9789147098019 by Smakprov Media AB

– inom bank och värdepappersbolag

Etik och gott omdöme är en av fyra böcker i en serie framtagen av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för licensiering av finansiella rådgivare. Boken är anpassad till delområde 4 i kunskapskraven, ”Etik och sundhetsregler”, och behandlar, förutom grundläggande etik- och integritetsfrågor, bland annat normbildning, sekretess och god sed samt reglerna om penningtvätt och marknadsmissbruk.

Gerhard Winroth & Johan Lycke

Etik och gott omdöme – inom bank och värdepappersbolag

7 uppl 7 uppl

De övriga böckerna i Libers serie är: Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument (delområde 1–2); Finansiell ekonomi (delområde 3); samt Regelverk på värdepappersmarknaden (delområde 5). Böckerna riktar sig främst till utbildningar av finansiella rådgivare inom till exempel banker och värdepappersbolag samt till anställda som utför affärer med finansiella instrument.

Etik och gott omdöme

Det aktuella intresset för frågor av etisk natur inom bland annat banker och värdepappersinstitut avspeglar en ökande allmän uppmärksamhet på moralen i affärssammanhang. Den här boken tar upp de särskilda avvägningar som anställda inom bank och andra värdepappersinstitut måste göra – inte bara för att följa lagar och bestämmelser utan även för att bevara förtroendet för bankerna och det finansiella systemet.

Gerhard Winroth & Johan Lycke

Etik och gott omdöme

Gerhard Winroth har innehaft olika chefsfunktioner inom affärsområden och divisioner i Skandinaviska Enskilda Banken AB samt varit vVD i Östgöta Enksilda Banken AB. Han har även varit styrelseordförande i SwedSec AB. Johan Lycke är Compliance Officer på Swedbank LC&I och ledamot i SwedSec:s prövningsnämnd. Han har tidigare arbetat inom compliance och juridik på SEB och Öhman. Johan var sekreterare i värdepappersmarknadsutredningen som resulterade i lagen om värdepappersmarknaden och i marknadsmissbruksutredningen som resulterade i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.

Best.nr 47-09801-9

Tryck.nr 47-09801-9-00

Etik o gott omdo me - omslag (10,5).indd 1

789147 098019

12-01-17 11.58.20

Gerhard Winroth & Johan Lycke

Etik och gott omdรถme 7 uppl

Etik och gott omdรถme.indd 1

2012-01-11 09.43

Förord Etik och gott omdöme är titeln på den tredje i en serie av fyra böcker, framtagna av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för licensiering av finansiella rådgivare. Vår ambition är att boken väl ska svara mot delområde 4 i SwedSec:s kunskapskrav (”Etik och sundhetsregler”) och därmed bli ett bra hjälpmedel för den som står inför sin licensiering. Vi ser också boken som ett bra stöd för befintliga licensierade rådgivare och för andra som önskar grundläggande och aktuella kunskaper om berörda områden. Den första versionen av den här boken författades av Torkel Stern och utkom 1988 under titeln ”Etik i bank”. Därpå utkom två reviderade upplagor 1994 och 1996 varefter Gerhard Winroth fortsatte i egen regi med att beskriva etik i bank- och finansbranschen. Från och med den tredje reviderade upplagan har Johan Lycke gått in som medförfattare. Denna sjunde upplaga har tillförts ett nytt kapitel om investeringsbedrägerier. Kapitelindelningen följer i huvudsak delområden och mätpunkter i SwedSec:s kunskapskrav. De övriga böckerna i Libers serie är: Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument (delområde 1–2), Finansiell ekonomi (delområde 3); samt Regelverk på värdepappersmarknaden (delområde 5). Författarna

Etik och gott omdöme.indd 3

2012-01-11 09.43

Innehåll Förord ...................................................................

Inledning ...............................................................

1. Grundläggande etiska begrepp och teorier ....... 13 Konsekvensetiska teorier ............................................... Etisk egoism ............................................................. Utilitarism ................................................................ Deontologiska teorier eller pliktetik ......................... Etisk relativism ......................................................... Autonomi och ansvar ............................................... Rättsregler kontra etik – eller tvärtom ........................... Vad har gjort etikfrågor så aktuella? ............................. Dagens debatt .......................................................... Frågor ...........................................................................

14 14 14 15 16 16 17 18 19 19

2. Normbildning .................................................. 20 Offentlig reglering ......................................................... Lagar och regeringens förordningar.......................... EU-regler .................................................................. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd ... Normhierarkin ......................................................... Självreglering ............................................................ Svenska Fondhandlareföreningen ............................. Fondbolagens förening ............................................. Kollegiet för svensk bolagsstyrning ........................... Aktiemarknadsnämnden ........................................... SwedSec AB .............................................................. Frågor ...........................................................................

20 20 21 24 25 25 27 27 27 28 29 30

3. Grunderna för god sed .................................... 31 Reglerna för banker – lagen eller självbevarelsedriften? . Sundhetsreglerna för värdepappersinstituten ................. God kreditgivningssed vid kredit till privatperson ......... Marknadsföring av krediter........................................... Marknadsföring av investeringsprodukter ..................... Analyser och investeringsrekommendationer ................. Reglerna om analysernas utformning och innehåll.... Reglerna om analysenhetens organisation och analytikernas egna affärer ................................... Frågor ...........................................................................

31 33 37 37 38 39 39 42 43

Etik och gott omdöme.indd 4

2012-01-11 09.43

Innehåll

4. Banksekretess ger integritetsskydd åt kunderna ................................................... 44 Myndigheters rätt till information ................................. Uppgifter till andra än myndigheter .............................. Tystnadsplikt om värdepappersinstitutens affärsmässiga förhållanden ...................................... Frågor ...........................................................................

47 48 48 49

5. Penningtvätt och terroristfinansiering .............. 50 Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism .............................................................. Vad är penningtvätt? ................................................ Företag som omfattas ............................................... Identitetskontroll ...................................................... Giltiga id-handlingar ................................................ Kontroll av syftet med affärsförbindelsen eller transaktionen....................................................... Kontroll av ägarförhållanden.................................... Fortlöpande uppföljning – monitorering ................... Ett riskbaserat förhållningssätt ................................. Misstanke om penningtvätt....................................... Granskning av misstänkta transaktioner och meddelandeförbud .............................................. Dokumentation ........................................................ PEPs ......................................................................... Frågor ...........................................................................

50 51 51 52 53 53 53 54 54 55 58 58 58 59

6. Bankanställdas integritet ................................. 60 Generellt om hanteringen av etiska problem.................. Ditt uppträdande i din yrkesroll – men också privat ...... Bisysslor ........................................................................ Medverkan vid skatteplanering ................................. Dokumentation, informationsutbyte och sekretess ... Compliancefunktionen .................................................. Farliga favörer ............................................................... Skärpt uppmärksamhet ............................................ Behövs denna lagstiftning? ....................................... Vilka kan tänkas begå dessa brott? ........................... Vilka värden är det fråga om? .................................. Klara regler ger gott stöd .......................................... Frågor ...........................................................................

61 61 62 63 63 64 65 65 65 66 67 69 69

7. Investeringsbedrägerier .................................... 70 Inledning .......................................................................

Etik och gott omdöme.indd 5

2012-01-11 09.43

Innehåll

Bedrägerier där seriösa banker och värdepappersbolag med flera utnyttjas ...................................................... Bedrägerier mot investerare ........................................... Några varningssignaler på investeringsbedrägerier ... Att inhämta mer information ........................................ Frågor ...........................................................................

71 71 90 73 74

8. Grundläggande kundskyddsregler ................... 75 Konsumentlagstiftningens betydelse på finansmarknaden 75 Konsumentkreditlagen (1992:830) och Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2005:3) om krediter i konsumentförhållanden ........................ Prisinformationslagen (1991:601) och marknadsföringslagen (1995:450) ...................................... Sammanfattning ...................................................... God rådgivningssed och omsorgsplikt (inklusive lämplighetsbedömningar) ........................................... Investeringsrådgivning och portföljförvaltning – lämplighetsbedömning.......................................... Vårdslöshet .............................................................. Vårdslöshet i praxis .................................................. Ersättningsgill skada ............................................... Omsorgsplikt utanför rådgivningssituationer, till exempel vid utförande av order (inklusive passandebedömningar) ............................................................. Execution only ......................................................... Dokumentationskrav ..................................................... Dokumentation av rådgivaren/banken...................... Dokumentation av kunden ....................................... Dokumentation av själva rådet ................................. Utlämnade av dokumentation .................................. Dokumentation av order .......................................... Kompetenskrav ............................................................. Kundkategorier ............................................................. Frågor ...........................................................................

76 80 82 82 83 84 85 87 88 89 91 91 92 93 94 94 95 97 98

9. Affärer per telefon ........................................... 100 Inspelning av telefonsamtal ........................................... 101

10. Skatteuppläggen .............................................. 102 11. Lag om straff för marknadsmissbruk ............... 104 Reglernas syfte .............................................................. 104 Insiderbrotten ................................................................ 106

Etik och gott omdöme.indd 6

2012-01-11 09.43

Innehåll

Insiderinformation .................................................. Vilka instrument och vilka affärer omfattas? ............ Handla eller föranleda någon att handla................... Uppsåt och oaktsamhet ............................................ Undantag ................................................................. Röjandeförbudet ...................................................... Straff ....................................................................... Otillbörlig marknadspåverkan....................................... Straff ........................................................................ Försök och medverkan .................................................. Försök ...................................................................... Uppsåtlig medverkan enligt brottsbalken.................. Grovt oaktsam medverkan ....................................... Skyldighet att rapportera misstänkta transaktioner ....... Inledning .................................................................. Genomförda transaktioner ....................................... När är du skyldig att rapportera? ............................. Förbjudet att tala om för kunden att rapportering har skett .............................................................. Insiderförteckning ......................................................... Frågor ...........................................................................

106 109 109 110 111 113 114 115 117 118 118 118 118 119 119 119 120 121 121 122

12. Anmälningsskyldighet ..................................... 123 Anmälningsskyldighet för personer med insynsställning .......................................................... Personer med insynsställning .................................... Närstående ............................................................... Anmälan och dispens ................................................ Insynsregister ........................................................... Förbud mot handel under viss tid ............................. Anmälningsskyldighet för anställda och uppdragstagare i värdepappersinstitut ............................................... Personer som omfattas av anmälningsskyldigheten... Förbud mot korttidshandel ....................................... Frågor ...........................................................................

123 124 125 125 126 127 127 127 128 129

Svar på Frågor....................................................... 130 Bilaga: Svenska Fondhandlareföreningens regler om anställdas värdepappersaffärer ............ 134 Register ................................................................. 153

Etik och gott omdöme.indd 7

2012-01-11 09.43

Inledning Begreppet etik förknippar väl de flesta av oss med de grundläggande värderingar som vi önskar ska styra vårt eget och framför allt andras handlande i det dagliga arbetet; värderingar som rättvisa och pålitlighet. Den här boken behandlar visserligen etik i finansbranschen, men utgångspunkten är en lite bredare syn på vad som ligger i föreställningen om hållbar etik. Boken har i första hand sin utgångspunkt i bankmiljön och i värdepappersmarknaden. Därför använder vi uttrycket banketik. Men vi kan nog påstå att de etiska ställningstaganden som redovisas också gäller i andra delar av näringslivet. Eftersom instituten i sitt agerande gentemot myndigheter, privatpersoner och företag alltid företräds av enskilda personer, kommer vi i det följande mest in på de etiska krav som ställs på dig som individ. Vår avsikt är inte att i första hand åstadkomma några sammanfattande moraliska anvisningar för ledningarnas – i sammanhanget väsentliga – policybetonade beslut och åtgärder. Det är snarare fråga om ett komihåg för personal vid handlarbordet, disken, skrivbordet eller datorn. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har regleringarna på bank- och värdepappersområdet ökat betydligt och genomgått stora förändringar. I många avseenden har områden, som tidigare enbart varit föremål för moraliska eller etiska överväganden och någon gång branschens självreglering, reglerats i lagar och föreskrifter. Även om det i grund och botten är fråga om moral och etik, har lagstiftaren beslutat att ett visst förhållningssätt eller ett visst beteende ska var påbjudet eller förbjudet. Exempel på sådana områden är hanteringen av intressekonflikter, rådgivning och anställdas egna affärer. På dessa områden är det fortfarande relevant att tala om moral, etik och branschstandard. Men du måste, som verksam i finans- och värdepappersbranschen, vara uppmärksam på att det i botten finns en ”hård” lagregel. Du kan alltså inte enbart föra ett resonemang om etik och moral och utifrån detta besluta dig för att agera på ett visst sätt. Du måste också fundera på vad det finns för lag- och föreskriftsregler på området. Om du inte följer det som står där riskerar du att råka ut för sanktioner från myndigheter och domstolar. Men när du fått klart för dig vad lagen säger har du fortfarande ställ-

Etik och gott omdöme.indd 8

2012-01-11 09.43

Inledning

ningstaganden kvar att göra. Att något inte är förbjudet eller påbjudet av lagen betyder inte att du bör eller inte bör agera på ett visst sätt. Du har fortfarande utrymme att välja mellan olika mer eller mindre lämpliga alternativ. Och i det valet kan moralen och etiken och branschstandarden ge dig vägledning. Lagar och föreskrifter utgör visserligen fasta hållpunkter för ditt handlande, men de befriar dig inte från det moraliska ställningstagandet: om du ska följa den aktuella bestämmelsen eller bryta mot den. När du har gjort klart för dig vilka regler som gäller, måste du också passera den zon där ditt samvete eller känslor råder. Det är då du kanske ibland kan känna en etiskt betonad tveksamhet, oberoende av om lagen eller andra normer innehåller ett färdigt svar på dina frågor.

Etik och gott omdöme.indd 9

2012-01-11 09.43

Etik och gott omdรถme.indd 10

2012-01-11 09.43

SwedSec: Delområde 4 omfattar kunskap om sådana regler och etiska förhållningssätt som i ett bredare perspektiv kan sägas bidra till att bevara sundheten på den svenska värdepappersmarknaden. En licenshavare ska känna till och kunna tillämpa grundläggan de etiska riktlinjer på värdepappersmarknaden. Licenshavare ska känna till hur normer av olika slag skapas och utvecklas samt ha kunskap om och kunna tillämpa regler om bland annat intresse konflikter, anställdas värdepappersaffärer, mutor och bestickning, penningtvätt och marknadsmissbruk. Avsnitten inom området är relativt fristående från varandra. Alla har dock det gemensamt att reglerna, förutsatt att de efterlevs, kan sägas bidra till att bevara sundheten på värdepappersmarknaden och till att allmänhetens förtroende för denna marknad upprätthålls.

Etik och gott omdöme.indd 11

2012-01-11 09.43

Etik och gott omdรถme.indd 12

2012-01-11 09.43

Grundläggande etiska begrepp och teorier Begreppen moral och etik används ofta synonymt, eller bara tillsammans, för att beskriva vad som, oavsett juridik och andra formella regler, är rätt och riktigt. Bland dem som ägnar sig åt dessa frågor professionellt brukar begreppet moral beteckna praktiken, det vill säga faktiska handlingar och ställningstaganden, medan etiken är själva teorin, det vill säga förklaringsmodellen eller reflektionerna över vad som är moraliskt och inte. Inom etiken finns olika verksamhetsområden. De som till exempel sysslar med deskriptiv etik beskriver och förklarar moraliskt handlande och tänkande. Inom metaetiken ägnar man sig åt att undersöka i vilken mån ett argument eller en utsaga är sann eller falsk. Ett område som kanske är av mer närliggande relevans för dig är den normativa etiken. Inom det området försöker man förklara vad som utmärker ett riktigt handlande och sätta samman en mer eller mindre heltäckande förklaringsmodell, en etisk teori, att använda generellt som utgångspunkt eller hjälpmedel för att handla på ett visst sätt i en viss situation. Tillämpad etik innebär att man använder bland annat de etiska teorierna för att bearbeta moraliska problem som uppstår inom ett visst område. De etiska teorier som behandlas inom den normativa etiken kan till en början tyckas akademiska och sakna relevans för ditt dagliga arbete. Men i din verksamhet, liksom i de flesta andras, kan du ha nytta av att känna till de mest grundläggande etiska teorierna och principerna. Dessa kan vara till vägledning när du ställs 13

Etik och gott omdöme.indd 13

2012-01-11 09.43

1 Grundläggande etiska begrepp och teorier

inför ett moraliskt vägval. Ofta väljer du intuitivt att handla på ett visst sätt för att det känns rätt. Men de etiska teorierna kan vara till hjälp när du gör dina val. De kan hjälpa dig att efteråt förstå varför du handlade på ett visst sätt. Här följer en sammanfattning av några etiska teorier.

Konsekvensetiska teorier I de konsekvensetiska teorierna tar man bara hänsyn till konsekvenserna av en viss handling för att bedöma om en handling är rätt eller orätt.

Etisk egoism Utgångspunkten i etisk egoism är att en människa handlar på det sätt som gynnar henne själv så mycket som möjligt. Det är därför mest realistiskt att följa den principen när vi väljer handlingssätt. En variant av etisk egoism är etisk partikularism. Men istället för att utgå från vad som gynnar en enskild individ utgår man från vad som mest gynnar den grupp – familjen, företaget, föreningen – som individen tillhör.

Utilitarism Enligt utilitaristerna är det konsekvenserna för mänskligheten i stort som är avgörande för om en handling är rätt eller orätt. Det alternativ som leder till mest lycka i världen är det moraliskt riktiga alternativet. Ett problem med den teorin är att fastställa vad lycka är, och här har utilitaristerna lite olika svar. För några, vars inriktning kallas hedonism, är lycka positiva upplevelser och välbefinnande. För andra, preferensutilitaristerna, är det de berördas önskningar eller preferenser som är avgörande. Enligt den inriktningen är den handling moraliskt riktig som leder till att så många och så starka önskningar som möjligt uppfylls. Inom den inriktning som kallas behovsorienterad utilitarism är utgångspunkten att människan har vissa grundläggande behov, både fysiska som mat att äta och luft att andas, och psykologiska och sociala som trygghet, frihet och självförverkligande. Enligt denna inriktning bör man sträva efter att maximera möjligheterna till behovstillfredsställelse. 14

Etik och gott omdöme.indd 14

2012-01-11 09.43

1 Grundläggande etiska begrepp och teorier

Deontologiska teorier eller pliktetik Inom de deontologiska etiska teorierna hävdar man att man inte bara ska ta hänsyn till en handlings konsekvenser. Man ska också avgöra om en handling är rätt eller fel genom att ställa den i förhållande till ett antal övergripande regler. Enligt pliktetiken ska man alltså handla i enlighet med visa moraliska rättesnören eller lagar. Den princip som motiverar handlingsvalet ska vara sådan att man skulle vilja att alla andra också handlar enligt den. Tanken är att det inte går att utgå från till exempel en princip som ”det som gynnar en själv så mycket som möjligt är rätt”, för att formulera en sådan allmängiltig princip eller lag. Att till exempel ljuga för att ta sig ur en besvärlig situation skulle kunna motiveras enligt etisk egoism. Men om man upphöjde det till en allmän regel skulle man aldrig kunna veta om andra talade sanning eller inte. Det rättesnöre eller den plikt som man borde leva efter bör istället vara: ”man bör inte ljuga”, och det oavsett om man själv eller den grupp man tillhör skulle gynnas av det. Ett problem med pliktetiken är att olika plikter kan komma i konflikt med varandra. Detta tas inom pliktetiken omhand genom att man använder vissa grundläggande plikter som utgångspunkt, prima faice-plikter, till exempel ”man bör inte ljuga” eller ”man bör hjälpa människor i nöd”. När man ställs inför en situation där dessa plikter kommer i konflikt med varandra avgör man intuitivt vilken av dessa man ska följa, den valda blir då den faktiska plikten. Om till exempel den enda möjligheten att hjälpa en människa i nöd är att ljuga så kommer man att välja att ljuga, och ”man bör hjälpa människor i nöd” blir den faktiska plikten i denna situation. Ett annat sätt att fastställa ett allmängiltigt moraliskt rättesnöre för till exempel fördelning av resurser i ett samhälle är att tänka sig in i en situation där man inte känner till sin egen ställning eller position. Med den utgångspunkten kommer man att formulera principer så att de i första hand tar hänsyn till dem som har det sämst. Känner man inte till sin egen position blir det vanskligt att välja en annan princip. Denna teori utvecklades av filosofen John Rawls på 1970-talet. Teorin är inte något politiskt ställningstagande även om det kan se så ut. Den moraliskt riktiga principen kan vara att föra över resurser från dem som har det bäst till dem som har det sämst. Men den kan också vara att premiera dem som är särskilt företagsamma, för att det som de gör gynnar hela samhället och därmed kommer de sämst ställda till del. 15

Etik och gott omdöme.indd 15

2012-01-11 09.43

1 Grundläggande etiska begrepp och teorier

En i princip motsatt uppfattning har filosofen Robert Nozick. Enligt honom har varje individ vissa grundläggande rättigheter, rätt till sitt liv, sin frihet och sin egendom. Andra är skyldiga att respektera dessa rättigheter. Grundantagandet är att var och en har ett intresse av att dessa rättigheter respekteras och därför bör respektera andras rättigheter på samma områden. Med den inställningen kan det aldrig vara moraliskt rätt att föra över resurser från den ene till den andra, det vore att kränka individens rättigheter.

Etisk relativism Enligt denna teori är en handling rätt om den stämmer överens med värderingarna i det samhälle där den utförs. Den etiska relativismen gör ingen annan bedömning av ett samhälles värderingar än just det att värderingen är gemensam för ett samhälle eller en grupp. Stämmer en handling överens med detta är handlingen rätt, men skulle handlingen inte accepteras av samhället eller gruppen är den fel. Ett problem med teorin är att den kan komma i konflikt med vad vi intuitivt uppfattar som grundläggande rättigheter. Om ett samhälle eller en grupp accepterar tortyr eller rasism så är sådana handlingar enligt denna teori etiskt korrekta.

Autonomi och ansvar Varje människa har rätt att bestämma över sitt liv och sina handlingar. Därmed har hon också en skyldighet att själv ta ställning i moraliska frågor, kanske med hjälp av någon av teorierna. Man kan inte lasta över ansvaret för ett sådant val på någon annan. Varje människa är moraliskt autonom. Detta låter kanske självklart men kan bli problematiskt när du är anställd i en bank eller i ett annat företag och i den rollen ställs inför ett moraliskt vägval. Det kanske finns interna instruktioner och policy som förbjuder eller påbjuder ett visst handlande. Vad innebär det att en anställd är moraliskt autonom? Det kommer knappast att accepteras av arbetsgivaren att du i vilken situation som helst handlar i strid med instruktionerna för att du har valt att leva efter en viss etisk teori. Men å andra sidan kan knappast någon hålla med om att lojaliteten med arbetsgivaren sträcker sig hur långt som helst. Om du ställs inför ett svårt etiskt dilemma, du upptäcker till exempel att arbetsgivarens rutiner eller produkter har någon allvarlig brist som kan få svåra följder för 16

Etik och gott omdöme.indd 16

2012-01-11 09.43

1 Grundläggande etiska begrepp och teorier

kunder eller andra, finns det oftast någon kanal som du kan använda för att föra frågan vidare. Går det inte att ta upp frågan med din närmaste chef, kan du vända dig till den compliancefunktion som finns i de flesta banker och värdepappersbolag. Den funktionen är fristående från den direkta affärsverksamheten, och en av funktionens uppgifter är att ta emot signaler från anställda om att något inte fungerar som det ska ur ett etiskt perspektiv.

Rättsregler kontra etik – eller tvärtom Det kan ligga olika motiv bakom tillkomsten av en rättsregel. En anledning kan vara att lagstiftaren önskar inskärpa ett visst förhållningssätt hos medborgarna fastän han vet att inte alla gillar de värderingar, inte sällan av etisk innebörd, som upphöjs till lag. I ett rättssamhälle kan majoriteten dock normalt räkna med att även de som inte delar en viss uppfattning hyser en sådan respekt för systemet att de accepterar och efterlever också en regel som de egentligen ogillar. I bästa fall antas lagar och förordningar ge uttryck för sådana etiska bedömningar som omfattas av de flesta medborgare. Ju fler som inte delar ett bakomliggande synsätt, desto svårare blir det att få regeln respekterad. En effektiv kontroll- och sanktionsapparat kan under en viss tid åstadkomma att den trots allt iakttas. Men om spännvidden mellan den normala laglydigheten och det allmänna rättsmedvetandet blir alltför stor, är det sannolikt att en sådan ifrågasatt regel i längden blir en belastning. Då måste den antingen anpassas till flertalets värderingar eller så löper man risken att det uppstår så starka motsättningar att rättssamhället i värsta fall kan ta allvarlig skada. Å andra sidan kan bestämmelser, som till en början var kontroversiella och vars etiska täckning från början varit låg, med tiden komma att vinna allmän acceptans och till och med bli betraktade som omistliga. En etisk norm, som existerar bland människor utan direkt stöd av någon lag, kan ändra karaktär genom att omvandlas till en rättsregel och därmed upphöra att vara av enbart etiskt slag. Majoriteten, det vill säga lagstiftaren, förutsätts ha intresse av att låta den gälla även för den minoritet som kanske inte vill erkänna uppfattningen som etiskt acceptabel. Om normen som sådan hade va17

Etik och gott omdöme.indd 17

2012-01-11 09.43

1 Grundläggande etiska begrepp och teorier

rit allmänt omfattad, skulle man inte ha behövt skapa rättsregeln. Egentligen gäller ett liknande förhållande när en institution eller ett företag bestämmer sig för att, exempelvis i form av en intern instruktion, kodifiera innebörden av en viss etisk inställning. Själva kodifieringen kan antyda att det finns ett spänningsförhållande mellan dem som uppfattar regeln som självklar och dem som visserligen är av annan åsikt men som kan förväntas bryta mot regeln i mindre omfattning om den görs till en uttrycklig föreskrift.

Vad har gjort etikfrågor så aktuella? Man kan fråga sig vilka omständigheter i samhället och näringslivet det är som, i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet, fått intresset att rikta in sig på de etiska aspekterna, både utomlands och här hemma. På ett mera allmänt plan är det lätt att svepande hänvisa till massmedias täta rapportering om större eller mindre förlöpningar och större eller mindre skandaler bland politiker, fackliga förtroendemän, polisbefäl och andra befattningshavare eller bolagsdirektörer. Men för att förstå bakgrunden till att etikfrågorna inom finanssektorn hamnat i fokus räcker det med att påminna sig om de svåra kriser som i början av 1990-talet och även under 2000-talet drabbade finansbolag, försäkringsbolag, kreditförsäkringsbolag och bankväsende. För flera företag vars verksamhet förutsätter högt förtroende kan etikfrågor ytterst vara en fråga om överlevnad. Förtroende, integritet, ärlighet, öppenhet och empati är grundläggande värden i näringslivet. Det finns många exempel på att marknadens dom är hård när företag visar sig ha dålig moral. Ta exempelvis den gamla fina revisionsfirman Arthur Andersen som drivits sedan 1913 men som inte slog larm om manipuleringen av Enrons bokföring. Över en natt förlorade Arthur Andersen uppdrag som firman haft i decennier. Delta Airlines bröt ett samarbete som pågått sedan sent fyrtiotal. Och chokladtillvekaren Hershey bytte revisionsfirma efter 75 år. Idag finns inte Arthur Andersen. Jacob Wallenberg vid Svenskt Näringslivs Förtroendekonferens i Aula Magna i Stockholm 2004-03-03

Etik och gott omdöme.indd 18

2012-01-11 09.43

Etik och gott omdöme ISBN 978-91-47-09801-9 © 2012 Författarna och Liber AB Förläggare: Anders Abrahamsson Omslag: Toril Bækmark MDD, Saltomortale Typografi: Daniel Sjöfors Sättning: LundaText AB Upplaga 7:1 Tryck: Graphycems, Spanien 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Etik och gott omdöme.indd 2

2012-01-11 09.43

– inom bank och värdepappersbolag

Gerhard Winroth & Johan Lycke

Etik och gott omdöme – inom bank och värdepappersbolag

7 uppl 7 uppl

Etik och gott omdöme

Gerhard Winroth & Johan Lycke

Etik och gott omdöme

Best.nr 47-09801-9

Tryck.nr 47-09801-9-00

Etik o gott omdo me - omslag (10,5).indd 1

789147 098019

12-01-17 11.58.20