9789144101132 by Smakprov Media AB

5 mm

FOKUSGRUPPER Fokusgrupper kan definieras som grupper där människor möts för att på ett fokuserat sätt diskutera olika aspekter av ett ämne eller ett tema. Fokusgruppsmetoden ger kunskap som är baserad på kollektiva erfarenheter och på den kollektiva förståelse som växer fram i gruppdiskussionerna.

Dahlin-Ivanoff Holmgren | FOKUSGRUPPER

Synneve Dahlin-Ivanoff (t.v.) är disputerad i geriatrik och professor i arbetsterapi vid sektionen för hälsa och rehabilitering, Göteborgs universitet. Hon forskar om sköra äldre personers aktivitet samt om utvärdering och implementering av hälsofrämjande åtgärder. Kristina Holmgren (t.h.) är docent i folkhälsovetenskap och lektor i arbetsterapi vid sektionen för hälsa och rehabilitering, Göteborgs universitet. Hon forskar om arbetshälsa, sjukfrånvaro och återgång till arbete, med särskilt fokus på tidig identifiering av stress i arbetslivet.

Fokusgrupper Synneve Dahlin- Ivanoff & Kristina Holmgren

Den här boken ger både teoretiska och praktiska perspektiv på fokusgruppsmetoden. I första kapitlet beskrivs de metodologiska kriterier och tillvägagångssätt som metoden kunskapsteoretiskt vilar på. Sedan följer en praktisk genomgång av planering, genomförande och analys av fokusgrupper. Avslutningsvis tar författarna upp metodens styrkor och svagheter.

GREPPBAR METOD är en serie böcker om olika sätt att bedriva forskning. Från forskningsfråga till slutsats. Skrivna av erfarna forskare. För dig som är nyfiken. På nya tillvägagångssätt och gamla beprövade metoder. På nya insikter om samhället och hur man kan göra det komplexa och oöverskådliga greppbart.

Art.nr 38595

studentlitteratur.se

978-91-44-10113-2_01_cover.indd All Pages

2016-11-22 11:13

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38595 ISBN 978-91-44-10113-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: VoodooDot/shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2017

Innehåll Inledning 7 1 Fokusgruppens bakgrund och teoretiska utgångspunkt 13 Bakgrund 13 Definition 16 Kunskapsteoretisk utgångspunkt 16 Kärnkomponenter 18 Utgångspunkt och synsätt i relation till individuella intervjuer 28 Användning av fokusgrupper 30 2 Planering, genomförande och analys av fokusgrupper 39 Motiv och syfte 39 Studieprotokoll 40 Formulering av nyckelfrågor 41 Gruppledarens funktion 46 Fokusgruppssammansättning 52 Genomförande av fokusgrupper 61 Etiska aspekter 69 Analys av fokusgruppsdiskussioner 70 3 Reflektion över metoden 77 Att säkerställa kvalitet inom fokusgruppsforskning 77 Tillförlitlighet 81 Avslutning 83 Referenser 85 Sakregister 89

Inledning Det har getts ut få svenska böcker om fokusgruppsmetoden, trots dess unika bidrag till det metodologiska fältet och den ökande användningen inom flera vetenskapsområden. Det är också en metod som ibland kan bli styvmoderligt behandlad i förhållande till andra kvalitativa metoder. För att få en bättre bild av metoden är det viktigt att förstå vilken typ av kunskap fokusgruppsmetoden är tänkt att generera. Den empiriska forskning som använder fokusgruppsmetoden ger filosofiskt skilda bilder som ibland står för ett kvantitativt positivistiskt synsätt och ibland ett kvalitativt synsätt mer utgående från den hermeneutiska traditionen. De symboliserar två olika perspektiv. Det kvantitativa positivistiska synsättet står för det objektiva, som utgår från att värdera fakta genom att observera, mäta, kvantifiera och utifrån detta dra logiska slutsatser. Det kvalitativa synsättet, som växt fram ur hermeneutiken, står för tolkning och förståelse. Här söks inga sanningar i termer av orsak–verkan-samband; i stället söks förståelse för erfarenheter och fenomen. Vår avsikt med denna bok är att föra fram och tydliggöra att fokusgruppsdiskussioner bör betraktas som en specifik forsknings metod med egna metodologiska kriterier och forskningsförfaranden som har mer gemensamt med den hermeneutiska traditionen än med den positivistiska. Författandet av boken är baserat på många års erfarenhet av att arbeta med fokusgrupper och de utmaningar det inneburit. Precis som andra kvalitativa metoder fungerar fokusgruppsmetoden om den används baserat på de metodologiska kriterier och forskningsförfaranden som den kunskapsteoretiskt vilar på. För att illustrera i vilka sammanhang och på vilket sätt fokusgruppsmetoden kan användas kommer vi att redogöra för flera studier från olika forskningsdiscipliner, bland annat utifrån humanistiskt, samhällsvetenskapligt och vårdvetenskapligt perspektiv. Dessutom beskrivs hur fokusgruppsmetoden används vid marknadsföringsundersökningar.

I nl e dning

Vi börjar dock med att exemplifiera metoden i två studier som fått uppmärksamhet och som på olika sätt bidragit till kunskap inom respektive forskningsområde.

Två fokusgruppsstudier Det första exemplet (Wångblad m.fl. 2009) är en fokusgruppsstudie som beskriver hur undersköterskor vid tre olika demensboenden i Väst sverige upplever tunga förflyttningar på sin arbetsplats och vad de gör för att minska den fysiska ansträngningen. Vid demens försämras inte bara minnet och andra kognitiva funktioner utan även motoriska funktioner, som balansen och förmågan att gå. I diskussionerna mellan under sköterskorna kom det fram att det varken är de boendes kroppsvikt eller hjälpmedlen som avgör hur tungt arbetet blir för undersköterskor inom demensvården. Framför allt är det i stället kommunikationsproblem och missförstånd som gör förflyttningarna tyngre. När en person inte klarar av att tolka signalerna från omgivningen eller inte minns vad det är han eller hon ska göra resulterar det i rädsla, förvirring och motstånd. Genom att förklara med andra ord och medvetet använda kroppsspråk kan personalen lyckas undvika kommunikationsproblemen, och då blir också förflyttningen mycket lättare. Detta exemplifieras i nedanstående citat (D = deltagare). D1

En del som är … Om du ser dem som personer, så tänker du: hur kan det vara så svårt? Det är hur du trodde innan, kanske.

Ja, det är som du säger, en liten gammal dam kan vara den tyngsta av dem alla, medan en lång man i en rullstol är inte alls fysiskt tungt på det sättet.

Det har lite att göra med det faktum att det kanske inte är så lätt att nå dem hela tiden. Vi är inte alltid överens om vad som ska göras eller kanske inte göras, bara att de inte förstår, inte begriper vad vi ska göra, stå upp eller sitta ner, eller …

I nl e dning

Resultaten fick mycket uppmärksamhet och publicerades bland annat via Reuters, vilket gjorde att nyheten spreds över hela världen. Det andra exemplet (Holmgren & Dahlin-Ivanoff 2004) är en fokusgruppsstudie om hur kvinnor som är sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress uppfattar och beskriver möjligheter och hinder för arbetsåtergång. I diskussionerna framkom en komplex process där både arbetsmiljöns resurser och hinder och personens egen kapacitet visade sig påverka möjligheterna att återgå i arbete, men att det framför allt var interaktionen mellan arbetet och personen som var avgörande. I diskussionen mellan kvinnorna blev det uppenbart att processen för återgång i arbete hade tagit sin början redan långt innan kvinnorna blev sjukskrivna. Vägen till att bli sjukskriven var med andra ord avgörande för möjligheten att senare kunna återgå i arbete. De faktorer på arbetet som hade en negativ inverkan före utmattningen och som senare var olösta, till exempel fortsatt hög arbetsbelastning, otydlig organisation och olösta konflikter, utgjorde senare hinder för arbetsåtergång. I diskussionen framkom att kvinnorna såg sig själva som ansvarstagande personer med höga ambitioner och prestationskrav och att dessa egenskaper i kombination med ett pressande arbete och dålig arbetsmiljö ledde fram till utmattning och sjukskrivning. Det intressanta var att de egenskaper som enligt kvinnorna orsakade utmattning och sjukfrånvaro sedan var de som utgjorde en viktig del i att återta kontrollen över sin vardag och vara delaktig i sin egen rehabilitering (G = gruppledare). D2

Alltså, för det första då att vara medveten om läget på något sätt. Att så här är det och så här yttrar det sig och det här och det här händer, och det kan bero på då … Att man på något sätt kan intellektualisera vad det handlar om. Men sen tror jag också att kunna kommunicera om det …

Mmm …

… är det viktigaste. Och kan inte andra lyssna … På något sätt så kan jag ju inte göra mer då. Då får jag ju gilla

I nl e dning

läget. Antingen så går jag tillbaka till den arbetsgivaren då eller också så säger jag att morsning, korsning och good bye, för det går inte att kommunicera med dem. Men … Nej, jag tror att det är det. Pratet. G

Mmm …

Och att återta sin … (skratt) sin tro på sig själv, om man nu har förlorat den, för det kände jag många gånger … Eller i alla fall kände jag så att jag visste inte vad jag var kapabel till över huvud taget, att jag ingenting viktigt kunde uträtta. Och att våga … Nu ska vi se … Delge sin chef detta och säga det att jag vet att jag är bra på dom här och dom här sakerna. Och jag vet att ni har nytta av mig. Nu gör vi det bästa för att jag ska kunna komma tillbaka …

Genom livliga och öppna diskussioner mellan kvinnor som delade liknande erfarenheter växte det fram en sammansatt bild där flera olika dimensioner samspelade med både dåtid, nutid och framtid. Studien fick uppmärksamhet när den publicerades i början på 2000-talet, då sjukfrånvaron låg på topp i Sverige och utmattning på grund av stress blev allmänt känt genom omfattande medierapportering. Båda exemplen (Wångblad m.fl. 2009 och Holmgren & DahlinIvanoff 2004) belyser att fokusgruppsmetoden, inom olika områden, möjliggör utveckling av ny kunskap och en fördjupad förståelse som inte alltid är förväntad. Interaktionen innebär att gruppdeltagarna ställer frågor till varandra, fördjupar infallsvinklarna och ifrågasätter varandra. Deltagarna deltar aktivt i att få fram ny kunskap genom att fungera som motorer i diskussionerna. Genom att delge sina egna gedigna kunskaper och erfarenheter blir de medaktörer i att driva forskningsfrågorna vidare och bidrar till att ny kunskap kommer fram. Både undersköterskor och sjukskrivna kvinnor representerar grupper som har liten makt i samhället och sällan kommer till tals. Att människor som representerar grupper med litet utrymme i samhället blir lyssnade på och ges

I nl e dning

möjlighet att i grupp diskutera för dem väsentliga frågor möjliggör ny kunskapsbildning.

Benämning och begrepp Fokusgruppsmetoden används numera inom i princip alla discipliner, och intresset för att använda metoden har ökat bland forskare som representerar vitt skilda forskningsområden. Områden där metoden har blivit vanlig och verkligen bidragit till fördjupade perspektiv är forskning kring genus och klass (Johansson & Klinth 2008, Landstedt m.fl. 2009, Madriz 2000). Wilkinson (1998, 1999) hävdar att fokusgrupper är av särskilt värde för att utveckla feministisk forskning. Genom metodens interaktiva tillvägagångssätt och fokus på kontexten skapas ny och värdefull kunskap. Fokusgruppsintervju och fokusgruppsdiskussion används ofta som synonymer till fokusgruppsmetod. Men det finns skäl att fundera över användningen av begreppen. Ordet fokusgruppsintervju för tankarna till att forskaren intervjuar deltagarna i gruppen och att det är ett antal frågor som man vill ha svar på. Begreppet fokusgruppsdiskussion fokuserar däremot på det som är det centrala i metoden, det vill säga interaktionen mellan deltagarna. Inom fokusgruppsmetoden används alltid gruppinteraktionen som forskningsdata, vilket inte alltid är fallet med gruppintervjuer. Det som skiljer gruppintervju och fokusgruppsdiskussion åt är graden av interaktion och gruppledarmedverkan. Delphi-metoden är ett exempel på en typ av gruppintervju som har låg grad av interaktion och gruppledarmedverkan, till skillnad från fokusgruppsmetoden. Vi kommer i denna bok att använda benämningarna fokusgruppsdiskussion och fokusgruppsmetod när vi skriver om metoden. Fokusgruppsmetodens grundläggande antagande är att data är baserade på en kollektiv förståelse av deltagarnas erfarenheter, och det bör spegla sig i planering, genomförande och analys av fokusgrupperna. Som författare har vi haft som intention att läsaren ska se hur detta kunskapsteoretiska synsätt genomsyrar alla kapitel.

I nl e dning

Bokens disposition Den här boken handlar om både teoretiska och praktiska perspektiv på fokusgruppsmetoden. Boken består av tre kapitel. I det första kapitlet beskrivs fokusgrupper som metod och dess teoretiska utgångspunkt. Syftet med kapitlet är att introducera fokusgruppsmetoden och skapa förståelse för de kärnkomponenter som metoden bygger på och hur de kan förstås. I det andra kapitlet beskrivs planering, genomförande och analys av fokusgrupper. Syftet är att presentera de redskap som behövs för att kunna använda metoden på ett så bra och genomtänkt sätt som möjligt. I det tredje och sista kapitlet beskrivs styrkor och svagheter hos metoden. Syftet är således att utifrån ett kritiskt perspektiv reflektera över metoden. Över lag har vi i boken eftersträvat att relatera till studier som exemplifierar och illustrerar metodens styrkor och svagheter. För att kunna föra en fördjupad diskussion om metoden har vi framför allt använt egna studier, även om vi också i de fall det varit möjligt använt exempel från andra studier. Vi vill rikta ett djupt och innerligt tack till alla personer som deltagit i fokusgrupperna och den kunskap om metoden de bidragit till. Dessutom vill vi gärna tacka för alla givande diskussioner med forskarkollegor och doktorander som delgett sina erfarenheter och upplevelser av att använda fokusgruppsmetoden.

5 mm

Dahlin-Ivanoff Holmgren | FOKUSGRUPPER

Fokusgrupper Synneve Dahlin- Ivanoff & Kristina Holmgren

Art.nr 38595

studentlitteratur.se

978-91-44-10113-2_01_cover.indd All Pages

2016-11-22 11:13