9789127146372

EMMA LEIJNSE

Emma Leijnse är journalist på Sydsvenskan. Hon är en av Sveriges mest profilerade skolreportrar och har på Natur & Kultur tidigare gett ut Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan.

I stora delar av västvärlden har kvinnornas utbildnings­ nivå passerat männens. Det är en tyst revolution som påverkar vårt samhälle på alla nivåer.

De välutbildade kvinnorna i medelklassen är det nya kunskapssamhällets vinnare, de lågutbildade ­männen dess förlorare. Samhällets absoluta topp består fort­ farande av män, men de dominerar också den grupp i botten som saknar utbildning och som blir allt tydli­ gare avskuren från resten av samhället. Pojkarna som misslyckas i grundskolan riskerar att bli utan både jobb, partner och barn. Deras utanförskap är en av vår tids stora utmaningar.

Emma Leijnse har rest genom Sverige för att under­ söka hur samhället förändras när utbildningsgapet ökar. Hon lyfter fram forskning på området, levande­ gör människorna bakom siffrorna och beskriver vad som händer när kvinnorna tar över.

EMMA LEIJNSE

FÖRDEL KVINNA

”Vi kan inte vända oss någon ­annanstans i världen för att spana in i framtiden när det gäller frågan om vad kvinnors utbildning får för konsekvenser. Det är här, i Sverige och Skandinavien, som den fram­ tiden finns.”

Den tysta utbildningsrevolutionen

”Emma Leijnses bok borde vara obligatorisk hemläxa för alla skol­politiker.”

Aftonbladet om Godkänt? En ­reportagebok om den svenska skolan.

REPORTAGE Foto: Åsa Sjöström Omslag: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design

ISBN 978-91-27-14637-2

9 789127 146372

NOK_LEIJSNE_FORDEL_KVINNA_skydds.indd Alla sidor

2017-02-08 10:33

17-05 N&K Fรถrdel kvinna 23 feb.indd 2

2017-02-23 14:55

Innehåll Förord 7 1. Männen utan kärlek 11 2. När kvinnan tar över utbildningen 35 3. Kvinnors utbildning = fred 65 4. På väg in i männens värld 93 5. Bakom varje jämställd man står en utbildad kvinna 127 6. Killar utan ord 155 7. De som blir över 179 Slutord 209 Källförteckning 217

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 5

2017-02-23 14:55

17-05 N&K Fรถrdel kvinna 23 feb.indd 6

2017-02-23 14:55

Förord Hilding och Naemi Johanssons andra barn blev en flicka. Anna-­ Lisa – min mormor – föddes 1920.

När hon var åtta år började hon skolan. Det värsta med det var att behöva lämna tryggheten hos mamma därhemma. Men grannpojken Herbert var snäll. När snön låg djup på vägen till skolan, trampade han upp ett spår och vände sig om då och då för att se till att min mormor hängde med.

När min mormor började skolan hade staten precis beslutat att också flickor kunde få gå i gymnasiet. Men hon, liksom de flesta i hennes generation, kom inte längre än till folkskolan. Där tog en magister hand om fyra skolklasser samtidigt – när de äldre fick undervisning skulle de yngre göra eget arbete, och tvärtom.

Mormor hade en vacker handstil och fick bra betyg i rättskrivning. Men ännu som vuxen drömde hon mardrömmar om lektionerna i räkning. Hon kommer fortfarande ihåg den tacksamhet hon kände gentemot läraren när han avstod från att förhöra henne i ämnet på hennes examensdag i sjätte klass.

Både hemma och av det omgivande samhället fick mormor tidigt lära sig sin plats: hon skulle tiga, lyda och arbeta. På familjens lilla lantbruk i södra Småland bidrog hon med sin gratis arbetskraft ända tills hennes bror ärvde gården, och hon själv gifte sig och fortsatte göra samma arbete på sin mans gård. En egen inkomst att tala om fick hon först när hon blev folkpensionär. förord 7

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 7

2017-02-23 14:55

Jag har tänkt en del på min mormor när jag har skrivit den här boken. Jag har också märkt hur andra kvinnor som pratar om utbildning gör samma sak. Deras far- och mormödrar, eller deras mammor, finns med som levande och konkreta exempel på personer som kämpat för att själva utbilda sig eller för att ge sina barn en utbildning.

Den utbildningsrevolution som 1900-talet förde med sig var framförallt en kvinnornas revolution. Värdet av att utbilda sig för att få ett bättre liv är tydligt oavsett kön, men för kvinnor har utbildning också haft en annan dimension. Den har gett kvinnan en biljett till självständighet, och den är hennes förhandlings­position både i samhället i stort och i hemmet: ju bättre hon klarar sig själv, desto starkare står hon gentemot mannen.

I takt med att kvinnor fick utbildning, ändrades också föreställningen om vad kvinnlighet är och vad det innebär att vara kvinna.

När jag gick ut gymnasiet 1990 stod Sverige, som ett av de förs­ ta länderna i världen, och vägde: kvinnor och män hade nästan precis samma utbildningsnivå. Sen dess har kvinnorna dragit ifrån. Utbildning är numera antagligen det enda område där männen i stora delar av världen har blivit det svaga könet.

I över ett århundrade har kvinnor kämpat organiserat för jämställdhet. Det har varit en sanning att kvinnor i alla delar av livet är underställda män. I ljuset av det är det är en omvälvande tanke att kvinnor nu inom ett stort samhällsområde har överhanden och håller på att ta över makten.

OECD – den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling mellan industriländer – publicerade för snart tio år sen en rapport som visade att fler kvinnor än män 8 fördel kvinna

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 8

2017-02-23 14:55

i världen gick på universitet. Då var det många som helt enkelt inte kunde tro att det var sant.

Men kvinnors utbildningsnivå har passerat männens i större delen av västvärlden. Det är på gång i resten av världen också, en stadig, stark och ganska snabb utveckling.

Min dotter är född i ett samhälle där en dotter inte längre ses som mindre värd. Tvärtom: föräldrar vill hellre ha döttrar än söner. Bland svenska föräldrar som fått två söner är det vanligare med ett tredje barn än bland föräldrar som fått två döttrar.

Forskarna tolkar det som en starkare önskan att åtminstone få en dotter, och tror att det beror på att döttrar idag förväntas bli lika effektiva försörjare som söner, men dessutom anses vara mer pålitliga när det gäller att ge omsorg och upprätthålla sociala kontakter i familjen. Undersökningar i USA och Sydkorea visar samma sak: om de måste välja vill blivande föräldrar, både mammorna och papporna, helst ha en flicka.

Min dotter går i en skola där tjejerna vänjer sig vid att lyckas.

Hon kommer så småningom att gå ut på en arbetsmarknad där över hälften av alla unga kvinnor har en universitetsutbildning.

De högutbildade kvinnorna kommer att vara tre gånger fler än när jag gick ut gymnasiet. Männen ligger långt efter. Den största gruppen män väntas ha gymnasiet som högsta utbildning, och i gruppen som inte läser mer än grundskola dominerar männen stort. Om 1900-talet innebar minskade klyftor mellan könen vad gäller utbildningsnivå, så handlar 2000-talet om ökade klyftor igen – men åt andra hållet.

Hur hände detta? Varför klarar sig flickor bättre än pojkar genom hela utbildningssystemet? Och framförallt: vilka konsekvenser får det – på arbetsmarknaden, i familjen, för våra uppfattningar om vad det är att vara man eller kvinna?

Jag har bevakat utbildningsfrågor på Sydsvenskan i ganska förord 9

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 9

2017-02-23 14:55

många år nu. Och gång på gång har dessa frågor dykt upp. De har drivit mig i skrivandet av den här boken.

För en sak är säker: kvinnor som får utbildning, förändrar samhället och världen. De utmanar traditionella könsnormer och tar över områden på arbetsmarknaden som tidigare tillhört männen. I familjen kräver de män som tar ansvar för barn och hem.

Och jämställda familjer smittar av sig på yrkeslivet, vilket ger mer jämställda löner och arbetsförhållanden. Konsekvensen blir att kön betyder allt mindre för vilken position du har i samhället – och utbildning betyder allt mer. I slutet av boken finns noter och hänvisningar till mycket annan litteratur i frågan.

Idag tas två tredjedelar av alla universitetsexamina i Sverige av kvinnor. Allt talar för att utbildningsgapet mellan könen kommer att fortsätta växa och det är lågutbildade män från arbetarklassen som hamnar på efterkälken. Vad händer då? Som den här boken kommer att visa, tyder mycket på att vi går mot ett mer våldsamt samhälle om stora grupper män hamnar utanför både arbetsmarknad och familjeliv.

Måste det vara så? Eller går det att få med killarna på utbildningståget?

Följ med till Jokkmokk, Bangladesh, Stockholm, Hyltebruk och Malmö i berättelsen om vad som händer när kvinnan tar över utbildningen.

10 fördel kvinna

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 10

2017-02-23 14:55

kapitel 1.

Männen utan kärlek för ett par månader sen fick 23-årige Frithiof Stenvall tjej­besök i sin lägenhet i Jokkmokk. Hon stannade några nätter.

– Sen for hon. Efteråt tänkte jag: Fan alltså, tjejer, vars är de?

Det är ju tråkigt med massa karlar, ibland saknar man faktiskt de kvinnliga hormonerna. Vad fint det ändå är med tjejer, men man glömmer bort att tänka på dem. De finns liksom inte här.

I Jokkmokk är skillnaden i utbildningsnivå mellan kvinnor och män störst i Sverige. Och männen i Norrbotten och grannlänet Västerbotten får minst antal barn i landet.

De två sakerna hänger ihop. Män utan utbildning riskerar idag inte bara att inte få något jobb – utan också att inte bli del av en familj.

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 11

2017-02-23 14:55

17-05 N&K Fรถrdel kvinna 23 feb.indd 12

2017-02-23 14:55

– det viktigaste när jag väljer är att det är ett bra gymnasium.

Det näst viktigaste är att det inte ligger här.

Idag serveras gulaschsoppa i lunchmatsalen på Östra skolan i Jokkmokk, men högstadieeleven Klara Eriksson har valt den vegetariska varianten. När hon och kompisarna pratar gymnasie­ val, är en sak klar: de vill till Kiruna, Gällivare, Luleå, kanske ännu längre bort, för att läsa. Det de behöver göra är att välja ett program eller en inriktning som inte erbjuds i Jokkmokks egen gymnasieskola, för då betalar kommunen för en gymnasieplats någon annanstans.

Klara Eriksson och Simone Karlsson ska välja estetprogrammet, medan Selma Nygårds funderar på att välja ett program med inriktning på simning, eller kanske den internationella utbildningen IB (International Baccalaureate) som närmast finns i Bollnäs där hennes föräldrar är uppväxta och där hon har släkt.

På längre sikt har de planer på högre utbildning, däremot inte på att flytta tillbaka till Jokkmokk. Simone Karlssons familj bor egentligen till fjälls men flyttade ner till byn Porjus för att hon skulle kunna gå i skolan. Nu vill hon längst bort av dem alla.

– Jag har inte ens tänkt bo kvar i Sverige. Min dröm är att flytta härifrån, säger hon.

– Men jag hoppas att mina föräldrar bor kvar här så att jag kan hälsa på, säger Selma Nygårds.

Lova Falk är den enda som är osäker, både på vad hon ska välja och om hon ska stanna i Jokkmokk eller inte.

– Jag vill bo kvar men ändå åka iväg och se något annat, säger hon. Jag tänker på mina barn. När de frågar, ska jag då säga att männen utan kärlek 13

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 13

2017-02-23 14:55

jag gick i grundskola här och sen gymnasiet här och att jag sen bodde här?

För de andra tjejerna i klassen ser gymnasieplanerna likadana ut. Men inte för killarna. De flesta ska gå gymnasiet i Jokkmokk. ”De vill stanna hemma hos mamma”, skrattar tjejerna.

– Killarna verkar inte taggade, de engagerar sig inte, säger Klara Eriksson.

I ett kvartssekel har de svenska kvinnorna dragit ifrån männen när det gäller utbildningsnivå. Skillnaden mellan könen blir allt större, och i Jokkmokk är den störst i Sverige. Det beror till en del på att tjejerna väljer att utbilda sig, men mest på att killarna väljer att inte göra det.

2015 hade 18 procent av de vuxna männen i Jokkmokk en utbildning som sträckte sig längre än gymnasiet. Andelen högutbildade kvinnor var mer än dubbelt så hög, 42 procent. Sverige­snittet är 36 procent för män och 47 procent för kvinnor.

Andelen lågutbildade män i Jokkmokk ligger däremot långt över riksgenomsnittet – mer än hälften saknar en treårig gymnasieutbildning. Också i grannkommunerna och i länet i stort syns det tydligt på siffrorna hur tjejerna har åkt iväg för att plugga, medan killarna stannar kvar och jobbar.

Allt talar för att skillnaderna fortsätter att öka. Medan nästan hälften av Norrbottens unga kvinnor har påbörjat högre studier vid 24 års ålder, så har inte ens 30 procent av de unga männen gjort samma sak.

I en kommun som Jokkmokk är det dock inte utbildningsskillnaderna i sig som det pratas om, utan effekten av att unga kvinnor drar iväg för att plugga: de kommer inte tillbaka. Sen ett halvsekel ingår två tydliga ingredienser i berättelsen om Jokkmokk: Det är en avfolkningsbygd. Och här finns ett överskott av män.

14 fördel kvinna

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 14

2017-02-23 14:55

❧ Katarina Rimpis man Nille är på väg ut genom dörren. Det är april, han ska till fjälls och kolla hur långt renhjorden har kommit på sin väg från vinterbetet till sommarbetet. Renarna går sällan i samlad tropp och en del måste få en knuff i rätt riktning.

Vajorna är lättare att få tillbaka, de vill hem och kalva där de en gång själva föddes. Men sarvarna, handjuren, är inte så sugna på att komma på plats förrän sommaren går mot sitt slut och det är dags att para sig.

Nille fick ett eget renmärke redan som barn. Sen har han byggt upp sin egen hjord. När han var sexton år ville han inte gå i skolan längre, till mamma lärarens stora förtvivlan.

– Om jag är den högutbildade, så är han den lågutbildade, åtminstone enligt det svenska skolsystemets sätt att mäta. Men inom sitt område är han ju fantastiskt kunnig, säger 38-åriga Katarina­ Rimpi.

Hon växte upp i byn Ålloluokta med sin familj och ett tiotal andra personer i släkten Rimpi. Troligen har släkten funnits på stället i tusentals år, men det var först när de blev bofasta på 1800-talet som det finns papper på det. På 1980-talet var Katarina och hennes syskon de enda barnen.

– Det var vi i familjen, och tio panchisar, säger hon.

Med drygt 5 000 invånare på en yta nästan lika stor som Skåne, Halland och Blekinge tillsammans, är Jokkmokk en av Sveriges mest glesbefolkade kommuner. Hälften bor i huvudorten, men man kan inte säga att de trängs här heller direkt, med trävillor i klara färger omgärdade av spatiösa trädgårdar längs huvudgatan.

Men det är inte vilken avkrok som helst. Jokkmokk är samer­ nas politiska och kulturella nav, med samiskt utbildningscentrum­ och en världsberömd vintermarknad. I Stora och Lilla Lule älv männen utan kärlek 15

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 15

2017-02-23 14:55

ligger vattenkraftverken på rad och gör att kommunen bidrar med en tiondel av Sveriges totala elproduktion.

Skogen, vattnet, renarna och malmen har länge varit de ekonomiska motorerna med en typiskt manlig arbetsmarknad och många jobb som inte krävde någon högre utbildning.

1959 hade Jokkmokk sin befolkningsmässiga topp – då fanns här nästan 12 000 invånare. Sen dess har det bara gått neråt. På 1960-talet rasade befolkningstalet i snabb takt, både i kommunen och i hela Norrbottens län.

En bygd som blir av med de unga, hamnar i en ond cirkel.

De som forskar i migration kallar det polariseringsteorin – förlusterna av unga, driftiga och produktiva människor minskar regionens möjligheter att attrahera kapital och investeringar, och både födelsetal och utbildningsnivå sjunker. Utflyttningen lämnar regionen äldre och mer stillastående, och det föder ytter­ligare utflyttning.

Välfärdsstatens utbyggnad på 1970- och 80-talen bromsade utflyttningen något. Allt fler kvinnor fick ett eget arbete i den offentliga sektorn. Det blev svårare för familjer att flytta, för nu var det inte bara mannen utan också kvinnan som skulle ha ett a­ rbete på det nya stället. Dessutom bidrog de nya bidragen, a-kassa och föräldraförsäkring, till att en familj kunde bo kvar, trots att någon av makarna förlorade jobbet. Allt fler skaffade bil (också en följd av att fler familjer hade två inkomster) och kunde resa längre till sitt arbete. Sammantaget betydde det att folk flyttade allt mer sällan.

Sen kom 1990-talet, med ekonomisk kris och hög arbetslöshet som regeringen motade bland annat med en storsatsning på högre utbildning. På tio år ökade andelen unga som började läsa på högskolan från cirka 25 till drygt 40 procent av varje årskull.

Särskilt unga kvinnor nappade på de nya möjligheterna att utbil16 fördel kvinna

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 16

2017-02-23 14:55

da sig. Utvandringen från glesbygden satte fart igen när tjejerna flyttade därifrån för att plugga.

På gymnasieskolan i Jokkmokk satt Katarina Rimpi med tjejgänget och bläddrade i kataloger från olika lärosäten. Det var självklart att de skulle iväg och plugga.

– Jag vet inte vars vi fick det ifrån, det var bara så.

Inte var det hemifrån i alla fall. Nog hade farmor och farbror nämnt att ”du Katarina, som har så bra läshuvud, du borde läsa!” Och syo-konsulenten på skolan tittade på hennes betyg och sa: ”Du kan bli vad du vill.” Men ingen pratade vidare om det.

Ingen uppmuntrade hennes konstnärliga intressen. Det är hon lite sorgsen över idag.

– Allt var lätt för mig. Det var bara att göra. Men jag var så blyg.

Istället valde hon civilingenjörsutbildningen i Umeå. Och stormtrivdes.

– Jag kunde vara mig själv på ett sätt som jag inte hade varit hemma. Det var skönt att släppa de staket jag hade härifrån.

Ingen­visste något om min släkt, jag kände mig som en helt nyfödd person. Jag var den jag valde att vara – och jag blev helt orädd, och inte ansvarstagande över huvud taget.

De många nya lärosätena bidrog till den snabba urbaniser­ ingen i Sverige på 1990-talet. Nya jobb hamnade i hög grad på samma orter som högskolor och universitet. En urgammal tradition bröts: istället för att jobben fanns i närheten av produktionsmedlen – jorden, skogen, vattnet, malmen – så uppstod de nya arbetstillfällena där utbildningarna, kunskapen och tjänstesektorn fanns.

Kvinnornas högre utbildningsnivå drev också på urbaniser­ ingen. Sen 1990-talet är det en stark och världsomspännande trend att barnfamiljer väljer att bo centralt i städerna hellre än i männen utan kärlek 17

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 17

2017-02-23 14:55

förorter och på landet. Kvinnor vill kombinera ett bra jobb med en familj, och väljer områden där pendlingstiderna är kortare, utbudet av jobb större, vännerna och socialt liv närmare.

– Jag tror att kvinnors utbildning har enormt stor betydelse för urbaniseringen, säger Maria Nordström, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.

Hon har studerat barns uppväxt i stadsmiljö, och i flera år gjort barnkonsekvensanalyser om den fysiska miljön i Stockholms inner­stad. I den frågan är mammorna en stark påtryckningsgrupp.

– De har fått en helt annan ställning i samhället. De kräver saker. De sätter sig in i planeringsprocessen. Då lyssnar man från planeringshåll, säger Maria Nordström.

När Sverige krisade ekonomiskt i början av 1990-talet dök ­födelsetalen, men betydligt mer i Jokkmokk än i Sverige som helhet. De blivande mammorna hade flyttat. Idag syns utflyttningen, som var särskilt stark i slutet av 1990-talet, tydligt i kommunens ålderspyramid: folk i åldrarna mellan 30 och 40 år är under­ representerade. Andelen invånare som är 50 år och över däremot, är bra mycket större i Jokkmokk än i Sverige totalt.

Men Katarina Rimpi valde att flytta tillbaka. På civilingenjörsutbildningen i Umeå gick snacket som att man ”måste” flytta till Stockholm för att få en karriär. I Stockholm, hörde hon, var det svindyrt att bo, svårt att hitta en bostad, och så stort att det tog en massa tid om man ville åka och hälsa på en kompis efter jobbet.

Hon tvekade. På en skidtur i skogen utanför Ålloluokta träffade hon Nille som så småningom skulle bli hennes sambo. Hennes farmor dog, och själv var hon en hårsmån från döden när hon råkade ut för en olycka och bröt nacken. Tankarna kom: Är det verkligen det här jag vill med mitt liv?

När hon hoppade av exjobbet på civilingenjörsutbildningen­ 18 fördel kvinna

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 18

2017-02-23 14:55

och istället började på trä- och hornslöjdsutbildningen på Samer­ nas utbildningscentrum i Jokkmokk, var det som att komma hem.

Idag ägnar hon en stor del av sin energi åt att tillvarata sitt arv och föra det vidare. Hon lever på att vara artist och sångerska i samiska bandet Jarnna. Texterna hon skriver är på samiska och eftersom hon inte fick lära sig det som barn, så kräver det en del språkstudier. Helst hade hon velat flytta hela vägen tillbaka till barndomsbyn men prioriterade att låta barnen gå i samisk­språkig förskola i Jokkmokk. Barnen styr familjens dagliga rutiner och renarna styr när de kan ta semester. Katarina får EU-bidrag för att anställa ungdomar som på sensommaren slår myrarna på marken hon äger i barndomsbyn.

Det är ett sätt att ge byn lite liv igen. Idag bor bara hennes pappa kvar, och en av hans kusiner som har flyttat tillbaka.

– Det är så sorgsamt att se min by dö ut. Det är svårt att bryta helt med ett sådant ställe. Det är min länk i historien.

I Katarina Rimpis barndomsby fanns det tre ungkarlar, och längs vägen in till samhället fanns det ännu fler. Kvinnorna levde inte ensamma, de var alltid en del av en familj.

Här inne i Jokkmokk märks inte mansöverskottet så tydligt.

Förutom att gruppen thailändska kvinnor har blivit ganska stor de senaste tio åren.

– De hade inte kommit om det inte var för de ensamma männen. Det fanns ett utrymme, eftersom det saknades kvinnor, säger Katarina Rimpi.

Nu finns det ett boende för ensamkommande flyktingbarn i samhället, och i grannbyn Porjus har asylsökande bott både på hotellet och i Vattenfalls gamla lokaler. Mest pojkar och män.

Kommunen tillhör Sverigetoppen när det gäller att ta emot flest nyanlända per capita. En tredjedel av eleverna på högstadiet och männen utan kärlek 19

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 19

2017-02-23 14:55

gymnasiet är nyanlända, och det är nästan bara pojkar. Det har fått henne att fundera.

– Det är underskott på kvinnor redan, hur kommer det att se ut här om tio år, när mina barn är tonåringar? Hur kommer det att synas i skolan? ❧ 2011 samlades företrädare för Norrbottens län och dess kommuner för att lägga en gemensam strategi: Hur ska Norrbotten utvecklas så att fler vill bo här i framtiden? Länet var visserligen mitt i en period av stor ekonomisk tillväxt, gruvindustrin gick bra och turismen blomstrade. Men invånarantalet minskade hela tiden. Folk flög in till passen i gruvorna, och när jobbet var slut flög de söderut igen, hemåt.

Det tog inte lång tid för kommuner och län att enas: det var mer jämställdhet som behövdes. Nu ville de ha mer betoning på frågor som mångfald, kvinnor och ungdomar. Ett jämställt samhälle där både kvinnor och män vill bo, ökar sannolikheten att invånarna inte flyttar söderut, resonerade de.

Det var en omsvängning mot tidigare, när myndigheternas fokus varit på (mansdominerad) industri. Bidrag och stöd hade mest gått till sådant som luktat diesel och skramlat.

De senaste åren har myndigheternas arbete mycket mer handlat om kvinnors företagande, jämställdhetsprojekt och breddad rekrytering med att få fler män i vården och fler kvinnor i räddningstjänsten.

Det har varit mycket diskussioner i olika arbetsgrupper, med lokala företagare, föreningsföreträdare och myndigheter. Kommunerna har jobbat med att minska löneskillnader och att erbjuda heltidstjänster också i kvinnodominerade jobb.

20 fördel kvinna

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 20

2017-02-23 14:55

Andelen kvinnliga vd:ar i Jokkmokk är idag långt över genomsnittet i landet. Medan männen driver företag som mest sysslar med bygg och anläggning, driver kvinnorna företag inom service och personliga tjänster.

Och de politiskt ansvariga håller tummarna för att bilden av Norrbotten, där flickorna drar söderut och pojkarna stannar kvar, ska förändras. ❧ Gunilla Andersson är uppvuxen i Jokkmokk. När hon gick i skolan här fanns det inte på kartan att killarna behövde utbilda sig: de började som springpojkar hos Vattenfall, eller så väntade jobb i skogen eller med renhjorden. När Vattenfall drog ner antalet anställda kom gruvboomen. Allt medan tjejerna pluggade.

Nu när hon är rektor på Östra skolan, kommunens enda högstadieskola, ser Gunilla Andersson fortfarande liknande mönster.

När Jokkmokks kommun drog igång ett genusprojekt i början av 2000-talet kunde gästforskare konstatera att pojkar och flickor levde olika liv: flickorna planerade för framtiden, pojkarna gjorde det inte. Pojkarnas lägre ambitioner i skolan var tydliga.

Det förklarades delvis med att pojkarna tog efter sina pappor som jobbade i skogen och med vattenkraften. I skolan fanns få män som förebilder. När Gunilla Andersson blev rektor 2010, hade killarna i genomsnitt 167 meritpoäng i slutbetyget – motsvarande E, lägsta godkäntbetyget, i nästan alla ämnen. Tjejerna hade 212.

Den skillnaden är väldigt stor jämfört med svenska skolor i genomsnitt. Men att tjejer har bättre betyg än killar är ett faktum på nästan varenda skola i vårt land. Inte bara i Sverige, utan i hela västvärlden. männen utan kärlek 21

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 21

2017-02-23 14:55

Varför är det så? Det har forskare från många länder undersökt ur många olika vinklar. I Sverige har en statlig utredning gått igenom forskningen och benat ut vilka tänkbara faktorer, både biologiska och sociala, som kan förklara skillnaden.

Vi måste göra en liten paus från Jokkmokk för att redogöra för vad de har kommit fram till.

Att tjejer generellt får bättre skolresultat än killar beror på ett komplext växelspel av biologiska och sociala faktorer som påverkar och förstärker varandra.

Först kan vi konstatera att fenomenet har funnits i minst ett halvsekel och syns i det mesta av den industrialiserade världen, och det har alltså inget specifikt samband med den svenska eller nutida skolan. I vissa länder har pojkar högre resultat i matematik och naturvetenskap, men skillnaderna mellan könen minskar.

Samtidigt drar flickorna ifrån i läsförmåga. Rörelsen går alltid åt samma håll – i de länder där tjejerna håller på att komma ikapp resultatmässigt i matematik och NO, drar tjejerna samtidigt ifrån i läsning. Inget land har lyckats minska resultatskillnaderna mellan könen i alla ämnen samtidigt.

Internationella utvärderingar, till exempel PISA-studien (Programme for International Student Assessment), visar att förmågan att tillgodogöra sig kunskaper i ett visst ämne inte beror på könet. Pojkar i högpresterande länder har exempelvis högre läsförmåga än flickor i lågpresterande länder. Flickor i högpresterande länder, som ofta har något sämre resultat i matematik än pojkar i samma land, har ändå bättre resultat i ämnet än pojkar i lågpresterande länder. Även om skillnaderna mellan könen finns i varje enskilt land, så kan man alltså inte se det mönstret när man jämför mellan länder.

Förr trodde forskarna att det fanns biologiska förklaringar till varför kvinnor inte var lika kapabla till studier som män. Kvin22 fördel kvinna

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 22

2017-02-23 14:55

nor, sas det, är irrationella och emotionella, de kan inte tänka vare sig logiskt eller abstrakt och saknar förmågan till överblick eftersom de förirrar sig i detaljer. Män däremot står för ordning och reda, logik och förnuft, driftskontroll och självdisciplin.

I början ansågs kvinnans svaghet gälla studier överlag, sen gällde det vissa ämnen – matematik och naturvetenskap – där kvinnornas förmågor ansågs vara lägre än männens.

Idag är forskningens slutsatser att det ena könet oavsett ämne inte är mer intelligent än det andra. Pojkar har snäppet bättre spatial förmåga, vilket underlättar det matematiska tänkandet, färre flickor har läs- och skrivsvårigheter, men i grupperna generellt är den språkliga förmågan väldigt lika.

Däremot finns det flera biologiska förklaringar till killarnas eftersläpning i skolan, men de handlar om hur mognad och utveckling skiljer könen åt. Förmågan att koncentrera sig och att vara uppmärksam utvecklas tidigare hos flickor. Dessutom är flickors språkliga mognad snabbare.

Den biologiska skillnaden verkar vara allra störst i början av tonåren, alltså i slutet av grundskolan. Pojkarnas biologiska eftersläpning är liten, men sociala faktorer spelar också roll – och ju äldre eleverna blir, desto större blir resultatskillnaderna mellan könen. Det gäller genom hela grundskolan. Men – och det är viktigt att understryka – den biologiska skillnaden mellan individer är mycket större än mellan gruppen pojkar och gruppen flickor.

Det är svårt att säga var gränsen för sociala och biologiska skillnader går: den sociala situationen för en elev kan påverka hjärnans biologiska mognadsprocess. De biologiska skillnaderna påverkar hur individer anpassar sig till sin situation och får därmed sociala konsekvenser.

Pojkar är till exempel mer känsliga för den omgivande miljön. männen utan kärlek 23

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 23

2017-02-23 14:55

Lågpresterande klasskamrater eller ett allmänt stökigt klassrum, påverkar pojkar mer än flickor. Flickor kan disciplinera sig mer – de kan sitta stilla under längre perioder, följa instruktioner, sätta mål och jobba mot dem trots motgångar. De behöver inte omedelbar belöning, och räcker upp handen när de vill ha ordet.

De arbetar effektivare när de får göra skolarbete på egen hand – något som har blivit allt vanligare i den svenska skolan och som anses ha bidragit till att öka pojkarnas eftersläpning.

2008 tillsatte regeringen Reinfeldt en stor utredning om jämställdhet i skolan, DEJA. I tio forskarrapporter och ett slutbetänkande satte de fokus på skillnader mellan flickor och pojkar i skolan, och hur det rimmade med skolans värdegrundsuppdrag.

Anna Ekström var ordförande i delegationen. Senare var hon generaldirektör på Skolverket fram till att hon blev gymnasie­ minister i Stefan Löfvens regering hösten 2016. När vi träffas i hennes arbetsrum på Skolverket sammanfattar hon orsakerna till könsskillnaderna så här: – Ska man hitta en springande punkt så är det att samhället i stort – föräldrar, skola, kamrater, syskon och även barnen själva – vi lär oss tidigt att ställa olika förväntningar på pojkar och flickor. Vi förväntar oss olika resultat, då får vi också det. I DEJA såg vi att när pojkar och flickor börjar skolan så är genomsnittspojken lite senare i biologisk mognad, och det i sin tur kan öka skillnaderna i förväntningar på pojkar och flickor och göra att pojkar från början har och får en lite större uppförsbacke. Den uppförsbacken blir bara större om pojkar tränas i att misslyckas, medan flickorna tränas till att lyckas i skolan.

I nionde klass anger dubbelt så många pojkar som flickor att skolan är slöseri med tid. Flickor lägger både ner mer tid och mer engagemang i skolarbetet. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att flickor i högre grad tror att deras resultat i skolan 24 fördel kvinna

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 24

2017-02-23 14:55

beror på deras egen ansträngning, medan pojkar oftare anger att deras resultat beror på begåvning.

Flickor lär sig oftare saker för sin egen skull. Pojkar anger ­oftare att de lär sig för att de vill visa upp det för andra. Om de misslyckas, skyller flickor på sig själva medan pojkar oftare skyller på yttre omständigheter.

Det sista, menar forskarna, kan också vara en nyckel till att förstå flickornas höga och ökande psykiska ohälsa. Om flickor och pojkar reagerar olika på prestationskrav i skolan – flickor genom att först försöka och sen lägga skulden på sig själv när det kanske inte lyckas, pojkar genom att ta avstånd från kraven – så skapar ökade krav också ökad stress och psykisk ohälsa hos tjejer.

Ju mer skolan utformas så att det ses som upp till den enskilda individen att lyckas, genom att välja rätt skola, konkurrera om betyg och arbeta individuellt snarare än tillsammans, desto skarpare syns både stressen hos flickorna och avståndstagandet hos pojkar, främst de från arbetarklass och lågutbildade hem. Stress hos tjejer och nedvärdering av skola och pluggande hos killar kan alltså vara två sidor av samma mynt – båda är försvarsmekanismer mot att misslyckas i skolan, men beroende på genusnormer ser försvaren olika ut.

Att arbetsmarknaden är kraftigt könsuppdelad spelar antagligen också roll för vilka utbildningsförväntningar vi har på könen.

Många mansdominerade yrken – mekaniker, elektriker, maskin­ operatörer – utbildas man till via ett yrkesprogram på gymnasiet.

De kvinnodominerade områdena, som vård och omsorg, har akademiserats och kräver numera ofta en högskoleutbildning.

Då blir betygen mer betydelsefulla för flickor. Att allt fler kvinnor arbetar allt mer gör också att det idag anses självklart att flickor utbildar sig för att försörja sig själva.

Flickor belönas också betygsmässigt för sitt uppförande i männen utan kärlek 25

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 25

2017-02-23 14:55

klassrummet – de försöker mer, håller regler, tar ansvar. Det är ett uppförande som genusnormerna tillskriver flickor, och det sammanfaller med de förväntningar som skolan ställer på alla elever oavsett kön. Genom anonymiserade mattetest samt jämförelser mellan provresultat och betyg, har OECD kunnat visa att lärare är snålare både när de betygsätter pojkar och när de rättar pojkars prov. I Sverige får pojkar avsevärt sämre betyg än flickor i förhållande till vad de presterar på nationella proven.

Vad vi tror är könsskillnader, och hur vi agerar utifrån den övertygelsen, spelar antagligen större roll än de faktiska könsskillnaderna. Att svenska flickors resultat i matematik under många år var sämre än pojkars, men att de nu har kommit ikapp, behöver inte betyda att pojkarna har blivit sämre på matematik.

Det kan lika gärna bero på att flickor inte längre tror att pojkar är bättre på ämnet.

Flickorna har haft skolans uppmärksamhet med sig: i årtionden har de uppmuntrats att ta för sig mer av teknik och natur­ vetenskap, ämnen där pojkarna har dominerat.

Men om de vuxna varit ivriga att uppmuntra flickor att göra mer som pojkar, så har de lyckats mycket sämre med att få pojkar att ta för sig inom traditionellt kvinnliga områden.

Varför? Av den enkla anledningen att det manliga anses mer värt än det kvinnliga, menar Anna Ekström.

– Jag tror att med ett klassiskt genusperspektiv så förstår man mycket mer av de här frågorna, säger hon.

Ett typiskt kvinnligt område har blivit att plugga och att vara bra i skolan.

Ibland används uttrycket antipluggkultur om pojkarnas mindre­positiva inställning till skolan och skolarbete. När begreppet myntades på 1970-talet förklarades det som något arbetsklasspojkar hade för att ta avstånd från medelklassen. Senare 26 fördel kvinna

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 26

2017-02-23 14:55

forskning har konstaterat att killar, oavsett klass och geografi och etnicitet, i olika grad balanserar mellan maskulina ideal och de (ofta motsatta) ideal som finns i skolan. Också socialt privilegierade pojkar vill helst inte erkänna att de har pluggat för att få bra resultat. Bland dem är det förvisso prestigefyllt att ha toppbetyg, men ännu bättre är om man får det samtidigt som man snackar på lektionerna och har tid att festa och ha många fritidsaktiviteter.

Den som lyckas bra gör det för att han har talang (och då får man gärna vara duktig), inte för att han har jobbat hårt.

De som forskar på genus och studieresultat konstaterar att särskilt i tonåren blir det viktigt att tillhöra sitt kön och att markera det. Om tjejer sköter sig och presterar i skolan så blir det viktigt för killar att inte göra det. Det som ses som kvinnligt kan inte vara manligt.

Enligt den här logiken kan en kille som inte lyckas så bra i skolan förklara det med att han är kille, då är det naturligt att inte slita för att nå toppbetygen. ”En första skolbaserad förklaring är alltså att upprätthållande av genusordningen i sig antas vara orsak till könsskillnader i prestationer”, sammanfattade en av DEJA:s utredningar. ❧ Tjejer alltså.

– De är så negativa. De säger att det finns inget att göra här.

Men vad fan, hitta på något själv alltså! Du kan hitta på tusen grejer. Kanske inte de roligaste grejerna, men det finns ju grejer!

Simon Gunnare fick vänta i två månader på sin licens. Men idag kunde han äntligen åka till Kiruna och hämta ripbössan som han beställt. I veckan har han också varit ute och åkt längd, för han vill åka Vasaloppet nästa år. Hans jobb med att lägga kabel männen utan kärlek 27

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 27

2017-02-23 14:55

är bara fyra dagar i veckan, så fredagar är han alltid ledig. Nu på fredagseftermiddagen sitter han på restaurang Opera med en starköl i näven.

Frithiof Stenvall och Niclas Siljelöf sitter mitt emot honom.

Niclas har precis kommit med bussen från Luleå där han pluggar tredje året till lärare.

– Rent generellt under skoltiden så hade tjejerna en mer negativ inställning till att vara kvar här, säger han. Killarna tänkte mer: klart jag ska bo kvar här.

De gick ungefär samtidigt på gymnasiet i Jokkmokk. Niclas Siljelöf gick samhällsvetenskapliga programmet, Frithiof Stenvall gick samiska programmet och Simon Gunnare gick el- och energiprogrammet. De känner varandra, även om de inte direkt umgås. Niclas och Simon har gymmat en del ihop. Frithiof jobbar i hemtjänsten.

– Min mormor diggar dig. Hon tycker att du är en stilig ung karl, säger Niclas till Frithiof.

– Vet du att Frithiofs band har låtar på Spotify? säger Simon Gunnare.

Alla har koll på varandra. Det är välsignelsen, men också förbannelsen, på en liten ort. Som när man träffar en tjej. Niclas lutar sig fram över ölen.

– Vet du hur jobbigt det är när alla känner alla? Och så ska man presentera den där tjejen till morsan, och hon: ”men det där, det är ingen bra kvinna.” För hon har ju koll på vilka alla är. Det blir skitjobbigt bara det. Och kompisarna också: ”jamen hon är ju med i det gänget!”

– Om det lyckas – köp en trisslott! skrattar Simon.

– Om man nu väl försöker ragga upp nån, så gör man det på andra breddgrader än här, fortsätter Niclas.

– Nog är det fint att ha en Jokkmokksbrud. Men det är ju inte 28 fördel kvinna

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 28

2017-02-23 14:55

så många brudar, du vet vilka det är. Till slut är det slut med namn, då får man gå vidare till nästa kommun, nästa ort: vad har vi för jaktmarker här? säger Simon.

Norrbotten innehar ett par svenska rekord som har betydelse för den här boken. Könsskillnaden i utbildningsnivå är ett. Ett annat är att männen i Norrbotten liksom i grannlänet Väster­ botten får minst antal barn i Sverige. Det i sin tur beror mest på att en stor andel män inte får några barn alls. Norrbotten har störst mansöverskott i Sverige, och det gör att skillnaderna mellan mäns och kvinnors barnlöshet är störst här: drygt 20 procent av männen är barnlösa, jämfört med drygt 10 procent av kvinnorna.

För män har inkomst och utbildningsnivå stor betydelse för chansen att bli sambo, gifta sig och få barn. Bland de lägst utbildade männen är mer än var fjärde barnlös, jämfört med mindre än var femte bland de högst utbildade männen. Det verkar också vara så att en allt större andel av de lågutbildade männen förblir barnlösa. Även mäns lön är en viktig faktor för möjligheten att bilda familj: högavlönade män är oftare gifta och lever i hushåll med barn.

För kvinnor är det tvärtom. Eller rättare sagt: förr i tiden var det så att ju högre utbildning en kvinna hade, desto mindre var sannolikheten att hon hade barn. Ju högre lön, desto större andel barnlösa kvinnor. Valet mellan karriär och barn var tydligt för kvinnor.

Men idag finns inget sådant samband. Möjligheten att kombinera jobb och karriär har ökat och jämnat ut de skillnader som fanns. Bland kvinnorna med högst utbildning har andelen barnlösa gått ner, medan andelen ökar något bland dem med lägst utbildning. männen utan kärlek 29

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 29

2017-02-23 14:55

Idag är det istället bland männen som skillnaderna syns. Och det är långt ifrån bara ett glesbygdsfenomen, det syns i alla delar av landet. Men i Norrbotten, med kombinationen av en hög andel lågutbildade män och ett mansöverskott, syns det extra tydligt.

Det ger många ensamhushåll, många ogifta och barnlösa män.

När socialantropologen Lissa Nordin i sin doktorsavhandling pratade om kärlek med ensamstående män i Norrlands inland, så insåg hon snabbt att bilden av de ensamma glesbygdsmännen är en sanning som ”alla” känner till.

De ensamma männen beskrevs både som ett problem för sig själva och för glesbygden i stort. ”Kvinnor blir betraktade som framåtsträvande, kapabla och självständiga medan män i dessa och liknande områden blir sedda som bakåtsträvande, ensamma, sårbara och marginaliserade”, skriver Lissa Nordin.

Utvecklingsprojekt går ofta ut på att de ”omoderna” männen måste förändras för att locka till sig de ”progressiva” kvinnorna och kunna skaffa familj och därmed förhindra befolkningsminskning i Norrland.

En kommunpolitiker beskriver traktens män som ett hinder för regional utveckling och tycker att de borde gå en charmkurs för att locka lite fler kvinnor till inlandet.

Därför är det viktigt att också männen blir jämställda och moderna, anser hon, annars ”blir männen ett hot mot hela inlandets utveckling”.

Männen som Lissa Nordin intervjuade uttryckte själva att de hade dygder som måttfullhet, naturlighet och duglighet, men insåg samtidigt att de kunde uppfattas som traditionella och därför inte attraktiva för kvinnor. ”Hur mycket männen än kunde raljera över odugliga utbildade idioter i stan, var de ju inte omedvetna om att det kanske 30 fördel kvinna

17-05 N&K Fördel kvinna 23 feb.indd 30

2017-02-23 14:55

17-05 N&K Fรถrdel kvinna 23 feb.indd 31

2017-02-23 14:55

EMMA LEIJNSE

Emma Leijnse är journalist på Sydsvenskan. Hon är en av Sveriges mest profilerade skolreportrar och har på Natur & Kultur tidigare gett ut Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan.

I stora delar av västvärlden har kvinnornas utbildnings­ nivå passerat männens. Det är en tyst revolution som påverkar vårt samhälle på alla nivåer.

De välutbildade kvinnorna i medelklassen är det nya kunskapssamhällets vinnare, de lågutbildade ­männen dess förlorare. Samhällets absoluta topp består fort­ farande av män, men de dominerar också den grupp i botten som saknar utbildning och som blir allt tydli­ gare avskuren från resten av samhället. Pojkarna som misslyckas i grundskolan riskerar att bli utan både jobb, partner och barn. Deras utanförskap är en av vår tids stora utmaningar.

Emma Leijnse har rest genom Sverige för att under­ söka hur samhället förändras när utbildningsgapet ökar. Hon lyfter fram forskning på området, levande­ gör människorna bakom siffrorna och beskriver vad som händer när kvinnorna tar över.

EMMA LEIJNSE

FÖRDEL KVINNA

”Vi kan inte vända oss någon ­annanstans i världen för att spana in i framtiden när det gäller frågan om vad kvinnors utbildning får för konsekvenser. Det är här, i Sverige och Skandinavien, som den fram­ tiden finns.”

Den tysta utbildningsrevolutionen

”Emma Leijnses bok borde vara obligatorisk hemläxa för alla skol­politiker.”

Aftonbladet om Godkänt? En ­reportagebok om den svenska skolan.

REPORTAGE Foto: Åsa Sjöström Omslag: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design

ISBN 978-91-27-14637-2

9 789127 146372

NOK_LEIJSNE_FORDEL_KVINNA_skydds.indd Alla sidor

2017-02-08 10:33