9789144076584 by Smakprov Media AB

Sølvi Lillejord Terje Manger Thomas Nordahl

Sølvi Lillejord är fil.dr och professor i pedagogik vid Universitetet i Bergen. Terje Manger är fil.dr och professor i pedagogisk psykologi vid Universitetet i Bergen. Thomas Nordahl är dr.polit och professor i pedagogik vid Högskolan i Hedmark.

LIVET I SKOLAN 2 Grundbok i pedagogik och elevkunskap: Lärarprofessionalitet Livet i skolan 2 är den andra av två grundböcker inom området pedagogik och elevkunskap.

| LIVET I SKOLAN 2

I den första boken, Livet i skolan 1, ger författarna en introduktion till centrala teorier om lärande, förmåga och utveckling. I den andra boken, Livet i skolan 2, behandlas lärande, förmåga och utveckling. I bok nummer två tar författarna också upp området lärares lärande, utveckling och hur lärare kan utveckla sig genom sitt eget arbete tillsammans med kolleger. Den grundläggande idén för boken är att ämnet pedagogik och elevkunskap ska vara praktiknära och forskningsbaserat. De båda böckerna tillsammans presenterar en bred förståelse för hur lärare på bästa sätt kan tillrättalägga elevernas lärande och hur de ska möta elevers sociala problem och andra förhållanden som hämmar lärande. Inte minst ska ämnet utgöra grunden för lärarnas förmåga att leda elevernas lärprocesser och förstå att samarbeta – både inom skolan och med alla skolans samarbetspartners.

LIVET I SKOLAN

Grundbok i pedagogik och elevkunskap: Lärarprofessionalitet

Art.nr 35827

Sølvi Lillejord Terje Manger Thomas Nordahl www.studentlitteratur.se

978-91-44-.07658-4_01_cover.indd 1

2013-11-18 13.42

Originalets titel: Livet i skolen 2 – Grunnbok i pedagogikk og elevkunnskap: Lærerprofesjonalitet © Fagbokforlaget Vigmostad & Bjørke AS, Bergen, 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35827 ISBN 978-91-44-07658-4 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Sofie Wahlberg Sakgranskning: Mats Ekholm Fotografier kapitelinledning 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9: Martine Castoriano Fotografi kapitelinledning 3: Scanpix/Erik G. Svensson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Pozkal, Poland 2013

978-91-44-07658-4_01_book.indd 2

2013-11-12 12:57

INNEHÅLL

Förord 7 K apitel 1

Att bli lärare 11

Introduktion till boken 12 Att vara lärare – förr och nu 12 Profession och yrkeskunskap 16 Profession, professionalitet och ett professionellt förhållningssätt 18 Syftet med boken 27 Litteratur 27 K apitel 2

En skola för alla 31

Likvärdig undervisning och individualisering 32 Två olika tillämpningar av individualiserad undervisning 32 Förhållandet mellan individualisering och gemenskap i skolan 35 Hur individualiserad undervisning kan förbättras 45 Några avslutande kommentarer 48 Litteratur 49 K apitel 3

Samverkan, kommunikation och engagemang 53

Undervisning och inlärning 54 Olika sätt att undervisa 54 Sambandet mellan undervisning och inlärning 58 Vad är undervisning? 61 Grundläggande principer för undervisning 66 Elevernas emotionella upplevelser i undervisningen 73 Lärarens kunskapsgrund och valmöjligheter i undervisningen 75 Litteratur 80

978-91-44-07658-4_01_book.indd 3

2013-11-12 12:57

K apitel 4

Jämnårigas betydelse 85

Social inlärning i skolan 86 Skolans ansvar 86 Social kompetens 88 Mobbning 91 Sociala relationer och vänskap 97 Utfrysning, ensamhet och social isolering 101 Självuppfattning och självvärde 105 Några avslutande kommentarer 111 Litteratur 112 K apitel 5

Läraren och eleven 117

Sociala och skolmässiga relationer mellan lärare och elev 118 Allmänt om relationer mellan vuxna och barn 118 Betydelsen av relationen mellan lärare och elev 122 Lärarens etablering av relationer till eleverna 129 Etablering av relationer 134 Hur man främjar positiva lärar- och elevrelationer 137 Några slutkommentarer 144 Litteratur 145 K apitel 6

Ledarskap och inlärning i skolan 151

Ledarskapet i skolan – några utvecklingssteg 152 Skolan som löst kopplat system – en kort historisk tillbakablick 153 Ledarens ansvar för skolresultaten 158 En systemutmaning 161 Skolledarens ansvar för det pedagogiska arbetet vid skolan 164 Litteratur 167 K apitel 7

Lärarens ledarskap 171

Att leda undervisning 172 Lärarauktoritet 182 Praktiskt ledarskap av klasser och undervisningsförlopp 186 Hantering av konflikter 192 Några slutkommentarer 193 Litteratur 194

978-91-44-07658-4_01_book.indd 4

2013-11-12 12:57

K apitel 8

Den professionelle läraren i möte med andra 197

Samarbete internt och externt 198 Delat ansvar för den professionella kvaliteten 198 Samarbetet mellan hem och skola 203 Samarbete med skolans yttre stödsystem 212 Litteratur 213 K apitel 9

Att utvecklas som lärare 217

Yrkesutveckling och lärarkompetens 218 Forsknings- och erfarenhetsbaserad undervisning 224 En verksamhetsnära yrkesutövning i kollegial gemenskap 226 Några slutkommentarer 228 Litteratur 230

Person- och sakregister 233

978-91-44-07658-4_01_book.indd 5

2013-11-12 12:57

978-91-44-07658-4_01_book.indd 6

2013-11-12 12:57

FÖRORD

Denna bok är den andra av två grundböcker i pedagogik och elevkunskap. Livet i skolan 1 och Livet i skolan 2 är främst skrivna för lärarutbildningen på högskolor och universitet, men böckerna är också till stor nytta för yrkesa ktiva lärare och skolchefer. Därför ligger fokus på att pedagogik och elevkunskap ska vara utbildningens viktigaste redskap för utveckling av förmåga till kritisk reflektion och förnyelse av den egna verksamheten för lärarstudenter, lärare och dem som utbildar lärare. I Livet i skolan 1 presenterades centrala teorier om inlärning, bemästrande och utveckling. Tillsammans ger teorierna en bred förståelse för hur lärare kan ge eleverna de bästa förutsättningarna för att lära sig. I Livet i skolan 2 flyttas fokus till att också läraren ska lära och utvecklas genom sin yrkes utövning. Därför är yrkesperspektivet dominerande i ämnet pedagogik och elevkunskap. Lärare ska använda sin speciella ämnes- och yrkeskompetens till att arbeta på sätt som säkerställer att eleverna lär sig grundläggande färdigheter, och de ska veta hur de ska bemöta elevernas sociala problem och andra förhållanden som hämmar inlärningen. De ska dessutom bidra till att upprätthålla kvaliteten på sitt eget och yrkesgruppens arbete och följa yrkesgruppens yrkesetiska riktlinjer. Inte minst ska pedagogik och elevkunskap utgöra grunden för lärarnas förmåga att leda elevens inlärningsprocesser och förstå betydelsen av samarbete – både inåt i skolan och utåt, med alla skolans samarbetspartner. Livet i skolan 1 och Livet i skolan 2 är skrivna så att de kompletterar varandra, oberoende av i vilken ordning de läses. Många tycker säkert att det är naturligt att börja med den första boken. De teoretiska perspektiven presenteras därmed först, och illustreras i den andra boken med praktiska exempel och problemställningar från yrkesutövningen i skolan. Avsikten är att ge läsaren en teoretisk ram för de praktiska temana och problemställningarna. Behållningen kan emellertid vara lika stor om böckerna läses i omvänd ordning. Andra bokens centrala teman från skolans vardag går igen i de teoretiska perspektiven i första boken. Detta är naturligt eftersom lärarens

978-91-44-07658-4_01_book.indd 7

2013-11-12 12:57

Förord

yrkeskunskap består av både teoretisk kunskap och praktisk, erfarenhetsbaserad, kunskap. Båda dessa kunskapskällor är nödvändiga och viktiga i lärarens yrkesutövning. I Livet i skolan 2 dras flera paralleller till teorier i den första boken. Förhoppningsvis kommer böckerna att hjälpa lärarstudenter, lärare och skolledare att planera, organisera, genomföra och utvärdera undervisningen på ett sådant sätt att det främjar elevernas inlärning. Vissa kapitel har skrivits av flera författare, andra kapitel har en författare ensam ansvarat för, detta framgår av innehållsförteckningen. Boken är ett resultat av gemensam planering och många diskussioner, genomläsningar och kommentarer av varandras bidrag. Bokens författare delar därför ansvaret för innehållet i såväl denna bok som i Livet i skolan 1. Vi vill tacka Fagbokforlaget, som valde att satsa på detta projekt, förlagets rådgivare som har följt projektet nära och redaktionschef Trond Soldal, som har koordinerat arbetet med denna bok. Vi vill också tacka Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening, som beviljat stipendium till bokens författare. Kollegorna vid Universitetet i Bergen och Högskolan i Hedmark har läst och kommenterat delar av manuskriptet, vilket vi är väldigt tacksamma för. Bergen och Hamar, april 2010 Sølvi Lillejord Terje Manger Thomas Nordahl

978-91-44-07658-4_01_book.indd 8

2013-11-12 12:57

3 Samverkan, kommunikation och engagemang

978-91-44-07658-4_01_book.indd 53

2013-11-12 12:57

3 Samverkan, kommunikation och engagemang

Undervisning och inlärning Lärarens undervisning ska underlätta elevens inlärning. Undervisning måste därför förstås som intentionella aktiviteter som utförs av läraren med avsikten att eleverna ska lära. Undervisningen bör därför vara målinriktad och planerad. God undervisning är emellertid inte en envägsprocess, något som ska levereras från läraren till eleven. Undervisning är först och främst interaktion och kommunikation mellan elev och lärare, både på det verbala och det icke-verbala planet. Ett tydligt mål med undervisningen är att den ska engagera eleverna och ge dem lust att lära mer. Det är när du som lärare upplever att eleverna är genuint engagerade i undervisningen, som du verkligen känner att du lyckas. Undervisning som kommunikation och interaktion mellan elever och lärare sker hela tiden i skolan. Eftersom denna interaktion pågår regelbundet och under lång tid, bidrar den till att skapa en miljö eller ett system som både elever och lärare skapar och samtidigt måste förhålla sig till. Denna miljö består av relationer, värderingar, regler och uppfattningar som utgörs av och påverkar alla pågående aktiviteter i form av undervisning, beteende och inlärning. Pedagogiska institutioner ska se till inlärning hos barn och ungdomar. Därför måste undervisning som verksamhetsform få stor uppmärksamhet både i lärarutbildningen och i skolan. Inlärningsmiljön har också ett tydligt samband med både lärarens undervisning och elevernas sociala och skolmässiga inlärning. Lärare framstår och undervisar också på olika sätt i olika klasser eftersom inlärningsmiljöerna är olika, och elevernas inlärning ändras ofta när de kommer in i en annan inlärningsmiljö. Undervisning måste därför förstås utifrån den inlärningsmiljö som den genomförs inom. Detta kapitel ska handla om förutsättningar för inlärning och grundläggande principer för undervisning. Det finns emellertid inte ett bestämt undervisningssätt som garanterar en god inlärning hos eleverna. Vilken undervisning som ger god inlärning varierar med ämnet, elevernas förutsättningar och inte minst med hur läraren framstår och genomför undervisningen.

Olika sätt att undervisa Det finns en lång tradition för att närma sig undervisningen genom de pedagogiska ämnesområdena didaktik och läroplansteori (Gundem, 1998; Klafki, 1996; Goodlad, 1979; Engelsen, 1990). Både didaktik och läroplansteori är omfattande kunskapsfält inom pedagogiken, som ger en god förståelse av olika förhållanden som angår och påverkar undervisning.

978-91-44-07658-4_01_book.indd 54

2013-11-12 12:57

3 Samverkan, kommunikation och engagemang

Didaktik Undervisning är självklart en väldigt central del av all pedagogisk aktivitet och representerar den praktiska sidan av pedagogikfältet. Genom undervisningen, det vill säga planering, genomförande och uppföljning av undervisningsaktiviteter, ska elever påverkas så att de lär sig det som förväntas av dem i läroplanen. Detta är emellertid inte helt enkelt. Undervisning är en verksamhet som utgörs av en stor komplexitet (Rasmussen, 2004). För att fånga lite av denna komplexitet har man utvecklat flera ansatser till förståelse för undervisning som en samhällsuppgift och de mer praktiska sidorna av undervisningen, som är planering, genomförande och efterarbete. Begreppet didaktik kommer från grekiskan och betyder undervisningskonst (Gundem 1998). Didaktik hanterar frågor om undervisningens vad, hur, varför, för vem och när. Denna typ av frågor är viktiga att kunna svara på i planeringen och genomförandet av undervisningen. Sammanfattat kan man säga att didaktik handlar om: • Varför undervisar man (målet med undervisningen)?

• Vad ska man undervisa och lära ut (innehållet i undervisningen)? • Hur ska man undervisa (arbetssätt och metoder)?

Genom dessa frågor pekar man också direkt på de centrala didaktiska begrepp som alla lärare ska hantera. Mål, innehåll och arbetssätt som varför, vad och hur står centralt i all undervisning. På så sätt framstår didaktik både som teori om undervisning och som anvisningar för undervisning. Didaktik som begrepp omfattar både allmän didaktik, det vill säga generella didaktiska tillämpningar, och den del av undervisningen som är direkt relevant för ämnena, alltså ämnesdidaktik. Medan den allmänna didaktiken är en del av pedagogiken, hänger ämnesdidaktiska frågor samman med vad som är centrala mål, innehåll och arbetssätt i det specifika ämnet. Därför har vi också till exempel svenskämnets didaktik, matematikdidaktik eller samhällsdidaktik där det karaktäristiska med undervisningen i det enskilda ämnet på olika klassnivåer tydligt kommer till uttryck. I ämnesdidaktiken är de fackliga innehållselementen viktiga, men även en rad specifika metoder inom undervisningen i de olika ämnena. Både i allmän didaktik och ämnesdidaktik är det viktigt att kunna förhålla sig till flera didaktiska kategorier samtidigt i planeringen och genomförandet av undervisningen. Mål, innehåll, metoder och bedömningsformer bör stå i ett visst förhållande till varandra, samtidigt som det är viktigt att reflektera över vilka didaktiska kategorier som planeringsarbetet måste ta

978-91-44-07658-4_01_book.indd 55

2013-11-12 12:57

3 Samverkan, kommunikation och engagemang

hänsyn till. I nedanstående modell illustreras sammanhanget mellan de olika didaktiska kategorierna. När vi väljer ett mål för undervisningen, så får det konsekvenser för både innehåll, arbetssätt och bedömning, samtidigt som det är nödvändigt att ta hänsyn till elevens förutsättningar och skolans ramfaktorer. Modellen är utvecklad av Bjørndal och Lieberg (1975) och kallas didaktiskt relationstänkande. Elevförutsättningar

Bedömning

Mål

Innehåll

Ramar

Arbetssätt Figur 3.1 Didaktiskt relationstänkande (Bjørndal & Lieberg 1975).

Denna modell kan användas såväl i planering och genomförande som bedömning av undervisning och inlärningssituationer. Didaktiskt relationstänkande understryker betydelsen av att undervisningen betraktas som en helhet där de enskilda elementen står i ett ömsesidigt beroendeförhållande till varandra. Det innebär att man måste välja arbetssätt som passar undervisningens innehåll och de mål som existerar för undervisningen. Arbetssätten och bedömningsformerna måste anpassas till elevernas förutsättningar och de ramar som undervisningen sker inom. Ett exempel på ramar för undervisningen är skolans eller klassens/gruppens storlek. 56

Läroplansteori och undervisning En annan tillämpning av undervisningen och den komplexitet som undervisningen uttrycker, hittar vi inom läroplansteori. Läroplansteori omfattar både det planerade innehållet i skolan och den realiserade undervisningen och alla de förhållanden som berör verksamheten. Denna teori ger oss möjligheter att ställa frågor om och problematisera det som sker i skolan och de resultat som uppnås. Centrala frågor är: Vad kännetecknar undervisningen och de © S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-07658-4_01_book.indd 56

2013-11-12 12:57

3 Samverkan, kommunikation och engagemang

förhållanden som berör undervisningen, och vilka sammanhang finns det mellan dessa förutsättningar och de erfarenheter som eleverna får i skolan och de handlingar de utövar? Fördelen med en läroplansteoretisk tillämpning av undervisningen är att det ger goda möjligheter att förstå alla de förhållanden som berör både planering och genomförande av undervisning. Här kan ramfaktorer som skolbyggnader, resurser och liknande ses i samband med den faktiska under visningen och lärarens egna uppfattningar av vad som är centralt i undervisning. Kulturen i den enskilda skolan kan också bedömas mot det som faktiskt sker i verksamheten. Inte minst ger det också goda möjligheter att bedöma elevernas erfarenheter av den faktiska undervisningen. Det innebär att elevernas erfarenheter i och utanför skolan kan inkluderas, både i planeringen och genomförandet av undervisningen. Vidare kan också elevernas faktiska utbyte av inlärningen från undervisningen få konsekvenser för den vidare undervisningen. Denna läroplansorienterade tillämpning av undervisning aktualiserar också begreppet den dolda läroplanen. Med den dolda läroplanen flyttar man fokus till de erfarenheter elever får av undervisningen som inte har varit planerad (Pinar m.fl., 1995). Detta kan både vara avsiktliga och oavsiktliga eller oönskade erfarenheter. En auktoritär undervisning kan till exempel lätt framhäva och värdesätta disciplin och ordning hos eleverna samtidigt som den hämmar självständighet och självhävdelse (Eisner, 1979). Vissa former av undervisning kan också bidra till vantrivsel, otrygghet, lågt bemästrande och problembeteende (Nordahl, 2000). Den dolda läroplanen är direkt knuten till den faktiska undervisning som sker i skolan, och den kan ha minst lika stor betydelse för elevernas erfarenheter som den officiella och formellt vedertagna läroplanen. En tillämpning av undervisningen utifrån läroplansteori ger en förståelse för att det finns en rad förhållanden som griper in i både den planerade och genomförda undervisningen och de erfarenheter eleverna får i skolan. Detta kan bland annat användas för att bedöma i vilken grad undervisningen i skolan bidrar till att reproducera sociala skillnader och olikheter i samhället. Det representerar en mer kritisk tillämpning av undervisning än vad en mer allmänt didaktisk tillämpning traditionellt har gjort. Inom en mer kritisk förståelse av undervisningen läggs stor vikt vid att skolan inte är politiskt neutral, utan tvärtom spelar en viktig roll genom den makt och möjlighet till inflytande skolan har på eleverna. Här betonar man att skolan och undervisningen tycks vara bättre anpassad till vissa elevgrupper än andra. Till exempel går det bättre för flickor än för pojkar inom en rad områden i skolan, och barn till högutbildade föräldrar gör mycket bättre

978-91-44-07658-4_01_book.indd 57

2013-11-12 12:57

3 Samverkan, kommunikation och engagemang

ifrån sig än barn till lågutbildade föräldrar. Inom läroplansteorin betraktas dessa skillnader mer som ett uttryck för brister i undervisningen än som ett uttryck för faktiska individuella skillnader. Det är i den faktiska undervisningen som varje lärare utövar i skolan, som dessa skillnader mellan elevgrupper realiseras. Därför är det nödvändigt att den enskilde läraren har ett kritiskt perspektiv på undervisningen: Favoriseras vissa elever i min undervisning? En favorisering av vissa grupper eller typer av elever kan ske både medvetet och omedvetet, och det är viktigt att kunna reflektera tillsammans med andra lärare över denna typ av frågor kring sin egen undervisning. Är det så att kunskap i teoretiska ämnen värde sätts mer än praktiska färdigheter, att läsning av böcker anses viktigare än användning av ny informationsteknologi, att kunskap om klassisk musik är viktigare än kunskap om dagsaktuell populärmusik, eller att du som lärare har högre förväntningar på barn till föräldrar med hög social och kulturell status (Bourdieu & Passeron, 1990)? Undervisning handlar därför inte bara om att planera och genomföra. Det handlar också om en kontinuerlig bedömning av de erfarenheter olika elever får av den undervisning som genomförs, och om den undervisning som ges är i linje med det som hade planerats. Inom denna förståelse för undervisning betraktas inte eleverna som passiva objekt som utsätts för omgivningens påverkan. De är inte underordnade strukturerna. Tvärtemot betraktas eleverna som aktörer som både påverkas och kan påverka undervisningen (Aronowitz & Giroux, 1993). Deras handlingar kan både innebära en anpassning till och ett motstånd mot undervisningen. Motstånd mot undervisningen visas genom att inte följa med, vara bråkig och orolig eller att ibland inte ens dyka upp (se Livet i skolan 1, kapitel 3). Lärare blir, vare sig de vill eller inte, påverkade av de handlingar som eleverna utför i undervisningen, något som lätt kan leda till att lärare framstår olika i olika undervisningssituationer med olika elever.

Sambandet mellan undervisning och inlärning

I rapporten från PISA-undersökningen pekas det på vissa samband mellan det pedagogiska arbetet som sker i skolan, och utbytet av inlärning hos elever. (Kjærnslie m.fl., 2007). I rapporten definieras en god skola som en skola som når högre än man skulle förvänta sig utifrån elevens hemmiljö. Bra skolor kännetecknas av positiva elev–elev-relationer, god arbetsmiljö i klassen och lärare som bedriver en stöttande undervisning. I bra skolor förmedlar lärarna tydliga förväntningar om vad eleverna ska lära sig och eleverna är motiverade att följa med.

978-91-44-07658-4_01_book.indd 58

2013-11-12 12:57

3 Samverkan, kommunikation och engagemang

De problemställningar som presenteras, diskuteras också i en metaanalys som genomförts vid Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning. Den grundläggande frågan i detta projekt var: Vilken kompetens hos lärare kan effektstudier påvisa bidrar till inlärning hos ungdomar? Rapporten är baserad på 70 publicerade studier från hela världen om förhållandet mellan inlärning och lärarens kompetens (Nordenbo m.fl., 2008). Slutsatsen av vad som ger effekt på inlärning är: • Läraren måste ha en social relation till den enskilde eleven

• Läraren måste ha kompetens att leda klassen/undervisnings

förloppet och utveckla och följa regler

• Läraren måste ha ämnesdidaktiska kunskaper.

Undervisning och inlärning handlar i hög grad om interaktion och kommunikation. Det är i förhållandet mellan eleven, läraren och lärostoffet som förutsättningar för inlärning etableras. Det innebär att grundläggande förhållanden som relationer mellan elever och mellan elev och lärare samt lärarens förmåga att leda och strukturera undervisningen är av avgörande betydelse för elevernas inlärning. Dessa slutsatser får stöd av John Hatties (2009) omfattande undersökning av vad som påverkar elevernas prestationer (se bl.a. kapitel 1 i Livet i skolan 1). Vad läraren gör i undervisningen har stor betydelse för produktiva inlärningsprocesser i elevgruppen. Hatties forskning drar slutsatsen att förbättringspotentialen särskilt ligger i det som sker när dörren till klassrummet stängs. Han ställer frågan om förhållandet runt administration och organisation har fått för mycket uppmärksamhet. Faktorer som skolledning, skolbyggnader och ekonomi betyder var för sig lite för elevernas inlärning. Det som utgör den avgörande skillnaden är läraren, menar Hattie, och framhäver följande förhållande: • Relationen mellan elev och lärare

• Förväntningar och stöd till eleverna

• Direkta instruktioner om läromål, beteende och arbetsinsats samt

användning av regler

• Lärarens förmåga att leda klasser och följa regler

• Användning av kognitiva strategier som stöttande dialog, samman-

fattningar, frågor, förtydliganden, repetition och liknande strategier

• Utveckling av elevernas inlärningsstrategier

• Utveckling av en stöttande och samarbetsorienterad inlärnings-

kultur bland eleverna.

978-91-44-07658-4_01_book.indd 59

2013-11-12 12:57

3 Samverkan, kommunikation och engagemang

Sammantaget kan vi säga att en god inlärningsmiljö och en god undervisning inte bara främjar hälsa, trivsel och en positiv social utveckling; goda inlärningsmiljöer främjar också elevernas ämnesmässiga inlärning. Läromiljöer som erbjuder en bra fysisk miljö och där eleverna inte upplever mobbning, utfrysning, rasism, våld och diskriminering, bidrar till att den enskilde eleven och eleverna som grupp kan få en bra social och ämnesmässig utveckling. Det finns alltså ingen motsättning mellan en bra och inkluderande inlärningsmiljö och elevernas ämnesmässiga inlärning. Det är snarare så att en bra ämnesmässig och social utveckling för alla elever är beroende av en inkluderande läromiljö i skolan. I kapitel 4 ligger fokus på betydelsen av bra relationer mellan jämnåriga på skolan, men de faktorer som enligt forskning har samband med inlärningen, kan i stor grad relateras till sociala system i skolan. Den enskilda klassen som ett socialt system är särskilt viktig (jfr kapitel 11 i Livet i skolan 1). Mönstren och ramarna för kommunikation i skolan och klassrummet verkar ha samband med det läroutbyte som eleverna får. Det vill säga att det kan verka som om det redan existerar vissa sociala system i skolan där kommunikationen påverkar eleverna på ett sådant sätt att det skapas bra förutsättningar för inlärning. Undervisning handlar om interaktion och kommunikation. Att dessa processer håller god kvalitet, har därför stor betydelse för elevernas inlärning. Det är i samverkan mellan elev, lärare och lärostoffet som inlärning sker. Skolor som utformar goda läromiljöer och en professionell undervisning förbättrar med stor sannolikhet elevernas ämnesmässiga och sociala inlärning (Nordahl & Egelund, 2009). I figuren nedan ges en schematisk översikt över de faktorer som utifrån dagens forskning tycks ha störst be tydelse för elevernas sociala och ämnesmässiga läroutbyte. Undervisning Klassledning (struktur, regler o.s.v.) Elevförutsättningar

Läroutbyte Relationer (elev–elev, lärare–elev)

Värderingar och förväntningar Yttre ramfaktorer (ekonomi, lärares kompetens, byggnader o.s.v.) Figur 3.2 Förståelse av förhållanden som påverkar elevernas läroutbyte.

978-91-44-07658-4_01_book.indd 60

2013-11-12 12:57

3 Samverkan, kommunikation och engagemang

Vad är undervisning? Undervisning är en gemensam beteckning för flera pedagogiska handlingar i skolan. Eftersom det är ett samlingsnamn, har begreppet flera olika be tydelser beroende på vad vi knyter till undervisningen. Det är inledningsvis viktigt att undervisning är en interaktion mellan elev och lärare som ska bidra till inlärning hos eleven. Utifrån detta kan undervisning definieras på följande sätt: Undervisning är en planerad interaktion mellan undervisare och den lärande avseende tillägnande av ämnesmässig, social och personlig kompetens i kontexten skolan (Jank & Meyer, 2006).

Denna definition av undervisning uttrycker tydligt att undervisningen är intentionell. Med intentionell menar vi att läraren vill uppnå inlärning hos eleven genom sin undervisning. Genom undervisningen försöker läraren påverka elevernas inlärning genom att få dem att rikta uppmärksamheten mot det lärostoff som ska gås igenom. Därmed är det viktigt att läraren har kunskap om vilken typ av undervisning som ger bäst resultat för elever på olika nivåer, i olika elevgrupper och i olika ämnen. Detta ställer stora krav på lärarens kunskap om undervisning, vilket kommer att diskuteras senare i detta kapitel. All undervisning innebär att den enskilde läraren måste göra några värde- och innehållsmässiga val. Ska läraren planera in elevaktivitet under lektionen eller presentera lärostoffet själv? Vilka elever ska få kommentarer om aktiviteterna under lektionen? Hur kan man korrigera elevens inlärning utan att det påverkar elevens självuppfattning negativt? I detta avseende är undervisningen ett normativt projekt. Med normativt menar vi hur något bör vara. Det vill säga att läraren skapar en undervisning så att eleverna ska lära och utvecklas på ett bra sätt. Läraren gör kontinuerliga ställningstaganden och har också en rad valmöjligheter i undervisningen. Men eleven kan också välja hur han eller hon vill förhålla sig till under visningen. Eleven kan välja att engagera sig, delta aktivt eller att inte följa med i undervisningen alls. I alla dessa fall kan vi säga att eleverna lär, men de lär inte nödvändigtvis det som skolan förväntar sig att de ska lära sig. Elever måste i undervisningen också betraktas som aktör i sitt eget liv. Genom interaktion med omgivningen påverkar de både vad de själva lär, och lärarens undervisning. Interaktionen som sådan innebär att undervisning inte kan betraktas som en process där läraren ger något till eleven som endast ska reproduceras.

978-91-44-07658-4_01_book.indd 61

2013-11-12 12:57

Sølvi Lillejord Terje Manger Thomas Nordahl

LIVET I SKOLAN 2 Grundbok i pedagogik och elevkunskap: Lärarprofessionalitet Livet i skolan 2 är den andra av två grundböcker inom området pedagogik och elevkunskap.

| LIVET I SKOLAN 2

LIVET I SKOLAN

Grundbok i pedagogik och elevkunskap: Lärarprofessionalitet

Art.nr 35827

Sølvi Lillejord Terje Manger Thomas Nordahl www.studentlitteratur.se

978-91-44-.07658-4_01_cover.indd 1

2013-11-18 13.42