carl-johan markstedt sven eriksson
markstedt eriksson
Svenska impulser 1 carl-johan markstedt sven eriksson Vad gör dig till en trygg och säker talare? Hur skriver du sammanhängande och varierade texter? Vad påverkar ditt och andras sätt att tala i olika sammanhang? Hur kan du utveckla din förmåga att läsa skönlitteratur och sakprosa? Svenska impulser 1 är ett läromedel som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur. I Svenska impulser 1 får du öva dig i muntlig och skriftlig framställning. Du får läsa och arbeta med texter av olika slag, lära dig grundläggande källkritik och reflektera över språklig variation. Svenska impulser 1 förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.
ISBN 978-91-523-3789-9
www.sanomautbildning.se
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Projektledare: Lilian Andersson Redaktion: Lilian Andersson, Daniel Ternberg Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Iréne Berggren, Hannah Goldstein
Svenska impulser 1 ISBN 978-91-523-3789-9 © 2017 Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Extern författare: Kerstin Svevar, kapitlet ”Grammatiköversikt” + "Övningar på ordklasser och satsdelar" Granskare: Anna Cavallin, doktorand, litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Tommy Mattizon, lärare i svenska, Hersby gymnasium Maria Olsén, lärare i svenska, Ölands Gymnasium Andra upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2017
Till eleven Välkommen till Svenska impulser 1, din lärobok i kursen svenska 1. Svenska impulser 1 är en bok om muntlig och skriftlig framställning, källkritik, litteratur och språklig variation. Du får många handfasta tips på hur du blir en säkrare och tryggare talare, hur du utvecklar ditt skrivande i olika sammanhang och hur du blir en mer aktiv och kritisk läsare av såväl skönlitteratur som sakprosatexter. Vi som har skrivit den här läroboken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar och stöttar dig, som gör dig nyfiken och vetgirig – en bok som ger dig många nya impulser i svenska. Svenska impulser 1 består av fyra större block: Ordet är ditt, Berättelser omkring oss, Skrivandets hantverk och Olika sidor av språket. Varje block innehåller i sin tur ett antal kapitel. Många av dessa avslutas med en större slutuppgift där du får chansen att visa vad du har lärt dig under arbetet med det aktuella kapitlet. I boken finns även ett tema, Sanningar och lögner, med texter och skrivuppgifter som påminner om den skriftliga delen av nationella provet. Förhoppningsvis kan temat fungera som ett viktigt stöd i dina förberedelser inför provet. Sist i boken hittar du dessutom en grammatiköversikt och en resursdel med mallar och bedömningsmatriser. I vilken ordning ni ska arbeta med de olika blocken och kapitlen bestämmer din lärare och ni i klassen bäst själva. Lycka till med dina studier i svenska 1 ! Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Projektledare: Lilian Andersson Redaktion: Lilian Andersson, Daniel Ternberg Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Iréne Berggren, Hannah Goldstein
Svenska impulser 1 ISBN 978-91-523-3789-9 © 2017 Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Extern författare: Kerstin Svevar, kapitlet ”Grammatiköversikt” + "Övningar på ordklasser och satsdelar" Granskare: Anna Cavallin, doktorand, litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Tommy Mattizon, lärare i svenska, Hersby gymnasium Maria Olsén, lärare i svenska, Ölands Gymnasium Andra upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2017
Till eleven Välkommen till Svenska impulser 1, din lärobok i kursen svenska 1. Svenska impulser 1 är en bok om muntlig och skriftlig framställning, källkritik, litteratur och språklig variation. Du får många handfasta tips på hur du blir en säkrare och tryggare talare, hur du utvecklar ditt skrivande i olika sammanhang och hur du blir en mer aktiv och kritisk läsare av såväl skönlitteratur som sakprosatexter. Vi som har skrivit den här läroboken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar och stöttar dig, som gör dig nyfiken och vetgirig – en bok som ger dig många nya impulser i svenska. Svenska impulser 1 består av fyra större block: Ordet är ditt, Berättelser omkring oss, Skrivandets hantverk och Olika sidor av språket. Varje block innehåller i sin tur ett antal kapitel. Många av dessa avslutas med en större slutuppgift där du får chansen att visa vad du har lärt dig under arbetet med det aktuella kapitlet. I boken finns även ett tema, Sanningar och lögner, med texter och skrivuppgifter som påminner om den skriftliga delen av nationella provet. Förhoppningsvis kan temat fungera som ett viktigt stöd i dina förberedelser inför provet. Sist i boken hittar du dessutom en grammatiköversikt och en resursdel med mallar och bedömningsmatriser. I vilken ordning ni ska arbeta med de olika blocken och kapitlen bestämmer din lärare och ni i klassen bäst själva. Lycka till med dina studier i svenska 1 ! Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson
Innehåll Ordet är ditt Att samtala 8 Samtalens betydelse 8 Surret omkring dig 9 Struntprat och säkerhetszoner 12 Samtalsmönster 14 Det förberedda samtalet 16 Gå på djupet – Litteratur- och filmklubben 18
Tala inför andra 20 Lång förberedelse och kort tal 20 Grunderna i den retoriska arbetsprocessen 21 De viktiga förberedelserna 22 Stilfigurer 26 Genomförandet – möt publiken 30 Efterarbetet – utvecklas genom respons 32 Att hålla informerande tal 35 Exempel på ett informerande tal 36 Gå på djupet – Håll ett informerande tal 40
Berättelser omkring oss Litteraturen och läsaren 44 Att utforska världen och sig själv 44 Du som läsare 45 Vad är skönlitteratur? 50 Hur läser vi skönlitteratur? 52 Att läsa mellan raderna 53 Öva på att läsa mellan raderna 54 Textkopplingar 57 Att analysera skönlitterära texter 60 Gå på djupet – Läs en roman 64
Novellen 66 Liten berättelse stort innehåll 66 Möte med novellen 67 Novellens kännetecken 70 Personer och miljöer 72 Novellers uppbyggnad 76 Att läsa nära och tolka 78 Gå på djupet – Analysera en novell 84
Poesi 90 Poesi på flera vis 90
Grunderna i utredande skrivande 162 Att resonera och presentera 162
Vanliga fel i svenskan 234 Undvik de vanliga felen 234
Några dikter att börja med 91 Poesins kännetecken 96 Men man fattar ju ingenting! 98 Det poetiska språket 100 Bunden eller fri form 104 Tre sorters rim 105 Gå på djupet – Närläs en dikt 106
Inför nationella provet 163 Att föra utvecklade resonemang 164 Att presentera och sammanfatta 168 Utredande text – disposition 170 Exempel på ett inlägg 171
Särskrivning av sammansatta ord 235 Felaktig sammanskrivning 236 Var och vart 238 De eller dem? 240 Genitiv 241 Satsradning 242 Fel pronomen 244 Stor eller liten bokstav? 244 Engelska lånord 245 Dels, dels 246 När du förkortar 247 Skiljetecken 248
Skrivandets hantverk I skrivarverkstan 114 Utveckla ditt skrivande 114 Från tanke till text – steg för steg 115 Förarbete – planera din text 117 Skrivarbetet – läsbarhet och sammanhang 123 Efterarbetet – respons och reflektion 131 Gå på djupet – Ge respons på en text 132
Att läsa och förstå sakprosatexter 134 Läsande och skrivande 134 Vad är sakprosa? 135 Att läsa sakprosa 136 Läs en tidningsartikel 140 Att läsa och förstå digitala texter 144 Granska och läsa kritiskt 146 Upphovsrätt och integritet 148
Att skriva referat 150 Sakligt och rättvist 150 Vad är ett referat? 151 Välj ut det viktigaste 152 Källhänvisningar 156 Att citera 158 Exempel på ett referat 159 Gå på djupet – Skriv ett referat 160
Argumentera 174 Konsten att övertyga 174 Diskussion som engagerar 175 Att argumentera 178 Exempel på en debattartikel 178 Tesen är din åsikt 181 Stöd tesen med argument 182 Ange källa 183 Gardera dig med motargument 184 Planera din argumentation 186 Övertyga med språket 187 Texttyper med argumenterande inslag: recension och krönika 188 Gå på djupet – Skriv en debattartikel 190
Tema: Sanningar och lögner 192
Olika sidor av språket Svenska på olika sätt 204 Språket i praktiken 204 Heta stolen 205 Språk och identitet 206 Språklig variation 207 Svenska dialekter 208 Dialektkarta 212 Attityder till dialekter 214 Sociolekter 216 Kronolekter 220 Språk i sociala medier 224 Språk och kön 226 Formellt och informellt språkbruk 229 Gå på djupet – Håll ett informerande tal om språklig variation 232
Grammatiköversikt 250 Övningar på ordklasser och satsdelar 264 Resursdel: mallar och matriser 273 Facit 286 Register 294 Textkällor 297 Bildkällor 298
Innehåll Ordet är ditt Att samtala 8 Samtalens betydelse 8 Surret omkring dig 9 Struntprat och säkerhetszoner 12 Samtalsmönster 14 Det förberedda samtalet 16 Gå på djupet – Litteratur- och filmklubben 18
Tala inför andra 20 Lång förberedelse och kort tal 20 Grunderna i den retoriska arbetsprocessen 21 De viktiga förberedelserna 22 Stilfigurer 26 Genomförandet – möt publiken 30 Efterarbetet – utvecklas genom respons 32 Att hålla informerande tal 35 Exempel på ett informerande tal 36 Gå på djupet – Håll ett informerande tal 40
Berättelser omkring oss Litteraturen och läsaren 44 Att utforska världen och sig själv 44 Du som läsare 45 Vad är skönlitteratur? 50 Hur läser vi skönlitteratur? 52 Att läsa mellan raderna 53 Öva på att läsa mellan raderna 54 Textkopplingar 57 Att analysera skönlitterära texter 60 Gå på djupet – Läs en roman 64
Novellen 66 Liten berättelse stort innehåll 66 Möte med novellen 67 Novellens kännetecken 70 Personer och miljöer 72 Novellers uppbyggnad 76 Att läsa nära och tolka 78 Gå på djupet – Analysera en novell 84
Poesi 90 Poesi på flera vis 90
Grunderna i utredande skrivande 162 Att resonera och presentera 162
Vanliga fel i svenskan 234 Undvik de vanliga felen 234
Några dikter att börja med 91 Poesins kännetecken 96 Men man fattar ju ingenting! 98 Det poetiska språket 100 Bunden eller fri form 104 Tre sorters rim 105 Gå på djupet – Närläs en dikt 106
Inför nationella provet 163 Att föra utvecklade resonemang 164 Att presentera och sammanfatta 168 Utredande text – disposition 170 Exempel på ett inlägg 171
Särskrivning av sammansatta ord 235 Felaktig sammanskrivning 236 Var och vart 238 De eller dem? 240 Genitiv 241 Satsradning 242 Fel pronomen 244 Stor eller liten bokstav? 244 Engelska lånord 245 Dels, dels 246 När du förkortar 247 Skiljetecken 248
Skrivandets hantverk I skrivarverkstan 114 Utveckla ditt skrivande 114 Från tanke till text – steg för steg 115 Förarbete – planera din text 117 Skrivarbetet – läsbarhet och sammanhang 123 Efterarbetet – respons och reflektion 131 Gå på djupet – Ge respons på en text 132
Att läsa och förstå sakprosatexter 134 Läsande och skrivande 134 Vad är sakprosa? 135 Att läsa sakprosa 136 Läs en tidningsartikel 140 Att läsa och förstå digitala texter 144 Granska och läsa kritiskt 146 Upphovsrätt och integritet 148
Att skriva referat 150 Sakligt och rättvist 150 Vad är ett referat? 151 Välj ut det viktigaste 152 Källhänvisningar 156 Att citera 158 Exempel på ett referat 159 Gå på djupet – Skriv ett referat 160
Argumentera 174 Konsten att övertyga 174 Diskussion som engagerar 175 Att argumentera 178 Exempel på en debattartikel 178 Tesen är din åsikt 181 Stöd tesen med argument 182 Ange källa 183 Gardera dig med motargument 184 Planera din argumentation 186 Övertyga med språket 187 Texttyper med argumenterande inslag: recension och krönika 188 Gå på djupet – Skriv en debattartikel 190
Tema: Sanningar och lögner 192
Olika sidor av språket Svenska på olika sätt 204 Språket i praktiken 204 Heta stolen 205 Språk och identitet 206 Språklig variation 207 Svenska dialekter 208 Dialektkarta 212 Attityder till dialekter 214 Sociolekter 216 Kronolekter 220 Språk i sociala medier 224 Språk och kön 226 Formellt och informellt språkbruk 229 Gå på djupet – Håll ett informerande tal om språklig variation 232
Grammatiköversikt 250 Övningar på ordklasser och satsdelar 264 Resursdel: mallar och matriser 273 Facit 286 Register 294 Textkällor 297 Bildkällor 298
Ur det centrala innehållet: • Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Ur kunskapskraven: • Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter.
Att samtala Samtalens betydelse I ett samtal sätter vi ord på våra egna tankar och känslor, samtidigt som vi får ta del av hur andra tänker och känner. Många av våra samtal handlar om helt vardagliga saker. Men vi kan också föra samtal för att vi vill förstå något mera på djupet. I det här kapitlet får du fundera över hur samtal vanligen går till, och hur ni kan förbereda och genomföra samtal i klassen där ni tillsammans utforskar och utreder en viss fråga eller ett visst ämne.
8
Ordet är ditt
Surret omkring dig Samtal pågår. Nästan jämt faktiskt. Stanna upp en stund och lyssna själv när du sitter på bussen, tåget, är i affären, promenerar över torget, sitter på kafé eller går genom skol matsalen. Tänk på allt du skulle höra om du verkligen lyss nade – tjuvlyssnade! – på det som sades omkring dig en helt vanlig dag. En som har gjort just det är författaren Cornelia Walder sten. Hon gick ut i Stockholm och avlyssnade folks samtal i smyg. Resultatet blev Bokstavligt talat – samtal i stan, en bok fylld med korta vardagsberättelser. På nästa sida följer några exempel på hur det kunde låta när hon tjuvlyssnade på samtal på bussar och kaféer.
Att samtala
9
Ur det centrala innehållet: • Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Ur kunskapskraven: • Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter.
Att samtala Samtalens betydelse I ett samtal sätter vi ord på våra egna tankar och känslor, samtidigt som vi får ta del av hur andra tänker och känner. Många av våra samtal handlar om helt vardagliga saker. Men vi kan också föra samtal för att vi vill förstå något mera på djupet. I det här kapitlet får du fundera över hur samtal vanligen går till, och hur ni kan förbereda och genomföra samtal i klassen där ni tillsammans utforskar och utreder en viss fråga eller ett visst ämne.
8
Ordet är ditt
Surret omkring dig Samtal pågår. Nästan jämt faktiskt. Stanna upp en stund och lyssna själv när du sitter på bussen, tåget, är i affären, promenerar över torget, sitter på kafé eller går genom skol matsalen. Tänk på allt du skulle höra om du verkligen lyss nade – tjuvlyssnade! – på det som sades omkring dig en helt vanlig dag. En som har gjort just det är författaren Cornelia Walder sten. Hon gick ut i Stockholm och avlyssnade folks samtal i smyg. Resultatet blev Bokstavligt talat – samtal i stan, en bok fylld med korta vardagsberättelser. På nästa sida följer några exempel på hur det kunde låta när hon tjuvlyssnade på samtal på bussar och kaféer.
Att samtala
9
Exempel på ett informerande tal
Solenergi – framtidens energi I dag när jag cyklade till skolan var det fortfarande mörkt. Solen hade ännu inte hunnit gå upp. Men det betyder såklart inte att solen inte lyste. Solen lyser alltid – bara inte samtidigt på alla ställen. Det är därför solenergi kommer att vara en av de viktigaste energikällorna i framtiden. Solenergi är en energikälla som är miljövänlig och, märk väl, oändlig. Solen avger sådana energimängder att om män niskan bara lär sig att utvinna en del av dessa behöver vi inte bränna ved, elda med olja och gas eller utnyttja kärnkraft. Bruket av solenergi innebär att det inte uppstår några utsläpp av växthusgaser och därför räknas solenergi som en förnybar energikälla. Att växla om till solenergi är med andra ord ett sätt att säkra vår livsmiljö. De största bovarna när det gäller miljön är de fossila bränslena, som till exempel naturgas och kol. Vid all förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid som bidrar starkt till växthuseffekten, alltså uppvärmningen av jordens yta. Energitillför seln från fossila bränslen är alldeles för stor i nulä get, då i princip hela världen är beroende av dessa för elframställning. Tyvärr investeras det inte till räckligt mycket resurser i solenergi i dag – men det finns ljuspunkter. Kina är världsledande i framställningen av sol paneler. Enligt artikeln "Kina storsatsar på sol energi" på Avanzas webbplats, planerar Kina att trefaldiga landets solenergikapacitet. Den kanske lämpligaste platsen för utvinning av solenergi är Saharaöknen som har sol under så gott som hela året. I debattartikeln "Solenergi från Sahara kan lösa elförsörjningen" i Dagens Nyheter, skriver tre miljödebattörer att solenergi från Sahara skulle kunna täcka hela Europas energi
36
Ordet är ditt
Inledning med kort bakgrund och presentation av ämnet.
Här börjar talets huvuddel där eleven presenterar och kommenterar sitt ämne ur olika perspektiv. Eleven informerar om problemen med fossila bränslen och beskriver fördelarna med solenergi.
Här nämner eleven sin första källa.
Här nämner eleven sin andra källa.
behov. Detta tycker jag visar vilka stora möjligheter det finns i framtiden för solenergi. Länder kring Saharaöknen skulle kunna montera solceller och sedan använda energin och inkomsterna av överskottet till sin befolkning. På så vis skulle man på samma gång kunna bekämpa fattigdomen och möta de stora riskerna med den globala uppvärmningen. Enligt artikeln i Dagens Nyheter är utmaningarna som världen står inför stora, men samtidigt har vi inget alternativ. Vi måste agera för att rädda miljön, och då är satsningar på solenergi en viktig pusselbit.
Tala inför andra
37
Exempel på ett informerande tal
Solenergi – framtidens energi I dag när jag cyklade till skolan var det fortfarande mörkt. Solen hade ännu inte hunnit gå upp. Men det betyder såklart inte att solen inte lyste. Solen lyser alltid – bara inte samtidigt på alla ställen. Det är därför solenergi kommer att vara en av de viktigaste energikällorna i framtiden. Solenergi är en energikälla som är miljövänlig och, märk väl, oändlig. Solen avger sådana energimängder att om män niskan bara lär sig att utvinna en del av dessa behöver vi inte bränna ved, elda med olja och gas eller utnyttja kärnkraft. Bruket av solenergi innebär att det inte uppstår några utsläpp av växthusgaser och därför räknas solenergi som en förnybar energikälla. Att växla om till solenergi är med andra ord ett sätt att säkra vår livsmiljö. De största bovarna när det gäller miljön är de fossila bränslena, som till exempel naturgas och kol. Vid all förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid som bidrar starkt till växthuseffekten, alltså uppvärmningen av jordens yta. Energitillför seln från fossila bränslen är alldeles för stor i nulä get, då i princip hela världen är beroende av dessa för elframställning. Tyvärr investeras det inte till räckligt mycket resurser i solenergi i dag – men det finns ljuspunkter. Kina är världsledande i framställningen av sol paneler. Enligt artikeln "Kina storsatsar på sol energi" på Avanzas webbplats, planerar Kina att trefaldiga landets solenergikapacitet. Den kanske lämpligaste platsen för utvinning av solenergi är Saharaöknen som har sol under så gott som hela året. I debattartikeln "Solenergi från Sahara kan lösa elförsörjningen" i Dagens Nyheter, skriver tre miljödebattörer att solenergi från Sahara skulle kunna täcka hela Europas energi
36
Ordet är ditt
Inledning med kort bakgrund och presentation av ämnet.
Här börjar talets huvuddel där eleven presenterar och kommenterar sitt ämne ur olika perspektiv. Eleven informerar om problemen med fossila bränslen och beskriver fördelarna med solenergi.
Här nämner eleven sin första källa.
Här nämner eleven sin andra källa.
behov. Detta tycker jag visar vilka stora möjligheter det finns i framtiden för solenergi. Länder kring Saharaöknen skulle kunna montera solceller och sedan använda energin och inkomsterna av överskottet till sin befolkning. På så vis skulle man på samma gång kunna bekämpa fattigdomen och möta de stora riskerna med den globala uppvärmningen. Enligt artikeln i Dagens Nyheter är utmaningarna som världen står inför stora, men samtidigt har vi inget alternativ. Vi måste agera för att rädda miljön, och då är satsningar på solenergi en viktig pusselbit.
Tala inför andra
37
Gå på djupet Håll ett informerade tal I den här slutuppgiften ska du förbereda och hålla ett informerande tal.
Material • Utgå från det här kapitlet och det du har lärt dig om hur man förbereder, planerar, genomför och efterarbetar ett tal. • Använd minst en källa som du använder i ditt tal.
Arbetsgång Förberedelser 1. Välj ett ämne och tänk igenom förutsättningarna för ditt tal. 2. Läs på om ditt ämne. Anteckna information om de källor du tänker använda. 3. Gör en disposition. 4. Skriv ditt manus. Använd gärna någon eller några stilfigurer. Lägg extra tid på att komma på en intresseväckande inledning och en tydlig avslutning. Bestäm hjälpmedel och hur du ska använda dem. 5. Skriv om ditt manus till stödord och öva på talet.
Checklista: informerande tal Ämne Vad ska jag tala om? Vilka ska jag tala inför? Hur länge ska jag tala?
Källor Vilka källor ska jag använda?
Presentationstekniska hjälpmedel Vilka presentationstekniska hjälpmedel ska jag använda?
Disposition Hur ska jag inleda? Hur ska jag lägga upp huvuddelen? Hur ska jag avsluta?
Genomförande 6. Framför talet. Tänk särskilt på åhörarkontakten.
Språket
Efterarbete 7. Tänk igenom hur det gick och ta gärna emot respons från andra.
Ska jag använda någon eller några stilfigurer? Vilka?
Ord och begrepp som jag behöver förklara?
Användbara mallar Den retoriska arbetsprocessen: muntlig framställning, s. 274. Bedömningsmatris muntlig framställning inför grupp, s. 281.
40
Ordet är ditt
Tala inför andra
41
Gå på djupet Håll ett informerade tal I den här slutuppgiften ska du förbereda och hålla ett informerande tal.
Material • Utgå från det här kapitlet och det du har lärt dig om hur man förbereder, planerar, genomför och efterarbetar ett tal. • Använd minst en källa som du använder i ditt tal.
Arbetsgång Förberedelser 1. Välj ett ämne och tänk igenom förutsättningarna för ditt tal. 2. Läs på om ditt ämne. Anteckna information om de källor du tänker använda. 3. Gör en disposition. 4. Skriv ditt manus. Använd gärna någon eller några stilfigurer. Lägg extra tid på att komma på en intresseväckande inledning och en tydlig avslutning. Bestäm hjälpmedel och hur du ska använda dem. 5. Skriv om ditt manus till stödord och öva på talet.
Checklista: informerande tal Ämne Vad ska jag tala om? Vilka ska jag tala inför? Hur länge ska jag tala?
Källor Vilka källor ska jag använda?
Presentationstekniska hjälpmedel Vilka presentationstekniska hjälpmedel ska jag använda?
Disposition Hur ska jag inleda? Hur ska jag lägga upp huvuddelen? Hur ska jag avsluta?
Genomförande 6. Framför talet. Tänk särskilt på åhörarkontakten.
Språket
Efterarbete 7. Tänk igenom hur det gick och ta gärna emot respons från andra.
Ska jag använda någon eller några stilfigurer? Vilka?
Ord och begrepp som jag behöver förklara?
Användbara mallar Den retoriska arbetsprocessen: muntlig framställning, s. 274. Bedömningsmatris muntlig framställning inför grupp, s. 281.
40
Ordet är ditt
Tala inför andra
41
Ur det centrala innehållet: • Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. • Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
Litteraturen och läsaren Att utforska världen och sig själv Att läsa är ett sätt att utforska världen. Genom skön litteraturen får du möjlighet att uppleva tillvaron som andra upplever den – du ser med andras ögon. Men att läsa kan också vara ett sätt att utforska sig själv. Varje berättelse behöver en läsare, och det är i mötet mellan dig och texten som litteraturen får liv och blir meningsfull. I det här kapitlet får du fundera på vilka slags berättelser du helst läser. Du får reflektera över vad som utmärker skön litteratur och många tips på hur du kan göra när du läser, diskuterar och analyserar skönlitterära texter.
44
Berättelser omkring oss
Du som läsare Berättelserna finns överallt omkring oss. I böckerna på biblioteket, i bokhandeln och på nätet. De finns på teater scenerna och i filmerna. Och även om fiktiva berättelser är påhittade kan de kännas sanna för läsaren eller åskådaren – nästan som om personerna i berättelsen fanns på riktigt. Det fantastiska med skönlitteraturen är dessutom att det finns så mycket att välja på. När Google för ett antal år sedan gjorde en uträkning över hur många böcker som publicerats i världen blev resul tatet 130 miljoner. I dag är den siffran ännu högre. I skön litteraturens skattkammare kan du med andra ord välja och vraka som du vill. Här följer tre korta utdrag ur olika romaner. Vilken av berättelserna blir du mest nyfiken på?
Litteraturen och läsaren
45
Ur det centrala innehållet: • Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. • Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
Litteraturen och läsaren Att utforska världen och sig själv Att läsa är ett sätt att utforska världen. Genom skön litteraturen får du möjlighet att uppleva tillvaron som andra upplever den – du ser med andras ögon. Men att läsa kan också vara ett sätt att utforska sig själv. Varje berättelse behöver en läsare, och det är i mötet mellan dig och texten som litteraturen får liv och blir meningsfull. I det här kapitlet får du fundera på vilka slags berättelser du helst läser. Du får reflektera över vad som utmärker skön litteratur och många tips på hur du kan göra när du läser, diskuterar och analyserar skönlitterära texter.
44
Berättelser omkring oss
Du som läsare Berättelserna finns överallt omkring oss. I böckerna på biblioteket, i bokhandeln och på nätet. De finns på teater scenerna och i filmerna. Och även om fiktiva berättelser är påhittade kan de kännas sanna för läsaren eller åskådaren – nästan som om personerna i berättelsen fanns på riktigt. Det fantastiska med skönlitteraturen är dessutom att det finns så mycket att välja på. När Google för ett antal år sedan gjorde en uträkning över hur många böcker som publicerats i världen blev resul tatet 130 miljoner. I dag är den siffran ännu högre. I skön litteraturens skattkammare kan du med andra ord välja och vraka som du vill. Här följer tre korta utdrag ur olika romaner. Vilken av berättelserna blir du mest nyfiken på?
Litteraturen och läsaren
45
Här är förslag på vad du kan ta fasta på vid läsningen av utdraget på sidan 52:
Vi stod absolut stilla i vattnet nära den lilla ön, medan stora luftbubblor steg från bottnen under oss. Insekterna var färre än tidigare men jag kunde ana svärmar långt ovanför våra huvuden. Det blåste helt lätt i trädkronorna inne vid stranden, det prasslade i lövverken men det var så mörkt att jag inte kunde se dem. Vattnet mellan tuvorna såg alldeles svart ut, flera i gruppen huttrade och jag undvek hela tiden deras blickar.
Personerna står ”absolut stilla”, vilket kan tolkas som att de anstränger sig för att vara tysta. Varför? Är de jagade eller på flykt? Är det gruppen som rört upp ”stora luftbubblor”? Har de nyss varit i rörelse och plötsligt stannat upp? Varför? Berättarjaget undviker de andras blickar. Stämningen tycks spänd inom gruppen. Varför tittar de andra ”hela tiden” på berättarjaget? Har berättarjaget en ledarroll? Eller är berättarjaget en fångvaktare?
Öva på att läsa mellan raderna Nu ska ni få öva på att läsa mellan raderna. Så här går ni tillväga: 1. Arbeta i mindre grupper. Läs utdraget på sidorna 55–56, antingen tyst för er själva eller högt i gruppen. 2. Låt var och en få en stund att fundera på frågorna efter utdraget. 3. Diskutera därefter frågorna tillsammans och jämför era svar. 4. Redovisa era diskussioner för övriga klassen. Utdraget är ur en novell av Stina Stoor. Novellen handlar om Sandra som bor med sin pappa, ”Farsan”, och sin storasyster i ett ensligt beläget hus på landet i Norrland. Sandra är bju den på kalas inne i centralorten hos ett barn hon knappt känner. Farsan har glömt att ordna en present, men löser det genom att lägga några grodor i ett paket som han slår in i julklappspapper. Nu har Sandra kommit till kalaset där det bjuds på saft och tårta.
54
Berättelser omkring oss
Det ligger gräddiga små ljus på kanten av tårtfatet. De är sånt som mäter tid. Tårtljus, klockor och norra skogsägarnas kalender på köksväggen därhemma, i den skriver Farsan upp sina olika jobb med en särskild röd timmerpenna. I det här köket är det blommor. Blommor på gardinerna och i krukor och i en blå glasvas på bordet. Och klockan i hörnet, en sån som är hög som en gubbe, den är blommig den med. Allt. Allt. Som en sagoäng. En pojke med skrattgropar råkar välta sin saft och det rinner över kanten och ner på den vita klänningsflickan mittemot. Sen måste kalasmamman torka och dutta på flickans klän ning med flera helt nya blågula servetter och det är som ett slöseri för servetterna är ganska fina. Lillflickan gråter och har sig och Seså, seså! säger mammorna. Det är ingen fara alls, det går bort i tvätten ska du se. Men det är inte utsidan som räknas, säger Sandra, men då ger den kortklippta kaffemamman henne ett hårt fnys som betyder men sluta nu. Och Sandra säger inget mera utan stannar i sin inombordssång och vickar på benen och äter och äter, så att de får sköta sig själva. Nån syltig sockerkakssmulig en tar upp Sandras paket på bordet sen och han börjar riva sönder pappret och slita i de bruna tejpbitarna tills det har gått upp. I lådan är grodorna lata och liksom klibbiga av socker. En liten en har fastnat på Präktigs rygg och som svimmat av. Sandra? Men Sandra äter av sin tårtbit. Den står fortfarande upp. Grädde, röd sylt och banan. Försiktigt äter hon, för den ska helst inte falla. Sockerkakssmulor i grädde. Grädde med sylt och banan. Så gott!
Litteraturen och läsaren
55
Här är förslag på vad du kan ta fasta på vid läsningen av utdraget på sidan 52:
Vi stod absolut stilla i vattnet nära den lilla ön, medan stora luftbubblor steg från bottnen under oss. Insekterna var färre än tidigare men jag kunde ana svärmar långt ovanför våra huvuden. Det blåste helt lätt i trädkronorna inne vid stranden, det prasslade i lövverken men det var så mörkt att jag inte kunde se dem. Vattnet mellan tuvorna såg alldeles svart ut, flera i gruppen huttrade och jag undvek hela tiden deras blickar.
Personerna står ”absolut stilla”, vilket kan tolkas som att de anstränger sig för att vara tysta. Varför? Är de jagade eller på flykt? Är det gruppen som rört upp ”stora luftbubblor”? Har de nyss varit i rörelse och plötsligt stannat upp? Varför? Berättarjaget undviker de andras blickar. Stämningen tycks spänd inom gruppen. Varför tittar de andra ”hela tiden” på berättarjaget? Har berättarjaget en ledarroll? Eller är berättarjaget en fångvaktare?
Öva på att läsa mellan raderna Nu ska ni få öva på att läsa mellan raderna. Så här går ni tillväga: 1. Arbeta i mindre grupper. Läs utdraget på sidorna 55–56, antingen tyst för er själva eller högt i gruppen. 2. Låt var och en få en stund att fundera på frågorna efter utdraget. 3. Diskutera därefter frågorna tillsammans och jämför era svar. 4. Redovisa era diskussioner för övriga klassen. Utdraget är ur en novell av Stina Stoor. Novellen handlar om Sandra som bor med sin pappa, ”Farsan”, och sin storasyster i ett ensligt beläget hus på landet i Norrland. Sandra är bju den på kalas inne i centralorten hos ett barn hon knappt känner. Farsan har glömt att ordna en present, men löser det genom att lägga några grodor i ett paket som han slår in i julklappspapper. Nu har Sandra kommit till kalaset där det bjuds på saft och tårta.
54
Berättelser omkring oss
Det ligger gräddiga små ljus på kanten av tårtfatet. De är sånt som mäter tid. Tårtljus, klockor och norra skogsägarnas kalender på köksväggen därhemma, i den skriver Farsan upp sina olika jobb med en särskild röd timmerpenna. I det här köket är det blommor. Blommor på gardinerna och i krukor och i en blå glasvas på bordet. Och klockan i hörnet, en sån som är hög som en gubbe, den är blommig den med. Allt. Allt. Som en sagoäng. En pojke med skrattgropar råkar välta sin saft och det rinner över kanten och ner på den vita klänningsflickan mittemot. Sen måste kalasmamman torka och dutta på flickans klän ning med flera helt nya blågula servetter och det är som ett slöseri för servetterna är ganska fina. Lillflickan gråter och har sig och Seså, seså! säger mammorna. Det är ingen fara alls, det går bort i tvätten ska du se. Men det är inte utsidan som räknas, säger Sandra, men då ger den kortklippta kaffemamman henne ett hårt fnys som betyder men sluta nu. Och Sandra säger inget mera utan stannar i sin inombordssång och vickar på benen och äter och äter, så att de får sköta sig själva. Nån syltig sockerkakssmulig en tar upp Sandras paket på bordet sen och han börjar riva sönder pappret och slita i de bruna tejpbitarna tills det har gått upp. I lådan är grodorna lata och liksom klibbiga av socker. En liten en har fastnat på Präktigs rygg och som svimmat av. Sandra? Men Sandra äter av sin tårtbit. Den står fortfarande upp. Grädde, röd sylt och banan. Försiktigt äter hon, för den ska helst inte falla. Sockerkakssmulor i grädde. Grädde med sylt och banan. Så gott!
Litteraturen och läsaren
55
Samtala om texten 1. Är det någon av dikterna som du fastnar särskilt för? Vilken? Varför? 2. Hur skulle du beskriva den känsla eller stämning som de olika dikterna förmedlar? 3. Kan du hitta några likheter mellan dikterna? Kan du hitta några skillnader mellan dikterna? 4. Är det någon av dikterna som påminner dig om någon annan dikt, novell, roman, låt eller film som du läst, hört eller sett?
Världen Hela skiten Alla dimensioner Fast just nu är det bara du och jag här
Anna Liljedahl
Diskutera 1. Hur har ni arbetat med poesi tidigare under er skolgång? Vilka dikter läste ni? Fick ni skriva egna dikter? Hur fick ni idéer och inspiration till de dikterna? 2. I vilka sammanhang kommer ni i kontakt med poesi i dag? 3. Har ni någon dikt som ni tycker särskilt mycket om? Vilken och varför?
Skriv Att skriva egna dikter behöver inte vara svårt. Börja med att skriva en namndikt. Skriv ditt förnamn med stora bokstäver lodrätt på pappret, så att bokstäverna hamnar under varandra. Låt sedan varje bokstav bli första bokstaven i ett nytt ord. Orden ska beskriva dig som person. Prova att göra på samma sätt med ditt favoritlag i ishockey, staden du bor i eller din bästa kompis.
Poesi är verklighet. Experiment. Lust och lek. Lögn.
94
Berättelser omkring oss
Ulrika Revenäs Strollo
Poesi
95
Samtala om texten 1. Är det någon av dikterna som du fastnar särskilt för? Vilken? Varför? 2. Hur skulle du beskriva den känsla eller stämning som de olika dikterna förmedlar? 3. Kan du hitta några likheter mellan dikterna? Kan du hitta några skillnader mellan dikterna? 4. Är det någon av dikterna som påminner dig om någon annan dikt, novell, roman, låt eller film som du läst, hört eller sett?
Världen Hela skiten Alla dimensioner Fast just nu är det bara du och jag här
Anna Liljedahl
Diskutera 1. Hur har ni arbetat med poesi tidigare under er skolgång? Vilka dikter läste ni? Fick ni skriva egna dikter? Hur fick ni idéer och inspiration till de dikterna? 2. I vilka sammanhang kommer ni i kontakt med poesi i dag? 3. Har ni någon dikt som ni tycker särskilt mycket om? Vilken och varför?
Skriv Att skriva egna dikter behöver inte vara svårt. Börja med att skriva en namndikt. Skriv ditt förnamn med stora bokstäver lodrätt på pappret, så att bokstäverna hamnar under varandra. Låt sedan varje bokstav bli första bokstaven i ett nytt ord. Orden ska beskriva dig som person. Prova att göra på samma sätt med ditt favoritlag i ishockey, staden du bor i eller din bästa kompis.
Poesi är verklighet. Experiment. Lust och lek. Lögn.
94
Berättelser omkring oss
Ulrika Revenäs Strollo
Poesi
95
Ur det centrala innehållet: • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. […] Grundläggande källkritik.
Att läsa och förstå sakprosatexter Läsande och skrivande I arbetet med att skriva texter ingår ofta att läsa texter. Oavsett om du ska skriva ett referat, en debattartikel eller en utredande text kommer du under arbetets gång att behöva läsa en del, och då framför allt sakprosatexter. I det här kapitlet får du fördjupa dina kunskaper om vad som kännetecknar sakprosatexter och utveckla din förmåga att läsa både traditionella och digitala texter.
134
Skrivandets hantverk
Vad är sakprosa? Sakprosatexter är texter som till skillnad från skönlittera turen inte är påhittade. Sakprosatexter utgår från verklig heten. De bygger på fakta och kallas därför även för fakta texter. Samtidigt finns det många olika typer av sakprosatexter. Den här läroboken är ett exempel på en sakprosatext. I tid ningar hittar du andra typer av sakprosatexter, som artiklar och recensioner. Därtill finns faktaböcker, bruksanvisningar och vetenskapliga uppsatser. Det som skiljer olika sakprosatexter från varandra är bland annat texternas syfte. En debattartikel har som syfte att argumentera för en viss åsikt, ett referat att återge innehållet i en annan text och en uppsats att utreda. Sakprosatexter kan även skilja sig åt vad gäller språket, innehållet och strukturen.
Att läsa och förstå sakprosatexter
135
Ur det centrala innehållet: • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. […] Grundläggande källkritik.
Att läsa och förstå sakprosatexter Läsande och skrivande I arbetet med att skriva texter ingår ofta att läsa texter. Oavsett om du ska skriva ett referat, en debattartikel eller en utredande text kommer du under arbetets gång att behöva läsa en del, och då framför allt sakprosatexter. I det här kapitlet får du fördjupa dina kunskaper om vad som kännetecknar sakprosatexter och utveckla din förmåga att läsa både traditionella och digitala texter.
134
Skrivandets hantverk
Vad är sakprosa? Sakprosatexter är texter som till skillnad från skönlittera turen inte är påhittade. Sakprosatexter utgår från verklig heten. De bygger på fakta och kallas därför även för fakta texter. Samtidigt finns det många olika typer av sakprosatexter. Den här läroboken är ett exempel på en sakprosatext. I tid ningar hittar du andra typer av sakprosatexter, som artiklar och recensioner. Därtill finns faktaböcker, bruksanvisningar och vetenskapliga uppsatser. Det som skiljer olika sakprosatexter från varandra är bland annat texternas syfte. En debattartikel har som syfte att argumentera för en viss åsikt, ett referat att återge innehållet i en annan text och en uppsats att utreda. Sakprosatexter kan även skilja sig åt vad gäller språket, innehållet och strukturen.
Att läsa och förstå sakprosatexter
135
Läs en tidningsartikel
som en arena där det råder andra spelregler än i till exempel skolans korridorer. På skolgården kan det vara viktigt med fysisk styrka, utseende och popularitet för att få andra att göra som man säger. På nätet är spelreglerna annorlunda. Där kan någon skaffa sig ganska stort inflytande bara genom att sitta på sitt rum och uttrycka sig tillspetsat och snärtigt. – Den som kan skapa en populär tråd, eller hänga på när någon annan gör det, och få andra att gilla det man skriver, kan bli väldigt populär snabbt.
Nu ska du få läsa en sakprosatext och använda dig av de läs strategier som har tagits upp i det här kapitlet. Texten är en artikel ur Dagens Nyheter. Före läsningen: • Bestäm syfte med läsningen: Syftet med den här övningen är att du ska få pröva att använda lässtrategierna. • Klargör texttypen: Vad är det för typ av text? Vad har du för erfarenheter av att läsa den här typen av texter? • Förutsäg innehållet: För att snabbt få en bild av vad texten handlar om kan du läsa rubriken och ingressen. Vad be rättar dessa om innehållet? • Aktivera dina kunskaper: Tänk igenom vad du har för kun skaper och erfarenheter av det texten handlar om. Medan du läser: I marginalen finns kommentarer som visar hur du kan använda lässtrategierna medan du läser.
Nu har nätet blivit den nya skolgården Sociala medier vänder upp och ned på hierarkier och påverkar ungas självbild radikalt. Den som inte kan använda och tolka de uttryck som används riskerar att råka illa ut. Det menar forskaren Ann Frisén. För tonåringar har nätet många viktiga funktioner som har med identitetsutveckling att göra. Där kan de skicka hjärtan och pepp och skriva saker som de inte vågar säga när de träffas, inte bara att de gillar någon utan också vad de gillar. – De upplever att de vågar uttrycka sina känslor mer ocensurerat på nätet än i andra sammanhang och det kan vara väldigt positivt, säger Ann Frisén. Hon är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och har skrivit boken ”Nätmobbning” tillsammans med Sofia Berne. Där resonerar de fram och tillbaka om hur unga i dag påverkas av nätet
140
Skrivandets hantverk
hierarkier – system med bestämd rangordning
Ställ frågor och dra slutsatser. Ett tips är att du gör om första meningen till en fråga som du funderar på medan du läser: Vilka funktioner har nätet för tonåringars identitetsutveckling? ocensurerat – här: öppet, ärligt
Det har blivit en stark drivkraft för unga i dag att lära sig behärska de här spelreglerna och mediet, enligt Ann Frisén. Tyvärr är det ofta de personer som trappar upp eller leder just mobbningen på nätet som ökar i popularitet, konstaterar hon. De kan ganska snabbt bygga upp en status som de sedan kan ta med sig till andra arenor som skolans korridorer. – Nätet har blivit ett allt viktigare verktyg för att vända upp och ned på hierarkier som finns i den fysiska världen. Att bli uppskattad bland sina jämnåriga är en stark drivkraft för en tonåring. Nätmobbning kan ge en sådan känsla, av att vara en viktig person, menar Ann Frisén. Ganska snabbt kan det uppstå en cirkel där tonläget trappas upp och en del börjar skriva saker som de aldrig skulle kunna tänka sig att säga till någon öga mot öga. Ann har träffat tonåringar som inte ens har velat kännas vid vissa trådar som de har varit med om att dra igång. – De har sagt att det har känts obehagligt att få kredd för något som de i efterhand tycker blev för hårt och som de inte längre vill stå för. – Det här leder till att en del kan få en ganska bräcklig självbild, eftersom de känner att de aldrig är coolare än sitt senaste inlägg. I sin forskning har Ann Frisén sett att det är de som lyckas skruva sina inlägg så att det blir elakt och
Red ut oklarheter. Vad menas med ”nätet som en arena”?
Sammanfatta. Artikeln är indelad i några längre avsnitt med blankrader mellan. Vid blankraderna kan det passa att ta en kort paus och sammanfatta innehållet med en eller ett par meningar. Ställ frågor och dra slutsatser. Gör om meningen till en fråga: Vilka är dessa spelregler?
Ställ frågor och dra slutsatser. Vad menas med en ”cirkel” och hur fungerar en sådan? Här kan du behöva dra egna slutsatser. Ta hjälp av sammanhanget, det vill säga, ord och uttryck i meningarna innan och efter: ”nätmobbning”,”tonläget trappas upp”, ”trådar”, ”för hårt”. Egna erfarenheter kan också vara användbara.
bräcklig – dålig, svag
Att läsa och förstå sakprosatexter
141
Läs en tidningsartikel
som en arena där det råder andra spelregler än i till exempel skolans korridorer. På skolgården kan det vara viktigt med fysisk styrka, utseende och popularitet för att få andra att göra som man säger. På nätet är spelreglerna annorlunda. Där kan någon skaffa sig ganska stort inflytande bara genom att sitta på sitt rum och uttrycka sig tillspetsat och snärtigt. – Den som kan skapa en populär tråd, eller hänga på när någon annan gör det, och få andra att gilla det man skriver, kan bli väldigt populär snabbt.
Nu ska du få läsa en sakprosatext och använda dig av de läs strategier som har tagits upp i det här kapitlet. Texten är en artikel ur Dagens Nyheter. Före läsningen: • Bestäm syfte med läsningen: Syftet med den här övningen är att du ska få pröva att använda lässtrategierna. • Klargör texttypen: Vad är det för typ av text? Vad har du för erfarenheter av att läsa den här typen av texter? • Förutsäg innehållet: För att snabbt få en bild av vad texten handlar om kan du läsa rubriken och ingressen. Vad be rättar dessa om innehållet? • Aktivera dina kunskaper: Tänk igenom vad du har för kun skaper och erfarenheter av det texten handlar om. Medan du läser: I marginalen finns kommentarer som visar hur du kan använda lässtrategierna medan du läser.
Nu har nätet blivit den nya skolgården Sociala medier vänder upp och ned på hierarkier och påverkar ungas självbild radikalt. Den som inte kan använda och tolka de uttryck som används riskerar att råka illa ut. Det menar forskaren Ann Frisén. För tonåringar har nätet många viktiga funktioner som har med identitetsutveckling att göra. Där kan de skicka hjärtan och pepp och skriva saker som de inte vågar säga när de träffas, inte bara att de gillar någon utan också vad de gillar. – De upplever att de vågar uttrycka sina känslor mer ocensurerat på nätet än i andra sammanhang och det kan vara väldigt positivt, säger Ann Frisén. Hon är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och har skrivit boken ”Nätmobbning” tillsammans med Sofia Berne. Där resonerar de fram och tillbaka om hur unga i dag påverkas av nätet
140
Skrivandets hantverk
hierarkier – system med bestämd rangordning
Ställ frågor och dra slutsatser. Ett tips är att du gör om första meningen till en fråga som du funderar på medan du läser: Vilka funktioner har nätet för tonåringars identitetsutveckling? ocensurerat – här: öppet, ärligt
Det har blivit en stark drivkraft för unga i dag att lära sig behärska de här spelreglerna och mediet, enligt Ann Frisén. Tyvärr är det ofta de personer som trappar upp eller leder just mobbningen på nätet som ökar i popularitet, konstaterar hon. De kan ganska snabbt bygga upp en status som de sedan kan ta med sig till andra arenor som skolans korridorer. – Nätet har blivit ett allt viktigare verktyg för att vända upp och ned på hierarkier som finns i den fysiska världen. Att bli uppskattad bland sina jämnåriga är en stark drivkraft för en tonåring. Nätmobbning kan ge en sådan känsla, av att vara en viktig person, menar Ann Frisén. Ganska snabbt kan det uppstå en cirkel där tonläget trappas upp och en del börjar skriva saker som de aldrig skulle kunna tänka sig att säga till någon öga mot öga. Ann har träffat tonåringar som inte ens har velat kännas vid vissa trådar som de har varit med om att dra igång. – De har sagt att det har känts obehagligt att få kredd för något som de i efterhand tycker blev för hårt och som de inte längre vill stå för. – Det här leder till att en del kan få en ganska bräcklig självbild, eftersom de känner att de aldrig är coolare än sitt senaste inlägg. I sin forskning har Ann Frisén sett att det är de som lyckas skruva sina inlägg så att det blir elakt och
Red ut oklarheter. Vad menas med ”nätet som en arena”?
Sammanfatta. Artikeln är indelad i några längre avsnitt med blankrader mellan. Vid blankraderna kan det passa att ta en kort paus och sammanfatta innehållet med en eller ett par meningar. Ställ frågor och dra slutsatser. Gör om meningen till en fråga: Vilka är dessa spelregler?
Ställ frågor och dra slutsatser. Vad menas med en ”cirkel” och hur fungerar en sådan? Här kan du behöva dra egna slutsatser. Ta hjälp av sammanhanget, det vill säga, ord och uttryck i meningarna innan och efter: ”nätmobbning”,”tonläget trappas upp”, ”trådar”, ”för hårt”. Egna erfarenheter kan också vara användbara.
bräcklig – dålig, svag
Att läsa och förstå sakprosatexter
141
Att citera
Exempel på ett referat
Om du hittar en riktigt bra formulering i en text som du ska sammanfatta och som du inte vill ändra på, kan du välja att citera den. Citera innebär att exakt upprepa vad någon annan sagt eller skrivit. Före och efter det som citeras sätter du citattecken (”). Vem du citerar ska också framgå. Här följer två exempel på hur det kan se ut när samma mening citeras:
Här är ett exempel på hur ett referat kan se ut. Detta är ett referat av artikeln ”Nu har nätet blivit den nya skolgården” som finns på sidan 140. När du läser referatet kan du vara särskilt uppmärksam på:
”Ett uteblivet eller felplacerat komma kan i värsta fall påverka en menings betydelse”, skriver språkvårdaren Ingrid H Fredriksson i artikeln "Tydligt med kommat på rätta stället" (Sydsvenskan, 2016-10-13). I en artikel i Sydsvenskan (”Tydligt med kommat på rätta stället”, 2013-10-13) klargör språkvårdaren Ingrid H Fredriksson kommatecknets betydelse för texters läsbarhet. Hon skriver: ”Ett uteblivet eller felplacerat komma kan i värsta fall påverka en menings betydelse”. Om du citerar samma källa fler än en gång i samma text be höver du inte vara så här utförlig i varje källhänvisning. Tänk också på att inte citera för ofta. En text med för många citat blir svårläst.
Checklista: Citatteknik Några tumregler när du citerar: • Ditt citat ska vara en ordagrann upprepning av det som du citerar. • Före och efter det som citeras sätter du citattecken (”). • Det måste framgå vem eller vilka som du citerar. • Om du utesluter något i citatet, till exempel några ord mitt i en mening, markerar du utelämningen med tre punkter i en hakparentes […].
158
Skrivandets hantverk
• Referatets inledning, som ska ange källa och helst återge originaltextens kärna. • Styckeindelningen. • Referatmarkörer. • Citat.
Referat av ”Nu har nätet blivit den nya skolgården” I artikeln ”Nu har nätet blivit den nya skolgården” (Dagens Nyheter, 2016-11-15) intervjuar Peter Letmark psykologiprofessorn Ann Frisén om hur ungdomars relationer och självbild påverkas av sociala medier. Frisén är en av författarna till boken Nätmobbning. Bland ungdomar råder det andra spelregler på nätet än i till exempel skolans korridorer, enligt Frisén. Många unga vågar skriva saker på nätet som de annars inte törs säga, och de kan få pepp och uppskattning. Men sökandet efter uppskattning är också en orsak till nätmobbning bland tonåringar, eftersom elaka kommentarer kan skapa popularitet. Den peppkultur som har vuxit fram på nätet kan vara orsakad av det hårda tonläget, tror Frisén. Samtidigt finns det en fara i att hela tiden jaga ”likes”. Frisén hänvisar till en undersökning där flickor berättar att de kan drabbas av ”bekräftelsemani”. I slutet av artikeln konstaterar Frisén att det bästa vaccinet mot hatet på nätet är att vara sig själv och förmedla en positiv självbild. ”Då står man starkare”, menar Frisén. Undersök Arbeta i mindre grupper: 1. Läs igenom artikeln på s. 140–143. Återges det huvudsakliga innehållet i artikeln på ett rättvist sätt i referatet? Hade ni valt att lyfta fram någonting annat? Vad i så fall, och varför? 2. Ge exempel på referatmarkörer som används i referatet. Finns det referatmarkörer i listan på s. 157 som ni skulle ha valt istället?
I skrivarverkstan
159
Att citera
Exempel på ett referat
Om du hittar en riktigt bra formulering i en text som du ska sammanfatta och som du inte vill ändra på, kan du välja att citera den. Citera innebär att exakt upprepa vad någon annan sagt eller skrivit. Före och efter det som citeras sätter du citattecken (”). Vem du citerar ska också framgå. Här följer två exempel på hur det kan se ut när samma mening citeras:
Här är ett exempel på hur ett referat kan se ut. Detta är ett referat av artikeln ”Nu har nätet blivit den nya skolgården” som finns på sidan 140. När du läser referatet kan du vara särskilt uppmärksam på:
”Ett uteblivet eller felplacerat komma kan i värsta fall påverka en menings betydelse”, skriver språkvårdaren Ingrid H Fredriksson i artikeln "Tydligt med kommat på rätta stället" (Sydsvenskan, 2016-10-13). I en artikel i Sydsvenskan (”Tydligt med kommat på rätta stället”, 2013-10-13) klargör språkvårdaren Ingrid H Fredriksson kommatecknets betydelse för texters läsbarhet. Hon skriver: ”Ett uteblivet eller felplacerat komma kan i värsta fall påverka en menings betydelse”. Om du citerar samma källa fler än en gång i samma text be höver du inte vara så här utförlig i varje källhänvisning. Tänk också på att inte citera för ofta. En text med för många citat blir svårläst.
Checklista: Citatteknik Några tumregler när du citerar: • Ditt citat ska vara en ordagrann upprepning av det som du citerar. • Före och efter det som citeras sätter du citattecken (”). • Det måste framgå vem eller vilka som du citerar. • Om du utesluter något i citatet, till exempel några ord mitt i en mening, markerar du utelämningen med tre punkter i en hakparentes […].
158
Skrivandets hantverk
• Referatets inledning, som ska ange källa och helst återge originaltextens kärna. • Styckeindelningen. • Referatmarkörer. • Citat.
Referat av ”Nu har nätet blivit den nya skolgården” I artikeln ”Nu har nätet blivit den nya skolgården” (Dagens Nyheter, 2016-11-15) intervjuar Peter Letmark psykologiprofessorn Ann Frisén om hur ungdomars relationer och självbild påverkas av sociala medier. Frisén är en av författarna till boken Nätmobbning. Bland ungdomar råder det andra spelregler på nätet än i till exempel skolans korridorer, enligt Frisén. Många unga vågar skriva saker på nätet som de annars inte törs säga, och de kan få pepp och uppskattning. Men sökandet efter uppskattning är också en orsak till nätmobbning bland tonåringar, eftersom elaka kommentarer kan skapa popularitet. Den peppkultur som har vuxit fram på nätet kan vara orsakad av det hårda tonläget, tror Frisén. Samtidigt finns det en fara i att hela tiden jaga ”likes”. Frisén hänvisar till en undersökning där flickor berättar att de kan drabbas av ”bekräftelsemani”. I slutet av artikeln konstaterar Frisén att det bästa vaccinet mot hatet på nätet är att vara sig själv och förmedla en positiv självbild. ”Då står man starkare”, menar Frisén. Undersök Arbeta i mindre grupper: 1. Läs igenom artikeln på s. 140–143. Återges det huvudsakliga innehållet i artikeln på ett rättvist sätt i referatet? Hade ni valt att lyfta fram någonting annat? Vad i så fall, och varför? 2. Ge exempel på referatmarkörer som används i referatet. Finns det referatmarkörer i listan på s. 157 som ni skulle ha valt istället?
I skrivarverkstan
159
Tema: Sanningar och lögner De allra flesta håller säkert med om att man bör vara ärlig och inte ljuga. Samtidigt finns det forskning som visar att alla ljuger. Varför gör vi det? Vad är egentligen en lögn? Och finns det lögner som är mer acceptabla än andra? Här följer tre texter med olika infallsvinklar på temat "Sanningar och lögner". Efter texterna följer ett antal skriv uppgifter av utredande och argumenterande karaktär. Dessa påminner om hur skrivuppgifterna ser ut i det nationella provet. Genom att läsa texterna och arbeta med uppgifterna får du en god förberedelse inför nationella provet.
Texter i temat ”Därför klarar vi oss inte utan lögnerna”, Cecilia Rindbäck Vangbo, Aftonbladet, 2010-02-16 Etgar Keret, ur novellen Lögnland, 2014 ”Bestraffad lögn leder inte till sanning”, Maria Arnstad, Språktidningen, 2014:10
192 TE M A
SANNINGAR OCH LÖGNER
Därför klarar vi oss inte utan lögnerna Professorn: De är nödvändiga sociala smörjmedel
Ljuger du ibland? Ett nekande svar på den frågan är antagligen – just det – en lögn. Att ljuga är mänskligt och vi gör det ofta. – Man ska sträva efter att leva sitt liv i ärlighet, men människor är inte alltid betjänta av att höra sanningen säger Stefan Einhorn, författare och professor. Låt säga att du nyss köpt en vinterjacka för några tusenlap par. Den var i dyraste laget, men lite måste man ju få unna sig. Du kommer hem och får frågan: ”Oj, vad kostade den där egentligen?” ”Äh, det var inte så farligt. Typ 800 kronor”. Du flackar lite med blicken och gömmer raskt undan kvitton och prislappar. Nu är lögnen en utväg för att slippa en trist diskussion. Värre blir det förmodligen om du ett par år senare har spelat nätpoker för familjens besparingar, dra git på dig saftiga krediter och trasslat in dig i en härva av fi nansiella problem. […] Men vad är egentligen en lögn och varför ljuger vi? – En lögn är en medveten osanning. Man hoppas att mot parten ska acceptera det man säger som en sanning. Om jag tror att saker och ting är på ett visst sätt och säger det, är det ingen lögn, säger Stefan Einhorn. Han berättar att det finns flera skäl till varför vi ljuger. I första hand fungerar lögnen som ett socialt smörjmedel. – Om du visar upp din nya kappa och den ser ut som häm tad ur en skräckfilm behöver ju inte jag säga det till dig. Om ett barn har ritat en fullständigt oigenkännlig katt och sä ger: ’Titta på min katt, visst är den fin?’ behöver jag ju inte säga: ’Nej, den ser förskräcklig ut!’ Andra orsaker till varför vi drar en vals är att vi vill fram ställa oss själva i bättre dager. Vi ljuger dessutom för att skydda oss själva och andra. – Du blir anklagad för att ha pratat illa om någon och sva rar ’Nej det har jag aldrig gjort’. Du ljuger för att skydda dig. Om du gömmer asylsökande flyktingar i källaren är det tro
TEMA
saftiga krediter – stora lån
dra en vals – ljuga i bättre dager – på ett nytt, bättre sätt
SANNINGAR OCH LÖGNER
193
Tema: Sanningar och lögner De allra flesta håller säkert med om att man bör vara ärlig och inte ljuga. Samtidigt finns det forskning som visar att alla ljuger. Varför gör vi det? Vad är egentligen en lögn? Och finns det lögner som är mer acceptabla än andra? Här följer tre texter med olika infallsvinklar på temat "Sanningar och lögner". Efter texterna följer ett antal skriv uppgifter av utredande och argumenterande karaktär. Dessa påminner om hur skrivuppgifterna ser ut i det nationella provet. Genom att läsa texterna och arbeta med uppgifterna får du en god förberedelse inför nationella provet.
Texter i temat ”Därför klarar vi oss inte utan lögnerna”, Cecilia Rindbäck Vangbo, Aftonbladet, 2010-02-16 Etgar Keret, ur novellen Lögnland, 2014 ”Bestraffad lögn leder inte till sanning”, Maria Arnstad, Språktidningen, 2014:10
192 TE M A
SANNINGAR OCH LÖGNER
Därför klarar vi oss inte utan lögnerna Professorn: De är nödvändiga sociala smörjmedel
Ljuger du ibland? Ett nekande svar på den frågan är antagligen – just det – en lögn. Att ljuga är mänskligt och vi gör det ofta. – Man ska sträva efter att leva sitt liv i ärlighet, men människor är inte alltid betjänta av att höra sanningen säger Stefan Einhorn, författare och professor. Låt säga att du nyss köpt en vinterjacka för några tusenlap par. Den var i dyraste laget, men lite måste man ju få unna sig. Du kommer hem och får frågan: ”Oj, vad kostade den där egentligen?” ”Äh, det var inte så farligt. Typ 800 kronor”. Du flackar lite med blicken och gömmer raskt undan kvitton och prislappar. Nu är lögnen en utväg för att slippa en trist diskussion. Värre blir det förmodligen om du ett par år senare har spelat nätpoker för familjens besparingar, dra git på dig saftiga krediter och trasslat in dig i en härva av fi nansiella problem. […] Men vad är egentligen en lögn och varför ljuger vi? – En lögn är en medveten osanning. Man hoppas att mot parten ska acceptera det man säger som en sanning. Om jag tror att saker och ting är på ett visst sätt och säger det, är det ingen lögn, säger Stefan Einhorn. Han berättar att det finns flera skäl till varför vi ljuger. I första hand fungerar lögnen som ett socialt smörjmedel. – Om du visar upp din nya kappa och den ser ut som häm tad ur en skräckfilm behöver ju inte jag säga det till dig. Om ett barn har ritat en fullständigt oigenkännlig katt och sä ger: ’Titta på min katt, visst är den fin?’ behöver jag ju inte säga: ’Nej, den ser förskräcklig ut!’ Andra orsaker till varför vi drar en vals är att vi vill fram ställa oss själva i bättre dager. Vi ljuger dessutom för att skydda oss själva och andra. – Du blir anklagad för att ha pratat illa om någon och sva rar ’Nej det har jag aldrig gjort’. Du ljuger för att skydda dig. Om du gömmer asylsökande flyktingar i källaren är det tro
TEMA
saftiga krediter – stora lån
dra en vals – ljuga i bättre dager – på ett nytt, bättre sätt
SANNINGAR OCH LÖGNER
193
Språk och identitet Språket är en viktig del av en människas identitet. Tänk bara hur lätt du har att känna igen dina vänners och familje medlemmars röster i telefonen. Det räcker ofta med ett ”hej” för att du ska veta vem du talar med. Även för den som inte känner dig avslöjar din röst och ditt sätt att tala en hel del om vem du är. Den som hör dig prata en stund kan säkerligen säga vilken din ungefärliga ålder är, vilket kön du har och kanske också från vilken del av landet du kommer. Att språket är en viktig del av din identitet betyder inte att du inte kan påverka ditt sätt att tala. De flesta människor an passar tvärtom sitt språk, mer eller mindre medvetet, bero ende på vem de talar med och hur sammanhanget ser ut. Därför är det inte ovanligt att det utvecklas ett särskilt sätt att tala inom grupper av olika slag. Det kan till exempel handla om en viss jargong inom ett kompisgäng som utom stående kan ha svårt att förstå. Säkert har du och dina vän ner ord och uttryck som ni använder när ni umgås, som inte alls fungerar i andra sammanhang. Liknande gruppspråk utvecklas inom olika yrken, idrotter och hobbyer. Det är lika viktigt för en byggarbetare, en sim mare och en skateboardåkare att känna till och förstå inne
börden av de många ord och termer som de möter inom sina respektive sysselsättningar. Att ha gemensamma ord och ett visst sätt att tala bidrar dessutom till att stärka gemenskapen inom gruppen. Det blir ett sätt att smälta in. Men samtidigt som språket skapar band mellan gruppens medlemmar, kan det även användas för att markera distans till andra utanför gruppen. Språk både förenar och stänger ute. Idiolekt kallas ditt unika sätt att tala. Varje människa har sin egen idiolekt, som påverkas av alltifrån var man vuxit upp till vilka föräldrar, vänner och intressen man har.
Språklig variation Hur vi talar och använder språket påverkas av olika faktorer. Man brukar prata om olika varieteter av ett språk. Det här kan på olika sätt påverka språkbruket: jargong – ett sätt att tala inom en grupp
• Geografisk hemvist: En dialekt är en språkvariant som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område, till exempel ett landskap. • Social bakgrund: Begreppet sociolekt används för språkbruk som är typiskt för en viss social grupp. • Ålder: Språkbruk som är typiskt för en viss åldersgrupp (till exempel ungdomar) kallas för kronolekt. • Kön: En omdiskuterad fråga inom språkforskningen är om vårt kön har någon betydelse för vårt sätt att tala, och vad de eventuella skillnaderna i så fall beror på. Språkliga skillnader som knyts till kön kallas för sexolekter.
Skriv Välj en grupp som du känner att du tillhör. Det kan vara ett kompisgäng, ett idrottslag eller personerna som du delar en hobby med. Gör en lista med ord som används i gruppen men som inte fungerar lika bra utanför gruppen, och förklara hur orden används. Berätta för varandra i klassen.
Diskutera Håller ni med om att språket både förenar och stänger ute? Har ni några egna exempel?
206
Olika sidor av språket
Vanliga fel i svenskan
207
Språk och identitet Språket är en viktig del av en människas identitet. Tänk bara hur lätt du har att känna igen dina vänners och familje medlemmars röster i telefonen. Det räcker ofta med ett ”hej” för att du ska veta vem du talar med. Även för den som inte känner dig avslöjar din röst och ditt sätt att tala en hel del om vem du är. Den som hör dig prata en stund kan säkerligen säga vilken din ungefärliga ålder är, vilket kön du har och kanske också från vilken del av landet du kommer. Att språket är en viktig del av din identitet betyder inte att du inte kan påverka ditt sätt att tala. De flesta människor an passar tvärtom sitt språk, mer eller mindre medvetet, bero ende på vem de talar med och hur sammanhanget ser ut. Därför är det inte ovanligt att det utvecklas ett särskilt sätt att tala inom grupper av olika slag. Det kan till exempel handla om en viss jargong inom ett kompisgäng som utom stående kan ha svårt att förstå. Säkert har du och dina vän ner ord och uttryck som ni använder när ni umgås, som inte alls fungerar i andra sammanhang. Liknande gruppspråk utvecklas inom olika yrken, idrotter och hobbyer. Det är lika viktigt för en byggarbetare, en sim mare och en skateboardåkare att känna till och förstå inne
börden av de många ord och termer som de möter inom sina respektive sysselsättningar. Att ha gemensamma ord och ett visst sätt att tala bidrar dessutom till att stärka gemenskapen inom gruppen. Det blir ett sätt att smälta in. Men samtidigt som språket skapar band mellan gruppens medlemmar, kan det även användas för att markera distans till andra utanför gruppen. Språk både förenar och stänger ute. Idiolekt kallas ditt unika sätt att tala. Varje människa har sin egen idiolekt, som påverkas av alltifrån var man vuxit upp till vilka föräldrar, vänner och intressen man har.
Språklig variation Hur vi talar och använder språket påverkas av olika faktorer. Man brukar prata om olika varieteter av ett språk. Det här kan på olika sätt påverka språkbruket: jargong – ett sätt att tala inom en grupp
• Geografisk hemvist: En dialekt är en språkvariant som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område, till exempel ett landskap. • Social bakgrund: Begreppet sociolekt används för språkbruk som är typiskt för en viss social grupp. • Ålder: Språkbruk som är typiskt för en viss åldersgrupp (till exempel ungdomar) kallas för kronolekt. • Kön: En omdiskuterad fråga inom språkforskningen är om vårt kön har någon betydelse för vårt sätt att tala, och vad de eventuella skillnaderna i så fall beror på. Språkliga skillnader som knyts till kön kallas för sexolekter.
Skriv Välj en grupp som du känner att du tillhör. Det kan vara ett kompisgäng, ett idrottslag eller personerna som du delar en hobby med. Gör en lista med ord som används i gruppen men som inte fungerar lika bra utanför gruppen, och förklara hur orden används. Berätta för varandra i klassen.
Diskutera Håller ni med om att språket både förenar och stänger ute? Har ni några egna exempel?
206
Olika sidor av språket
Vanliga fel i svenskan
207
Diskutera 1. Hur ser ni på förhållandet mellan språk och kön? Använder flickor och pojkar, kvinnor och män, språket på olika sätt? Varför, i så fall? 2. Godmorgon pojkar och flickor kom för över fyrtio år sedan. Hur ser det ut i skolan i dag? Finns det några skillnader i vilka som tar mest plats, avbryter oftast etc. som kan kopplas till könstillhörighet? 3. Vad tänker ni om resultaten i den undersökning som Språktidningen hänvisar till? Hur kan man förklara att talutrymmet fördelades lika endast när kvinnorna var i majoritet i styrelsen? 4. Ordet hen lanserades för ett antal år sedan som ett könsneutralt pronomen. Använder ni hen? Varför? Varför inte?
Diskutera Här är tio ord som beskriver olika sätt att prata. Förknippar ni dessa ord mest med kvinnor, män eller är orden könsneutrala? Arbeta i mindre grupper. Gör tre spalter på ett papper med rubrikerna ”Kvinnligt”, ”Manligt”, ”Neutralt”. Placera orden i spalterna. Diskutera resultatet i klassen.
argumentera gräla diskutera tjata resonera skvallra tjafsa babbla befalla samtala
Formellt och informellt språkbruk Som redan har nämnts i det här kapitlet anpassar de flesta sitt språk efter vilka de talar med och hur situationen ser ut. En grov indelning kan göras i formella och informella sam manhang. Formella sammanhang är till exempel när du kom municerar med lärare eller annan personal på din skola, när du söker ett arbete eller när du har kontakt med myndig heter. I dessa situationer förväntas du använda dig av ett formellt språkbruk. Exempel på informella sammanhang är till exempel när du kommunicerar med kompisar eller lagkamraterna på trä ningen. Här skulle ett formellt språkbruk troligen uppfattas som märkligt. Istället använder du dig av ett informellt språkbruk. Formellt och informellt språkbruk handlar om hur du for mulerar dig, vilka ord du väljer och hur du tilltalar andra i ett samtal. Samtidigt talar du säkerligen inte på samma sätt
228
Olika sidor av språket
Svenska på olika sätt
229
Diskutera 1. Hur ser ni på förhållandet mellan språk och kön? Använder flickor och pojkar, kvinnor och män, språket på olika sätt? Varför, i så fall? 2. Godmorgon pojkar och flickor kom för över fyrtio år sedan. Hur ser det ut i skolan i dag? Finns det några skillnader i vilka som tar mest plats, avbryter oftast etc. som kan kopplas till könstillhörighet? 3. Vad tänker ni om resultaten i den undersökning som Språktidningen hänvisar till? Hur kan man förklara att talutrymmet fördelades lika endast när kvinnorna var i majoritet i styrelsen? 4. Ordet hen lanserades för ett antal år sedan som ett könsneutralt pronomen. Använder ni hen? Varför? Varför inte?
Diskutera Här är tio ord som beskriver olika sätt att prata. Förknippar ni dessa ord mest med kvinnor, män eller är orden könsneutrala? Arbeta i mindre grupper. Gör tre spalter på ett papper med rubrikerna ”Kvinnligt”, ”Manligt”, ”Neutralt”. Placera orden i spalterna. Diskutera resultatet i klassen.
argumentera gräla diskutera tjata resonera skvallra tjafsa babbla befalla samtala
Formellt och informellt språkbruk Som redan har nämnts i det här kapitlet anpassar de flesta sitt språk efter vilka de talar med och hur situationen ser ut. En grov indelning kan göras i formella och informella sam manhang. Formella sammanhang är till exempel när du kom municerar med lärare eller annan personal på din skola, när du söker ett arbete eller när du har kontakt med myndig heter. I dessa situationer förväntas du använda dig av ett formellt språkbruk. Exempel på informella sammanhang är till exempel när du kommunicerar med kompisar eller lagkamraterna på trä ningen. Här skulle ett formellt språkbruk troligen uppfattas som märkligt. Istället använder du dig av ett informellt språkbruk. Formellt och informellt språkbruk handlar om hur du for mulerar dig, vilka ord du väljer och hur du tilltalar andra i ett samtal. Samtidigt talar du säkerligen inte på samma sätt
228
Olika sidor av språket
Svenska på olika sätt
229
Resursdel: mallar och matriser Mallar • Den retoriska arbetsprocessen: muntlig framställning s. 274 • Den retoriska arbetsprocessen: skriftlig framställning s. 275 • Analysera noveller och romaner s. 276 • Läsa och tolka dikter s. 277 • Analysera bilder s. 278 • Analysera filmer s. 279
Bedömningsmatriser* • Bedömningsmatris förberett samtal och diskussion s. 280 • Bedömningsmatris muntlig framställning inför grupp s. 281 • Bedömningsmatris referat s. 282 • Bedömningsmatris skriftlig framställning s. 283 • Bedömningsmatris litteraturanalys s. 284 • Bedömningsmatris reflektion över språklig variation s. 285
Övriga mallar i boken • Mall för respons på muntliga anföranden s. 32 • Mall för respons på texter s. 131
* Texterna i matriserna är hämtade från Skolverkets kunskapskrav för kursen svenska 1. I några fall har text inom meningar – som inte är relevant i gällande matris – utelämnats. Dessa utelämnade avsnitt visas med […]. Texterna har också undantagsvis anpassats för att bli grammatiskt korrekta.
Mallar och matriser
273
Resursdel: mallar och matriser Mallar • Den retoriska arbetsprocessen: muntlig framställning s. 274 • Den retoriska arbetsprocessen: skriftlig framställning s. 275 • Analysera noveller och romaner s. 276 • Läsa och tolka dikter s. 277 • Analysera bilder s. 278 • Analysera filmer s. 279
Bedömningsmatriser* • Bedömningsmatris förberett samtal och diskussion s. 280 • Bedömningsmatris muntlig framställning inför grupp s. 281 • Bedömningsmatris referat s. 282 • Bedömningsmatris skriftlig framställning s. 283 • Bedömningsmatris litteraturanalys s. 284 • Bedömningsmatris reflektion över språklig variation s. 285
Övriga mallar i boken • Mall för respons på muntliga anföranden s. 32 • Mall för respons på texter s. 131
* Texterna i matriserna är hämtade från Skolverkets kunskapskrav för kursen svenska 1. I några fall har text inom meningar – som inte är relevant i gällande matris – utelämnats. Dessa utelämnade avsnitt visas med […]. Texterna har också undantagsvis anpassats för att bli grammatiskt korrekta.
Mallar och matriser
273
carl-johan markstedt sven eriksson
markstedt eriksson
Svenska impulser 1 carl-johan markstedt sven eriksson Vad gör dig till en trygg och säker talare? Hur skriver du sammanhängande och varierade texter? Vad påverkar ditt och andras sätt att tala i olika sammanhang? Hur kan du utveckla din förmåga att läsa skönlitteratur och sakprosa? Svenska impulser 1 är ett läromedel som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur. I Svenska impulser 1 får du öva dig i muntlig och skriftlig framställning. Du får läsa och arbeta med texter av olika slag, lära dig grundläggande källkritik och reflektera över språklig variation. Svenska impulser 1 förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.
ISBN 978-91-523-3789-9
www.sanomautbildning.se