Sanoma Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktör: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Bildredaktör: Iréne Berggren Samhällsbaserad psykiatri ISBN 978-91-523-1516-3 © 2012 Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Livonia Print, Lettland 2012
Förord Som ett resultat av att den samhällsbaserade psykiatrin ständig är i utveckling växer nya yrkesroller och metoder fram. I arbetet med grupper av studerande, yrkesverksam personal och som en konsekvens av den nya utbildningsreformen uppkom ett behov av en omarbetning av den tidigare boken Socialpsykiatri. I läromedlet Samhällsbaserad psykiatri belyses teori, praktik och forskning utifrån det centrala innehållet i kursplanen, med samma namn, för Vårdoch omsorgsprogrammet. Boken bygger på realistiska situationer för människor med psykisk funktionsnedsättning, deras närstående och personal. Berättelserna kopplas till relevant teoretisk kunskap med utgångspunkt i ett socialpsykiatriskt och samhällsbaserat perspektiv. Varje kapitel avslutas med studieuppgifter och problemställningar samt tips på litteratur och filmer, som ger eleven möjlighet till fördjupade kunskaper och reflektion. De människoöden som beskrivs i boken är alla uppdiktade men fullt realistiska och bygger på våra samlade erfarenheter. Alla likheter med enskilda personer i verkliga livet måste hänföras till slumpen. Boken vänder sig också till redan verksamma som i sitt arbete möter människor med psykiska störningar och psykisk funktions nedsättning. För närstående kan boken vara ett stöd och ge infor mation om vägar till hjälp. Vi vill tacka studenter, kursdeltagare, kollegor och vänner som givit värdefulla synpunkter under arbetet med boken. Ett särskilt tack till Cristina Foconi. Inger Andersson Höglund
Britt Hedman Ahlström
FÖRORD
3
Innehåll 1. Historik – Introduktion
3. Psykiatrisk rehabilitering
Från hospital till samhällsbaserad psykiatri 1900-talet
och återhämtning
Psykiatriutredningen
Socialpsykiatri Yrkesroller
Biståndshandläggare Socialsekreterare Sjuksköterska Boendestödjare Skötare Andra yrkesgrupper Kontaktperson Ledsagare God man och förvaltare Personligt ombud STUDIEUPPGIFTER
2. Stigmatisering Stigma och psykisk ohälsa Stigmatiseringsprocessen Stigmatiserande upplevelser Stigmatisering av familjemedlemmar Självstigmatisering Att hantera stigmatisering Att motarbeta stigmatisering och diskriminering Personalens attityder STUDIEUPPGIFTER
4
INNEHÅLL
Utveckling av psykisk funktionsnedsättning och funktionshinder Kännetecken på psykisk funktions nedsättning
Klassifikationssystem för funktionshinder, ICF Socialpedagogiskt arbetssätt Socialpsykiatriskt arbetssätt Närhetsprincipen – att finnas i
sitt sociala sammanhang Normaliseringsprincipen – att återvända till ett liv i samhället Självbestämmande och integritet – att leva ett självständigt liv
Ett självständigt liv, ESL Psykiatrisk rehabilitering En modell för psykiatrisk
rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Psykosocial rehabilitering Fountain House
Återhämtning från psykisk störning Återhämtningsprocessen
Återhämtning och kultur STUDIEUPPGIFTER
4. Hjälp- och stödåtgärder Målgrupper Ambition och ansvar Socialtjänstens ansvar Socialtjänstens insatser för personer med funktionsnedsättning Ansökan om bistånd Biståndsbedömning Beslut Boendestöd Bostad med särskild service
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Personkretsen Insatser
Social dokumentation Genomförandeplan Psykiatrisk hemsjukvård Arbete och utbildning Arbetskooperativ
Meningsfull sysselsättning och fritid Aktivitetshuset Gyllenkroken
Övriga stödinsatser Stödorganisationer och sociala
Tystnadens betydelse Motiverande samtal, MI
Empati Att förstå familj och närstående Pedagogiskt förhållningssätt Portfolio Reflektion Reflektionsdagbok
Handledning
STUDIEUPPGIFTER
6. Professionalism och självbestämmande Professionellt förhållningssätt Självinsikt Livserfarenhet Människosyn Humanistiskt synsätt Holistiskt synsätt
Personlig integritet och själv bestämmande Försvarsmekanismer STUDIEUPPGIFTER
nätverk
Case Management Mäklarmodellen
Resursmodellen ACT-modellen STUDIEUPPGIFTER
5. Kommunikation och reflektion Samtal och kommunikation
7. Samverkan Olika uttryck för samverkan Samverkan och samordning Samverkan på olika nivåer Samverkan vid arbetslivsinriktad rehabilitering Samverkansplan
Samverkan vid tvång i öppenvård STUDIEUPPGIFTER
Samtals ”kom-ihåg” Att ge tröst
INNEHÅLL
5
8. Förbättrings- och kvalitetsarbete Förbättring och kvalitet i praktisk verksamhet Utvärdering
Ämne – Psykiatri Ämnets syfte Samhällsbaserad psykiatri 100 poäng Centralt innehåll
Fortbildning Forskning och förbättringsarbete
Litteratur
STUDIEUPPGIFTER
Register
Evidensbaserad vård och omsorg
9. Bemötande och relationer vid arbete i hemmiljö Grunden i en god relation Bygga relationer Motivera och inge hopp Sätta gränser
Bemötande i olika situationer Initiativlöshet
Suicidtankar Hot om våld och aggressivitet Vanföreställningar Ritualism Ångest STUDIEUPPGIFTER
6
INNEHÅLL
Kapitel 1
Historik – Introduktion
Björn och Olle ler och tittar sig omkring. De sitter i vardagsrummet hemma hos Olle och dricker en kopp kaffe. De har packat upp den nya soffan som Olle köpt. Hela förmiddagen har de ordnat med Olles nya bostad. De har också planerat aktiviteter och tider i schemat för veckan. Bland annat att Olle ska komma till träfflokalen nästa dag. Tidigare bodde Olle i en lägenhet i ett bostadsområde i utkanten av staden. Han kände ingen där men det var den enda lägenhet som han kunde hyra efter utskrivningen från rehabiliteringsavdelningen på den psykiatriska kliniken. Det gick bra några månader under sommaren. När det blev höst och mörkare ute fick Olle allt svårare att hantera sina röster.
historik – introduktion
7
Han kände sig otroligt ensam och övergiven. Ibland gick han till affären för att köpa snus och kaffe. Han tyckte att de tittade på honom i affären. Han stod länge och valde och hade svårt att besluta sig för vad han skulle köpa. Ibland tog det en timme att handla några konserver, en limpa och en liter mjölk. Olle blev rädd varje gång någon gick i trappan eller när det var folk på parkeringen utanför hans fönster. Han var säker på att någon var ute efter honom. Han satt i sin lägenhet och försökte överrösta sina inre röster som plågade honom. Han vågade inte sova och slutade ta sina mediciner. Till slut vrålade han rakt ut för att slippa höra rösterna. Grannarna blev rädda. Det bodde mest äldre personer i huset och några hade hjälp av hemtjänsten. De berättade om Olle för hemtjänstpersonalen, som tog kontakt med psykosteamet. Personalen i psykosteamet hade tidigare haft kontakt med Olle, men nu trodde de att det gick bra för honom. Kontakterna hade planenligt blivit glesare i slutet av sommaren, men situationen blev snabbt ohållbar. Olle förstod inte hur svårt han hade det förrän kaoset var över honom. Björn arbetar som boendestödjare och hans personallokal finns i samma hus där Olle nu bor. Björn och Olle har pratat mycket om hur Olle haft det fram till idag och hur det ska bli framöver. Olle ska bland annat få mer stöd. Både Olle och Björn tycker att de börjat bygga upp en bra relation och de känner sig nöjda. Olle tittar då och då mot dörren och lyssnar inte när Björn berättar att det är en familj som flyttar in i huset, och att det därför hörs buller och spring i trappan. Efter några månader börjar Olle känna sig trygg i sin lägenhet med det stöd han får av Björn och de andra deltagarna som också vistas i den gemensamma lokalen. Han vill nu komma igång med att göra något annat än bara gå till träfflokalen varje dag. Björn berättar att det finns ett allaktivitetshus, som de kan besöka någon dag. Olle ska fundera på det och tror att det kanske skulle kunna vara något för honom.
8
historik – introduktion
Från hospital till samhällsbaserad psykiatri Psykiatrin är en relativt ung vetenskap som startade i slutet av 1800talet. Tidigare sökte man förklaringar till den sjukes beteende i människors religiösa föreställningar och fantasier. I början av 1800-talet innebar behandlingen av den sinnessjuke att denne skulle uppfostras genom arbete på slutna anstalter. I mitten av 1800-talet började man förstå att ”dårarna”* var sjuka, vilket var ett steg i riktning mot ett humanistiskt synsätt. Vården för sinnessjuka byggdes ut och flera stora hospital, som sedan kom att kallas mentalsjukhus, uppfördes. Vården organiserades utifrån militära principer eftersom personalen vid denna tid rekryterades från armén. Vården påverkades även av industrialismens effektivitetstänkande, vilket innebar att få personer skulle ta hand om ett stort antal sjuka. Det fanns få läkare som intresserade sig för psykiatrin och skötseln av hospitalen var ofta en bisyssla för dem. Behandlingen innebar metoder som vi idag skulle beskriva som tortyr. Det fanns dock humanitära förespråkare bland läkarna som ansåg att vänligt bemötande och en hemlik miljö kunde skynda på tillfrisknandet. Några patienter blev trots allt utskrivna från hospitalen, men alltför många dog bland annat av undernäring och infektionssjukdomar. Socknarna och sockennämnden, dagens motsvarighet är kommun och kommunfullmäktige, hade ansvar för de sinnessjuka. Fattigvårdslag från år 1847 influerades av tidens liberala och humanistiska idéer. Fattigvården blev en obligatorisk uppgift för sockennämnden, och socknarna skulle bland annat försörja de fattiga och de sinnessjuka. Genom kommunalreformen år 1802 ersattes socknarna av kommunerna, som blev mindre villiga att försörja de fattiga. Genom 1871 års Fattigvårdslag ändrades kommunernas skyldighet till att endast försörja ”vansinniga” som de kallades då, och minderåriga barn. Trots ekonomiska kriser och knappa resurser hade kommunerna ansvar för sinnessjuka, som inte vistades på hospitalen. 1900-talet
För att höja anseendet på mentalvården och för att göra livet drägligare för både personal och patienter ställdes krav på att personalen skulle få utbildning. En ny yrkeskår, mentalskötare, växte fram. * dåre, äldre benämning av psykiskt sjuk person.
historik – introduktion
9
Under 1900-talets första hälft expanderade mentalvården och 16 stora mentalsjukhus byggdes. På 1950-talet öppnade landstingen psykiatriska kliniker vid lasaretten. De psykologiska teorierna om människans utveckling och orsaker till psykiska sjukdomar bidrog till en ökad förståelse för patienterna. Mentalvården omorganiserades steg för steg så att man mer skulle arbeta utifrån patientens behov. Under 1960- och 70-talen höjdes allt fler kritiska röster mot den psykiatriska vården, som den nu hade börjat kallas. Sociologer pekade på att anstaltslivet var passiviserande och gav patienterna anstaltsskador, så kallad hospitalisering. Socioterapeutiska avdelningar öppnades på mentalsjukhusen där patienterna kunde ägna sig åt olika sociala aktiviteter, till exempel laga mat, fysisk aktivitet och dramaövningar i grupp. Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, bildades i slutet av 1960-talet. RSMH ansåg att vården borde bygga mer på frivillighet än tvång. Vården moderniserades, behandling och omvårdnad flyttades från mentalsjukhusen till öppna psykiatriska mottagningar. I början av 1990-talet avvecklades mentalsjukhusen och personer med psykiska störningar skulle få vård inom den öppna vården. Team av läkare, sjuksköterskor, skötare, kuratorer och psykologer fick ansvar för den psykiatriska öppenvården. Psykiatriutredningen
Psykiatriutredningen, (SOU 1992:73), som påbörjade sitt arbete i slutet av 1980-talet, visade att tillgången på bostäder, arbete, rehabilitering samt stöd och hjälp för personer med psykiska funktionshinder var bristfällig eller till och med saknades på många håll i landet. Dessa personers utsatthet och svårigheter att klara sig i samhället var stora. Utredningen resulterade i Psykiatrireformen, som trädde i kraft 1995. Reformen innebar bland annat att personer med psykiska funktionshinder skulle ha samma rättigheter och skyldigheter som andra. De skulle ha tillgång till nödvändiga insatser lokalt i samhället där de lever och bor, och få insatser som skulle stödja deras oberoende och integritet. Kommunen fick huvudansvaret för att utreda, besluta, planera och samordna sociala insatser till psykiskt funktionshindrade personer. Psykiatrireformen poängterade också att personer med psykiska funktionshinder i större utsträckning skulle få tillgång till medicinsk, social och arbetslivsinriktad rehabilitering. Landsting, 10
historik – introduktion
kommun, Försäkringskassan och arbetsförmedling skulle samverka för en framgångsrik rehabilitering. Att arbeta utifrån Psykiatrireformens intentioner skulle innebära att personer med psykiska funktionshinder och deras anhöriga skulle få ökad välfärd och starkare ställning i samhället samt att tillgängliga resurser skulle användas mer effektivt. Kunskap om psykiska funktionshinder skulle spridas och människors intressen och engagemang skulle tas tillvara. För att samverkan, stöd och hjälp till personer med psykiska funktionshinder skulle fungera bättre tillsatte regeringen i slutet av 2003 en nationell psykiatrisamordnare (2003:133). Psykiatrisamordnarens uppgift var att se över frågor som rörde arbetsformer, samverkan, samordning och resurser samt personalens kompetens inom vård, omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och personer med psykiska funktionshinder. Psykiatrisamordnaren skulle bland annat ge förslag till ändringar och förtydliganden av gällande regelverk och författningar. Arbetet resulterade i utredningen Ambition och ansvar (SOU 2006:100). I den beskrivs bland annat den samhällsbaserade psykiatrins uppgift och ansvar. historik – introduktion
11
Socialpsykiatri Socialpsykiatri som begrepp har funnits sedan 1917 och innebär att man ska utforma psykiatrisk verksamhet utifrån olika socialpsykologiska och sociologiska teorier. Socialpsykiatri kan också vara ett förhållningssätt eller en teori, där man betonar andra aspekter än de medicinska. Den historiska utvecklingen inom psykiatrin har gått från nedläggning av mentalsjukhus till bland annat vård och omsorg inom kommunens socialpsykiatriska verksamhet. 12
historik – introduktion
Att bli inskriven som patient inom psykiatrin kan vara en lång och utdragen process och kan innebära mycket lidande och en känsla av misslyckanden för personen. Även de närstående kan fara illa. Ett socialpsykiatriskt arbetssätt kan innebära att på ett tidigt stadium försöka bromsa sjukdomsprocessen så att personen kan vara kvar i sitt sociala sammanhang. Hjälp och stöd ges i personens vardag där familj, arbete och fritid finns. En person som länge vårdats inom psykiatrin ges möjlighet att återvända till ett självständigt liv med hjälp av olika stödinsatser när det gäller boende, arbete och fritid. Att arbeta utifrån ett socialpsykiatrisk perspektiv innebär att stärka personens förmågor, öka självständigheten och förhindra att personen hamnar i en sjukroll. Olle hade i flera omgångar vistats på psykiatriska och rehabiliterande avdelningar och hamnat i en ”sjukroll”. I samband med att han hade flyttat till ett ”trapphusboende” kom han att få stöd i att leva ett mera självständigt liv och få möjlighet att träffa andra.
Att arbeta utifrån sociala och samhällsinriktade principer innebär att hjälpa människor att ta tillbaka makten över sitt liv. I Socialtjänstlagen och i Hälso- och sjukvårdslagen, poängteras människans självbestämmande och integritet. I Psykiatrireformen betonas anhörig-, klient- och brukarperspektivet. Detta innebär att det skett en maktförskjutning från personal till den enskilde personen. Att man började använda begreppet brukare gav inte samma stämplingseffekt (s. XX) som att säga patient eller psykiskt sjuk. Idag används begreppen den enskilde eller personen för att ytterligare stärka individens ställning. Människor vill påverka sin livssituation. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan vara rädda och osäkra, men vill ändå behålla makten över sitt liv. De vill påverka sina livsvillkor efter sina egna mål, behov och intressen. Att ha en psykisk funktionsnedsättning kan innebära svårigheter att få vardagen att fungera. Självklara vardagshandlingar som personen klarade tidigare, till exempel sköta ett arbete och delta i samhällslivet blir svåra att genomföra. Enligt Psykiatrireformen och utredningen Ambition och ansvar ska kommunerna ta ett tydligare ansvar för att stödja och hjälpa personer med psykisk funktionsnedsättning så att de kan hantera sin vardag och delta i samhällslivet. historik – introduktion
13
Yrkesroller
Den moderna psykiatrin och socialpsykiatrin förutsätter att rollen som personal förändras i takt med hur samhället förändras. Det är viktigt att personalen förstår att de inte är ensamma om sina kunskaper och erfarenheter. Personerna, som lever med psykisk funktionsnedsättning är själva viktiga resurskällor både när det gäller teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter. Vård- och omsorgspersonal bör bemöta den enskilde personen som en unik och självständig individ. Det finns många olika yrkesroller med specifika funktioner inom socialpsykiatrin, även kallad den samhällsbaserade psykiatrin. Biståndshandläggare
En person med psykisk funktionsnedsättning kan ansöka om bistånd, SoL, Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Biståndshandläggaren gör en utredning av vilka behov den enskilde har och fattar sedan utifrån dessa beslut om vilka insatser personen kan få för att klara att leva ett självständigt liv (s. XX). En person med psykisk funktionsnedsättning kan också ha rätt till insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. En sådan handläggaren gör en utredning om personen tillhör personkretsen i LSS och utreder vilka insatser som personen har rätt till. Sedan fattar handläggaren beslut om vilka insatser personen kan få (s.XX). Att besluta om insatser enligt LSS eller bistånd enligt SoL är myndighetsutövning. Handläggaren måste informera att om personen är missnöjd med beslutet kan han eller hon överklaga det till förvaltningsrätten i länet där de bor. Olle har biståndsbeslut på att han fick bo i ”trapphusboende” och få stöd av Björn. Socialsekreterare
Inom individ- och familjeomsorg, arbetar socialsekreterare. De ger stöd och hjälp till personer som har ekonomiska problem på grund av arbetslöshet, sjukdom eller beroendeproblem. Socialsekreterare ger också stöd och hjälp till personer med psykisk funktionsnedsättning som brister i omsorgen om sina barn.
14
historik – introduktion
historik – introduktion
15
Sjuksköterska
En del kommuner har en psykiatrisjuksköterska anställd inom socialpsykiatrin. Sjuksköterskans arbete innebär bland annat omvårdnad, samordning, hälsofrämjande arbete, handledning, undervisning och medicintekniska uppgifter, till exempel injektionsgivning. Sjuksköterskan känner ofta till vilka personer och familjer som behöver stöd och hjälp samt vilka resurser och verksamheter som finns i kommunen. Inom den psykiatriska hemsjukvården arbetar sjuksköterskor och undersköterskor som ansvarar för psykiatrisk hälso- och sjukvård i kommunen. Arbetsuppgifterna består bland annat av hjälp med medicinering och stödsamtal till personer med psykisk funktionsnedsättning. Boendestödjare
En boendestödjare har till uppgift att ge hjälp och stöd i personens dagliga liv. Det är viktigt att boendestödjaren och personen har en god relation och att de samspelar kring vardagsgöromål och i vardagliga samtal. Då underlättas tillvaron så att personens stressnivå minskas. Björn och Olle sätter ihop soffan tillsammans och sen dricker de kaffe och samtalar en stund.
Skötare
Skötare inom psykiatrisk vård arbetar på psykiatriska kliniker med psykiatrisk omvårdnad och rehabilitering. De kan även arbeta som boendestödjare, socialrehabiliterare och som habiliterings- och rehabiliteringspersonal. Benämningar och arbetsuppgifter kan skifta från kommun till kommun. Andra yrkesgrupper
I många kommuner finns daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning, till exempel caféverksamhet och allaktivitetshus. Personalen inom daglig verksamhet kan vara fritidspedagoger, arbetsterapeuter, skötare eller personer med ett praktiskt yrke. Olle börjar nu känna sig motiverad för att besöka allaktivitetshuset. Han hoppas hitta något stimulerande att göra.
16
historik – introduktion
Jens Persson arbetar på det sociala arbetskooperativet KOS.
På aktivitetshus, i arbetskooperativ och inom Fountain Houseverksamhet, finns yrkesgrupper som av tradition inte arbetar inom vård och omsorg. Det kan vara hantverkare av olika slag, musiker, kock, dansare, författare och lärare. De arbetar som cirkelledare och handledare och deras uppgift är att på ett professionellt sätt lära ut arbetsuppgifter. historik – introduktion
17
Kontaktperson
Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårt att få kontakt med andra människor och därför bli isolerade. En kontaktperson kan då vara till stor hjälp för att bryta isoleringen. Uppdraget som kontaktperson innebär att medverka till att personen kommer ut i samhället och får kontakt med andra människor. En annan viktig uppgift för kontaktpersonen är att ge stöd och hjälp till olika fritidsaktiviteter. Insatsen bör ses som ett icke-professionellt stöd som ges av en person med stort engagemang och intresse för andra människor. Den enskilde ska ha möjlighet att välja vem som utses till kontaktperson. Ledsagare
En ledsagare ska underlätta för personen att delta i samhällslivet, till exempel kunna eller våga besöka myndigheter, vårdcentral och tandläkare. Ledsagning kan också användas till besök hos vänner, för att delta i fritidsaktiviteter samt för göra kortare eller längre resor. God man och förvaltare
En del personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att sköta sin ekonomi och har ofta kontakt med socialtjänsten och en socialsekreterare. För att få hjälp med bland annat ekonomin kan god man erbjudas. Personen vänder sig då till kommunens överförmyndarnämnd och begär att få en god man. Överförmyndarnämnden ansöker hos tingsrätten om att en god man förordnas. God mans uppgifter är att ha omsorg om personen, sköta hans ekonomi, förvalta hans egendom samt tillvarata hans intressen. I förordnandet som god man framgår vilka av dessa uppgifter som gäller för den enskilde. Om personen inte kommer överens med sin god man kan förordnandet sägas upp. Om personen avsagt sig god man, men ändå inte klarar av att sköta sin ekonomi kan tingsrätten, utan personens medgivande, förordna en förvaltare. Förvaltaren kan, mot personens vilja, bestämma över dennes ekonomi och tillgångar. Personligt ombud
Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan ha svårt att förstå och bevaka sina rättigheter i samhället. För att underlätta kan personen om han är över 18 år och har ett sammansatt behov av vård, 18
historik – introduktion
stöd och service få ett personligt ombud. För att få stöd av personligt ombud krävs inte någon remiss eller biståndsbeslut. Personligt ombud kan ansökas av den enskilde eller i samråd med till exempel närstående eller kontaktpersonen. Personliga ombud ska primärt ses som lotsar för personer som har behov av stöd, men som inte har det från socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. De ska lotsa och stödja i kontakten, och sedan dra sig tillbaka när kontakt är etablerad. Personligt ombud organiseras ofta fristående från myndigheter och vårdgivare. Det kan vara svårt för personen att förstå vilken funktion de olika tjänstemännen har och personen kan då få hjälp av det personliga ombudet i kontakten med respektive tjänsteman. Det personliga ombudet ska utgå från personens önskemål och behov och hjälpa honom att ta till vara sina rättigheter. Alla insatserna planeras, samordnas och utförs med hjälp av det personliga ombudet. Tillsammans med personen sätter de upp mål och delmål som de sedan utvärderar tillsammans. En annan viktig uppgift som de personliga ombuden har är att verka för att personer med psykisk funktionsnedsättning som grupp ska få bättre livsvillkor. Det sker genom att de personliga ombuden uppmärksammar brister i samhället, som kan påverka gruppen negativt och rapporterar bristerna till ledningsgruppen i sin organisation. Ett personligt ombud bör ha kunskaper inom psykiatri och sociallagstiftning samt kommunens och landstingets/regionens organisation, ansvarsområden och skyldigheter. Det personliga ombudet måste förstå hur den psykiska funktionsnedsättningen påverkar personen, ha ett genuint intresse för människor samt ha en förmåga att kunna utveckla och behålla goda relationer. Personligt ombud är en reform som kommunerna har möjlighet men ingen skyldighet att erbjuda den enskilde. På grund av att det råder sekretess mellan olika myndigheter är personens samtycke en förutsättning för ombudets arbete. För personen är det kostnadsfritt att använda personligt ombud. De personliga ombuden har tystnadsplikt och är inte skyldiga att dokumentera. Efter slutfört uppdrag avslutas kontakten. Personen kan åter efterfråga personligt ombud om behov skulle uppstå.
historik – introduktion
19
STUDIEUPPGIFTER Redogör översiktligt eller utförligt: 1. Redogör för hur synen på psykiskt sjuka har förändrats i samhället från 1800-talet. 2. Redogör för vad socialpsykiatri/samhällsbaserad psykiatri innebär. 3. Redogör för de olika yrkesrollernas funktioner inom socialpsykiatrin/ samhällsbaserad psykiatrin. Ge förslag på andra yrkesroller som du anser borde finnas. Motivera dina svar. 4. Jämför dagens människosyn inom den samhällsbaserade psykiatrin med den människosyn som rådde i början av 1900-talet. Reflektera
1. Reflektera över den samhällsbaserade psykiatrin förr och nu. Vad var bra och vad var mindre bra? 2. Reflektera och diskutera med dina studiekamrater hur ni anser att personer med psykisk funktionsnedsättning blir hjälpta med dagens behandlingsmetoder. 3. Reflektera över de olika yrkesrollerna inom socialpsykiatrin/samhällsbaserad psykiatri. Saknas någon yrkesroll? Vilka arbetsuppgifter skulle du vilja ha inom den samhällsbaserade psykiatrin? 4. Reflektera över fördelar och nackdelar med personligt ombud och andra resurspersoner. 5. Använd dina reflektioner och redogör för vilken hjälp och vilket stöd Olle kan få så att han kan leva ett så självständig liv som möjligt.
20
historik – introduktion
Fördjupning
Litteratur
Brunt, D., Hansson, L. (2005). Att leva med psykiska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Fossum, K. (2001). De galnas hus. Stockholm: Månpocket. Sundgren, M. (2011). Det sociala arbetets elementära former. I: M. Sundgren, A. Topor. (red.). Psykiatri som socialt arbete. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Film
Beckomberga – en betraktelse av ett nedlagt mentalsjukhus. UR. Mediapoolen.
Webbadresser
www.socialpsykiatrisktforum.nu www.kunskapsguiden.se
historik – introduktion
21
”Men hallå”, tänkte Ann-Charlotte, ”varför ger ni mig inte en chans? Se mig för den jag är!”
stigmatisering
33