Page 1

TOLKNING OCH REFLEKTION VETENSKAPSFILOSOFI OCH KVALITATIV METOD

Fรถrnamn Efternamn

Mats Alvesson Kaj Skรถldberg


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 3816 ISBN 978-91-44-11113-1 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 1994, 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: In the black circle, av Wassily Kandinsky (1923). Printed by Interak, Poland 2017


INNEHÅLL

Förord till tredje upplagan 7

1  Inledning: Metodens intellektualisering  9 Förklarings- och förståelseansatser  12 Kvalitativ och kvantitativ metod  17 Reflekterande forskning  19 Fyra element i reflekterande forskning  22 Bokens uppläggning och struktur  25 2  (Post-)positivism, socialkonstruktionism, neorealism: tre referenspunkter i vetenskapsfilosofi  27 Positivism och bortom  29 Socialkonstruktionism   39 Neorealism 61 Kort jämförelse och slutord  77 3  Empirinära metod  81 Grundad teori  81 Etnometodologi 115 Induktiv etnografi   127 Sammanfattning 131

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

3


Innehåll

4  Hermeneutik: tolkning och insikt  133 Rötter 134 Objektiverande hermeneutik  138 Aletisk hermeneutik  139 Hermeneutisk tolkning – en rekonstruktion  142 Bettis hermeneutiska kanons  154 Tillämpning: historiografisk metod: källkritik  156 Existentiell hermeneutik: tillbaka till grunderna  170 Poetisk hermeneutik  180 Misstankens hermeneutik  189 Geertz hermeneutiska etnografi  191 Integration 195 Kritik 197 Sammanfattning 206 5  Kritisk teori  207 Om Frankfurtskolans kritiska teori  209 Habermas 214 Kritisk teori bortom Habermas: tredje och fjärde generationen  224 Kunskapsintresse och epistemologi  226 Att relatera tolkningsnivåer: samhälle och människa  231 Kritisk teori och politiska ståndpunkter  235 En minimiversion av kritisk teori  236 Kritisk teori och empirisk forskning  239 Två exempel på kritiska forskningsprojekt  254 Sammanfattning: kritisk teori som trippelhermeneutik  263

4

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


Innehåll

6  Poststrukturalism och postmodernism: destabilisering av subjekt och text  269 Varianter av poststrukturalism och postmodernism  272 Huvuddragen i postmodernism och poststrukturalism  274 Derrida och dekonstruktion  277 De stora berättelsernas fall  286 Subjektskritiken 290 Forskaren som författare  294 Empirisk illustration  299 Kritik av postmodernism och poststrukturalism  303 Implikationer för kvalitativ metod  312 Slutord 323 7  Språk/genus/makt: diskursanalys, feminism, Foucault  327 Diskursanalys   329 Feminism 339 Genealogisk metod: Foucault  358 Slutord 373 8  Reflexiv metodologi: en referensram och tillämpningar  375 De fyra riktningarna i något ironiska termer  375 Metodöverväganden – uppgivenhet och språkreduktionism  378 Om reflektion  381 Reflexiv tolkning  384 Sammanfattning 396 9  Tillämpning av reflexiv metodologi  397 Metodstrategier i reflexiv tolkning  397 Exempel på reflekterande forskning  399 Sammanfattning 419

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

5


Innehåll

10  Reflexiv forskning: kriterier och förhållningssätt  421 Om kriterier för kvalitativ forskning  422 Reflexiv tolkning och relativism  432 Metaforer för forskning  434 Två tyngdpunkter i reflexiva projekt  438 Att skapa teoretiskt lyft: reflexivitet som hävstång för kreativitet  441 Några konkreta förslag  449 Slutord: Forskning som provisoriskt rationellt projekt  452 Referenser 455 Personregister 489 Sakregister 497

6

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


FÖRORD TILL TREDJE UPPLAGAN

I denna tredje, reviderade upplaga av Tolkning och reflektion har texten uppdaterats med den senaste utvecklingen på de olika områden som behandlas. Boken har vidare bantats ner och renodlats jämfört med andra upplagan. Boken har förstärkts i fråga om tillämpningsidéer om reflexiv metod. Vi har lagt till ett antal nya avsnitt, inklusive om att identifiera och utmana antaganden i befintlig kunskap samt arbeta med att skapa och lösa mysterier i forskning. Lund och Praia da Luz i februari 2017 Mats Alvesson  Kaj Sköldberg

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

7


KAPITEL 3

Empirinära metod

I det här kapitlet ska vi presentera metoder som ligger relativt nära det empiriska datamaterialet. Det rör sig inte om någon ensidig datapresentation, utan vikten av teori erkännes. Teorin i fråga binds emellertid tätare till empirin än i de andra perspektiv vi kommer att studera; den tillåts så att säga inte att växa sig alltför hög ovanför data. Teorin tenderar med andra ord att bli låg-abstrakt. Vi fokuserar särskilt på grundad teori, med dess bakgrund i den allmänna strömningen symbolisk interaktionism, eftersom den har synts oss vara ett ovanligt tydligt exempel på en empirinära metod. Grundad teori är troligen den mest använda kvalitativa tolkningsramen inom samhälls­ vetenskapen (Denzin 1994: 508, Walsh m.fl. 2015), särskilt efter publiceringen av Strauss och Corbins bästsäljande lärobok, Basics of Qualitative Research, 1990. Kapitlet innehåller också en diskussion av etnometodologi och en kort presentation av induktiv etnografi. En mindre kontrapunktiskt motiv förekommer i och med att vi låter Bourdieus idéer framträda i konfrontation och kontrast med dessa olika strömningar.

Grundad teori Rötter Glaser och Strauss ”grundade teori” har dubbla rötter, en i symbolisk interaktionism personifierad av Strauss, och den andra i den statistiskt orienterade positivism som var en del av Glaser intellektuella bagage. Symbolisk interaktionism är den kanske viktigaste inspirationskällan för grundad teori (Plummer 1991).

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

81


3  Empirinära metod

Symbolisk interaktionism Symbolisk interaktionism är en kvalitativ metodologisk riktning som först uppträdde i USA i början på 1900-talet (Hammersley 1989).1 Namnet ”symbolisk interaktionism” lanserades 1938 av Herbert Blumer, sociolog i Chicago. Men riktningen är äldre än så. Den uppkom som en socialpsykologisk/sociologisk strömning i början av seklet inom Chicagouniversitetets institution för samhällsvetenskap och antropologi. Mest bekanta namn är Mead och Cooley (Blumer var elev till Mead och Strauss i sin tur till Blumer). Inspirationskällorna var huvudsakligen tre, med vikt i ordning som följer: amerikansk pragmatism, där sanning blev en fråga om praktisk användbarhet; tysk nykantianism, som betonade djupare ”idiografisk” forskning om enskildheter framför ”nomotetisk” om massdata; och slutligen tysk historicism, vilken betonade kvalitativ forskning framför kvantitativ. Efter sin första blomstring på 1920- och 30-talen konsoliderades den symboliska interaktionismen på 40- och 50-talen, men råkade ut för en nedgång på 60- och 70-talen. Skäl till det sistnämnda var bl.a. korstryck från å ena sidan ”hårda” metoder som statistisk metod och strukturfunktionalism, å andra sidan konkurrens på den ”mjuka” sidan från den fenomenologiskt präglade etnometodologin (se nedan, detta kapitel). Till detta kom politiska attacker från vänsterhåll mot försiktig reformism inom det rådande systemets ram. På 1980-talet har riktningen gått mot en ny vår, och en bidragande orsak – det finns flera (Stryker 1987) – är förmodligen den djupverkan som Glaser och Strauss skrift hade.2 Denna framgång, vilken har inneburit att dess metoder har blivit ganska allmänt vedertagna, åtföljdes av en viss grad av radikalisering och en mottaglighet för andra metoder såsom postmodernism och feminism. Men segern köptes också till priset av fragmentering och en allmän utspädning av de ursprungliga idéerna (Fine 1993). Glaser och Strauss (1967) bok har haft ungefär samma historia som rörelsen själv från 1960-talet, med en 1  Därmed inte sagt att deras bidrag kan reduceras till symbolisk interaktionism. Glaser och Strauss kompletterar också med egna kreativa element, och allt är – som så ofta när det gäller idépåverkningar – självfallet inte ens i den symboliska interaktionismens anda. Inflytandet från den sistnämnda är dock undervärderat i receptionen av grundad teori, och, kunde man tillfoga, även underrepresenterat i författarnas texter. 2  Glaser och Strauss bok mottogs ursprungligen tämligen svalt men mötte under 1980-talet större intresse och uppskattning (Ekerwald och Johansson 1989).

82

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


3  Empirinära metod

initial relativ brist på intresse som ger vika för en entusiastisk omfattning. För många kvalitativa forskare kan kvalitativ metod nästan jämställas med grounded theory. Enligt Turner (1988: 112) har ”den kvalitativa forskaren […] inte något verkligt alternativ till att bedriva någonting mycket närliggande grundad teori”. Och på 1990-talet har som nämnts Strauss och Corbins (1990) arbete har blivit en storsäljare. Som vi ska se har dock boken inte undgått kritik för att ha svikit den ursprungliga andan i metoden. Således uppvisar även här rörelsens historia paralleller med moderrörelsen. Det den grundade teorin förde med sig ”i bagaget” från den symboliska interaktionismen inkluderar följande centrala drag, som vi strax ska utveckla närmare: pragmatism, idiografisk forskning, kvalitativ metod, exploration, sensiterande begrepp, social handling, kognitiva symboler, empirinärhet och stegvis induktion från empirin. Dessa begrepp liksom redogörelsen för dem nedan syftar inte till en uttömmande beskrivning av den symboliska interaktionismen utan endast till en med nödvändighet alltför kortfattad redogörelse av tankegods som är relevant för förståelsen av grundad teori. Begreppen har inte överförts automatiskt till grundad teori, utan har fått sin särskilda färg och utvecklas på sitt speciella sätt inom denna teori. Det är således inte fråga om vare sig en enkel upprepning eller ett kognitivt brott med moderrörelsen. Grundad teori kan inte likställas med symbolisk interaktionism; ej heller kan dess bakgrund i denna rörelse ignoreras. Pragmatism. Social nytta, social kontroll som resultat, blir sanningskriterium för forskningen. Pragmatismen har karaktäriserats som en antiteoretisk filosofi – det gäller att hålla sig så nära den praktiska, empiriska verkligheten som möjligt. Idiografisk forskning, ej nomotetisk. Enskilda fall snarare än mängder av fall bör studeras. Den idiografiska kunskapen, som mer renodlat förekommer i humaniora, inriktar sig på intensivstudier av unika skeenden. Motsatsen, den nomotetiska kunskapen som särskilt påträffas i naturvetenskaperna, gör extensiva undersökningar av mängder av data för att få fram generella lagar. Kvalitativ metod snarare än kvantitativ. Den senare är (om den alls används) förberedande, sekundär. Vi noterar att detta så att säga vänder på de kvantitativa metodologernas föreskrifter, där den kvalitativa fasen (om den alls ingår) uppfattas som förberedande, mindre viktig. ©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

83


3  Empirinära metod

Explorering. Tonvikten vid kvalitativ metod hänger samman med att den explorativa funktionen i samhällsvetenskapen blir central, och av en helt annan dignitet än i naturvetenskaperna, vilka inriktade sig på operationalisering med testning som syfte. Genom explorationen vore det möjligt att uppnå en mer fullödig förståelse av den aktuella empirin, dess interna egenskaper och relationer. En flexibel metod för datainsamling, där principerna för urvalet revideras successivt under forskningsprocessens förlopp, blir t.ex. en följd av detta. Explorationen borde kombineras med ”inspektion”, varigenom de preliminära begrepp som upptäckts successivt revideras och utfylls under det att man så att säga ’vrider och vänder’ på de empiriska instanser mot vilka respektive begrepp svarar. ”Sensiterande begrepp”. I stället för att försöka skapa allt exaktare tekniker, för att mer och mer precisera begreppen, borde samhällsforskarna ägna sig åt att skapa känsliggörande, ”sensiterande” begrepp som stimulerade dem att förnimma nya relationer, perspektiv och världsbilder. Till skillnad från i fysiken där rums- och tidsrelationer härskade var nämligen inkännande (som i Meads rollövertagande) och omdöme viktiga ingredienser i de sociala vetenskaperna. Den sociala handlingen. En mikroprocess, ej en funktion eller struktur – står i fokus (jfr Giddens [1984] senare begrepp ”strukturering” [eng. ”structuration”]). Denna är interaktiv, dvs. den utgör en relation mellan aktörer. Den är också symbolisk, dvs. symboler är vad som förmedlas mellan aktörererna. Interaktionen uppfattas alltså ej som yttre beteende i behavioristisk anda. Det intersubjektiva (snarare än t.ex. det beteendemässiga, psykologiska, strukturella eller funktionella) blir därmed centralt. Kognitiva symboler. Enligt den symboliska interaktionismen skapar och återskapar människan kontinuerligt och kreativt sitt själv i kontakt med andra; ja detta själv är till syvende og sidst en process. Självet är inget passivt medium eller arena mellan inre/yttre stimuli och beteende, obestämda och bestämda variabler, utan i högsta grad en egen produktiv företeelse, motorn i hela det sociala förloppet. Självet är vidare en värld av meningar, inte en extern struktur eller en uppsättning variabler. Meningarna tolkas främst som kognitiva; en kritik som riktats mot Blumer och andra symboliska interaktionister är just att de undervärderar emotionella inslag i meningsuppbyggnaden, på bekostnad av kognitiva. Empirinärhet. Forskaren bör utgå induktivt från vardagsverklighetens 84

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


3  Empirinära metod

symboliska interaktioner, ej avlägsna sig för långt därifrån. Induktionen skiljer sig emellertid från den klassiska, baconska, genom att inte utföras direkt från data utan i stället ske i två faser – först intensivstudium av en begränsad mängd empiri, med empati som centralt moment, och sedan komparation med utvidgning av empiribasen. Även om grundad teori i översiktsverk om symbolisk interaktionism brukar nämnas som en variant av den sistnämnda är det viktigt att komma ihåg att detta inflytande inte är det enda. Det härrör främst från den ene av de båda författarna, Strauss. Den andre medförfattaren, Glaser, hade sin bakgrund på Columbiauniversitetet där han studerat för Lazarsfeld, ryktbar för sin utveckling av den statistiska analysen i samhällsvetenskap. Bourdieu anför honom alltid som centralgestalten i den moderna samhällsvetenskapliga positivismen (se exempelvis Bourdieu och Wacquant 1992). Glaser (2005) polemiserar starkt mot vad han ser som en överbetoning i metodböckerna av den symboliska interaktionismens betydelse för grundad teori och skriver rentav i en tidigare artikel (Glaser 1992) att han använde den statistiska analysmetoden som modell för den kvalitativa metoden i grundad teori. Det betyder alltså att en positivistisk form eller mall för kvantitativ analys så att säga fylldes med nytt, kvalitativt innehåll. Detta innebar bl.a. rigorositet i tillvägagångssättet och vad man med Bunge (1967) kunde kalla för en dataistisk uppfattning av forskningen – data är A och O i den vetenskapliga processen. Det fanns ingen motvikt till detta i den symboliska interaktionismen; tvärtom bidrog det induktiva elementet i den sistnämnda snarast till att stärka inställningen på denna punkt. Med dessa förberedande klargöranden bakom oss övergår vi nu till en systematisk genomgång av teorin själv.

Teorigenerering, induktion, kvalitativa data Redan titeln på Glaser och Strauss bok – The Discovery of Grounded Theory. Strategies for Qualitative Research – anger huvudlinjerna i deras metodologi. Det rör sig om ett synsätt som fokuserar på upptäckt av teori, grundad teori och kvalitativ forskning. I förordet slår författarna fast att ett huvudsyfte med boken är att överbrygga gapet mellan ”de stora teorierna” [grand theory] och empirisk forskning (jfr postmodernismens aktuella kritik av ”de stora berättelserna”): ett gap som redan Blumer kommenterade och som ©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

85


3  Empirinära metod

en av de stora sociologerna, Parsons lärjunge Robert Merton, försökte slå en bro över med kvantitativ, verifierande metod. Glaser och Strauss lägger i stället, som titeln anger, huvudvikten vid teorigenerering, snarare än -verifiering. De vill dock inte ställa generering i motsats till verifiering, utan menar snarare att på tok för mycket ansträngningar har inriktats på verifiering.3 Huvudmålet med forskningen är teorigenerering, och verifieringen ska stå i dess tjänst (Glaser och Strauss 1967: 28). I förordet anges också källan och proceduren. Källan för teorigenereringen är empiriska data och metoden att utvinna teori ur dessa är främst komparativ analys av speciellt slag. Författarna profilerar sig mot tidigare kvalitativ forskning (t.ex. den ovannämnda Chicagoskolans) som de menar varit otillräckligt rigorös och systematisk och dessutom fångats i en ”verifieringsretorik”, i stället för att göra en poäng av det den verkligen håller på med – teorigenerering. Glaser och Strauss syftar därför i sin bok till att formulera en uppsättning mer stringenta och sammanhängande metodregler (”kanons”) i och för generering av teori från empiriska data. Författarna menar att ”teori” har blivit synonymt med ”stora mäns” – Marx, Weber, Durkheim, Mead etc. – teorier, som det bara skulle återstå för efterkommande, mer svaga andar att bekräfta genom närsynta övningar i verifiering. Gentemot detta driver Glaser och Strauss den rätt befriande tesen att var och en kan skapa sin egen teori, bara de utgår från verkligheten. Det är alltså inte bara genier – ”teoretiska kapitalister” – beskärt att vara nyskapande i samhällsforskningen. Även vanliga dödliga kan bidra med kreativa insatser som ett slags vetenskapens entreprenörer, och är inte tvingade att träda in i rollen som verifikationsproletariat åt andliga storföretagare. Envar sin egen teoris smed, så att säga. Teorin bör visserligen testas, men detta föranleder blott modifiering av teorin, inte förstörelse av den, eftersom en teori bara kan ersättas med en annan teori (Glaser och Strauss 1967: 28). Den lever annars kvar av ren tröghetskraft. Här baserade sig författarna på Kuhns idéer (1970). Testningen syftar vidare till att fastställa det empiriska tillämpnings­ området för teorin (s. 24), en tankegång som också framförts av postposi3  Glaser och Strauss föregriper här de senare postpositivistiska vetenskapsteoretikernas (Shapere m.fl.) starka betoning av teorigenerering snarare än -verifiering, ”context of discovery” snarare än context of justification. Samma gäller den därmed förbundna synen på forskningen som process. Se t.ex. Suppe (1977).

86

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


3  Empirinära metod

tivistiska vetenskapsteoretiker4 (Toulmin 1953, 1974).5 Möjligen skulle man av det skälet också avstå från termerna verifiering och testning, och hellre använda termen teoritillämpning: att inte fråga om en teori är sann eller falsk, utan när den är tillämplig, och under vilka omständigheter den fungerar. Eftersom den grundade teorin härleds från data är den induktivt utvecklad, och författarna polemiserar starkt mot ett ”logiskt-deduktivt” synsätt som i stället söker utgå från verklighetsfrämmande teorier. (Denna metodologiska diskussion mellan induktion och deduktion är inte ny, utan har långa historiska rötter, ända ner till Bacon och Descartes, och ännu längre till Aristoteles och Platon.) De argument som Glaser och Strauss framför mot deduktivismen är ofta välfunna, t.ex. att dess teorier lätt får en spekulativ prägel och därför mister kontakten med empirin, så att testning ofta blir svårgenomförbar eller, om den trots allt genomförs, innebär att empiriska data med våld tvingas in i teorins kategorier. Å andra sidan frågar man sig ibland hur det står till med bjälken i det egna ögat. Empirin kan lätt reduceras till common sense-kategorier. Författarna påpekar visserligen att de personliga erfarenheter och den teoretiska erfarenhet som forskaren kan ha med sig i bagaget kan tjäna till material för genereringen av kategorier. De garderar sig också i en not med att säga: Naturligtvis närmar sig inte författaren verkligheten som tabula rasa. Han måste ha ett perspektiv som hjälper honom att se relevanta data och abstrahera signifikanta kategorier för hans granskning av data.6 (s. 3)

Detta perspektiv – än mer markerat i Strauss och Corbin (1994) – förvandlas ej sällan till ett rätt transparent fikonlöv framför den förutsättningslösa induktionen. Glaser och Strauss skriver t.ex. (s. 37): 4  I en annan bemärkelse är Glaser och Strauss däremot Kuhns raka motsats, eftersom de uppmanar till en mångfald av olika teorier, vilken mer minner om Feyerabends (1975) teoretiska anarkism. Kuhns ”normalforskning” innebar ju däremot att en teori i taget hade/ borde ha (gränsen mellan deskriptivt och normativt är flytande hos Kuhn) monopol inom en hel forskningsgren vid en viss tidpunkt; undantaget är ”vetenskapliga revolutioner” då ett monopol ersätts av ett annat. Glaser och Strauss överför tanken från makroplanet – hela forskningsområden – till mikroplanet – enskilda forskningsprocesser. 5  Författarna skiljer sig dock avgörande från Toulmin genom att inte betrakta data eller (därmed) deras tillämpningsområde och domän som teoriberoende. 6  Författarna talar tidstypiskt hela tiden om forskaren som ”han”. Kvinnliga forskare synes lysa med sin frånvaro i Glaser och Strauss och deras samtidas tankevärld.

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

87


3  Empirinära metod

En effektiv strategi är att först bokstavligen ignorera den teoretiska och faktuella litteraturen om det område som studeras, för att försäkra sig om att uppkomsten av kategorierna inte besmittas av begrepp mer anpassade till andra områden. Likheter och konvergenser med litteraturen kan etableras efter det att den analytiska kärnan av kategorierna har framträtt.

Som framhållits i kapitel 2 råder i nutida vetenskapsteori, i Hansons och andra postpositivisters fotspår, i stort sett enighet om att alla fakta är teori­ laddade. Det rör sig alltså inte bara om något tunt ”perspektiv”, utan vi lägger alltid in hela uppsättningar av kognitiva, teoretiska referensramar i vår perception av verkligheten, något som för övrigt redan påpekades av Hegel (1807) i polemik med sin tids induktivister och empirister, och som sedermera framhållits av hermeneutiker som Heidegger (1927). ”Verkligheten” är alltid redan tolkad. Data är således aldrig pura droppar från den ursprungliga, rena jungfrukällan, utan de är alltid fusionerade med teori i själva sin uppkomst. Med detta förbehåll kan Glaser och Strauss idé likväl i modifierad form tas som ett praktiskt tips värt att överväga: ”Läs inte för mycket om fakta­ området, på det att Du må behålla ’fräscha ögon’ för detta.” Något som stöder detta är att vetenskapshistorien visar att forskare som besitter mindre encyklopedisk lärdom ibland kan uppvisa större kreativitet jämfört med dem som varit alltför inlästa på ett område.7 Risken med för stor beläsenhet är att man blir bunden av tidigare auktoriteter och insnärjd i etablerade problematiker, så att man inte förmår se nya möjligheter. Djärvheten i tolkningsprocessen kan enligt detta resonemang komma att öka om man inte är ”förläst” på vad som tidigare gjorts – förutsatt naturligtvis att forskarna

7 Två jämförelser illustrerar detta. Lorenz var sin tids stora namn inom den teoretiska fysiken, men överspelades av outsidern Einstein, bl.a. just eftersom denne hade förmågan att tänka friare och mer obundet av auktoriteter. Lorenz hade kommit fram till de ekvationer som Einstein baserade sig på i den allmänna relativitetsteorin, men förmådde i tolkningen av dem, till skillnad från denne, inte frigöra sig från det etablerade eterbegreppet. Upptäckarna av den genetiska koden, Crick och Watson, båda på sitt sätt outsiders, förhånades offentligt av den lärde ”store mannen” på området, Loria, som själv aldrig kom i närheten av upptäckten. Självfallet har även andra faktorer spelat in; men fenomenet är inte ovanligt i vetenskaps­ historien. Bohr benämnde sig själv ”dilettant”; Darwin var privatlärd; Marx filosof, ej ekonom; Freud medicinare, ej psykolog; Wittgenstein ingenjör, ej filosof; Krishnamurti, en av vår tids största, och nydanande, religionsfilosofer, hade varken religiös eller filosofisk skolning o.s.v.

88

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


3  Empirinära metod

också kan frigöra sig från induktion och oreflekterat godkännande av skådespelarnas spontana kategorier. Detta betyder inte att man helt enkelt ska vända sig till deduktion: induktion och deduktion är inte de enda alternativen. Det finns andra, såsom abduktion, vilket förenklat innebär förmågan att se mönster, att avslöja djupa strukturer (Hanson 1958). En allmän orientering i huvuddragen i det teoretiska och empiriska forskningsfältet, följt så snabbt som möjligt av ett språng in i ens egna empiriska material, kan därför vara en möjlig strategi. Emellertid vill vi varna för att en för svag inblick i forskningsområdet – Glaser (2012) talar eftertryckligt om att helt ”suspendera” sina förföreställningar – också har sina nackdelar, såsom den möjliga upptäckten av hjulet. Kritisk läsning är naturligtvis ett motmedel mot att fastna i konventionell visdom, naiv ortodoxi, inom ett område. Ett problem är risken av en omvänd, negativ bindning till den etablerade problematiken. Att få upp ögonen både för etablerad forskning och svagheter hos denna är dock en god utgångspunkt för att se nya möjligheter. En annan fruktbar linje i förhållande till tidigare teori och forskning är att man försöker få viss bredd jämfört med denna, t.ex. genom att lära sig en del om empiriska studier på angränsande fält och läsa in sig på alternativa teorier. De senare behöver inte röra det specifika applikationsområdet utan kan vara lite mera grundläggande och peka på olika, mer generella tolkningslinjer. En god allmän beläsenhet är alltid värdefull – i motsats till såväl förlästhet i form av snäv inriktning på specialområdet och obeläsenhet. Beläsenheten bör alltså ha en viss bredd, av anförda skäl, och också eftersom kopplingar mellan avlägsna fenomen är ett vanligt drag i kreativ forskning.8 I debatten har vanligen skillnaden mellan teorigenerering och -verifiering sammanförts med en annan väsentlig skillnad, den mellan kvalitativa och kvantitativa data. Kvalitativa data skulle mest vara ägnade en preliminär explorativ fas med tentativa hypoteser som resultat, och kvantitativa data vara lämpliga för den viktiga fasen i forskningsprocessen, testning av hypoteser. Detta är enligt Glaser och Strauss en felsyn av fler skäl. För det första tillmäter de som vi sett teorigenerering betydligt större vikt. För det andra sammanfaller inte de båda distinktionerna utan korsar varandra. Såväl kvalitativa data som kvantitativa data kan användas i både genererings- och 8  Vi bör kanske tillägga att kreativitet givetvis inte är det enda kriteriet på god forskning.

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

89


3  Empirinära metod

verifieringssyfte. När det gäller betydelsen och användningen av kvalitativa respektive kvantitativa data intar författarna en liknande position som i fråga om betydelsen av generering kontra verifiering. De vill på intet sätt utesluta bruket av kvantitativa data, men ”fokuserar” på kvalitativa data då 1) dessa är mer lämpliga för att studera komplext sammansatta företeelser och processer; 2) eftersom kvalitativa resultat ofta är ”slutprodukten av forskning” på ett empiriskt område bortom vilket forskaren ofta har föga motivation att gå (vidare till kvantitativ verifiering); 3) slutligen är kvalitativ forskning det bästa (”mest ’adekvata’ och ’effektiva’”) sättet att förvärva önskad information (s. 18). Det första argumentet, som är ett genljud av tidigare symboliska interaktionisters diskussioner, synes ha visst fog för sig. De båda övriga argumenten däremot är inte särskilt starka: det andra berör ju bara slutprodukten, den grundade teorin, och inte vägen dit, och det tredje återstår faktiskt att bevisa. Det bör noteras att Glaser och Strauss både i frågan om vikten av kvantitativa respektive kvalitativa metoder och teorigenerering respektive teoriverifiering helt enkelt vänder på den traditionella positivistiska tesen. Denna hävdar ju att kvalitativa metoder är ett mindre viktigt supplement till kvantitativa metoder och att teorigenerering är ett mindre viktigt preludium till teoriverifiering. I den grundade teorin däremot framstår kvalitativa metoder och teorigenerering som huvudsaken, kvantitativa metoder och teoriverifiering som supplement. I och med detta slipper man tråkig pusselforskning à la Kuhn (1970). Avigsidan är naturligtvis att forskarna riskerar att gång på gång återuppfinna hjulet, dvs. samma teori, eventuellt med nya namn på begreppen.9 (Detta är naturligvis en extra belastning i samhällsvetenskap, där sjukan redan grasserar alldeles oavsett Glaser och Strauss metodologi, jämför i organisationsvetenskap alla nya benämningar på Burns och Stalkers mekanistiska och organiska ledningssystem som under årens lopp förts fram som ny teori.)

9 Jfr Hammersleys (1989: 176 f.) kritik mot Glaser och Strauss för att vara icke-kumulativa – varje forskning börjar från scratch.

90

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


Författarna, professor Mats Alvesson vid Lunds universitet och professor em. Kaj Sköldberg vid Stockholms universitet, har forskat och undervisat bl.a. i organisations- och ledningsteori samt samhällsvetenskaplig metodologi.

TOLKNING OCH REFLEKTION VETENSKAPSFILOSOFI OCH KVALITATIV METOD

När första upplagan av Tolkning och reflektion utkom 1994 bröt den nya vägar inom kvalitativ samhällsforskning. Boken blev snabbt något av en modern klassiker och används flitigt på metodkurser vid universitet och högskolor. En engelsk översättning, Reflexive Methodology, har haft stor internationell genomslagskraft. En grundtanke i boken är att data alltid är tolkade mot bakgrund av de personliga, kulturella, ideologiska och språkliga referensramar vi bär med oss. Reflektion innebär att ta ett steg bakåt från tolkningen: att tolka sina egna tolkningar, perspektivera sitt eget perspektiv, ställa sin egen auktoritet som forskare i självkritisk belysning. I boken navigerar författarna i utrymmet mellan den abstrakta filosofin och den metodologiska kokboken. Avsikten är att lyfta nivån på kvalitativ metod genom att foga in vetenskapsfilosofi som ett centralt och fortlöpande inslag i empiriskt förankrad samhällsvetenskap. Omvänt är syftet att göra abstrakta vetenskapsfilosofiska tankegångar konkret tillämpliga för kvalitativ forskning. Detta betyder en intellektualisering av kvalitativ metod och samtidigt en pragmatisering av vetenskapsfilosofi. Boken innehåller nytolkningar och kritiska diskussioner av viktigare kvalitativa ansatser, särskilt grundad teori, hermeneutik, kritisk teori och postmodernism. Denna tredje upplaga av boken har uppdaterats med aktuell forskning inom de berörda områdena. Helt nyskrivet är ett avsnitt om Manuel DeLandas aktuella, provokativa assemblageteori. Flera nyskrivna avsnitt behandlar den reflexiva metodologins tillämpningar för att nå ökad kreativitet i forskning jämfört med gängse metoder: konsten att finna och lösa mysterier, grundvalskritik, skapa djärva synteser och nya sammanlänkande hybridbegrepp.

Tredje upplagan

studentlitteratur.se

Art.nr 3816

Profile for Smakprov Media AB

9789144111131  

9789144111131  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded