FOTO: TOMMY DURATH
Omslag: John Persson
Angelöw_Effektiv_Mera_arbgladje_hela.3.indd 1
MERA ARBETSGLÄDJE ATT UTVECKLA OCH STÄRKA ARBETSLUSTEN
BOSSE ANGELÖW
ISBN 978-91-27-14346-3
MERA ARBETSGLÄDJE
BOSSE ANGELÖW är docent och socialpsykolog, verksam vid Nova Futura. Han har tidigare skrivit bl.a. Framgångsrikt förändringsarbete, Ledarskapshandboken och Effektiv tidshantering.
ARBETSGLÄDJE är en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa en arbetsplats med bra resultat och friska anställda. Arbetsglädje fungerar som en buffert mot stress och ger mer energi som hjälper individen att hantera hög arbetsbelastning. Det är ekonomiskt lönsamt för företag och arbetsplatser om medarbetarna trivs på jobbet: man presterar mer, arbetet utförs effektivare, sjukskrivningstalen går ned. Mera arbetsglädje innehåller kunskaper, tips och verktyg för att stärka arbetsglädjen på arbetsplatsen. Bosse Angelöw utgår från forskning och lång erfarenhet när han här visar hur arbetsplatser kan jobba metodiskt med att skapa mer arbetslust – och vad chefer och medarbetare tillsammans kan göra för att öka trivseln på jobbet.
”Vi är övertygade om att arbetsglädje är en av de viktigaste förutsättningarna för goda resultat. Vi vill att alla medarbetare ska se fram emot att gå till jobbet varje dag, eftersom det lägger grunden för bra prestationer.” Per-Arne Gulbrandsen, vd för bemanningsföretaget Adecco
BOSSE ANGELÖW
Ett viktigt första steg i det systematiska arbetsglädjearbetet är att besvara frågan om vad som händer med chefers och medarbetares arbetsinsats, hälsa, välbefinnande och relationer när de upplever stor arbetsglädje. Likaså är det viktigt att diskutera vad som händer på en arbetsplats som präglas av arbetsglädje. Chefer och medarbetare brukar nämna att arbetsglädjens positiva effekter är: • bättre resultat och ekonomi • högre effektivitet och kvalitet i arbetet • förbättrad hälsa och ökat välmående • större ansvarstagande • ökad respekt för ledning och medarbetare • bättre samarbete och bemötande • ökad meningsfullhet och motivation • lättare att se möjligheter och snabbare problemlösning • ökad initiativförmåga och handlingskraft • bättre livssituation.
9 789127 143463
2015-06-30 20:43
Mera arbetsgl채dje, 23 juni.indd 2
2015-06-23 18:18
Innehåll Förord 7 1. Inledning 2. Arbetsglädjen i Sverige 3. Arbetsglädjens positiva effekter 4. Förhållanden som får oss att trivas på jobbet 5. Alla är ansvariga för arbetsglädjen 6. Skapa en grupp av arbetsglädjerepresentanter 7. Praktiskt arbetsglädjearbete 8. Arbetsglädje i värdegrunden 9. Stärk ledarskapet 10. Skapa bra relationer 11. Utveckla meningsfulla arbetsuppgifter 12. Bli mer delaktig 13. Skapa en rimlig arbetsbelastning 14. Uppmärksamma framgångarna 15. Mera humor och skratt på jobbet 16. Goda råd till den högsta ledningen och till chefer 17. Goda råd till medarbetare
9 17 27 37 47 61 69 79 89 97 119 129 137 151 167 175 191
Bilaga 1. Självhjälpsprogram för ökad arbetsglädje 199 Bilaga 2. Exempel på formulär 204 Bilaga 3. Att meditera 210 Noter 215 Litteratur 220
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 5
2015-06-23 18:18
Mera arbetsgl채dje, 23 juni.indd 6
2015-06-23 18:18
Förord Mera arbetsglädje innehåller kunskaper, tips och verktyg som hjälper till att skapa större arbetslust. Den handlar om vad chefer och medarbetare tillsammans kan göra för att stärka arbetsglädjen på arbetsplatsen. En del av innehållet har jag hämtat från mina tidigare böcker. Du som har läst någon av dem kan därför känna igen vissa delar. När jag använt mig av uppgifter från olika studier, tidskrifter och böcker, har jag i så stor utsträckning som möjligt hänvisat till dessa i notapparaten och i litteraturförteckningen längst bak i boken. Om du önskar ytterligare information kan du söka i de källor jag refererar till i noterna. Jag har under trettio år hjälpt många personer och arbetsplatser att stärka arbetsglädjen. Tack till de tusentals personer som jag har mött i olika sammanhang, och som har delat med sig av sina erfarenheter, tankar och idéer om arbetsglädje. Jag vill tacka följande personer, vilka har kommit med värdefulla synpunkter på tidigare manusutkast: Pia Andersson, Anita Angelöw, Björn Axelsson, Dörte Bernhard, Maria Bohman, Margareta Brandelius, Veronika Brodin, Anna Brynolfsson, Anna Callerborn Wass, Lennart Carlson, Yvonne Eckerskog, Marianne Elfving, Erika Figved, Agneta Hallberg Hansson, Peter Hollbrink, Ottie Holmberg, Kaisa Jansson, Ida Johansson, Karin Johansson, Agneta Karlsson, Elinborg Kristinsdóttir Karlsson, Inger Lundqvist Björnberg, Lars-Gösta Nauclér, 7
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 7
2015-06-23 18:18
Eva Nilsson, Christina Nilsson, Åsa Nygård, Carin Pfeiffer, Anneli Rafiq, Gerd Sjöberg, Angelica Steen, Victoria Strömberg, Pernilla Ståhl, Göran Tegö, Helen Thyrvin, Jouni Wingstrand, Camilla Zingmark, Karin Åström och Jan Öberg. Jag vill också tacka Eva Lindén som har gjort de fina teckningarna, och jag har fått god hjälp och stöd av Ingrid Ericson på förlaget Natur & Kultur och redaktören Lena Albihn. Jag vill tacka min underbara familj för ert stöd. Tack för att ni finns! Min förhoppning är att Mera arbetsglädje kan ge dig och din arbetsplats tips på vad ni kan göra för att skapa större arbetslust. Du får gärna höra av dig till mig (bosse@novafutura.se) och berätta om dina synpunkter på eller tankar kring bokens innehåll. Bosse Angelöw
8
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 8
2015-06-23 18:18
1. Inledning Jag beskriver i den här boken vad personer, grupper och arbetsplatser kan göra för att stärka arbetsglädjen. Min förhoppning är att du ska få kunskaper, tips och verktyg som du kan använda för att: • öka din egen arbetstrivsel • skapa större arbetslust på din arbetsplats. I boken presenteras olika områden som är viktiga för arbetsglädjen. Jag diskuterar till exempel arbetsglädjens positiva effekter, förhållanden som får oss att trivas på jobbet, betydelsen av att alla är arbetsglädjeansvariga, hur ett praktiskt arbetsglädjearbete kan läggas upp samt olika insatser som behöver göras för att skapa en större arbetstrivsel. Jag avslutar med att ge goda råd till hur den högsta ledningen, chefer och medarbetare kan göra för att stärka arbetslusten. I slutet av boken finns det bilagor med självhjälpsprogram för ökad arbetsglädje samt förslag på formulär som kan användas i det praktiska arbetsglädjearbetet. Jag riktar mig till dig, oavsett om du är chef eller medarbetare, arbetar inom privat eller offentlig sektor, jobbar på en personalavdelning eller inom företagshälsovården. Boken vänder sig till alla som är intresserade av att få veta mer om hur arbetsglädjen kan bibehållas och stärkas. Avsikten är att boken ska kunna användas praktiskt, antingen för egen del eller på 9
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 9
2015-06-23 18:18
din arbetsplats. Därför finns det i slutet av varje kapitel en rad frågor som kan fungera som underlag för reflektioner och diskussioner.
Systematiskt arbetsglädjearbete Arbetsglädje har en mycket central roll för att skapa hälsosamma och välfungerande arbetsplatser. Trots denna insikt glöms arbetsglädje ofta bort i det vardagliga arbetet. Betydligt fler arbetsplatser skulle därför behöva jobba med att systematiskt stärka arbetslusten. Samtidigt börjar fler bli medvetna om vikten av att lyfta fram arbetsglädjen i sin verksamhet. När jag träffar högsta ledningen för en organisation och pratar om arbetsglädjens centrala roll för framgång, uppstår ofta diskussioner om att man har olika grupper och projekt för mer tekniska och administrativa frågor, men att man skulle behöva mer fokus på arbetsglädjen. Det är i sådana sammanhang som jag har myntat begreppet systematiskt arbetsglädjearbete, vilket innebär att man medvetet och systematiskt arbetar med att stärka och bibehålla arbetsglädjen hos chefer och medarbetare. Arbetsglädjen kommer inte av sig själv, utan vi behöver ständigt jobba med den. Det är också huvudtemat i den här boken, alltså att vi behöver: • förstå hur viktig arbetsglädjen är för att uppnå olika arbetsplatsmässiga framgångar • veta vad som behöver göras för att skapa ännu mer arbetslust. Arbetsglädjen har således en mycket central roll. Petra Einarsson är vd på Sandvik Materials & Technology, och är chef för 7 000 anställda. Hon har av Veckans Affärer
10
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 10
2015-06-23 18:18
utsetts till en av näringslivets mäktigaste kvinnor. Petra anser att arbetsglädjen är det absolut viktigaste på en arbetsplats:1 Viktigast är inte långsiktiga mål, utan att ha kul på jobbet. Framgångsfaktorn är att man har roligt här och nu. Att man känner att man kan påverka och brinner för jobbet just den här veckan och den här månaden.
Arbetsplatser, chefer och medarbetare kan stärka sin arbetsglädje – om bara viljan finns. Det finns inga quick fixes eller genvägar, utan det handlar om att regelbundet och långsiktigt jobba med ett systematiskt arbetsglädjearbete på flera nivåer samtidigt: organisation, grupp och individ.
Vad är arbetsglädje? Arbetsglädje, arbetslust, arbetstrivsel, arbetstillfredsställelse är olika begrepp för det som jag tar upp i den här boken. Arbetsglädje och arbetslust rör det roliga, nöjet eller tillfredsställelsen som en chef eller medarbetare upplever när de genomför olika arbetsuppgifter och är involverade i sitt arbete.2 Arbetstillfredsställelse brukar definieras som ett behagligt och positivt emotionellt tillstånd som kommer av den uppskattning och tillfredsställelse som individen känner för sitt arbete.3 Arbetstrivsel kan ses som en övergripande nöjdhet med arbetet som helhet. Jag kommer att använda dessa ord som synonymer. Alla syftar på att man ska trivas på sitt arbete och känna glädje i relation till arbetet. Passion, glöd, flow och engagemang är andra ord som beskriver liknande förhållanden. I den här boken fokuserar jag på glädjen i relation till arbetet, hur den uppkommer och framför allt hur vi kan skapa mer arbetslust. Glädje i relation till arbetet handlar dels om hur lus11
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 11
2015-06-23 18:18
ten påverkar jobbet, dels om att arbetet kan resultera i arbetstrivsel.4 Jag kommer att beröra både hur glädjen har inflytande över arbetet, men också hur arbetet i sig påverkar trivseln. Jag vill understryka att arbetslust inte handlar om att ha kul på jobbet och där det roliga består av att samtala och skämta med arbetskamrater samtidigt som viktiga arbetsuppgifter och kunder (brukare, patienter, gäster, elever) glöms bort (egenoch personalfokus). Den verkliga arbetsglädjen, som jag skriver om här, handlar om den tillfredsställelse vi upplever när vi genomför olika arbetsuppgifter och är inriktade på att tillgodose kundens önskemål och behov (kundfokus).
Arbetsglädjen är viktig Arbetsglädjen hjälper dig på många olika sätt:5 1. Plattform för bra arbetsinsatser och god hälsa Arbetsglädjen är en viktig förutsättning för till exempel bra prestationer och god hälsa (se kapitel 3). Den utgör en stabil grund att stå på. När arbetslusten sjunker eller går förlorad försämras arbetsinsatserna, ohälsan ökar och samarbetssvårigheter kan uppstå. Utan glädje i arbetet blir vardagen trist och grå.6 Ditt engagemang tynar till slut bort och du tappar sugen. 2. Viktig energikälla Arbetsglädjen ger dig kraft att orka och driva arbetet framåt. Glädjen ger dig energi för att kunna hantera en hög arbetsbelastning. Lusten driver dig framåt. Arbetsglädje är en energikälla som skapar en positiv spiral på jobbet. När människor är laddade med arbetslust kan de uträtta storverk.
12
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 12
2015-06-23 18:18
3. Buffert mot stress Arbetslusten motverkar och balanserar det som är bekymmersamt och svårt. En hög arbetsglädje fungerar som en buffert mot stress. Även när arbetet upplevs som stressigt kan detta motverkas av en arbetsglädje som uppstår genom en kollegial stämning på arbetsplatsen. 4. Flow i jobbet Arbetslusten hjälper oss att bli engagerade i arbetet. Den bidrar till ett starkt fokus i situationen och hjälper oss att vara närvarande. Arbetstillfredsställelsen hänger samman med det som 13
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 13
2015-06-23 18:18
kallas flow (flyt).7 Du blir uppslukad av situationen, tappar känsla för tid och rum, och arbetet upplevs som ett flow. Det finns ett antal faktorer som hjälper dig att hamna i ett tillstånd av flow:8 • Tydliga, översiktliga och hanterbara mål. Detta hjälper dig att staka ut en riktning för arbetet på såväl kort som lång sikt. När du vet vart du är på väg ökar din förmåga att uppleva arbetet som meningsfullt. • Balans mellan kontroll och utmaning. En person som har stor kontroll, men upplever att utmaningen är för låg känner sig understimulerad. En chef eller medarbetare som förses med arbetsuppgifter där det finns en stor utmaning och låg kontroll känner sig i allmänhet stressad. Kombinationen stor utmaning och stor kontroll skapar de absolut bästa förutsättningarna för att du ska uppnå flow. • Direkt feedback och att se konkreta resultat av ansträngningarna. Det är viktigt att forma uppgifter så att de ger direkt feedback på varje steg. Den omedelbara belöningen och bekräftelsen bidrar i hög utsträckning till motivation. • Möjlighet till fullständig koncentration. Det är svårt att känna flow och prestera på topp om du konstant blir avbruten. Du blir effektiv och kan fördjupa dig i en arbetsuppgift om du får arbeta ostört. 5. Skapar samhörighet Arbetsglädje ger dig en känsla av att ingå i ett sammanhang. Den bidrar till att du känner samhörighet med kollegor och den målgrupp du arbetar för, till exempel kunder, elever, patienter, gäster eller brukare. Arbetslusten ger upphov till en härlig vi-känsla. Den gemensamma arbetsglädjen är den bästa, när du skrattar och har roligt tillsammans med andra samtidigt som själva uppgiften och kundens önskemål står i fokus. 14
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 14
2015-06-23 18:18
6. Positiv förväntan och hopp Arbetsglädje skapar en förväntan inför vad som ska hända. Den leder till en hoppfull inställning till framtiden. 7. Smittsam Arbetsglädje är smittsam. När du ler mot en annan person, får du oftast ett leende tillbaka. När du känner arbetslust sprids den vidare till kollegor och de personer du arbetar för. Arbetsglädjen ger en ringar på vattnet-effekt. 8. Skapar eftervärme Arbetsglädje fungerar också som ett slags eftervärme. Den dröjer sig kvar och sprider sig långt utanför arbetet. Den eftervärme som arbetslusten ger upphov till, tar du med dig hem, och detta påverkar familj, vänner och bekanta. När du långt senare tänker tillbaka på lustfyllda situationer på jobbet, fylls du återigen av glädje. 9. Balans mellan arbete och privatliv Arbetsglädjen hjälper till att skapa en balans mellan arbete och privatliv. Den ger dig energi att hantera åtaganden i ditt privata liv. Arbetslusten motverkar även privatlivets stress. När du går hem från jobbet med en glädjefylld känsla, får detta en positiv effekt även på din privata tillvaro.
Reflektions- och diskussions frågor • Vad är arbetsglädje för dig? • Kan du ge konkreta exempel på olika sätt som en förbättrad arbetslust kan hjälpa dig i din egen vardag?
15
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 15
2015-06-23 18:18
Mera arbetsgl채dje, 23 juni.indd 16
2015-06-23 18:18
2. Arbetsglädjen i Sverige I det här kapitlet ska vi titta närmare på hur det är med arbetstrivseln hos chefer och medarbetare i Sverige idag. Sverige har internationellt sett, tillsammans med Norge och Danmark, en hög arbetsglädje och placerar sig med en nionde plats på topp 10 i globala undersökningar om arbetsglädje.9 Länder med högst arbetsglädje i världen är:10 1. Mexiko 2. Indien 3. Norge 4. Holland 5. Danmark 6. Finland 7. Brasilien 8. Chile 9. Sverige 10. Kina Arbetsglädjen runt om i världen varierar mycket, beroende på skillnader i levnadsvillkor, samhällsstruktur och förväntningar på framtiden. I botten på listan, där anställda känner en mycket låg arbetsglädje, återfinns länder som Ungern, Japan och Ryssland.
17
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 17
2015-06-23 18:18
Många trivs på jobbet På uppdrag av arbetsgivare i hela landet har Previa ställt frågor till 47 000 anställda om trivseln på deras arbetsplatser.11 Svaren angavs på en skala 0–5, där 0 var ”Ja, absolut” och 5 innebar ”Nej, inte alls”. Trivs du med ditt arbete? Svar
0
1
2
3
4
5
Män
34 %
38 %
17 %
7%
3%
1%
Kvinnor 36 %
35 %
17 %
8%
3%
1%
Alla
37 %
17 %
7%
3%
1%
35 %
Enligt Previas undersökningsresultat trivs 89 procent med sitt arbete (svarsalternativ 0–2 sammanräknade). Som framgår är det ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Liknande upplevelse av arbetstrivsel finns bland medlemmarna i TCO-förbunden (Tjänstemännens centralorganisation).12 87 procent av de tjänstemän som deltog i TCO:s undersökning tycker att det är lustfyllt att gå till jobbet. Många inom tjänstemannasektorn har i sina arbeten inflytande över såväl arbetstidens förläggning som när och hur olika arbetsuppgifter ska utföras. Men samtidigt som så många trivs på sina jobb ser TCO tydliga signaler på en tickande hälsobomb när det gäller stressen i arbetslivet.
Olika sektorers arbetstrivsel Svenskt Kvalitetsindex (SKI) genomför regelbundet undersökningar av hur anställda upplever sin arbetssituation.13 I deras studier framgår att arbetsglädjen skiljer sig åt beroende på vilken sektor som undersöks. Svenskarnas bedömning av sin arbetssituation görs på en 18
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 18
2015-06-23 18:18
indexskala, 0–100. Fördelningen nöjda medarbetare inom olika sektorer ser ut på följande sätt: • • • •
privat sektor (71,1) landsting (70,9) statlig sektor (70,8) kommun (67,8).
Arbetstrivsel och vantrivsel Även Svenskt Näringsliv har genomfört en undersökning om arbetstrivseln i Sverige.14 Nedan presenteras några resultat från studien. Mer än åtta av tio förvärvsarbetande trivs i stora drag med sina arbetsuppgifter. 86 procent trivs med sina kollegor. Drygt 17 procent av de förvärvsarbetande trivs dock inte med sina arbetsuppgifter och närmare 14 procent trivs inte med sina kollegor. Ungefär 4,7 miljoner människor är sysselsatta i Sverige.15 Om dessa resultat stämmer för samtliga förvärvsarbetande innebär det att omkring 800 000 personer i det svenska arbetslivet inte trivs med sina arbetsuppgifter och att cirka 650 000 personer inte trivs med sina kollegor. De som inte trivs med sina arbetsuppgifter trivs även sämre med sina kollegor. Tillsvidareanställda trivs något bättre än visstidsanställda. Anställda i de minsta företagen trivs något bättre än anställda i övriga företag. Äldre upplever en större arbetslust jämfört med yngre. Studien visar också att ju sämre en person trivs med sina arbetsuppgifter, desto mer känner hon eller han sig stressad till följd av jobbet. Personer som inte trivs med sina arbetsuppgifter känner sig i större utsträckning mobbade eller trakasserade. 19
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 19
2015-06-23 18:18
Speciellt utmärker sig den grupp som trivs mycket dåligt med sina arbetsuppgifter. Denna grupp har betydligt högre sjukfrånvaro än övriga. Personer som inte trivs med sina arbetsuppgifter vill byta jobb i betydligt större utsträckning än de som trivs med sina uppgifter. Skillnaderna är mycket stora. Förvärvsarbetande som trivs mycket bra med sina arbetsuppgifter har i genomsnitt svarat 1,7 på en sexgradig skala där 1 betyder att man inte alls vill byta jobb och 6 avser att man mycket gärna vill byta jobb. De som trivs mycket dåligt med sina arbetsuppgifter har i genomsnitt svarat 5,9 på samma fråga. Nästan samtliga i denna grupp vill alltså mycket gärna byta jobb.
En miljon svenskar vantrivs på jobbet Arbetslivsinstitutet har kommit fram till liknande uppgifter kring hur många svenskar som vantrivs på sitt arbete. Enligt deras studie vantrivs ungefär en miljon svenskar på jobbet.16 Antingen trivs de inte med sin yrkesroll eller också trivs de inte på sin arbetsplats. I sämsta fall vantrivs de med både yrke och arbetsplats. De främsta anledningarna till vantrivseln är en upplevelse av stagnation – utan utveckling eller lärande. Man får dåligt gensvar på sin arbetsinsats, har begränsat medbestämmande samt får dåligt stöd från chefen. Här är några förhållanden som gör att man vantrivs på jobbet:17 • Du gruvar dig för att gå till jobbet. Vaknar du upp på morgonen och fasar för att lämna hemmet och gå till jobbet? Även om du inte förväntas hoppa jämfota av entusiasm varje måndag morgon, så är konstant jobbrelaterad ångest en viktig signal på vantrivsel. 20
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 20
2015-06-23 18:18
• Du finner inget nöje i dina dagliga arbetsuppgifter. Inget jobb är kanske kul varje dag, men du bör känna någon tillfredsställelse i dina dagliga arbetsuppgifter. • Du trivs inte med organisationens värderingar. Din arbets trivsel hänger samman med hur arbetsplatsens värderingar stämmer överens med dina egna. Om de inte gör det, finns det en risk att du vantrivs. • Din relation till chef eller kollegor är turbulent. Problem med chefen eller samarbetssvårigheter med kollegor är vanliga orsaker till vantrivsel och till att människor lämnar sina jobb. • Du ser inga möjligheter till förbättring eller utveckling. Om du har suttit fast i samma jobb i flera år och har en önskan att avancera eller utvecklas, men inte ges möjlighet till det, kanske du vill omvärdera din situation. Dessa fem faktorer kan vara indikatorer på vantrivsel. Det gäller förstås först att du försöker förändra den nuvarande situ ationen. Men om du, trots försök, inte har åstadkommit någon förbättring, då kan det vara dags att söka ett nytt jobb. Daniel Almstedt arbetar med personalfrågor (HR-specialist) på Casino Cosmopol i Stockholm.18 Han trivs verkligen på sitt jobb och upplever ingen av ovan nämnda faktorer: Jag arbetar på ett företag som har samma värderingar som jag. Det är viktigt och grundläggande och ger arbetet mening. Mitt företags mål ligger även helt i linje med mina personliga mål. När dessa parametrar möts känner jag mig tillfredsställd.
Daniel menar att kombinationen att jobba med något han brinner för, i hans fall HR, i en serviceinriktad organisation med högt tempo, gör att han känner glädje på jobbet. 21
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 21
2015-06-23 18:18
När detta inramas av att jag har möjlighet att påverka, och att idéer tas emot, realiseras, samt uppskattas är det svårt att inte trivas. När man som jag dessutom har fantastiskt kompetenta kollegor, som har ett härligt driv och som man kan skratta tillsammans med, går det inte att tycka illa om sitt arbete.
Arbetsuppgifterna är varierande och ställer krav på Daniels förmåga att finna kvalificerade lösningar, vilket gör att han behåller sitt starka engagemang. För att uppnå det krävs det en ledare som chef, som kan se varje medarbetares potential och som är duktig på feedback. Jag är lyckligt lottad och har en av de bästa! Om man har stött på dåliga chefer och företag i sitt tidigare arbetsliv kan man som medarbetare verkligen uppskatta skillnaden och inse hur bra man har det.
Arbetsglädjen har sjunkit Arbetsglädjen har under de senaste åren försämrats, framför allt gäller det inom den kommunala sektorn.19 Lärarnas arbetsglädje har till exempel stadigt minskat under de senaste fem åren.20 De huvudsakliga skälen till den minskade arbetsglädjen är en allt högre arbetsbelastning och en ökad stress. Länsförsäkringar har frågat 1 000 anställda och lika många arbetsgivare bland landets småföretag om hur de ser på arbetsglädjen.21 Resultatet visar att arbetsglädjen har sjunkit under flera år, men att det finns skillnader mellan arbetsgivarnas och de anställdas syn. Bland arbetsgivarna anger 41 procent att arbetsglädjen har ökat och 6 procent att den minskat. Resten svarar att den är oförändrad eller svarar inte alls. Bland de anställda anger 26 procent att den har ökat och 40 procent att den minskat.
22
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 22
2015-06-23 18:18
På frågan om vad som bidrar mest till att personalen vantrivs och presterar sämre på jobbet anger arbetsgivarna främst problem i familjen (27 procent), samarbetsproblem (12 procent) och stress (9 procent). Nästan fyra av tio arbetsgivare vet inte vad det är som skapar otrivsel och sämre prestation på jobbet. På samma fråga svarar de anställda att den främsta orsaken till vantrivsel är stress på grund av för hög arbetsbelastning (32 procent), svårigheter att påverka arbetssituationen (15 procent), problem i familjen (13 procent), samarbetsproblem med chef eller kollega (10 procent). Var tionde anställd vet inte vad det beror på. Samtidigt som det under de senaste åren har funnits en generell tendens till sjunkande arbetsglädje, förekommer det yrken där arbetstrivseln i stället har ökat. 91 procent av Sveriges it-chefer trivs bra eller mycket bra på arbetet, vilket är en ökning från 86 procent för några år sedan.22 Den positiva förändringen har främst skett inom privat sektor. Utmaningen med arbetsuppgifterna och den stora variationen är det som är mest tillfredsställande med arbetet. Administration ses som minst tillfredsställande, och även om it-cheferna har mycket att göra är de inte mer stressade idag jämfört med tidigare. Tvärtom tycker de att tempot och förändringstakten är mindre påfrestande nu än jämfört med för några år sedan. Tidsbristen upplevs som i princip oförändrad. De flesta it-chefer arbetar 40–50 timmar i veckan. Trots att de fortfarande arbetar mycket har de minskat antalet arbetstimmar under senare år. Samtidigt som de arbetar mindre upplever de ett mer behagligt arbetstempo. En förklaring kan vara att de visserligen arbetar färre antal timmar, men att de arbetar effektivare. En ökad fritid kan till exempel vara det de behöver för att ladda batterierna och få energi att arbeta mer effektivt.
23
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 23
2015-06-23 18:18
Äldre trivs bättre med jobbet Anställda ur den yngre generationen (upp till 32 år) är mindre nöjda och engagerade än de äldre.23 Det finns dock gemensamma nämnare kopplade till vilka faktorer som gör att medarbetare är nöjda och engagerade. De viktigaste förhållandena som skapar arbetsglädje är – oavsett ålder – att personens kompetens tas tillvara och att han eller hon har möjligheter att påverka sina arbetsuppgifter. Men i andra avseenden skiljer sig generationerna åt. Det mest centrala för den yngre generationen – efter de ovan två nämnda faktorerna – är anställningstrygghet. Att ungas arbetsglädje hänger samman med anställningstrygghet är helt naturligt. Det är främst ungdomar som har tidsbegränsade anställningar. Av alla anställda i åldern 16–24 år är drygt hälften, 52 procent, tidsbegränsat anställda.24 I högre åldrar är andelen tidsbegränsat anställda mindre. Minst, 6 procent, är den bland anställda i åldern 55–64 år. 70 procent av samtliga tidsbegränsade anställda skulle föredra en fast anställning. Flera olika studier visar att yngre inte trivs i lika stor utsträckning med sina arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som äldre.25 Anställda i åldersgruppen 50–64 år har roligare på jobbet, de får mer uppskattning och trivs bättre med sina kollegor jämfört med yngre medarbetare.26 De yngre anställda: • känner sig mindre motiverade i arbetet jämfört med äldre • ser inte fram emot att gå till jobbet i lika stor utsträckning som äldre • upplever inte lika ofta att deras åsikter respekteras
24
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 24
2015-06-23 18:18
• är mindre nöjda med arbetsuppgifterna och innehållet i arbetet • upplever i mindre utsträckning att den fysiska miljön är tillfredsställande • anser sig i mindre utsträckning ha tillräcklig kompetens • upplever inte lika ofta att den kompetens de har utnyttjas • är mindre nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetet ska utföras • sjukanmäler sig oftare än äldre. Det är således viktigt att man på arbetsplatsen uppmärksammar de yngres situation och funderar på vad som kan göras för att öka deras arbetsglädje. Högre ålder tycks således vara en positiv faktor på jobbet. Det kan bero på att de äldre har anpassat sig mer och gillar läget. En annan anledning kan vara att de har blivit kvar på arbetsplatsen på grund av att de trivs. Äldre brukar även ha ett mindre pressat familjeliv jämfört med till exempel småbarnsföräldrar.
Reflektions- och diskussions frågor • Hur trivs du på arbetet? • Har arbetsglädjen på din arbetsplats ökat eller sjunkit under de senaste åren? • Vilken är i så fall anledningen, tror du? • Skiljer sig arbetsglädjen mellan yngre och äldre åt på din arbetsplats? • Har din arbetslust påverkats av hur lång tid du har jobbat på din arbetsplats?
25
Mera arbetsglädje, 23 juni.indd 25
2015-06-23 18:18
FOTO: TOMMY DURATH
Omslag: John Persson
Angelöw_Effektiv_Mera_arbgladje_hela.3.indd 1
MERA ARBETSGLÄDJE ATT UTVECKLA OCH STÄRKA ARBETSLUSTEN
BOSSE ANGELÖW
ISBN 978-91-27-14346-3
MERA ARBETSGLÄDJE
BOSSE ANGELÖW är docent och socialpsykolog, verksam vid Nova Futura. Han har tidigare skrivit bl.a. Framgångsrikt förändringsarbete, Ledarskapshandboken och Effektiv tidshantering.
ARBETSGLÄDJE är en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa en arbetsplats med bra resultat och friska anställda. Arbetsglädje fungerar som en buffert mot stress och ger mer energi som hjälper individen att hantera hög arbetsbelastning. Det är ekonomiskt lönsamt för företag och arbetsplatser om medarbetarna trivs på jobbet: man presterar mer, arbetet utförs effektivare, sjukskrivningstalen går ned. Mera arbetsglädje innehåller kunskaper, tips och verktyg för att stärka arbetsglädjen på arbetsplatsen. Bosse Angelöw utgår från forskning och lång erfarenhet när han här visar hur arbetsplatser kan jobba metodiskt med att skapa mer arbetslust – och vad chefer och medarbetare tillsammans kan göra för att öka trivseln på jobbet.
”Vi är övertygade om att arbetsglädje är en av de viktigaste förutsättningarna för goda resultat. Vi vill att alla medarbetare ska se fram emot att gå till jobbet varje dag, eftersom det lägger grunden för bra prestationer.” Per-Arne Gulbrandsen, vd för bemanningsföretaget Adecco
BOSSE ANGELÖW
Ett viktigt första steg i det systematiska arbetsglädjearbetet är att besvara frågan om vad som händer med chefers och medarbetares arbetsinsats, hälsa, välbefinnande och relationer när de upplever stor arbetsglädje. Likaså är det viktigt att diskutera vad som händer på en arbetsplats som präglas av arbetsglädje. Chefer och medarbetare brukar nämna att arbetsglädjens positiva effekter är: • bättre resultat och ekonomi • högre effektivitet och kvalitet i arbetet • förbättrad hälsa och ökat välmående • större ansvarstagande • ökad respekt för ledning och medarbetare • bättre samarbete och bemötande • ökad meningsfullhet och motivation • lättare att se möjligheter och snabbare problemlösning • ökad initiativförmåga och handlingskraft • bättre livssituation.
9 789127 143463
2015-06-30 20:43