Idéskrift (Älvsjö) 1987:2; och Skolverket och skolans utveckling, Riksdagens revisorer, rapport 1998/99:3, s. 12 f.

27

Skoljur idik

ningen var att den administrativa kompetensen skulle stärkas. Fyrstegsmodellens första och andra steg, dvs. rekrytering och introduktion, skulle ge kommunerna ett bättre urval av kandidater till befattningar som rektor främst genom rekryteringsutbildningen, medan en introduktionsutbildning skulle tillhandahålla de verktyg som krävdes för att det pedagogiska arbetet inte skulle bli utkonkurrerat av t.ex. arbetsrätts-, ekonomi- och personalfrågor. Efter rekrytering och introduktion kom steg tre, dvs. fördjupning, vilket innebar djupare diskussioner omkring pedagogiska frågor men även till viss del administrativa. Denna del är den s.k. rektorsutbildningen vars utbildningsdel helt har finansierats av staten och varit dess ansvar. Utvärderingar visade att de skolledare som genomgått introduktionsutbildningen hade mer pedagogisk inriktning än andra kollegor. Den sista punkten inom fyrstegsmodellen innebar fortbildning. Kortfattat innebar detta att skolledarna med jämna mellanrum skulle få fortbildning inom både områden som diskuterats under fördjupningen och andra som hade uppkommit med tiden.38 Decentraliseringen leder till att rektorerna måste ta mer egna initiativ och mer ansvar för verksamheten. Forskningen betonar att rektorerna måste utbildas för att kompensera bristande professionalitet vilket, enligt forskarna, bottnar i oförmåga att analysera och konkretisera sina yrkesproblem.39 Lundgren refererar i sitt forskningsarbete till de intervjuer som han genomförde med skolledare och konstaterar att det största problemet är att svenska skolledare saknar ett gemensamt ”yrkesspråk”. Detta leder till att det blir svårare att beskriva vad de är satta att leda och tydliggöra de problem som finns inom skolan. Svaren omkring ledarskap och tydliggörande av problem blir oftast allmänt hållna och därför oprecisa, vilket leder till tolkningsproblem. Dessutom kompliceras bilden ytterligare eftersom till och med rektorerna sinsemellan får problem att kommunicera om man saknar ett gemensamt yrkesspråk.40 Ullman konstaterar att 1980-talet bjudit på två olika tendenser som är till synes motstridiga. Den första utgår ifrån skolledarnas perspektiv och innebar att kåren kämpade för att återupprätta yrkets förlorade status. Den andra berör de offentliga uppdragsgivarna som oroade sig för att de gamla reformstrategierna inte längre var speciellt givande i styrningen av skolan. Rektorerna strävade efter någon form av

38

39

40

28

Heimer, J. (1998). Rektorsutbildningens historia och morgondagens krav. I: Rektor en språngbräda för utveckling – om rektor i skärningspunkten mellan erfarenheter och utmaningar. Johansson och Lundberg (red.), s. 9 f.

Du Rietz, L., Lundgren, U. P. och Wennås, O. (1987). ”Framväxten av nuvarande ansvars­ fördelning och styrsystem”. I: Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet, DsU 1987:1, s. 315 f.

Skolledaren 1986 nr 6.

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

professionell yrkesstrategi medan statsmakterna försökte binda upp yrket som bärare av politiska och ideologiska mål för skolan.41 Inom utbildningsdepartementet inrättades i december 1999 en expertgrupp kring skolledarfrågor (U2000:A).42 Arbetsgruppen var föranledd av att skolledarnas arbetssituation och förändrade arbetsuppgifter under lång tid varit föremål för uppmärksamhet från olika håll.

Bl.a. hade Statens skolverk genomfört en nationell kvalitetsgranskning43 av rektor som styrfunktion i en decentraliserad skolorganisation. Granskningsrapporten överlämnades till regeringen i januari 1999. Rapporten visade att skolledare på vissa håll inte har tillräckligt goda förutsättningar att leda det pedagogiska arbetet.

Granskningsrapporten konstaterade att åtgärder behöver vidtas på både lokal och statlig nivå.

Expertgruppen valde att fokusera på rektor som ledare i en lärande organisation. Det ledarskap som expertgruppen förordade får konsekvenser i olika avseenden när det gäller ledning, styrning och organisation i kommunerna. Det framhölls att alla verksamma inom skolans område, på alla nivåer, i högre grad än tidigare måste göras delaktiga i arbetet med att utveckla skolan. Här behövs ett ständigt fortgående samtal som bl.a. berör samhällssyn, människosyn och kunskapssyn och har bäring på det nationella uppdraget. En gemensam syn inom kommunen ger förutsättningar för att uppdraget till rektor blir tydligt och användbart. En större förståelse hos alla berörda om behovet av mer tid för dialog och lärande mellan medarbetare, rektor, förvaltningsledning och förtroendevalda nämndledamöter behöver också skapas. Det innebär också att det lokala stödet relaterat till uppdraget som rektor behöver ökas.

Expertgruppens rapport Lärande Ledare från år 2001 är ett förslag till hur rektorsskapet för skolans verksamhet kan förbättras. Det är inget färdigt och enkelt verktyg som i en hast löser frågan om ledarskapet. Förslaget kräver för att förverkligas att parterna för skolans verksamhet, staten, kommunerna och de fackliga organisationerna samlas till en fortgående dialog om skolans ledarskap.

Det ledarskap som skrevs fram i Lärande Ledare kom direkt att användas inom den statliga rektorsutbildningen. Det ledarskap som skrevs fram var ett svårt och krävande ledarskap. Grundbultarna i ledarskapet var ett demokratiskt, lärande och kommunikativt ledarskap. Begreppen samverkade på följande sätt: Det demokratiska ledarskapet innebar att rektor skulle omfatta och kunna de nationella styrdokumenten. Där framgår att rektor ska ha ansvar men samtidigt vara en demokra41 42 43

Ullman, A. (1997). Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, s. 227.

Författaren var medlem av arbetsgruppen.

Skolverket (1999). Rapport nr 160, ”Nationella kvalitetsgranskningar 1998”.

29

Skoljur idik

tisk ledare. Det finns också med säkerhet – och tillkommer ständigt – nya policybeslut som rektor inte behärskar och därför måste lära om för att kunna leda. Det var självklart att lärandet var kopplat till uppdraget. Den sista byggstenen kommunikation var också helt beroende av de två första. När rektor ska kommunicera uppdraget måste rektor vara lärande i relation till det som ska kommuniceras. Ledare lär för att finna sin röst, var grundtanken.44 Rektorer kan inte kommunicera framgångsrikt med sin personal om de inte är kunniga inom det område där de ska ändra skolans policy – därav uttrycket lärande ledare.

Den dåvarande skolministern Ingegerd Wärnersson stödde utredningen, men det fanns tjänstemän inom departementet som hade förväntat sig en betydligt mer chefsinriktad rektorsroll. Ordet som var på modet var tydligt ledarskap, vilket också var syftet med Lärande ledare. Den tolkningen fick emellertid aldrig förståelse och gehör inom toppskikten av den svenska utbildningsadministrationen inom Utbildningsdepartementet.

Detta missnöje med utbildningens inriktning inom Utbildningsdepartementet kom, efter ministerbytet till Thomas Östros och bytet på posten som generaldirektör för Myndigheten för skolutveckling, att innebära att en utvecklingsgrupp inom myndigheten hösten 2003 började sondera och utreda hur en förnyad rektorsutbildning skulle utformas.

2.4 Rektorsutbildningen blir utbildningspolitik Den statliga rektorsutbildningen flyttades ut från Skolverket till sex universitet och högskolor av generaldirektören Ulf P. Lundgren 1993. Motivet var att utbildningen skulle få en anknytning till den forskning och utbildning som bedrevs vid högskolor och universitet. Genom placeringen vid högskolor och universitet skulle akademiska kurser för skolledare kunna skapas – en uppgift som staten fått redan 1986 när utbildningsnivåerna rekryterings-, introduktions- och fördjupningsutbildning samt fortbildning fastställdes av riksdagen.

Lärarutbildningskommittén, och även regeringen och riksdagen, gick vidare i samma riktning. Av propositionen om lärarutbildning45 framgår tydligt att Skolverket bör få i uppdrag att förnya den statliga rektorsutbildningen med relevant högskoleutbildning som bas och att en påbyggnadsutbildning med inriktning mot utbildningsledarskap bör utvecklas. Regeringen följer här Lärarutbildningskom44

45

30

Utbildningsdepartementet (2001). Lärande Ledare; Johansson, O. (2000). Om rektors demokratiska, lärande och kommunikativa ledarskap. I: Lundberg, L. (red.), Görandets lov – Lov att göra, Skrifter från Centrum för skolledarutveckling 2000:1.

Prop. 1999/2000:135.

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

mitténs (LUK:s) förslag som säger att den statliga rektorsutbildningen anordnas som en uppdragsutbildning från Skolverket med högskolor som bas.46 I direktiven till LUK framgick också att regeringen bedömde att det fanns behov av en förändrad skolledarutbildning som skulle vara mer omfattande än den som Statens skolverk bedrivit. I direktiven anförs att staten bör ta ansvar för en utbildning som leder fram till en skolledarexamen.

Lärarutbildningskommittén gjorde bedömningen att rektorsutbildningarna bör kunna infogas i poängsystemet vid högskolorna. Kommittén menar att genom att välja detta förfaringssätt kan styrkan i att alla rektorer får delta i en gemensam nationellt styrd utbildning bibehållas, samtidigt som individernas möjlighet till att utbildningsmässigt meritera sig kan uppnås. Vidare menar kommittén att den utbildartid som ges inom rektorsutbildningens tre år och de uppgifter som utförs bör kunna motsvara 40 poäng, förutsatt att litteraturen examineras enligt högskolans normer. Den tänkta examen benämns skolledarexamen.

Generaldirektören för Skolverket, Mats Ekholm, anförde den 10 oktober 2002 på Haga slott i Enköping, i samband med den statliga rektorsutbildningens 25-årsjubileum, att han umgicks med tankar om att återföra den statliga rektorsutbildningen till den nya Myndigheten för skolutveckling. Mats Ekholm beskrev sina tankar och det arbete han bedrev för att få genomslag för dessa. Han klargjorde att den nya skolutvecklingsmyndigheten skulle bli mycket mindre än det nya Skolverket för tillsyn. Detta menade Mats Ekholm kunde motverkas genom att föra den statliga rektorsutbildningen till den nya myndigheten. Han bekymrade sig speciellt över att Skolverket betalar höga förvaltningsavgifter till universitet och högskolor för att dessa genomför den statliga rektorsutbildningen. Han menade att dessa medel skulle kunna användas bättre av den nya myndigheten. Makten över anslaget var sålunda hans första argument.

Hans andra motiv var att till den nya myndigheten ansluta en lyckad verksamhet som skulle kunna ge stadga åt myndigheten samt att den kompetens och de nätverk som fanns inom rektorsutbildningen skulle behövas i den nya myndigheten.

Mats Ekholm fick under sin tid som generaldirektör inte gehör hos regeringen för förslaget att flytta in rektorsutbildningen till Myndigheten för skolutveckling.

Men för den arbetsgrupp som tillsattes efter utbildningsminister Östros beslut 2005 att se över den statliga rektorsutbildningen kom en av de bärande tankarna i förändringen att vara den som initierades redan under Mats Ekholms tid som generaldirektör: att knyta rektorsutbildarnas kompetens närmare Myndigheten för 46

SOU 1999:63.

31

Skoljur idik

skolutveckling. Denna tanke togs över av de nya utredarna. Myndigheten för skolutveckling fick möjligheten att besluta om huruvida avtalen med de åtta universitet som hade utsetts som anordnare av rektorsutbildningen 2002 skulle förlängas eller avslutas 2007. Myndigheten valde att avsluta avtalen i september 2007. Därefter och fram till och med hösten 2009 har den gamla rektorsutbildningen genomförts som korta uppdrag för att slutföra påbörjade kurser.

Myndigheten för skolutveckling ville dock så tidigt som möjligt få genomslag för sina nya tankar om rektorsutbildningen, och myndigheten gjorde därför en precisering av måldokumentet för den dåvarande rektorsutbildningen. Den skrev 2006-11-20: ”Utbildningens intag av deltagande rektorer under 2007 ska genomföras i linje med nuvarande måldokument – ’Rektor – demokratisk, utmanande ledare’. Följande moment i måldokumentet ska prioriteras: Efter genomgången utbildning ska rektor…

• utifrån demokratiska principer och med hänsyn till individers integritet och lika värde förmå att leda och utveckla skolan samt kunna hävda barns och elevers rätt till den utbildning staten i sina måldokument garanterar • förstå skolans roll i samhället samt kunna arbeta i enlighet med skolväsendets uppdrag, kunna förhålla sig professionellt till de nationella målen för skolan och ha utvecklat en egen målinriktning och egen strategi för handlandet • kunna förklara och argumentera för skolans nationella och kommunala mål samt kunna leda medarbetarnas arbete med tolkning av målen och analys av vilka konsekvenser målen får för verksamheten i den egna skolan och kommunen • förmå att i tal och skrift genom ett dialogiskt förhållningssätt kunna leda och utveckla verksamheten mot bättre måluppfyllelse • tillsammans med medarbetarna kunna använda olika metoder för uppföljning och utvärdering samt utifrån resultaten kunna dra slutsatser om verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov Denna utbildningsomgång är 2-årig med 25 schemalagda dagar plus arbete på hemmaplan där utbildningsmomenten knyts samman med rektors vardagsarbete. Årskostnaden per deltagare får inte överstiga 27 tkr.

Moment med inriktning mot skoljuridik ska ingå i denna utbildning. Följande moment bör belysas från ett samordnat statligt/kommunalt perspektiv: 32

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

• Styrsystemet och dess innebörd: skolans organisation i Sverige, skollagen, skolförordningar, allmänna råd, läroplaner, kommunal skolplan etc.

• Rektors myndighetsutövning och elevens rättssäkerhet: elevens rättigheter, kränkande behandling, betyg och bedömning • Rektors myndighetsutövning och frågor relaterade till offentlighet, sekretess, jämställdhet • Innebörd och konsekvenser av kravet på systematiskt kvalitetsarbete Utbildningen ska även innehålla moment som rör området skolekonomi. Även om dessa frågor normalt – inom rådande styrsystem – betraktas som rent kommunala frågor finns det aspekter av skolans ekonomi som är av nationellt intresse och ingår därför i rektors grundutbildning. Det är kunskapen om hur fördelningsstrategiska överväganden bör vara en del i den helhet där nationella och lokala måldokument finns tillsammans med den lokala uppföljningen och utvärderingen. I utbildningen ska rektor få stöd att i denna helhet utveckla verktyg för att följa resursutvecklingen och resursanvändningen.

Sammanlagt ska momenten med skoljuridisk och skolekonomisk inriktning omfatta minst 5 schemalagda dagar.”

Många av de preciseringar som här gjordes var sådana som utbildningsanordnarna redan hade i sina utbildningar. Det fanns dock variationer över landets åtta utbildningsorter. Tilläggsuppdraget kom främst att innebära ett ökat fokus på skollagstiftning och myndighetsutövning.

Som tidigare nämnts beslutade utbildningsminister Östros under en av sina sista arbetsdagar på Utbildningsdepartementet om en myndighetsutredning av en ny rektorsutbildning. Myndigheten gjorde en snabb utredning och förankrade den i olika grupper. Kontakterna med de åtta utbildningsorterna var bristfälliga och snarast att beteckna som ställningskrig om framtiden där olika uppfattningar om en framtida rektorsutbildning fördes fram.

Det annonserades att den nye skolministern Ibrahim Baylan skulle presentera förslaget från Myndigheten för skolutveckling vid en konferens i mars 2006. Förslaget var förankrat genom att referensgrupper av skolpolitiker och skolledare på olika nivåer hade lämnat synpunkter under utredningens gång. Meningen var att Baylan efter ytterligare en konferens med intressenter skulle fatta beslut före valet.

Baylan kom dock i samband med konferensen i mars 2006 att besluta sig för att förslaget skulle ut på remiss. Hans ställningstagande räddade för tillfället kvar rektorsutbildningen vid universiteten. Remisserna som kom in var i långa stycken mycket

33

Skoljur idik

kritiska till myndighetens förslag. Detta innebar att den socialdemokratiska regeringen sköt på beslutet och ämnade ta beslut om den nya rektorsutbildningen först efter valet 2006. Valutgången blev inte den som socialdemokraterna hade förväntat sig – i stället tog en ny regering över.

Skolan och dess ledning var ett centralt område för den nya alliansregeringen och det kunde utifrån deras svar på remissen om förändrad rektorsutbildning utläsas att även de skulle satsa på att förändra den gamla rektorsutbildningen. En enmansutredare tillsattes och han skrev fram ett förslag till ett nytt rektorsprogram,47 vilket gick ut på remiss och svaren var även denna gång av varierande inriktning och kvalitet. Den mesta kritiken kom från universiteten. Utbildningsdepartementet valde att låta samordningskansliet inom departementet utarbeta det slutliga förslaget.

Förslaget lämnades till regeringen i februari 2008 och ledde till att Myndigheten för skolutveckling fick i uppdrag att utse olika anordnare vid universitet och högskolor, eftersom utbildningen skulle ges på magisternivå med möjlighet att slutföra en magisterutbildning, men det skulle även finnas en möjlighet att koppla utbildningen till en masterutbildning.

Upphandlingsprocessen inleddes i mars 2008. Efter hörande av en skandinavisk expertpanel utsågs i september 2008 universiteten i Umeå, Uppsala, Stockholm, Karlstad och Växjö samt en allians mellan Örebro universitet, Mälardalens och Dalarnas högskolor. Beslutet ogillades av universiteten i Göteborg, Linköping och Lund/Malmö samt Jönköpings högskola. Överklagandena har inneburit att rektorsprogrammet har befunnit sig i vänteläge under domstolsprocessen och inte kunnat starta som planerat ht 2008. I länsrätten vann de överklagande universiteten,48 Skolverket gick vidare och vann i kammarrätten.49 Skolverket försökte i detta läge blidka de överklagande universiteten genom att öppna för möjligheten om ytterligare en upphandling av rektorsprogrammet under hösten 2008.

Dessa tankar meddelades alla universitet och högskolor i ett brev 2009-05-28.

Detta lyckades dock inte, utan samtliga fyra universitet överklagade till Regeringsrätten, som i juli 2009 meddelade att prövningstillstånd inte skulle beviljas.50 Det innebar att vänteläget hävdes och att det nya rektorsprogrammet kom att sättas igång under hösten 2009.

47 48 49 50

34

Ds 2007:34.

Länsrättens i Stockholms län dom 2008-10-08, mål 18389-08.

Kammarrättens i Stockholm dom 2009-05-19, mål 8101-8104-08.

Regeringsrättens dom 2009-07-09, mål 3607-3609-09, 3616-09.

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

2.5 Rektorsprogrammet Den nya utbildningen som fått namnet Rektorsprogrammet innehåller tre kurser om 10 högskolepoäng vardera och ges på avancerad nivå. De tre kurserna kan utgöra 30 hp av 60 hp för en magisterexamen i utbildningsledarskap och är påbyggbar till en masterexamen i samma ämne eller det examensämne som de olika anordnarna väljer.

Rektorsprogrammet omfattar tre kunskapsområden: • Skoljuridik och myndighetsutövning • Mål- och resultatstyrning • Skolledarskap Dessa kunskapsområden är centrala för skolledarskapets praktiska genomförande.

De är starkt relaterade till varandra och rektor måste kunna hantera dem tillsammans då de bildar ett komplext system.

Den kurs som är mest central för denna bok, ”Skoljuridik och myndighetsutövning”, bör behandlas utifrån tre olika perspektiv: ett juridiskt, ett statsvetenskapligt och ett pedagogiskt.

Styrsystemet för skolan som en del i detta kunskapsområde förutsätter förvaltningskunskap. I detta moment ingår som väsentliga inslag lagar och regler, policy och teorier om offentliga organisationers funktionssätt och verksamhet. Olika förhållningssätt till offentlig sektor och de styrsystem som används i den offentliga verksamheten i allmänhet och för skolsektorn i synnerhet behandlas. Här uppmärksammas särskilt de utmaningar som det innebär att i en politiskt styrd hierarkisk organisation inta en chefsposition. Strukturella och kulturella drag, systemförståelse, föränderliga omgivningar, osäkerhet och faktiskt handlande analyseras i relation till rollen som chef och myndighetsperson.

Allmän förvaltningsrätt och speciell förvaltningsrätt, liksom kommunalrätt, arbetsrätt, arbetsmiljörätt och offentlighet och sekretess är väsentliga områden för skoljuridiken. Den offentliga rättens grunddrag behandlas med betoning på grundläggande skolförfattningar, liksom förvaltningslag och kommunallag. Aktuell lagstiftning rörande jämställdhets- och diskrimineringsfrågor beaktas särskilt.

EU-rätten och andra internationella överenskommelser som berör skolans verksamhet ingår även här.

Inom förvaltningsrätten studeras sedan förfarandet i förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar, förvaltningsbesluten, besvärsprocessen, tillsyn, relatio-

35

Skoljur idik

nerna mellan administrativa organ och allmänna domstolar samt statens och kommuns skadeståndsansvar.

Skollagens och andra författningars grundvärderingar och krav på rektor som chef och ledare belyses särskilt. Där ingår den enskildes rättigheter liksom den verksamhets- och myndighetsutövandes ansvar. Elevers och medarbetares rättssäkerhet ägnas särskild uppmärksamhet. I kursen behandlas sedan den offentliga förvaltningens arbetssätt och reglering av övergripande policyskapande beslutsprocesser till konkret ärendehandläggning, särskilt vad gäller rektors myndighetsutövande. Här betonas regelverken kring offentlighet och sekretess.

Förvaltningskunskap och offentlig rätt, tillsammans med arbetsrätt, utgör centrala områden för den som arbetar på chefsnivå inom en kommun. Rektor har inte bara myndighetsutövande som en del i sitt uppdrag. Rektor har även en uppgift som arbetsgivarföreträdare. Denna roll innebär att arbetsrätten kommer i fokus med anställningsavtal och därav följande rättigheter och skyldigheter. Regleringen av den offentliga förvaltningens kvalitets- och resultatansvar och rektors roll för detta belyses.

Förutsättningar för och regleringen av skolans reform- och förändringsarbete berörs då rektor också har ett uppföljnings- och utvärderingsansvar. Förvaltningsrättsliga perspektiv på den offentliga förvaltningens ekonomi och administration ställs i relation till effektiv styrning och ledning. Samspelet mellan visioner, mål, ekonomi, policy, ledning och praktisk ärendehantering är i fokus under detta tema.

Efter utbildningen ska deltagarna kunna självständigt identifiera och analysera juridiska frågeställningar inom offentlig verksamhet i allmänhet och skolan i synnerhet. Det innebär att kunna integrera kunskap om och använda juridikens rättskällor. Det innefattar god förmåga att kritiskt värdera information och kunna använda rättsliga tolknings- och tillämpningsmetoder.

Den studerande ska visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt mot rättssystemet, inbegripet insikter om rättssystemets begränsningar. Den studerande ska kunna visa god förmåga att inom skoljuridikens område på ett självständigt och kritiskt sätt göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga förhållanden. I detta ingår särskilt de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter på myndighetsutövande.

Till sist, den förändring som nu har skett av rektorsutbildningen kommer att leda till en förändrad fokusering och en tydligare chefsroll men med samma uppgift som tidigare. Tanken från statens sida är att rektorsbefattningens fokus ska vara detsamma som tidigare. Av rektorsprogrammets måldokument framgår att rektorsbefattningen förutsätter att rektor kan överblicka de förutsättningar som råder och använda och utveckla dessa så att verkningsfulla pedagogiska processer 36

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

kan bedrivas på skolan. Rektor behöver i arbetet med lärare, annan personal och elever se till att alla har en djup kunskap om målen och att resultaten sammanställs och bedöms. Rektor har att leda skolans inre arbete så att en hög kvalitet både kan bibehållas och utvecklas. Vi kan sålunda anknyta till kapitlets rubrik: Rektor – ett stabilt yrke i ständig förändring.

37

3. Att leda skolan, en politiskt styrd organisation

3.1 Inledning Huvudfokus i denna bok är juridik och regelstyrning. Regelstyrningen manifesteras i olika dokument i form av lagar, förordningar och anvisningar. Denna regelstyrning bör emellertid sättas in i ett sammanhang tillsammans med övriga styrformer som stat och kommun använder för att styra skolan. I detta kapitel behandlas och diskuteras olika styrformers och styrteknikers relevans för rektors ledarskap med särskild tonvikt på den mål- och resultatstyrning som nu är den dominerande styrformen.

Under åtminstone de senaste trettio åren har den statsvetenskapliga forskningen visat att moderna demokratier är svåra att styra. Att genomföra förändringar i samhällslivet tar inte bara tid utan medför oftast också ifrågasättanden av maktutövningen, krångliga debatter och låsta positioner kring olika behov och önskemål i samhällslivet. Trots detta ökar kraven på snabbhet, effektivitet och anpassningsförmåga inom de flesta myndighetsområden i Sverige. På många håll krockar sådana krav med grundläggande rättsstatliga principer, såsom rättssäkerhet, likabehandling och förvaltningsansvar. Sökandet efter hållbara former för styrning, kontroll och ansvarsutkrävande i Sverige framstår i dag som en löpande process snarare än en strävan mot ett tydligt definierat system.1 Styrningen ändrar karaktär. Detta betyder dock inte att den försvinner.

En enkel indelning av de styrformer som står stat och kommun till buds brukar vara att tala om juridisk styrning, ideologisk styrning och ekonomisk styrning. Den juridiska styrningen har att göra med de rättsligt bindande reglerna för en verksamhet, t.ex. skolan, som då har uttryckts i skolans olika styrdokument samt i alla andra rättsligt bindande regler för en verksamhet. Den ideologiska styrningen benämns ibland normativ eller informativ styrning. Vad gäller skolan är det här fråga om att styra innehållet i skolans verksamhet. Skrivningar kring detta återfinns 1

Se t.ex. SOU 2007:75; SOU 2008:118; SOU 2008:119.

39

Skoljur idik

också i styrdokumenten. Skillnaden kan ibland vara hårfin mellan den juridiska styrningen och den ideologiska, då den ideologiska styrformen ibland också bygger på uttryckta regler i skollag och skolförordningar. Vad gäller den ideologiska styrningen så har dessa nya regler hittills sällan haft någon direkt sanktion kopplad till sig. I den nya skollagen (2010:800) ändras emellertid detta så att den statliga Skolinspektionen kan vitesförelägga huvudmannen och vidta andra sanktioner. En sanktionstrappa införs dessutom.

Den ekonomiska styrningen sker genom att resurser ställs till skolans förfogande där kopplingar till skolans olika styrdokument också finns. Anvisade resurser med instruktioner om vad en myndighet ska inrikta sig på innebär styrning. Även lönesystemet kan ses som en form av styrning.

På skolans område har decentralisering sedan länge varit det favoriserade instrumentet för att åstadkomma anpassning och effektivitet i verksamheten. Kommunaliseringen av skolan under 1990-talets första hälft ledde dock inte omedelbart till ökad grad av styrbarhet. Snarare tycks svensk skola under de senaste två decennierna ha hamnat i korstryck mellan å ena sidan olika uppfattningar om principer och förutsättningar för hur verksamheten ska bedrivas och å andra sidan ett större antal samhällsaktörer och intressen med möjligheter att påverka. Eftersom skolan dessutom representerar en samhällsnära aktivitet, i den meningen att det är korta avstånd till elever, föräldrar och olika intressegrupperingar i kommunen samt till media, har det inte blivit lättare för rektor att sortera bland alla de regler, handlingslinjer och konjunkturer som styr. Rektors ansvar för konstruktiv ledning av verksamheten har emellertid ökat.2

Handlingslinjer

Regler

2

40

Jfr kapitel 2 i denna bok.

Ekonomi

3. Att leda skolan, en politi skt st y rd organi s ation

Vid sidan av den styrning som sker genom rättslig reglering eller ekonomi finns således handlingslinjer (policyer) på olika nivåer som utgör en delmängd av de normsystem som styr arbete och utveckling inom skolan. Detta illustreras av Venndiagrammet på föregående sida. Figuren kan av det skälet läsas som en avgränsning gentemot strikt juridiskt och ekonomiskt baserade perspektiv på skolan och som en illustration av den politiska styrningens avgränsning i förhållande till andra styrformer. Vi hämtar kunskap och insikter från statsvetenskapen, där såväl forskningsfältet policyanalys som vidare studier av förvaltningsproblem bildar utgångspunkt för det här kapitlet. Men figuren kan också läsas inkluderande om man ser till de snittytor som bildar delmängder mellan de tre perspektiven. Det är i analytisk mening svårt att helt särskilja de politiska, juridiska och ekonomiska perspektiven från varandra, som framkommer av de exempel som används såväl i detta som i övriga kapitel i boken. Annorlunda uttryckt, verkligheten uppträder sällan i former som motsvarar teoretisk renodling. Däremot är det viktigt att kunna hålla isär de olika perspektiven och utgångspunkterna när enskilda situationer, händelser eller utveckling ska belysas.

Därtill kommer det organisationskulturella perspektivet. Kulturella aspekter utgör i själva verket den fond mot vilken hela figuren kan betraktas, även om vi vill undvika att tillägna dem en specifik plats i vår illustration. När det till exempel gäller hur de olika snittytorna balanseras i en given historisk kontext, det vill säga huruvida man i ett land eller en organisation spontant ger de rättsliga, politiska eller ekonomiska perspektiven företräde i samhällsfrågor, så hänger detta ofta samman med specifika erfarenheter och tolkningar. Det handlar då om allmänt omhuldade uppfattningar om vad som är rätt och vad som är fel i olika situationer även om inga formella regler eller principer går att hänvisa till. Problemet är emellertid att kulturella fenomen är av mycket övergripande, bitvis eterisk karaktär i förhållande till de tre perspektiv vi vill lyfta här. Av det skälet gör vi endast begränsade försök att i det följande fånga denna aspekt.

Kapitlet går utifrån konkreta exempel igenom den grundläggande begreppsbildningen och försöker visa på generella kopplingar till styrningsproblem i offentliga system. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de specifika styrformer som för närvarande dominerar utbildningsområdet, nämligen mål- och resultatstyrning samt kontroll och utvärdering. Här diskuteras särskilt några av de till synes ständigt återkommande dilemman som är förknippade med politisk styrning i demokratiskt präglade organisationsformer.

41

Skoljur idik

3.2 Den politiska styrningens förutsättningar och karaktär Börjar man tala om att rollen som skolledare har en viktig politisk dimension eftersom rektor ingår i en politiskt styrd organisation, så krävs en precisering. Politik i dagligt tal tenderar att vara färgad av medias rapportering, endera om hur de politiska partierna och ledargestalterna ställer sig i den ena eller andra frågan eller avseende hur något enskilt regeringsbeslut påverkar individer och grupper i samhället. Inte sällan får politiken därigenom en negativ prägel och utmålas som något som påverkar ett i övrigt balanserat och väl fungerande samhällsliv i negativ riktning. Att stå för en handlingslinje, en uppsättning normer och föreställningar om hur saker och ting ska vara och som inte har klart eller entydigt stöd i lagar, förordningar eller konsensusbeslut bland lärare och andra anställda i skolorganisationen kan vara jobbigt. Samtidigt är det minst lika jobbigt att inte ha tydliga handlingslinjer att följa när den administrativa olyckan är framme. Arbetet med policy3 har en politisk dimension eftersom det handlar om enandet kring principiella idéer och vägval, såväl i en enskild organisation som i samhället som helhet. Det för emellertid tanken fel att jämställa detta med arbetet inom politiska partier och deras kamp om väljarstöd och uppmärksamhet i media.

I Sverige finns en stark föreställning om att vi har ett system präglat av en styrkedja som utgår från folket i val, via representation i riksdagen till styrning genom den statliga förvaltningen. Den kommunala självstyrelsen utgör också ett vitalt komplement till den nationella demokratin.4 Detta torde hänga samman med den i internationell belysning unika kombination av nationell sammanhållning och framgångsrik politisk styrning som Sverige kunde uppvisa under senare halvan av 1900-talet. För äldre generationer framstår antagligen uttrycket den svenska modellen fortfarande som meningsbärande och betecknande för hur man i ett litet land i Europas utkant kan nå ekonomisk och social framgång genom ett smart utnyttjande av politiska och ekonomiska instrument. I den internationella litteraturen på området har den svenska policyprocessen, dvs. hur man i det politiska systemet åstadkommer nationella handlingslinjer som i sin tur leder till praktiska och legitima förändringsprogram i samhället, sedan länge framhållits som präglad av en unik stil, eller på engelska policy style.5 3

4

5

42

Ordet policy kommer från engelskan och används ofta rakt av i svenska texter. Möjliga översättningar till svenska är handlingslinje eller avsiktsförklaring. I det följande använder vi oss av handlingslinje och policy utbytbart. Policybegreppets kärna är en politiskt fastställd normering, ofta kring ett eller flera långsiktiga mål som t.ex. jämställdhet, hållbarhet, utveckling eller god arbetsmiljö. Jfr Hill, Michael (2007). Policyprocessen, s. 14–17 ff.

Bäck, Henry & Larsson, Torbjörn & Erlingsson, Gissur (2011). Den svenska politiken.

Struktur, processer och resultat.

Richardson, Jeremy (1982). Policy Styles in Western Europe.

3. Att leda skolan, en politi skt st y rd organi s ation

Sveriges unika stil i det politiska beslutsfattandet förknippades också länge med ett specifikt innehåll, där staten antogs kunna ansvara för medborgarnas välfärd mer eller mindre från vaggan till graven. Ett generöst välfärdssystem byggdes upp på basis av höga skatter, och en hög grad av tilltro till expertis och forskning i det offentliga systemet bidrog med vetenskapligt stöd för olika ekonomiska och sociala program. Föreställningen om ett ”folkhem” frammanade bilden av ett land i harmoni med sin politiska ledning eftersom rationalitet och effektivitet var dess bärande värderingar. Inte för inte betraktades Sverige dessutom länge som ett föregångsland inom så kallad social ingenjörskonst, som baserar sig på föreställningen att olika typer av problem i samhällslivet inte bara kan identifieras och ställas upp på ett vetenskapligt korrekt sätt utan även lösas med hjälp av politiska och vetenskapliga instrument i symbios. Vad som gör den svenska policyprocessen under senare halvan av 1900-talet unik i jämförelse med andra länder är inte bara dess ambitiösa innehåll och relativa framgång, utan framför allt dess förmåga att skapa och vidmakthålla politisk konsensus, alltså ett grundläggande samtycke mellan politiska aktörer och medborgare, där andra länder upplevde sönderslitande ideologiska konflikter.6 Redan på 1970-talet kunde emellertid de första svaghetstecknen skönjas. Ekonomiska kriser, internationell konkurrens och arbetslöshet ökade trycket på modellen. Nya politikområden, främst miljöfrågor och genus, började tränga sig in på den traditionella politiska arenan och konkurrera med tillväxttänkandet. Under 1980-talet bröts den politiska stabiliteten bland annat genom uppkomsten av nya politiska partier, men även genom snabba förändringar i befolkningens sammansättning dels som ett resultat av strukturomvandling och accelererande urbanisering, dels genom nya mönster för invandring till landet. Under 1990-talet återkom det ekonomiska kristänkandet, men även själva systemet för nationellt beslutsfattande genomgick radikala förändringar. Den specifika typ av korporatism som präglat svensk politik sedan 1930-talet försvann redan vid ingången av decenniet, och vid dess mitt hade Sverige uppnått medlemskap i EU.7 På det hela taget är det ännu svårt att sia om vilka konsekvenser det sena 1900-talets utveckling haft för den svenska beslutsprocessen. Vad avser statsapparaten så har ett antal utredningar tagit upp frågan om institutionell förändring

6

7

Arter, David (1999). Scandinavian Politics Today; Larsson, Jan (1994). Hemmet vi ärvde.

Om folkhemmet, identiteten och den gemensamma framtiden.

Einhorn, Eric och Logue, John (2003). Modern Welfare States: Scandinavian Politics and Policies in Social Democratic Scandinavia; Thullberg, Per och Östberg, Kjell (red.) (1994, 2005). Den svenska modellen.

43

Skoljur idik

under senare år.8 Den svenska folkstyrelsens ideologiska innehåll tycks vara statt i kraftig förändring. Riksdagars och regeringars legitimitet tycks vila på andra grunder än folkhemska i dag. Den sociala ingenjörskonstens tid synes också vara förbi, både i fråga om hur politiska beslut motiveras och hur de därefter kommuniceras till allmänheten. Det är däremot tveksamt om motsvarande förändring kan konstateras när det gäller själva policyprocessen.9 Fortfarande är föreställningen om en styrkedja som börjar och slutar med folket dominerande. Ekonomiska frågor och ekonomisk styrning står fortlöpande överst på den politiska agendan, både i staten och i kommunerna. Decentralisering av politisk makt tycks också i stor utsträckning kompenseras med ökade inslag av mål-och resultatstyrning från statsmaktens sida. Annorlunda uttryckt, mål och visioner för samhällets utveckling och styrning produceras och övervakas på olika sätt från nationell nivå. Är man i dagens kommunala skola egentligen en del av detta nationella policyflöde? En tanke kan ju vara att man i skolan visserligen jobbar mot nationellt fastställda mål, och att graden av måluppfyllelse sedan utvärderas genom Skolverkets försorg, men att det väl i slutänden ändå är det kommunala huvudmannaskapet som är väsentligt för en lokal skola. Strängt taget, vad har det nationella med vardagen i min skola att göra? Med sådana tankar riskerar emellertid en modern skolledare i Sverige att missa en viktig del av sin strategiska varseblivning. Patrik Hall och Karl Löfgren beskriver ett illustrativt exempel som gäller något så vardagligt som användningen av informationsteknologi (IT).10 I själva verket, menar författarna, uppvisade den nationella satsningen på IT i Skolan (ITiS) 1999–2002 en rad märkliga drag. Å ena sidan fanns ”stor optimism och politisk enighet i Sverige. Det utopiska inslaget i diskursen, som med en mer kritisk blick skulle kunna kallas diffus och motsättningsfylld, har lett till en allmän uppslutning som möjligen förenklats just till följd av det diffusa och mot­sätt­nings­ fyllda.”11 När regeringen lanserade satsningen i budgetpropositionen 1998 var emellertid inte huvudsyftet att satsa på teknik, på hård- och mjukvara och på det fysiska införandet av maskiner för elektronisk datahantering i den svenska skolan.

Snarare var det uttryckliga syftet att genom IT ändra på kunskapssynen, pedagogiken och organiseringen av skolan, alltså en förändring av innehållet i skolundervisningen. Emellertid, skriver Hall & Löfgren, lämnade propositionen en stor lucka 8 9

10

11

44

Se hänvisningar till SOU i inledningen till detta kapitel.

Jfr Hague, Rod et al. (2000). Styrelseskick och politik, s. 501–532; Premfors, Rune m.fl.

(2009). Demokrati och byråkrati, s. 19–80.

Förkortningarna IT och IKT används utbytbart och i varierande grad beroende på vilka källor man läser. Här har vi valt att använda förkortningen IT helt enkelt därför att den används av de författare vi hänvisar till.

Hall, Patrik & Löfgren, Karl (2006). Politisk styrning i praktiken, s. 157.

Skoljuridik ISBN 978-91-47-09893-4 © 2012 Liber AB Förläggare: Carin Laurin Omslag: Fredrik Elvander Omslagsbild: Jupiterimages Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Sättning: Catharina Grahn/ProduGrafia Upplaga 3:1 Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Graphycems, Spanien 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Skoljuridik Vad får rektor berätta för sina kollegor om en elevs hemförhållanden? Är det lämpligt att hålla skolavslutningen i kyrkan? Får rektor besluta att söka igenom en 16-årings elevskåp därför att det går ett rykte om att eleven har drogproblem? Dessa frågor är exempel på några av de praktiska problem som en rektor kan ställas inför i sin arbetsvardag.

Kunskap om vad lag och förordning kräver kan göra det lättare att skilja på vad som ska göras, vad som är etiska frågor och vad skolan har för rättsliga skyldigheter. Denna bok behandlar skoljuridik, det vill säga regler som gäller specifikt för förskolan och skolan, såsom skollagen och de olika skolförordningarna. Den ger också en introduktion till övriga rättsområden som en rektor bör ha åtminstone grundläggande kunskaper om: förvaltningsrätt inklusive offentlighet och sekretess, familjerätt, straffrätt, skadeståndsrätt, upphovsrätt samt viss associationsrätt, arbetsrätt och processrätt.

Boken behandlar även den nu dominerande styrformen för förskolan och skolan – mål- och resultatstyrning – och rektorsrollens utveckling. Slutligen diskuteras de etiska och moraliska dilemman som uppstår i skolan och som rektorer har att hantera.

Den nya tredje upplagan har omarbetats med hänsyn till förändringar i skollagen, läroplaner med mera samt övriga rättsliga förändringar.

Författarna till boken är jurister, statsvetare och pedagoger verksamma vid Umeå universitet.

Best.nr 47-09893-4

Tryck.nr 47-09893-4-00