Mecka Lind
Dojjan och Mozart Mecka Lind och tiotusen rรถda rosor Dojjan och Mozart och tiotusen rรถda rosor Illustrerad av Cecilia Torudd
Opal Opal
Tidigare i samma serie: Dojjan Bengtsson, 2004 Dojjan och Mozart, 2005 Dojjan och Mozart i Rio, 2006
www.opal.se Text © Mecka Lind Bild © Cecilia Torudd Bokförlaget Opal AB Printed in Hungary, 2007 ISBN: 978-91-7299-254-2
Aldrig i livet!
Äntligen är snön borta. Varendaste smutsgrå plätt är puts väck. Istället poppar det upp en massa skräp som legat gömt hela långa vintern. Burkar, cigarettfimpar, hundlortar och en massa andra läskiga saker. Fast det kan man väl stå ut med, nu när solen värmer så gott och krokusarna sprakar som små fyrverkerier under buskar och intill husväggar. Det tycker i alla fall Dojjan Bengtsson, där hon spelar fotboll i sin nya Rivaldotröja. Den, som hon fick i julklapp av mormor Alma när de var i Rio tillsammans med Dojjans bästis Mozart och hans farsa Albert. Farsan Albert är tränare för ett pojklag i stan och när han berättade för killarna hur Dojjan spelat skjortan av blivande storstjärnor på den berömda Copacabana-stranden i Rio, då blev de faktiskt imponerade. Så pass imponerade att de bara protesterade lite grann, när farsan sa att han tyckte att Dojjan skulle få vara med i laget när de tränade. Dojjan behöver nämligen träna mycket, för hon ska bli fotbollsproffs när hon blir stor. Dagens träningspass blir tuffare än vanligt, eftersom laget
3
ska ha en viktig match på lördag. Därför är Dojjan totalt slut när hon öppnar dörren till trean, där hon och mamma bor. Helst vill hon rusa in i sitt rum och kasta sig på sängen och inte resa sig igen förrän mamma ropar ”middag!”. Ändå tvärnitar hon i hallen. Mamma talar nämligen i telefon inne i vardagsrummet. Och som vanligt har hon satt på högtalaren för att hon inte ids hålla i luren. Alltså hör Dojjan med en gång vem hon pratar med. Det är moster Märta. Men det är inte därför Dojjan inte rör sig ur fläcken. Det är det som moster Märta säger. – Jo minsann, kvittrar hon. Vi har varit förlovade ända sen nyårsafton!!! – Och ingen av er har sagt ens det minsta pip! utropar mamma. – Vi ville ta det i vår egen takt, förklarar moster Märta. Vi har ju gått på rätt många nitar båda två. Men nu har vi bestämt oss! Vi gifter oss om tre veckor och det blir i kyrkan där både jag och Knut är konfirmerade. Dojjan kippar efter andan och tar tag i hallbyrån. Ska moster Märta gifta sig! Med Knut! Snälle, rare Knut som är vaktmästare här i huset. Moster Märta bor förvisso i en annan stad, men det hindrade henne inte att bli förälskad när de två träffades i tvättstugan en gång hon var och hälsade på. Så långt allt väl … men att gifta sig!!! – Kom bara inte och säg att du ska ha vit brudklänning också, suckar mamma. 4
– Klart att jag ska, fnissar moster Märta lyckligt. Det ska vara ett romantiskt bröllop. Hela kyrkan ska vara dekorerad med röda rosor. Mozart ska spela TIOTUSEN RÖDA ROSOR och Dojjan ska vara tärna och ha rosa tyllklänning och bära fram ringarna. Dojjan är chockad. Detta är bara inte sant. Hon drömmer säkert och vaknar snart och ska iväg till skolan. Men när mamma exploderar av skratt får hon fart. Hon rusar in i rummet och vrålar så högt hon kan: – Glöm det, Märta! Bara glöm det!
5
– Men lilla Dojjan, säger moster Märta mjukt. Tänk på att du bara har en moster och att jag bara har en systerdotter. Och både Knut och jag vill att just du ska bära fram ringarna. Ringarna, som är själva symbolen för vår kärlek. Det är en ära, Dojjan! – Ära mig hit och ära mig dit! hojtar Dojjan upprört. Jag hatar tyll! Jag hatar rosa! Jag hatar att vara brudtärna! Aldrig i livet! Sen rusar hon in i sitt rum och smäller igen dörren så att det säkert ska höras ända dit där moster Märta bor.
6
Sockervaddspinnen
När mamma efter en stund kommer in till Dojjan och sätter sig på sängkanten, skrattar hon inte längre. – Du vet hur Märta är, säger hon. – Jag gör det bara inte! säger Dojjan. Förresten kommer Mozart inte heller att spela den där fåniga rosenlåten. Och om hon fortsätter tjata, så berättar jag för Knut om alla karlar hon redan varit förälskad i. Och då blir det sanna mina ord inget bröllop. Så det så! – Jag tycker också att hon tar i lite väl mycket, tröstar mamma. Men det är tre veckor dit. Vi kommer säkert på något. Men tankarna snurrar redan för fullt i Dojjans arma huvud och plötsligt sätter hon sig kapprak upp i sängen. – De ska väl inte bo ihop också? frågar hon allvarligt. – Man brukar göra det när man är gift, säger mamma. – Här i stan!!! – De ska bo i Knuts lägenhet till att börja med. – Då ska vi alltså ha henne rännande här var och varannan dag! stönar Dojjan. Nu är det som så att moster Märta är pedant. Hon älskar
7
att tvätta och städa och styra och ställa och slänga saker. Inte bara hos sig själv, utan var hon kommer åt. Som till exempel när hon slängde mammas favoritjeans bara för att hon tyckte de var för små och för slitna. Och stackars mamma som kämpat så för att få jeansen just som de var. Det är nog något sådant mamma tänker på nu när hon suckar och säger: – Bevare mig väl! Men så lyser hon upp. – Hon ändrar sig säkert nu när hon får Knut att ta hand om. – Då får han allt skita ner sig ordentligt varje dag så hon har att göra, säger Dojjan. Ryktet om moster Märtas bröllopsplaner sprider sig. Snart har det också nått Tallkotteskolan och klass 1 A, där Dojjan och Mozart går. Och det är inte alls bra. Dojjan har alltid blivit retad för att hon hellre spelar fotboll än leker med de andra tjejerna. Men sen hon kom från Rio har hon haft det riktigt lugnt och skönt. Fröken Solan har låtit både Dojjan och Mozart berätta och visa bilder, så att klasskompisarna blivit gröna av avund. Lite väl gröna kanske. En del har nog gått och väntat på ett tillfälle att se till att Dojjan och hennes fotboll kommer ner på jorden igen. Så när de en morgon kommer mot henne med Lisbet,
8
Stina, Nillan och Pia i spetsen förstår Dojjan att det tillfället har kommit. – Hörde att du ska strutta runt i rosa tyll nu, börjar Lisbet. – Som en pinne med sockervadd på, fnissar Stina. – Rosa sockervadd, säger Pia. – Om du kickar boll och dansar samba samtidigt kommer du säkert på första sidan i tidningen också, flinar Lisbet. – I färg! piper Nillan. Rosa färg! Dojjan blir både ledsen och arg på samma gång. Hon vet ju inte hur hon ska ge igen. Förbaskade moster Märta! Och var är Mozart just nu när hon behöver honom som bäst? Jo, han ligger hemma och är förkyld. Har fröken Solan sagt. Så det är bara för Dojjan att tiga och ta emot, tills de tröttnar och lämnar henne ensam i det gamla vanliga hörnet på skolgården. Det är här de helst vill ha henne. Inte framme bredvid fröken Solan berättande spännande historier. Som om inte detta är nog får hon gå ensam hem efter skolan. Annars brukar det alltid vara hon och Mozart. Hon går i tankar. Därför märker hon inte stegen som närmar sig och kommer i kapp henne. Inte förrän Solans röst får henne att hoppa till. – När jag var liten var min högsta önskan att få vara brudtärna, säger hon. – Min högsta önskan är att få slippa! säger Dojjan tjurigt. 9
– Du ska inte bry dig om vad de andra säger. De är bara avundsjuka. – Men de har ju rätt! Jag kommer att se ut som en pinne med sockervadd på. Rosa sockervadd! – Trams! Du kommer att se ut som en liten sagoprinsesDet är vår i luften och Dojjan spelar fotboll som aldrig sa, ler Solan. förr. Men det är också bröllopstider och plötsligt vill en – Jag vill inte se ut som sockervadd. Jag vill inte se ut mycket speciell brud att Dojjan ska vara hennes tärna. I som nån töntig sagoprinsessa. Jag hatar tyll! Jag hatar rosa! rosa tyll! Dojjan vägrar. Blivande fotbollsproffs går inte Jag hatar sockervadd! Jag hatar sagoprinsessor! ropar Dojomkring i rosa tyll. jan så att folk vänder sig om efter dem där de går. – Jag skulle i alla fall inte ha velat missa en sån chans, Men så händer något fantastiskt och Dojjan börjar fortsätter Solan. Och sen kommer Mozart att spela TIOTUfundera. SEN RÖDA ROSOR. Jösses! Det blir ett bröllop som heter duga. – Nähä, säger Dojjan. Han kommer aldrig att spela den fåniga låten. Dojjan och Mozart och tiotusen röda rosor är den – Det gör han visst! I alla fall vad jag har hört, säger Sofjärde boken om Dojjan. lan och svänger åt vänster, där Dojjan ska åt höger. Dojjan stannar upp och ser efter henne. Vad menade hon med det? Vad vet hon som Dojjan inte vet? Dojjan bestämmer sig för att ta reda på detta med en gång. Därför går hon inte åt höger, utan fortsätter gatan rakt fram istället. Åt det håll där Mozart bor. ISBN: 978-91-7299-254-2
Opal 10