Studentens
skr vhandbok Kristina SchĂśtt Stina HĂĽllsten Bodil Moberg Hans Strand
Studentens
skr vhandbok Kristina SchĂśtt Stina HĂĽllsten Bodil Moberg Hans Strand
isbn 978-91-47-11408-5 © 2015 författarna och Liber AB f ör l ä g g a re Anna Maria Thunman re da kt ö r Carin Soussi-Engman pro jekt l e da re Kajsa Lindroth g r a f is k for m Kristina Schollin-Borg il lu st r at ion er Jonny Hallberg om s l ag s bil d Kristina Schollin-Borg pro du kt i on Jürgen Borchert Tredje upplagan 1 repro Exaktaprinting, Malmö t ryck People Printing, Kina, 2015
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm t f n 08-690 90 00 www.liber.se kund s erv ice t f n 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 e- p ost kundservice.liber@liber.se
Förord Välkommen till den tredje, bearbetade upplagan av Studentens skrivhandbok. Om du läst boken tidigare kommer du att märka att det är mycket som är nytt i den här upplagan. Bland annat lägger vi nu större vikt vid att beskriva och förklara vad man faktiskt gör i akademiska texter och varför. Vad innebär det till exempel att man ska diskutera något i en text? Vad gör man när man reflekterar och vad innebär det att problematisera? En annan skillnad är också att vi inte längre fokuserar på texttyper. Problemet med det är nämligen att olika institutioner och högskolor kan mena helt olika saker med till exempel ett pm eller ett paper. Vi har även fler och utförligare exempel i den nya boken. De flesta av dem är påhittade, men baserar sig på texter vi författare mött i vår yrkesroll. Även studenterna som dyker upp i exemplen är påhittade men realistiska, tycker vi. Vi har förstås koncentrerat oss på sådant som vi sett att våra egna studenter behövt veta mer om. Tanken är att du som läsare enkelt ska få hjälp med det som du tycker är svårt när du ska skriva på din nya utbildning. Vi som skrivit boken har alla många års erfarenhet av att arbeta med studenter och deras skrivande. För att få ännu mer inblick i det mångfacetterade arbetet med text inom högskolan har vi också intervjuat studenter och lärare på olika högskolor inför denna upplaga. Kristina Schött Stina Hållsten Bodil Moberg Hans Strand
Innehåll
Om boken och hur den är upplagd ............................................................................. 7
Vad är skrivande på högskolan? ....................................................................................... 7 Att skriva är att göra ................................................................................................................... 8 Olika språk – olika texter – olika ämnen.................................................................... 9 Skriva både självständigt och som alla andra....................................................... 10 Bokens upplägg............................................................................................................................. 10 Fråga din lärare!............................................................................................................................ 11 Till läraren......................................................................................................................................... 11
Del 1 Akademiska texters form och funktion Vad gör vi när vi skriver akademisk text? ..................................................... 14
Varför skriver vi inom universitet och högskola?............................................. 15 Texter med i huvudsak en funktion............................................................................. 16 Texter med flera funktioner................................................................................................ 29 Hur kan en hel text se ut?...................................................................................................... 36 Vad är utmärkande för akademiska texter?................................................ 39
1. Överskådlighet......................................................................................................................... 40 2. Precision ...................................................................................................................................... 44 3. Formalitet..................................................................................................................................... 45
Del 2 Att läsa och skriva akademiska texter Att läsa och skaffa överblick.......................................................................................... 58
Att läsa och lära............................................................................................................................. 59 Att skriva sina tankar.................................................................................................................62 Att skriva akademiska texter......................................................................................... 64
Hur gör du när du skriver?.................................................................................................. 64 Skrivprocessen................................................................................................................................ 67
Gör en tidsplan.............................................................................................................................. 68 Analysera uppgiften................................................................................................................... 69 Samla material................................................................................................................................ 72 Sovra och sortera......................................................................................................................... 73 Strukturera........................................................................................................................................ 76 Formulera och bearbeta......................................................................................................... 78 Låt mogna.......................................................................................................................................... 82 Få respons.......................................................................................................................................... 83 Ge respons......................................................................................................................................... 83 Redigera texten.............................................................................................................................. 84 Skrivprocessen – två exempel............................................................................................ 84 Att skapa en röd tråd ............................................................................................................. 92
Några vanliga dispositionsprinciper .......................................................................... 92 Textbindning .................................................................................................................................. 99 Att skriva tillsammans ...................................................................................................... 108
Välj dem som vill samma sak som du ................................................................... 109 Prata ihop er i början ........................................................................................................... 109 Gör en plan för er text tillsammans ......................................................................... 110 Välj arbetsmetod ..................................................................................................................... 110 Använd digitala hjälpmedel ........................................................................................... 111 Se till att alla är informerade ......................................................................................... 111 Granska åt varandra ............................................................................................................. 112 Skapa en enhetlig text .......................................................................................................... 113
Del 3 Slå upp Språkriktighet ............................................................................................................................... 115
Vanliga fel på ordnivå .......................................................................................................... 116 Vanliga fel på fras- och satsnivå .................................................................................. 119 Vanliga fel på menings- och textnivå ...................................................................... 124 Källhantering ................................................................................................................................. 133
Hur väljer man källor? ........................................................................................................ 134 Referat eller citat? .................................................................................................................... 135
Att referera .................................................................................................................................... 135 Att citera ......................................................................................................................................... 140 Att ange källan ........................................................................................................................... 142 Vad är plagiering? .................................................................................................................... 156 Efterbearbetningen ................................................................................................................ 157
1. Helhet och innehåll ......................................................................................................... 158 2. Språk och stil ......................................................................................................................... 160 3. Citat, källor och litteraturförteckning .............................................................. 162 4. Grafisk form .......................................................................................................................... 163 5. Slutkontroll ............................................................................................................................ 163 Grafisk form ................................................................................................................................... 164
Sidan .................................................................................................................................................. 165 Typsnitt ............................................................................................................................................ 166 Rubriker .......................................................................................................................................... 167 Textens stycken .......................................................................................................................... 173 Punktuppställningar ............................................................................................................. 173 Illustrationer ............................................................................................................................... 173 Tabeller ............................................................................................................................................ 174 Diagram .......................................................................................................................................... 174 Bilder ................................................................................................................................................. 177 Innehållsförteckning ............................................................................................................ 177 Paginering ..................................................................................................................................... 179 Litteraturtips ................................................................................................................................ 180 Register ............................................................................................................................................... 183
Om boken och hur den är upplagd Studentens skrivhandbok handlar om akademiskt skrivande, men är inte skriven på en akademisk prosa. Den är en handbok, och den riktar sig till dig som är ny eller nästan ny på universitetet eller högskolan. Du kanske just har börjat dina studier eller har din första längre självständiga skrivuppgift framför dig. Kanske har du redan erfarenhet av att skriva längre texter, exempelvis på gymnasiet eller i arbetslivet, men inte just akademiska. Här i inledningen har vi samlat några grundläggande tankar om skrivande på högskola och universitet och presenterar därigenom skrivhandboken. Det finns sedan gott om exempel på hur akademiska texter kan se ut i kapitlen som följer.
Vad är skrivande på högskolan? Att skriva akademiskt handlar om två saker: att förmedla kunskap, alltså redovisa vad du har läst eller lärt dig och att bidra med ny kunskap, alltså redogöra för något du själv kommit fram till genom en undersökning eller analys av något. Du skriver förstås för din lärare, som ska bedöma och ge betyg. Men i många fall skriver du dessutom för kurskamrater eller andra som ska ge respons på din text i olika sammanhang. Om man sätter in skrivandet och texterna i ett större sammanhang, handlar det om att via text delta i ett slags samtal, där en text fungerar som kommentar eller replik till en annan, eller där texten fungerar som underlag för exempelvis en seminariediskussion. Man kan säga att detta samtal är ett av de övergripande syftena med den akademiska verksamheten. 7
Skrivande är också ett redskap för att lära sig något nytt och för att bearbeta kunskap. Du kanske läser ett avsnitt, antecknar eller skriver frågor till texten, bearbetar dina anteckningar och läser sedan vidare. Eller så antecknar du på en föreläsning och använder dina anteckningar när du sedan läser texten i kursboken. Dessa anteckningar kanske i sin tur bildar stommen till en inlämningsuppgift. På så sätt använder du skrivandet för att sortera tankar och strukturera ett innehåll, och lär dig kanske mer aktivt och effektivt. Många gånger finns en pedagogisk tanke bakom olika typer av skriftliga uppgifter där syftet inte bara är ren kunskapskontroll. Genom att skriva en kort text inför ett seminarium uppmuntras du att läsa litteraturen aktivt och förbereda dig inför seminariet, men också att förhoppningsvis förstå innehållet bättre och därmed öka dina chanser att klara kursen.
Att skriva är att göra Att skriva akademiskt handlar om att göra. Genom texten ska du till exempel visa att du förstått ett antal begrepp och kan resonera kring dem. Du kanske får i uppgift att referera ett kapitel och diskutera något utfrån referatet. Eller du får i uppgift av din lärare att jämföra olika synsätt och dra slutsatser kring vad tidigare forskning säger om en viss fråga. I ditt uppsatsarbete kanske du ska formulera en intressant frågeställning, välja ett material för att undersöka något, presentera dina resultat och slutligen diskutera dem i förhållande till vad andra, liknande undersökningar säger om samma sak. Det kan kännas rörigt och svårt att veta hur man ska börja och sedan genomföra hela skrivandet, när det är så mycket som ska göras i en och samma text. Ett sätt att lösa en uppgift är därför helt enkelt att reda ut vad din lärare efterfrågar i sin uppgiftsformulering. Vårt råd till dig är att, genom hela processen, återkomma till vad som efterfrågas i instruktionen och stämma av med din egen text att du gör just detta.
8
Olika språk – olika texter – olika ämnen Många nya studenter tycker att skrivandet på universitetet eller högskolan är svårt och framför allt nytt. Det är ett sätt att skriva som skiljer sig åt från exempelvis den personligt hållna uppsatsen (som du kanske känner igen från grundskolan) eller olika texter man kan få i uppdrag att skriva i sitt arbete. Det är också något annat än många texter som vi skriver och läser i vår vardag (tidningstexter, reklamtexter, instruktionstexter, sms, blogginlägg). Den akademiska texten är dock inte en enda sorts text, utan olika ämnestraditioner har sina skilda texttyper. Varje ämne bidrar också med sitt särskilda innehåll som språkligt presenteras på det ämnets sätt. Du som läser sociologi kommer alltså inte att skriva samma slags texter som den som läser matematik eller fysik. Och även om texterna benämns på samma sätt behöver det inte betyda att de ska se likadana ut. Akademiska texter har det gemensamt att de alltid har fokus på själva ämnet eller saken som ska redas ut. Det personliga perspektivet kan finnas med, men det är ämnet för texten som står i centrum, inte du som skriver. Många gånger handlar också akademiskt skrivande om att hålla sig till skriftliga kriterier som återkommer: krav på tydlighet, exakthet, ett visst mått av försiktighet och nyansering och en förankring i kurslitteraturen eller i andra texter. Du måste också som skribent kunna hantera skriftliga normer för hur man ställer upp en källförteckning eller en innehållsförteckning och hur man formulerar ett syfte och refererar till litteratur. Detta skulle kunna uttryckas som att den språkliga kostymen helt enkelt är trång, och att du inte har så stor frihet att skriva som du vill.
9
Skriva både självständigt och som alla andra Det finns alltså krav på formalia och tydlighet, på att konsekvent redovisa källor och på att hänvisa till annan litteratur, men du kommer att märka att det också finns krav på ett självständigt förhållningssätt i förhållande till tidigare undersökningar och teorier. Din lärare eller handledare kanske uppmanar dig att ”skriva med egna ord” eller ”använda din egen röst”. Hur hänger det ihop? Som vi beskrev i avsnittet ovan är den språkliga kostymen trång. Formalia och normer kan sägas ha som syfte att just behålla fokus på ämnet och frågan som sådan, utan onödigt ”prat” runt omkring. Men du ska samtidigt visa att du förstår vad du skriver om och dra slutsatser kring det du refererar, presenterar och analyserar. Detta ska synas språkligt, och det är ofta det man menar när man ger rådet ”skriv med egna ord” och ”använd din egen röst”. Alltså, visa i texten vad som är referat av vad andra sagt och vad som är dina egna påståenden och slutsatser!
Bokens upplägg I Studentens skrivhandbok går vi igenom de speciella kännetecken en akademisk text kan ha och ger rikligt med exempel för att det ska bli enkelt och tydligt vad som kan menas med de olika kriterierna och normerna. Detta för att du som nybliven student bättre ska veta vad som förväntas av dig och hur det kan lösas skriftligt. Boken är indelad i tre delar. I del 1, Akademiska texters form och funktion, kan du läsa om hur den akademiska texten kan se ut, både i sina mindre delar och som helhet. Exempelvis behandlar ett avsnitt vad det kan innebära att referera i text och ett annat vad det kan innebära att diskutera. Men det är din unika skrivuppgift, som du förstår den utfrån lärarens instruktion eller exempeltexter, som avgör vilka avsnitt i skrivhandboken som är relevanta för dig.
10
I del 2, Att läsa och skiva akademiska texter, får du mer konkreta tips och råd om hur du kan läsa text på ett effektivt sätt och hur du kan lägga upp skrivarbetet. Ett kapitel handlar om hur ni kan göra när ni ska skriva gemensamt eller på annat sätt samarbeta om en text. Del 3, Slå upp, kan du använda som uppslagsbok för frågor om språkriktighet, sätt att hänvisa till källor och textens slutbearbetning. I kapitlet Källhantering tas också frågor upp om självständighet kontra plagiat.
Fråga din lärare! Det är lättare att skriva akademiskt om du är klar över de normer, förväntningar och krav som ämnet och din lärare har på texten. Därför påminner vi dig med jämna mellanrum om att återkoppla till din lärare eller handledare vad gäller själva syftet med skrivandet: Vad ska jag göra i den här texten? Vilka frågor ska jag svara på? Vad ska texten användas till? Ska texten diskuteras muntligt på ett seminarium (ska du till exempel skriva ett pm som förberdelse för en diskussion), eller är det bara läraren som ska läsa den (ska du skriva en hemtenta)? I vissa fall har du all information du behöver, via instruktioner och kursinformation, men ibland är det helt enkelt oklart vad som förväntas och i vilket sammanhang texten ska användas. Fråga då! Säkert är det fler än du i klassen som undrar, och ibland kan en fråga inleda en viktig diskussion kring syftet med skrivandet och den specifika textens roll i kursen. På så sätt blir skrivandet synligt och tydligt både vad gäller innehåll och sammanhang, och uppgiften blir helt enkelt lättare att lösa.
Till läraren Studentens skrivhandbok är en handbok riktad till nybörjarstudenten, men den kan med fördel användas i kurssammanhang där en större skrivuppgift ingår. 11
En röd tråd i boken är att försöka tydliggöra vad vi gör när vi skriver akademiskt, med utgångspunkten att allt skrivande handlar just om att göra något: referera, diskutera, argumentera, jämföra etcetera. Dessa handlingar innebär förstås inte samma sak för alla studenter inom alla ämnen, och det har också varit vår ambition att visa denna variation i handboken. Vi uppmanar läsaren, det vill säga studenten, att med jämna mellanrum fråga sina lärare vad de menar med sina instruktioner och vilka krav på den akademiska texten man har inom just det ämnet. Handboken kan alltså användas i undervisningen, både som stöd i arbetsprocessen och i diskussioner om vad man egentligen ska göra i texten. Erfarenheten säger att många studenter har svårt just för detta. Vi tror att det blir lättare att med Studentens skrivhandbok som stöd göra det tydligt för studenterna vad man menar med olika uppgifter och vilka olika språkliga och innehållsliga krav som ställs på texterna. Därmed underlättas skrivandet och därmed också själva prestationen, inte minst förståelsen för ämnet.
12
Del 1
Akademiska texters form och funktion
13
Vad gör vi när vi skriver akademisk text? "Diskutera skillnaden mellan x och y”, ”Problematisera begreppet z”, ”Argumentera för införandet av xx …”, ”Jämför …”, ”Redogör för …”, ”Reflektera över …” Så kan instruktionerna se ut när du skriver texter på högskolan. Men vad betyder det egentligen? Hur gör du när du diskuterar, problematiserar, redogör för eller reflekterar? Det svarar vi på i det här kapitlet. Att lösa en skriftlig uppgift innebär att du ska göra något, till exempel: redogöra, argumentera, jämföra, utreda. Hemuppgifter och tentamensfrågor är till exempel ofta formulerade ungefär så här: ”Redogör för det slags klassbegrepp som författaren använder …”, ”Resonera och argumentera kring olika aspekter på frågan utfrån…”, ”Jämför två modeller för ekonomistyrning …” Ibland är instruktionerna till uppgiften inte alls formulerade som just uppmaningar, utan snarare som beskrivningar av vad du ska göra: ”Frågan är av diskussionskaraktär, där det viktiga inte är att komma fram till ’rätt’ svar utan …” Då gäller det att omtolka beskrivningen till en uppmaning. Inför alla uppgifter måste du alltså förstå vad din lärare menar med instruktionen och vad du förväntas göra. För längre texter blir det alltid nödvändigt att göra flera olika saker. En uppsats eller en rapport ska kanske innehålla delar där du ska redogöra för ett forskningsläge, motivera ett ämnesval, jämföra resultaten och argumentera för en analysmetod och för en tolkning av resultatet. Man kan säga att olika delar av texten har olika funktioner.
14
AKADEMISKA TEXTERS FORM OCH FUNKTION
I detta kapitel utgår vi från de funktioner som är allra vanligast i akademiska sammanhang. Du känner förmodligen igen dem både från instruktioner och från exempelvis betygskriterier och lärandemål. Själva orden finns redan i vårt allmänspråk, men ibland har de en specifik betydelse just i samband med akademiskt skrivande. I kapitlets början renodlar vi funktionerna, det vill säga presenterar en sak i sänder (referera, diskutera, reflektera och så vidare). Därefter visar vi hur längre texter är sammansatta av flera olika funktioner som samverkar till helheten, den övergripande skrivuppgiften. Hur den akademiska texten närmare ser ut beskrivs i nästa kapitel. Här beskriver vi i första hand vad de olika funktionerna en och en kan innebära.
Varför skriver vi inom universitet och högskola? Men allra först: Varför skriver vi inom universitet och högskola? Vad använder vi akademiska texter till? För dig som student är kanske det självklara svaret: ”För att visa vad jag kan så jag kan få betyg på kursen.” Det är mycket riktigt en viktig funktion. Din lärare måste kunna bedöma dina kunskaper, och det absolut vanligaste sättet att göra det är via texterna du lämnar in. Samtidigt: Genom att skriva olika slags texter lär du dig också ditt ämne och tränas stegvis i att skriva akademiskt inom ditt ämne. I förlängningen handlar det om att lära sig att tänka och resonera vetenskapligt. Skrivandet har alltså dels en kunskapsredovisande funktion, dels en funktion att hjälpa dig att tänka, strukturera och förstå ditt nya ämne. Ytterligare en viktig funktion är att skapa ny kunskap. Det är en av universitetens huvuduppgifter, vid sidan av utbildning. Inom universitet och högskola skrivs artiklar, böcker och rapporter, och dessa texter fungerar som utgångspunkter för en vetenskaplig diskussion som för ämnet framåt och utvecklar ny kunskap. Det finns därför flera krav på den vetenskapliga texten som skiljer den från exempelvis
15
tidningsartiklar eller populärvetenskapliga böcker. Detta kan du läsa om i nästa kapitel. Ett sätt att se på skrivandet, för dig som student, är alltså att du genom dina texter visar vad du kan, att du bearbetar ditt ämne och den nya kunskapen samt stegvis lär dig att skriva på det sätt man gör inom ditt ämne. Om du fortsätter studera på högre nivåer kommer du att behöva göra självständiga undersökningar och faktiskt bidra med ny kunskap inom ämnet, men redan under andra terminen (på en fortsättningskurs) brukar en mindre, självständig uppsats ingå i kursen.
Texter med i huvudsak en funktion Som student kommer du att skriva både kortare och längre texter. Korta texter, exempelvis tentamensfrågor, har ibland fördelen att du kan renodla en funktion. Din skrivuppgift kan vara formulerad som en uppmaning, till exempel redogör, beskriv eller resonera. Det gör det enklare för dig att lösa uppgiften – det framgår vad din lärare faktiskt vill att du ska göra. Ett problem är dock att inte alla lärare och forskare menar samma sak med de olika orden. En litteraturvetare och en historiker kan till exempel ha olika uppfattning om vad det innebär att analysera. En redogörelse kan se olika ut inom religionsämnet och inom språkvetenskap. Du måste alltså själv ta reda på hur man gör inom ditt ämne, exempelvis genom att fråga din lärare, läsa mycket och be om respons på dina texter. Här tar vi upp hur det kan se ut generellt, med exempel från olika ämnesområden. Visa gärna exemplen för din lärare. Fråga: ”Menar du så här?” Då har ni något gemensamt att utgå från. Det är ett bra sätt eftersom det inte alltid är lätt, ens för en lärare, att förklara vad man menar.
16
AKADEMISKA TEXTERS FORM OCH FUNKTION
De olika orden som beskriver vad du ska göra kallar vi funktioner. De funktioner vi tar upp är: Redogöra
Funktioner där du ska återge något och beskriva det
Referera
– till exempel en viss författares syn på ett begrepp
Beskriva
eller ett händelseförlopp.
Presentera Analysera
Funktioner där du ska jämföra, tolka eller analysera ett
Tolka
underlag.
Argumentera
Funktioner där du ska tycka och tänka självständigt
Diskutera
kring ett material, en text eller ett ämne.
Resonera Problematisera Reflektera
REDOGöRA, REfERERA , bESKRiVA, pRESEntERA
”Redogör för hur Nilsson använder begreppet observationsdata i texten från 2001.” ”Referera Enströms syn på språkinlärning.”
Funktionerna redogöra, referera, beskriva, och presentera handlar om att återge något och beskriva det. Men orden skiljer sig åt en aning: Referatet har som syfte att återge vad någon annan har skrivit eller sagt, exempelvis när du ska presentera en bakgrund till en ny undersökning eller utvecklingen av ett teoretiskt begrepp. Det kan också gälla en tentauppgift där du genom referatet ska visa att du förstått kursens innehåll. Du kan läsa mer om referat i kapitlet Källhantering. Beskrivningen och presentationen har liknande syften. 17
Om du får uppgiften att redogöra för ett händelseförlopp eller ett begrepp, eller att referera vad någon annan har skrivit, handlar det alltså om att du ska återge ett innehåll med egna ord. Innehållet är så att säga redan formulerat, exempelvis i en lärobok, på en föreläsning eller under en praktikperiod. Din uppgift är att med egna ord återge detta. I instruktionen till tentan står det kanske att du ska redogöra för, referera, beskriva eller kanske presentera ett sakförhållande eller det som någon annan har sagt. Många gånger ingår funktionerna att referera eller redogöra i en längre text, där du först ska återge något och sedan kanske diskutera, analysera eller utreda det. Men ett referat eller en redogörelse kan också fungera som en självständig text, exempelvis i ett tentamenssvar. Enström menar att ordförråd kan vara den sista stora pusselbiten för en andraspråksinlärare, även när inläraren kommit långt på andra områden i sin språkinlärning (Enström 2004). Nilsson (2001) använder begreppet observationsdata utfrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv, där klassrumsobservationer är en vanlig metod att …
Texterna ovan är exempel på referat eller redogörelse. De återger det som någon annan har skrivit eller definierat. I referat och redogörelser är det alltså inte du själv som står i fokus utan det du ska återge. Det är inte viktigt hur du själv kommit fram till det du skriver om eller hur du känner inför innehållet, utan det är innehållet i sig som är det intressanta. I båda exemplen ser du att skribenten har refererat till källor: Enström 2004 och Nilsson 2001. Källangivelserna påminner läsaren om att det inte är ditt eget stoff du återger utan det någon annan skrivit före dig. (Detta kan du läsa mer om i kapitlet Källhantering.) Att referera till en källa är centralt för akademisk verksamhet och akademiskt skrivande. Referenserna sätter in din text i ett veten-
18
AKADEMISKA TEXTERS FORM OCH FUNKTION
skapligt sammanhang, talar om varfrån du hämtat ditt innehåll och med utgångspunkt i detta kan du exempelvis diskutera det du själv kommit fram till. En skillnad mellan redogörelse och referat är att redogörelsen kan vara mer allmängiltig än referatet och därför endast ta med detaljer som är viktiga för huvudsyftet (i stället för att vara trogen den källa du refererar). Redogörelsen kan också ha fokus på enstaka detaljer, som i exempelvis en fallbeskrivning eller en beskrivning av din praktikperiod. Detta har att göra med att fallbeskrivningen eller beskrivningen av din praktikperiod ofta har som syfte att använda den unika händelsen för att beskriva något mer allmängiltigt.
SE upp föR bERättAnDEt!
När du ska redogöra för eller referera något är det lätt att i stället börja berätta. Det är ju ett sätt att skriva vi är vana vid från skoltiden. Det kan visserligen förekomma en hel del berättande drag i akademisk text men de har inte samma syfte som det skönlitterära berättandet. De berättande inslagen i akademisk text ingår ofta i längre texter där syftet är att återge en händelse som du sedan ska resonera kring eller analysera på något sätt. Du ska kanske redogöra för en praktikperiod eller händelseutvecklingen i en fallbeskrivning men beskriver inte nödvändigtvis saker och ting i den ordning de hänt eller i den ordning de står skrivna i en källa. Du har fokus på det övergripande och viktiga, snarare än på detaljer som ger färg åt berättelsen.
19
Jämför de här exemplen:
redogöra
Berätta
Båda föräldrarna kom till ut-
Båda Albins föräldrar kom till utveck-
vecklingssamtalet. Jag hade
lingssamtalet på torsdagen klockan
förberett samtalet genom att
tio. Jag tog emot i dörren och vi satte
sammanställa och temati-
oss sedan i personalrummet, som
sera mina observationsdata
för tillfället var tomt på folk. Albin
från den senaste månaden,
kom till skolan tillsammans med sina
och planerat samtalet utfrån
föräldrar, men fick leka en stund på
temana samarbete i klass-
skolgården med sina kompisar. Vi
rummet, koncentration och
kunde se att han genast hittade sina
motivation. Jag ville också
två favoritkompisar på gården och
hinna med att diskutera möj-
de började leka vid gungställningen.
liga utvecklingssteg …
Men bara efter en kort stund …
Sam, som går på förskollärarprogrammet, ska återge det han varit med om på en kortare praktik på en förskola. Till vänster är en text som är svar på en reflekterande analysuppgift, med den inledande instruktionen ”Redogör för förberedelser och tänkt struktur för det första utvecklingssamtalet”. Till höger är en berättande inledning till en längre rapport från praktiken, där Sam vill starta med en kort illustration för att vi ska få lära känna det barn som observerats på vfu-perioden. Skillnaden mellan de två texterna är alltså att den till höger har en tydlig huvudperson och målar upp en scen som skulle kunna byggas ut med ett händelseförlopp som får en väntad eller oväntad upplösning, medan den vänstra texten snarare är en återgivning av en situation. De olika syftena får också konsekvenser för texternas disposition och struktur.
20
Studentens skrivhandbok vänder sig till dig som är ny på högskolan eller universitetet. Kanske kommer du direkt från gymnasiet, kanske har du varit ute och arbetat några år. Här får du hjälp att komma underfund med vad, hur och varför man skriver på högskolan. Framför allt handlar boken om det skrivande du kommer att ägna dig åt de första terminerna. Här får du veta vad lärarna kan mena när de ber dig diskutera eller redogöra i en text och varför den akademiska stilen är som den är. Du får också veta hur du kan göra när du ska skriva tillsammans med andra och hur arbetsprocessen kan se ut när du skriver på egen hand. Boken innehåller praktiska råd när det gäller stilen och språket i din text, hur du refererar till källor, hur du granskar och redigerar det du ska lämna in och mycket mer. Denna nya upplaga av Studentens skrivhandbok innehåller flera helt nya kapitel och presenterar ett annat synsätt än tidigare upplagor. Fokus ligger på vad man gör i en akademisk text. Bokens författare har många års erfarenhet av forskning om och undervisning i skrivande på högskolenivå.
Best.nr 47-11408-5 Tryck.nr 47-11408-5