LÄRARBOKEN V SV E R I G E
GEOGR AFI
V
HIPPAS ERIKSSON GÖRAN SVANELID
ISBN 978-91-47-11921-9 © 2015 Hippas Eriksson, Göran Svanelid och Liber AB Redaktion Charlotte Eriksson Grafisk form: Kari Wahlström, Sara Ånestrand Omslag: Kari Wahlström, Sara Ånestrand Produktion: Eva Runeberg Påhlman Illustration: Johnny Dyrander Foton: IBL, Naturfotograferna Första upplagan 1 Repro: Integra Softwarw Services Tryck: Esser Druck, 2015 Liber AB, 11398 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.
Inledning Att lära sig ska vara roligt, inspirerande och gärna ge mersmak. Att lära ut likaså. Känslan man som lärare får när myntet ramlar ner är oslagbar. När en elev plötsligt inser och fattar hur eller varför. När skolämnet skapar engagemang och frambringar vilja att förändra eller förbättra omvärlden. De stunderna är guld värda. Varför gör vi det här? Vad är syftet egentligen? Det är frågor jag ofta kommer tillbaka till. Ibland har jag ett syfte och kursplanen en annan. Men allt som oftast går det att kombinera. Det mesta handlar ju om att ge eleverna verktyg och lära dem hur de kan användas. Här får du hjälp med precis det – att ge dina elever redskap för lärande. Varför ska vi läsa geografi i skolan? Enligt kursplanen i geografi (Lgr 11) är syftet med undervisningen i ämnet geografi att utveckla: • elevens vardagskunskaper • kunskaper om vetenskapliga fakta i kombination med värdeinnehåll • förmågor och färdigheter att tillämpa geografiska teorier, metoder och modeller • medvetenhet kring etik och hållbar utveckling. Våra SO-ämnen förändras när samhället förändras. Våra värderingar ändras och därigenom vad som är viktigt att veta. Kraven är högt ställda på dagens elever. Det är viktigt att ha höga krav både på sig själv och på sina elever. Men det är också viktigt att ta en sak i taget. En av flera utgångspunkter i Lgr 11 är att kunna pendla mellan det lokala och det globala. En annan är att kunna delta i ett resonemang eller göra en egen analys. Det kan vara otroligt svårt för en elev i årskurs fyra. De nationella proven i geografi utgår ifrån att eleverna kan arbeta tvärvetenskapligt, inta olika förhållningssätt, tillämpa diverse metoder för att observera, identifiera, kategorisera och analysera händelser och förändringar. Med hjälp av dessa kunskaper ska de sedan kunna bidra till hållbar utveckling. Här i lärarboken får du tips och idéer på hur du och dina elever kan jobba med varje arbetsområde, men även vad ni kan göra innan och efter. Inför varje kapitel finns konkreta övningar för att du ska kunna ta reda på dina elevers förkunskaper. Efter varje avslutat arbetsområde kan ni med hjälp av samma övningar ta reda på vad de lärt sig. Jag hoppas att lärarboken ska underlätta och hjälpa dig med såväl planering och upplägg som utvärdering och bedömning. Det är i alla fall mitt syfte med boken.
Hippas Eriksson
3
INNEHÅLL 1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål ...........29
INLEDNING
2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet. ....................29
The Big 5 – fem generella förmågor i Lgr 11............... 7
3. Öva ord och begrepp ..............................................................29
Upptäckarserien i SO för årskurs 4–6 –
4. Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor..........30
grundläromedel i samklang med Lgr 11! ...................... 8
5. Berätta för klassen ....................................................................30
Upptäckarserien och kursplanerna ................................. 9
Avslut – så här kan ni avsluta ......................................... 31
De nationella ämnesproven ......................................................... 9
Kommentarer till grundboken ......................................... 32
Kursplanen i geografi Lgr 11 .......................................... 10
ARBETSBLAD
Syfte ......................................................................................................10
2.1 Planera arbetsområdet.........................................................33
Centralt innehåll åk 4–6 ..............................................................11
2.2 Öva ord och begrepp ............................................................34
Förmågor och kunskapskrav åk 6 ...........................................12
2.3 Förminska och förstora ........................................................35
Ett kapitel i Upptäck Sverige Geografi ......................... 14
2.4 Färger och tecken på kartan .............................................36
Starta arbetsområdet med EPA-metoden ................... 15
2.5 Gör en egen karta ..................................................................37
Arbeta med ord och begrepp ...................................................15
Inspirera med fakta, film och böcker ............................ 16 Arbeta med landskapssidorna........................................ 17
3. NATURLANDSKAPET FÖRÄNDRAS 38 Aktuellt centralt innehåll ..............................................................38
1. HEJ SVERIGE!
18
Centrala ord och begrepp ..........................................................38
Syftet med kapitlet.............................................................. 18 Aktuellt centralt innehåll ..............................................................18 Centrala ord och begrepp ..........................................................18 De långsiktiga målen ...................................................................19 Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i geografi?......................................................................20
Uppstart – så här kan ni börja ....................................... 21 Undersök elevernas förkunskaper ..........................................21 1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål ...........21 2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet .....................21 3. Öva ord och begrepp ..............................................................21 4. Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor ......21 5. Berätta för klassen ....................................................................22
Avslut – så här kan ni avsluta ......................................... 22 Kommentarer till grundboken ......................................... 23 1.1 Planera arbetsområdet.........................................................24 1.2 Öva ord och begrepp ............................................................25
26
Aktuellt centralt innehåll ..............................................................26 Centrala ord och begrepp ..........................................................26 De långsiktiga målen.....................................................................26 Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i geografi?......................................................................28
Uppstart – så här kan ni börja ....................................... 29 Undersök elevernas förkunskaper ..........................................29
4
Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i geografi? ............................................................40
Uppstart – så här kan ni börja ....................................... 41 Undersök elevernas förkunskaper ..........................................41 1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål. ..........41 2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet .....................41 3. Öva ord och begrepp ..............................................................41 4. Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor...............................................................................................41 5. Berätta för klassen ....................................................................42
Avslut – så här kan ni avsluta ......................................... 42 Kommentarer till grundboken ......................................... 43 ARBETSBLAD 3.1 Planera arbetsområdet.........................................................44 3.2 Öva ord och begrepp ............................................................45
ARBETSBLAD
2. VI LÄR OSS KARTAN
De långsiktiga målen ...................................................................39
4. ÅRSTIDER OCH KLIMAT
46
Aktuellt centralt innehåll ..............................................................46 Centrala ord och begrepp ..........................................................46 De långsiktiga målen ...................................................................47 Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i geografi?......................................................................48
Uppstart – så här kan ni börja ....................................... 49 Undersök elevernas förkunskaper ..........................................49 1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål. ..........49 2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet .....................49
1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål. ..........69 2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet. ....................69 3. Öva ord och begrepp ..............................................................69 4. Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor ......70 5. Berätta för klassen ....................................................................70
Avslut – så här kan du avsluta ........................................ 71 Kommentarer till grundboken ......................................... 72 ARBETSBLAD 6.1 Planera arbetsområdet.........................................................74 6.2 Öva ord och begrepp ............................................................75
3. Öva ord och begrepp ..............................................................49 4. Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor ......50 5. Berätta för klassen ....................................................................50
Avslut – så här kan ni avsluta ......................................... 51 Kommentarer till grundboken ......................................... 52 ARBETSBLAD 4.1 Planera arbetsområdet.........................................................53 4.2 Öva ord och begrepp ............................................................54 4.3 Vattnets kretslopp ...................................................................55
5. MÄNNISKAN, NATUREN OCH RESURSERNA 56
7. KUSTEN OCH HAVET
76
Aktuellt centralt innehåll ..............................................................76 Centrala ord och begrepp ..........................................................76 De långsiktiga målen ...................................................................77 Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i geografi? ............................................................78
Uppstart – så här kan ni börja ....................................... 79 Undersök elevernas förkunskaper ..........................................79 1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål ....................................................................................79 2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet .....................79
Aktuellt centralt innehåll ..............................................................56
3. Öva ord och begrepp ..............................................................79
Centrala ord och begrepp ..........................................................56
4. Resonera och diskutera kapitlets centrala
De långsiktiga målen ...................................................................57
frågor ................................................................................................ 80
Hur bedömer vi elevernas kunskaper
5. Berätta för klassen ....................................................................80
och förmågor i geografi? ............................................................58
Avslut – så här kan ni avsluta ......................................... 81
Uppstart – så här kan ni börja ....................................... 59
Kommentarer till grundboken ......................................... 82
Undersök elevernas förkunskaper ..........................................59
ARBETSBLAD
1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål ...........59
7.1 Planera arbetsområdet.........................................................84
2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet .....................59
7.2 Öva ord och begrepp ............................................................85
3. Öva ord och begrepp ..............................................................59 4. Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor ......60 5. Berätta för klassen ....................................................................60
8. VID SJÖN
86
Avslut – så här kan ni avsluta ......................................... 61
Aktuellt centralt innehåll ..............................................................86
Kommentarer till grundboken ......................................... 62
Centrala ord och begrepp ..........................................................86
ARBETSBLAD
De långsiktiga målen ...................................................................87
5.1 Planera arbetsområdet.........................................................64
Hur bedömer vi elevernas kunskaper och
5.2 Öva ord och begrepp ............................................................65
förmågor i geografi?......................................................................88
Uppstart – så här kan ni börja ....................................... 89
6. DEN ODLADE MARKEN
66
Aktuellt centralt innehåll ..............................................................66 Centrala ord och begrepp ..........................................................66 De långsiktiga målen ...................................................................67 Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i geografi?......................................................................68
Uppstart – så här kan ni börja ....................................... 69 Undersök elevernas förkunskaper ..........................................69
Undersök elevernas förkunskaper ..........................................89 1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål. ...................................................................................89 2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet .....................89 3. Öva ord och begrepp ..............................................................89 4. Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor...............................................................................................90 5. Berätta för klassen ....................................................................90
5
Avslut – så här kan ni avsluta ......................................... 91 Kommentarer till grundboken ......................................... 92 ARBETSBLAD 8.1 Planera arbetsområdet.........................................................94 8.2 Öva ord och begrepp ............................................................95
11. VID ÄLVEN
116
Aktuellt centralt innehåll ...........................................................116 Centrala ord och begrepp .......................................................116 De långsiktiga målen ................................................................117 Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i geografi? .........................................................118
9. I STADEN
96
Uppstart – så här kan ni börja .....................................119
Aktuellt centralt innehåll ..............................................................96
Undersök elevernas förkunskaper .......................................119
Centrala ord och begrepp ..........................................................96
1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål ........119
De långsiktiga målen ...................................................................97
2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet ..................119
Hur bedömer vi elevernas kunskaper och
3. Öva ord och begrepp ...........................................................119
förmågor i geografi?......................................................................98
4. Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor ...120
Uppstart – så här kan ni börja ....................................... 99
5. Berätta för klassen .................................................................120
Undersök elevernas förkunskaper ..........................................99
Avslut – så här kan ni avsluta .......................................121
1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål ...........99
Kommentarer till grundboken .......................................122
2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet .....................99
ARBETSBLAD
3. Öva ord och begrepp ..............................................................99
11.1 Planera arbetsområdet ...................................................124
4. Resonera och diskutera kapitlets
11.2 Öva ord och begrepp ......................................................125
centrala frågor .........................................................................100 5. Berätta för klassen .................................................................100
Avsluta – så här kan ni avsluta.....................................101 Kommentarer till grundboken .......................................102 ARBETSBLAD 9.1 Planera arbetsområdet......................................................104 9.2 Öva ord och begrepp .........................................................105
12. I FJÄLLEN
126
Aktuellt centralt innehåll ...........................................................126 Centrala ord och begrepp .......................................................126 De långsiktiga målen ................................................................127 Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i geografi? .......................................................................................128
Uppstart – så här kan ni börja .....................................129
10. I SKOGEN
106
Undersök elevernas förkunskaper .......................................129
Aktuellt centralt innehåll ...........................................................106
1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål ........129
Centrala ord och begrepp .......................................................106
2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet ..................129
De långsiktiga målen i geografi ...........................................107
3. Öva ord och begrepp ...........................................................130
Hur bedömer vi elevernas kunskaper och
4. Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor ...130
förmågor i geografi?...................................................................108
5. Berätta för klassen .................................................................130
Uppstart – så här kan ni börja .....................................109
Avslut – så här kan ni avsluta .......................................131
Undersök elevernas förkunskaper .......................................109
Kommentarer till grundboken .......................................132
1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål ........109
ARBETSBLAD
2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet ..................109
12.1 Planera arbetsområdet ...................................................134
3. Öva ord och begrepp ...........................................................109
12.2 Öva ord och begrepp ......................................................135
4. Resonera och diskutera kapitlets
GENERELLA ARBETSBLAD
centrala frågor .........................................................................110
13.1 Arbeta med ett landskap! ..............................................136
5. Berätta för klassen .................................................................110
13.2 Sverige ..................................................................................137
Avslut – så här kan ni avsluta .......................................111
GEOGRAFIPROV .........................................................................138
Kommentarer till grundboken .......................................112
FACIT OCH BEDÖMNINGSSTÖD ........................................159
ARBETSBLAD 10.1 Planera arbetsområdet ...................................................114
NEDLADDNINGSBARA FILER FRÅN LIBER .SE
10.2 Öva ord och begrepp ......................................................115
Läs och förstå faktatexter Landskapsövningsbank
6
The Big 5 – fem generella förmågor i Lgr 11 The Big 5 består av de fem generella förmågor som återfinns i alla ämnenas kursplaner. Du hittar förmågorna i kursplanernas syftestext och kunskapskrav, men även i det centrala innehållet. De fem generella förmågorna är: • Analytisk förmåga (beskriva/förklara samband, orsaker, konsekvenser och föreslå lösningar, beskriva likheter och skillnader, för- och nackdelar samt att se t.ex. en samhällsfråga utifrån olika perspektiv). • Kommunikativ förmågan (kunna samtala, diskutera, argumentera, uttrycka egna och bemöta andras ståndpunkter, föra resonemang samt formulera och besvara frågor). • Begreppslig förmåga (känna till vad viktiga begrepp betyder och kunna använda begreppen i olika situationer och sammanhang; exempelvis i samtal, diskussioner, resonemang och presentationer samt kunna relatera begreppen till varandra). • Procedurförmåga (kunna söka, värdera, sortera och kritiskt granska information, kunna skilja mellan fakta och värderingar samt tolka diagram och tabeller). • Metakognitiv förmåga (kunna ge förslag på hur både egna och andras svar, uppgifter, texter, presentationer och resonemang skulle kunna förbättras). Att utveckla den analytiska förmågan är den enskilt tyngsta av The Big 5 i alla fyra SO-ämnen. Nedan beskrivs en stödmall som ett exempel på hur den förmågan framträder i ämnet geografi och här i det centrala innehållet: • ”Jordens naturresurser till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden de finns och vad de används till.”
Naturresurs Vatten Odlingsmark
Var de finns?
Vad de används till?
Miljökonsekvenser
För att kunna beskriva samband mellan naturoch kulturlandskap behöver eleverna känna till innebörden av en rad ämnesspecifika begrepp. Ofta blir begreppen för många. Det leder till att inlärning av begrepp får mer utrymme än de analytiska och kommunikativa delarna av undervisningen. Därför är det viktigt att fundera över vilka begrepp som är centrala, dvs. begrepp som återkommer i andra ämnen och årskurser. Ett annat sätt att hjälpa eleverna att utveckla den anaytiska förmågan är att låta dem skapa samband mellan begreppen, via så kallade sambandskort. För att eleverna ska kunna fylla i den tidigare stödmallen om naturresurser kan du utifrån de centrala begreppen skapa ett begreppsschema: fossila bränslen
vatten
odlingsmark
skog
hållbar utveckling
förnybara bränslen
naturresurser
natur
Eget förslag
Låt eleverna ta hjälp av begreppen för att är att skapa så långa sambandskedjor som möjligt. Ju längre kedja, desto mer komplext är sambandet. Här utvecklar eleven även den kommunikativa förmågan i geografi genom att föra resonemang och argumentera. Det handlar också ofta om att se med vilken kvalitet eleverna kan resonera om informationens och källornas användbarhet. Där märker vi av den fjärde förmågan, procedurförmågan; att kunna hantera information utifrån ett källkritiskt förhållningssätt. Den metakognitiva förmågan utvecklas när eleverna värderar sina egna och andras prestationer, vilket kan betyda att eleven hittar styrkor och svagheter i egna arbeten (självbedömning) och i andras arbeten (kamratbedömning). Egentligen är det inte bedömningen som är i fokus. Det handlar istället om att ta del av andra sätt att lösa en uppgift och på så sätt vidga sin kunskapshorisont. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla alla dessa förmågor av det enkla skälet att det är dessa förmågor lärarna bedömer. De kommer att möta samma förmågor på högstadiet och faktiskt även på, det ännu så länge avlägsna, gymnasiet.
Skogar Fossila bränslen
7
Upptäckarserien i SO för årskurs 4–6 – grundläromedel i samklang med Lgr 11 Upptäckarserien tillvaratar aktuell forskning och är alltid utvecklad med gedigen lärarerfarenhet om vad som fungerar i klassrummet. Upptäckarserien kännetecknas av sitt fina bildmaterial. Böckerna har ett väl anpassat språk med lite mindre textmängd och praktiska ord- och begreppslistor nedtill på uppslagen. För varje ämne finns en grundbok med tillhörande arbetsbok och lärarhandledning. Grundboken finns även som Onlinebok. Dessutom finns kostnadsfria extramaterial att ladda ner från vår hemsida liber.se. Upptäck Samhälle
– lyfter elevperspektivet på samhällsfrågor Upptäck Samhälle utgår från de fem samhällsstrukturerna i kursplanen: Information och kommunikation, Individer och samhälle, Samhällsresurser och fördelning, Beslutsfattande och politiska idéer, Rättigheter och rättsskipning. Utgångspunkten är att ta upp samhällsfrågor som känns angelägna för eleverna. Där får eleverna möjlighet att utveckla sina förmågor sammanfattade av The Big 5.
Upptäck Geografi – ger utrymme för geografiska analyser och diskussioner Upptäck Sverige
Upptäck Sverige hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att utforska och analysera samspelet mellan människa, samhälle och natur i olika delar av Sverige. Boken tar upp naturens egna processer och hur människans verksamhet formar och förändrar livsmiljöer.
8
Upptäck Europa med Norden
Hello Europé! Så börjar Upptäck Europa där fem regioner beskrivs ingående. Kapitlet om Norden har stort utrymme och boken ger eleven verktyg att jämföra, se samband och upptäcka likheter och skillnader mellan regioner och länders naturoch kulturgeografi i Europa. Upptäck Jordens Resurser
Vissa frågeställningar passar bäst att ta upp i ett globalt perspektiv. Upptäck Jordens resurser handlar om jordens naturresurser och visar på olika handlingsalternativ för en hållbar framtid. Boken innehåller dessutom ett avsnitt om jordens inre och yttre krafter samt ett kapitel som repeterar kartkunskap. Upptäck Religion
– om hur människor lever med sin tro i vardagen I Upptäck Religion är det lätt att jämföra och se likheter och skillnader mellan världsreligionerna. Upptäck Religion har aktuella fakta om hur människor lever med sin tro i vardagen. Den här boken tar hänsyn till elevernas olika bakgrund eftersom alla världsreligioner (kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism) har samma upplägg och omfång. Även de samiska och fornskandinaviska religionerna tas upp.
Upptäckarserien och kursplanerna Upptäck Historia
– utvecklar elevernas historiemedvetande Upptäck Historia tar upp det centrala innehållet i kursplanen, från forntiden till 1850-talet. Grundboken beskriver hur samhällen och kulturer förändras över tid. Som en tydlig röd tråd genom tidsperioderna löper utvecklingslinjerna migration, kulturmöten, politik och levnadsvillkor för kvinnor, män och barn. Eleverna tränas i att reflektera över orsaker till och konsekvenser av förändringar, resonera kring samband, se likheter och skillnader i och mellan tidsperioder. När eleverna har arbetat med Upptäck Historia ska de ha ökat sitt historiemedvetande. De ska förstå hur historia skapas och används, att det inte finns en given bild av historien utan att olika grupper i olika tider gör olika tolkningar vad som har skett är centralt.
Självklart utgår Upptäckarseriens grundböcker, arbetsböcker och lärarböcker från kursplanerna i Lgr 11. Detta betyder inte att det har varit möjligt att täcka av allt, men en stor majoritet av kursplanernas syftestext, centrala innehåll och kunskapskrav återfinns i respektive ämnesböcker. Det viktigaste för dig som lärare är att veta att övningarna, om än på olika sätt, bidrar till att utveckla de viktigaste förmågorna. Ett användbart verktyg i arbetet med förmågorna är till exempel övningar i den här Lärarboken och i Arbetsboken. De nationella ämnesproven
Fr.o.m. 2013 förekommer det obligatoriska nationella ämnesprov i SO i årskurserna 6 och 9. I detta material ges förslag på liknade provuppgifter som förekommer i Skolverkets exempel. Fördelen med våra provförslag är att de kan användas redan i årskurs 4 och då i formativt syfte, dvs. för att upptäcka brister och styrkor både i elevers kunskaper och i den egna undervisningen. Får eleverna möjligheten att genomföra dessa nationella prov-lika uppgifter kan det minska stressen inför de riktiga proven som kommer i slutet av årskurs 6. Eleverna ges även chansen att ”knäcka provkoden”, dvs. de kommer att förstå vilka typer av provuppgifter som de förväntas möta. I den här Lärarboken finns geografiprov med bedömningsstöd till varje kapitel i grundboken Upptäck Sverige Geografi. Se sidan 138.
Kartlägg och bedöm med Tummen Upp! SO
– elevövningar kopplade direkt till kunskapskraven i Lgr 11 Med Tummen upp! kartläggning och bedömning synliggörs vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på utifrån kunskapskraven i Lgr 11. Resultatet av arbetet med Tummen upp! är ett bra underlag till utvecklingssamtal, elevens IUP och del i betygssättning.
9
Ett kapitel i Upptäck Sverige Geografi Varje kapitel i grundboken Upptäck Sverige Geografi kan betraktas som ett kunskapsområde. I den här Lärarboken presenterar vi hur varje kapitel relaterar till kursplanens långsiktiga mål, centrala innehåll och kunskapskrav. Till varje kapitel hittar du: • Aktuellt centralt innehåll – Varje arbetsområde inleds med att tydligt klargöra vad kapitlet innehåller och vilka kunskapsområden i Lgr 11 som tas upp i kapitlet. • Centrala frågor – Målen för kapitlet sammanfattas i ett antal frågor. Efter avslutat kapitel ska eleverna kunna besvara frågorna. Tips! Skriv upp arbetsområdets dem någonstans i klassrummet där alla kan se. • Centrala ord och begrepp – Lista med ord och begrepp och ett kopieringsunderlag för att öva begreppsförståelse finns till varje kapitel. • Aktuella kunskapskrav – Till varje kapitel finns det möjlighet att koppla flera kunskapskrav. (För en översikt se matrisen Kunskapskrav i geografi åk 6 på s. 12–13) • Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i geografi? – Till varje kapitel finns en förenklad bedömningsmall. • De långsiktigt målen i geografi – Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågorna i de långsiktiga målen genom hela grundskolan. I Upptäck Sverige får eleverna öva på samtliga förmågor. • Förslag på Fundera-frågor – för att få eleverna aktiva och skapa utrymme för diskussion, egna tankar och idéer. Eleverna får t.ex. öva på att beskriva orsaker och konsekvenser, jämföra, hitta likheter och skillnader, se föroch nackdelar, relatera till egna erfarenheter, föreslå, pröva och ompröva lösningar, växla perspektiv samt se och förklara olika slags samband. • Vad tränar eleverna i arbetsboken? Arbetsboken består av frågor och uppgifter kopplade till kursplanens fem centrala förmågor: Analysförmåga (AF), Begreppsförståelse (BF), Procedurförmågan (PF), Kommunikativ Förmåga (KF) samt Metakognitiv Förmåga (MF). Uppgifterna i arbetsboken är av olika karaktär för att träna eleverna på olika nivåer.
14
• Uppstart – så här kan ni börja – Här får du tips och idéer inför varje arbetsområde. Hur du kan introducera och variera arbetssätt. Hur du kan planera och tydliggöra innehåll och lärandemål. • Kommentarer till grundboken – Tips på hur du kan låta eleverna studera, jämföra, analysera och diskutera sidorna i grundboken. I häftet Läsa och förstå faktatexter finns övningar och tips på hur eleverna kan arbeta med dels olika lässtrategierför att utveckla elevernas läsförståelse, dels multipla intelligenser för variera inlärningen och individanpassa undervisningen. • Arbetsblad – Ta hjälp av kapitlets kopieringsunderlag för att planera arbetsområdet, öva begreppshantering, sammanfatta och utvärdera. Till varje kapitel finns förslag på frågor till såväl muntliga prov som skriftliga individuella prov samt bedömningsstöd. VIKTIGT! I den här Lärarboken hittar du de viktigaste arbetsbladen till läromedlet, t.ex. Planera arbetsområdet och Öva ord och begrepp samt skriftliga prov. Det finns också en Landskapsövningsbank samt övningar samlade i häftet Läsa och förstå faktatexter. Dessa finns samlade i två olika pdf-filer som du laddar ner från liber.se • Avslut – så här kan ni avsluta – Lärarboken erbjuder många sätt att sammanfatta, redovisa och utvärdera varje arbetsområde, såväl skriftligt som muntligt.
Starta arbetsområdet med EPA-metoden EPA står för enskilt, par och alla. EPA-metoden är ett enkelt sätt att få alla elever aktiva i klassrummet. Enskilt: Först ger du eleverna en eller flera frågor att fundera kring. Varje elev får tid att fundera och formulera sig i form av stödord, tankekarta eller löpande text. Par: Därefter fortsätter eleverna att arbeta i par eller grupper. Prata gärna igenom hur man är en god lyssnare när en klasskompis berättar/ läser upp något man har skrivit. Eleverna läser och delger varandra vad de tycker och tänker. När alla läst upp sin del startar en "bikupediskussion". Eleverna ställer frågor till varandra, förklarar och utvecklar vad de har skrivit. Alla: Slutligen får alla grupper sammanfatta vad de har pratat om och hur diskussionerna har gått.
Arbeta med ord och begrepp Skriv kapitlets aktuella ord och begrepp på papperskort. Plasta gärna in korten för bättre hållbarhet. Låt eleverna arbeta med korten enligt EPA-metoden först självständigt, sedan i par eller mindre grupper och tillsammans i helklass. De kan muntligt förklara ord och begrepp för varandra. De kan träna samband genom att samla kort med ord och begrepp som hör ihop på olika vis och förklara hur och varför det är så. Till exempel vilka ord de kopplar ihop med t.ex. Golfströmmen och varför. Eller ta nästa steg i begreppslig förståelse genom att med hjälp av begreppen skapa så långa sambandskedjor som möjligt. Ju längre kedja, desto mer komplext är sambandet. De kan visa hur ord och begrepp förhåller sig till varandra. Vad är det t.ex. för skillnad på odlad mark, älv, skog, sjö och fjäll? Går det att ordna orden i hur livsmiljön förekommer från norr till söder i Sverige? De kan tillverka ett eget Memoryspel, genom att skriva egna förklaringar på papperskort. Sedan gäller det att hitta rätt kortpar bland uppoch-ned-vända kort.
15
4. Årstider och klimat Aktuellt centralt innehåll Följande kunskapsområden i Lgr 11 tar vi upp i kapitlet Årstider och klimat: • Geografiska begrepp – ord och uttryck. • Sveriges namngeografi – översikt Sveriges klimat. • Sveriges natur- och kulturlandskap – klimat, natur och människor. • Samband mellan natur- och kulturlandskap – människans påverkan på klimatet. • Kartor, karttecken, skala, terräng, väderstreck – tematiska kartor. • Lägen och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt – tematiska kartor. • Sveriges naturresurser, råvaror, industrier och produkter – dricksvatten. som en naturresurs, dess fördelning samt vattnets kretslopp. • Egna handlingar i vardagen och miljön – orsaker och konsekvenser av klimatförändringar. Mål och syfte
Målen och syftet med kapitlet Årstider och klimat är att eleverna ska kunna besvara följande frågor: • Varför är klimatet olika i olika delar av Sverige? • Varför har vi olika årstider? • Vad är det som påverkar vilket klimat det är på en plats? • Varför blir det varmare på jorden? • Vad kan man göra åt den globala uppvärmningen? • Varför är vatten viktigt? • Hur rör sig vattnet i ett kretslopp och varför? • Hur är vattenresurserna fördelade på jordklotet?
Centrala ord och begrepp Dessa ord och begrepp återfinns i kursplanen i geografi och i kapitlet Årstider och klimat. • klimatförändring • klimat • fossila bränslen • väder • energi • nederbörd • hållbar utveckling • temperatur, medeltemperatur • sötvatten, saltvatten • växthusgas • vattnets kretslopp • växthuseffekt • jordaxelns lutning • atmosfär
46
De långsiktiga målen Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågorna i de långsiktiga målen genom hela grundskolan. Under arbetet med kapitlet Årstider och klimat får eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att: • ”... analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen” • ”... utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen” Eleven resonerar om förändringar på jorden, i natur-och kulturlandskap, naturresurser och befolkningsfördelning. Eleven beskriver orsaker till och konsekvenser av klimatförändringar och jordens vattenresursfördelning. • ”... göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker” Eleven undersöker omvärlden, använder karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp. • ”... värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling” Eleven ger enkla förslag på hur man kan bidra till en hållbar utveckling i vardagen. Här är förslag på några FUNDERA-frågor till kapitlet Årstider och klimat Fråga
Exempel på svar
Varför finns det olika årstider?
Eleverna resonerar om hur jorden rör sig runt solen, jordaxelns lutning och kommer på så sätt fram till att olika delar av året ger varma och kalla förutsättningar till olika delar av jorden.
Vad är det för skillnad i årstider på norra och södra halvklotet?
Eleverna resonerar om jordens bana runt solen samt jordaxelns lutning. När vi har sommar är det vinter på andra sidan jordklotet och tvärtom. Kanske framkommer funderingar om hur det i så fall är vid ekvatorn.
47
Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i geografi? På sidan 12 finns Kunskapskrav i geografi åk 6 samlade. Där framgår vilka kunskapskrav som är aktuella i kapitlet Årstider och klimat. För att kunna göra en rimlig och likvärdig bedömning måste vi lärare veta vilka kvaliteter vi ska leta efter i svaren. Eleverna behöver förstå vad lärarna ”tittar efter” när de bedömer deras lärande. En praktisk bedömningsmall utifrån det viktigaste i kapitlet Årstider och klimat
Vad ska bedömas? Bedömningsaspekter
E: Grundläggande kunskaper
C: Goda kunskaper
A Mycket goda kunskaper
Kunskapens bredd:
Få fakta, exempel på, beskrivningar av och begrepp om Sveriges olika årstider och klimat, vattnets kretslopp och dricksvattnets fördelning i världen.
Fler fakta, exempel på, beskrivningar av och begrepp om Sveriges olika årstider och klimat, vattnets kretslopp och dricksvattnets fördelning i världen.
Många fakta, exempel, beskrivningar av och begrepp om Sveriges olika årstider och klimat, vattnets kretslopp och dricksvattnets fördelning i världen.
Få och korta förklaringar till sambanden mellan jordklotets lutning och årstiderna i Sverige, mellan utsläpp av växthusgaser och global uppvärmning.
Fler och längre förklaringar till sambanden mellan jordklotets lutning och årstiderna i Sverige, mellan utsläpp av växthusgaser och global uppvärmning.
Många och långa förklaringar till sambanden mellan jordklotets lutning och årstiderna i Sverige, mellan utsläpp av växthusgaser och global uppvärmning.
Huvudsakligen en kvantitativ bedömning
Kunskapens djup: Huvudsakligen en kvalitativ bedömning
Till kapitlet Årstider och klimat hör följande övningar i arbetsboken
48
Sida
Övning
Eleverna tränar att:
Förmåga
14
Årstider
söka fakta i text/bild
PF
14
Vad blir det för väder?
söka fakta i text jämföra/hitta skillnader
PF AF
15
Det blir varmare på jorden
använda ord/begrepp förklara/se samband reflektera
BF AF MF
16
Alla behöver vatten
söka fakta i text/karta använda ord/begrepp förklara/se samband
PF BF AF
16
Kan du det här?
sammanfatta/formulera
AF BF KF
Uppstart – så här kan ni börja Undersök elevernas förkunskaper Be eleverna skriva ordet VATTEN med stora bokstäver mitt på ett papper. Du gör samma sak på tavlan. Fråga vad eleverna tänker på när du ser och hör ordet vatten. Be dem göra en tankekarta på sitt papper och under några minuter skriva ner allt de kommer på om vatten, Låt alla elever få säga en sak var om vatten, gruppera och sammanfatta det hela på tavlan. Om inte vattnets kretslopp kommer upp som begrepp, så kommer det säkert upp i form av regn, snö, ånga, sjöar, åar och hav. Dela ut kopieringsunderlag 4.3 Vattnets kretslopp. Berätta att ni den närmsta tiden kommer att prata om bl.a. årstider, väder, klimat och vatten.Vattnet på jorden står inte stilla. Det flyttar sig hela tiden mellan hav, himmel och jord i ett ständigt kretslopp. • Låt eleverna arbeta en och en och ha god tid på sig. • Säg att du vill att eleverna ska beskriva vattnets kretslopp. De ska studera bilden och med egna ord skriva hur det hela går till. • Be slutligen eleverna att vända på papperet och skriva: 1. Vad de tror att kapitlet Årstider och klimat kommer att handla om. 2. Något de gärna vill lära sig om väder. Samla in alla papper och studera dem i lugn och ro. Övningen visar vad eleverna har för förkunskaper när det gäller vatten, vattnets kretslopp, vad som kan tänkas ingå i arbetsområdet Årstider och klimat. Elevernas tankar om kapitlet ger en hint om hur de tänker inför arbetsområdet och vad de hoppas få ut av det. Spara vattenpapperet och kopieringsunderlagen och använd dem som en del av er utvärdering när arbetsområdet är över.
1. Planera och tydliggör innehåll och lärandemål. Planera arbetsområdet tillsammans med eleverna. Gör en pedagogisk plan. Ta hjälp av kopieringsbladet 4.1 Planera arbetsområdet. • Börja med kapitlets mål och syften. Gå tillsammans igenom vilka frågor eleverna ska kunna besvara efter avslutat arbetsområde. Frågorna hittar du under rubriken Mål och syfte på s.46.
• Bläddra igenom kapitlet i grundboken. Bilda er en uppfattning om hur omfattande arbetsområdet är. Vilka delar behöver man gå igenom gemensamt i klassen? Vilka delar passar bra för grupparbete respektive enskilt arbete? • Hur ska vi arbeta med kapitlet? Har eleverna några idéer och önskemål? Har du ett förslag som du tror funkar? • Hur ska arbetsområdet redovisas?
2. Introducera och lyft fram kärnan i kapitlet Använd en jordglob. Visa den för eleverna och studera tillsammans hur den ser ut. Lägg märke till att jordaxeln faktiskt inte är rak, utan att den lutar något. Be om en frivillig elev, som du placerar på en stol. Det hela blir ännu tydligare om eleven får hålla i en lampa också. Berätta att eleven (och lampan) ska symbolisera solen. Rör dig runt solen (eleven) med jordgloben. Visa övertydligt hur jorden går i sin bana runt solen, hur jordaxeln lutar och hur solen lyser upp olika delar av jordgloben allteftersom jorden rör sig runt solen. Förklara tillsammans hur årstider uppstår. Visa varför det kan vara kallt och mörkt på norra halvklotet när det samtidigt är ljust och varmt på södra halvklotet och tvärt om. Slå upp grundboken på s. 22. Studera illustrationen om sommar och vinter längst ner på sidan. Diskutera hur förhållandet mellan jorden och solen är under vår och höst. Låt eleverna själva i par få testa det där med stolen, lampan och globen. Be dem att berätta högt för varandra vad som händer när jorden rör sig runt solen.
3. Öva ord och begrepp Kontrollera elevernas förförståelse om några av kapitlets viktigaste ord och begrepp. Använd kopierings underlag 4.2 Öva ord och begrepp. Många elever kommer kanske att ställa sig frågande till en rad begrepp. Men det kan ändå vara en poäng att inventera sina förkunskaper. Upprepa övningen senare under arbetsområdet. Då kan eleverna lättare fylla på med relevanta förklaringar.
49
4. Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor Resonera kring någon eller några av kapitlets stora frågor. Diskutera utifrån elevernas förförståelse. • Varför har vi olika årstider? • Varför är klimatet olika i olika delar av Sverige? • Vad är det som påverkar vilket klimat det är? Vilka faktorer påverkar årstider och klimat? Finns det någonstans i Sverige där årstiderna kan vara ganska lika varandra? Finns det ställen i landet som i stort sett aldrig har snö eller minusgrader? Var då? Varför är det så? • Varför blir det varmare på jorden? • Vad kan man göra åt den globala uppvärmningen? Vad är orsakerna till att det blir varmare på jorden? Varför kallas det växthuseffekten? Varför behöver vi göra något åt den globala uppvärmningen? Gör det något egentligen att det blir lite varmare på jorden? Kan det inte bara vara lite skönt med behagligare klimat? Eller? Vilka konkreta effekter får uppvärmningen? • Varför är vatten viktigt? Hur använder du vatten under en dag? Hur länge tror du att du kan klara dig utan vatten? Hur är vatten viktigt för människor? För djur? För växter? För fabriker och industrier? • Hur rör sig vattnet i ett kretslopp och varför? Varför rör sig vatten i ett kretslopp? Hur går det till? Vad är det som gör att det rör på sig? • Hur är vattenresurserna fördelade på jordklotet? Har vi mycket eller lite vatten i Sverige? Varför är det så ojämnt fördelat med vatten på vår jord? Går det att göra något åt det?
5. Berätta för klassen • Den lägsta temperatur som uppmätts i Sverige var – 52, 6˚C i Vuoggatjålme i Lappland den 2 februari 1966. Vintern var extremt kall det året och februari var allra kallast. (Källa: SMHI)
50
• De allra högsta temperaturerna som uppmätts i Sverige är 38°C, dels i Målilla i juni 1947 och dels i Ultuna i juli 1933. Målilla ligger i östra Småland där man ofta kan skryta med att vara varmast i landet. (Källa: SMHI) • Den högsta uppmätta årsnederbörden just nu i Sverige är 1866 mm. Så mycket nederbörd kom det i Mollsjönäs i Västergötland under 2008. Det svenska rekordet för största årsnederbörd har slagits tre gånger de senaste decennierna. Det är inte för att det regnar mer utan för att Sverige fått många fler mätstationer. (Källa: SMHI) Minst regn kom det i Abisko i Lappland. Under 1976 kom det 190 mm. • Den högsta dygnsnederbörden (vid en officiell SMHI-station) är 198 mm. Så mycket regn föll den 28 juli 1997 i Fagerheden i Norrbotten. Större mängder nederbörd under 24 timmar har uppmätts utanför SMHIs stationer; 237 mm i Karleby i Skåne den 6 augusti 1960 vid ett hydrologiskt projekt, samt 276 mm uppmätt av en privatperson på Fulufjället i Dalarna den 30-31 augusti 1997. (Källa: SMHI)
Avslut – så här kan ni avsluta Redovisa arbetsområdet på det sätt ni planerat. Därefter är det dags att sammanfatta och utvärdera kapitlet både muntligt och skriftligt. • På s.27 i grundboken finns 4 textrutor som sammanfattar Årstider och klimat. Låt eleverna formulera en fråga till varje ruta. Man ska kunna hitta svaren i rutorna. Ge exempel på en fråga: Varför har vi olika årstider? • När frågorna är klara kan de testa frågorna på varandra. Är det något man känner sig osäker eller inte kommer ihåg får man gärna bläddra tillbaka och repetera. • Upprepa övningen där eleverna ska förklara kapitlets viktigaste ord och begrepp (Kopieringsunderlag 4.2 Öva ord och begrepp). Låt eleverna upptäcka att de kan förklara fler ord och begrepp nu jämfört med tidigare. • I Lärarboken hittar du förslag på skriftligt prov på sidan 143 för sammanfattning av kapitlet, bedömning och utvärdering. Alternativet är ett muntligt prov enligt t.ex. följande frågeställningar:
• Ge eleverna kopieringsunderlaget 4.3 Vattnets kretslopp och låt dem upprepa övningen de gjorde när du undersökte deras förkunskaper inför arbetsområdet. När eleverna är klara delar du ut de kopieringsunderlag som eleverna jobbade med när du undersökte deras förkunskaper inför arbetsområdet. Låt eleverna få jämföra sina resultat före och efter. Vilka konkreta skillnader kan de se? Vad tycker de att de har de lärt sig? Vänd på papperet. Låt eleverna diskutera och utvärdera arbetsområdet: 1. Vad trodde du att kapitlet Årstider och klimat
skulle handla om? Hur sammanfattar du kapitlet idag när du är färdig med arbetsområdet? 2. Har du fått svar på det du gärna ville lära dig om väder? Om inte – hur får man reda på svaret? 3. Hur gick arbetet med kapitlet Årstider och klimat? Utvärdera med hjälp av den pedagogiska planen. Gå igenom innehåll, bedömning, arbete och redovisning.
1. Beskriv hur årstiderna är där du bor (ungefär2. 3. 4. 5.
lig temperatur och väder). Vad är det som påverkar vilket klimat vi har? Vad menas med växthuseffekten? Vad kan man göra åt den globala uppvärmningen? Varför är sötvatten viktigt?
51
Kommentarer till grundboken Sidorna 22–23 Årstider och klimat
Å R ST I D E R O C H K L I M AT
Å R ST I D E R O C H K L I M AT
Vad blir det för väder?
Årstider och klimat
Allt hänger alltså på snurr och lutning!
Här på norra delen av jordklotet är sommaren ljus och varm med långa dagar. Vintertid är det precis tvärtom. Då är dagarna korta och det är kallt och mörkt.
Titta på bilderna och kartan på s. 23 och diskutera vad eleverna tror om skillnaden mellan norra och södra delen av Sverige. Berätta att det är lika långt från Treriksröset till Smygehuk som från Smygehuk till norra Italien. Visa det på en Europakarta. Vad tänker eleverna om det? Mät temperaturen varje morgon under en längre tid och för in i ett diagram. Gör ett annat diagram över solens upp- och nedgång. Vad drar ni för slutsatser? När är dagen lika lång som natten? Kan eleverna visa med hjälp av jordgloben vad som händer? Visa eleverna SMHI:s meteorologiska definition av när det är vår. Dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader. Några exempel på när våren normalt brukar anlända: Kiruna 1 maj, Östersund 11 april, Stockholm 16 mars och Malmö 22 februari. Visa eleverna SMHI:s meteorologiska definition av när det är höst. Dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader. Några exempel på när hösten normalt brukar anlända: Kiruna 16 augusti, Östersund 5 september, Stockholm 29 september och Malmö 12 oktober. ta mot solen – mmm, det Luta blir varmt och sommar. Luta från solen – huuu, det blir kallt och vinter. Solklart!
I Sverige har vi fyra årstider
Att vi har årstider beror på att jorden snurrar runt solen. Ett varv runt solen tar ett år. Årstiderna beror också på att jordklotet lutar något. I juni hamnar jorden i sådant läge att norra halvklotet lutar in mot solen. Då får vi som bor på det norra halvklotet många timmar med sol och värme. Ett halvår senare i december har jorden flyttat sig och nu lutar norra halvklotet bort från solen. Då får vi knappt se en skymt av solen. Det är mörkt och kallt. Det är jordens lutning som gör att vi i Sverige har fyra årstider.
Juni
Januari
Treriksröset
Treriksröset Tr
Ibland lyser solen. Ibland är himlen täckt av mörka moln. På TV och internet ser vi dagligen väder-rapporter för Sverige. De berättar om nederbörd d som kan komma in under dagen och vilken temperatur det är i Sverige. Nederbörd är detsamma som regn, hagel eller snö. Temperaturen talar om hur varmt eller kallt det är.
Månad Kiruna
Januari Mars Juni Oktober Luleå
Umeå Östersund
Månad Januari Mars
Sundsvall
Klimatet i Sverige varierar Hur vädret är på en plats under en längre tid kallas för klimat. Genom att varje dag mäta temperaturen och nederbörden på en viss plats i flera år får man fram vad det är för klimat just där. I Sverige är klimatet olika beroende på var i landet man bor. Det beror på att Sverige är ett så avlångt land. Det är också stor skillnad på klimatet ute vid kusterna och klimatet längre inåt land.
Medeltemperatur –1 4˚ C –1 0˚ C + 6˚ C – 2˚ C
Smygehuk Medeltemperatur 0˚ C + 2˚ C
Juni
+ 14˚ C
Oktober
+ 10˚ C
Gävle
Örebro
Göteborg
Det skulle ta tre månader att promenera från Treriksröset i Lappland till Smygehuk i Skåne. Om du åker lika långt rakt söderut från Skåne kommer du ända till Italien!
Stockholm
Jönköping
Helsingborg Malmö
Smygehuk i mars
Smygehuk yg
Treriksröset i mars
Ekvatorn n
När norra halvklotet lutar in mot solen har vi sommar i Sverige.
Årstiderna i Sverige är vinter, vår, sommar och höst.
22
Sidorna 24–25 Det blir varmare på jorden
Å R ST I D E R O C H K L I M AT
Å R ST I D E R O C H K L I M AT
Vad är det viktigaste vi behöver göra för att minska klimatförändringen på jorden? Vi behöver förändra vårt samhälle så att vi inte använder fossila bränslen som olja, naturgas och kol för att få energi. Det är också viktigt att jordens skogar inte skövlas utan istället får växa ifred och bli större.
Bara några grader förändrar livet
I luften finns växthusgaser som håller kvar värmen på jorden. När växthusgaser ökar i atmosfären, så stiger temperaturen på jorden. Det kallas för växthuseffekt.
atmosfär
ut
En
solvärme l
Ingen vet exakt vad som kommer att hända när temperaturen stiger. Men bara några grader kan betyda mycket för växter, djur och människor. När det blir varmare smälter inlandsisar och glaciärer. Då stiger havsytan, och städer och andra platser vid kusterna kan översvämmas. Med värmen blir det torrare på vissa ställen och marken går inte att odla. Floder och sjöar kan torka ut och det blir ont om dricksvatten. På andra ställen kommer det att regna mer. Det blir vanligare med extremt väder med stormar, skyfall, torka och översvämningar.
de i ry l vä m rm de e n ig sttr ål en . ar
Växthuseffekten
Bilarnas avgaavga ser släpper ut koldioxi dioxid.
Kan jag göra något? Det viktigaste är kanske att lära sig så mycket som möjligt. Dels för att inte oroa sig för mycket, dels för att klimatfrågorna kommer att vara viktiga resten av våra liv. Oavsett vad du kommer att jobba med i framtiden är det bra att känna till klimatfrågan och andra hållbarhetsfrågor. Vad kan vuxna göra? De vuxna kan påverka mer just nu, till exempel politiker. Men de kan också påverka utvecklingen som konsumenter. Varje gång vi köper något eller reser någonstans kan vi fundera över om det finns bättre alternativ. Vad tycker du som klimatexpert känns mest oroande? Att det fortfarande finns så många vuxna som inte tar klimatfrågan på tillräckligt stort allvar. Vad tycker du känns mest hoppfullt? Att dagens unga kan och vet mycket mer än vad vi som är vuxna idag kunde när vi gick i skolan.
Industriernas skorstenar släpper ut koldioxid.
Kom ihåg! Det kommer aldrig vara för sent att göra så mycket som möjligt.
E n del värme från f jor den hålls kva var av växthusgaserna. a.
När kor rapar kommer det ut metangas.
Klimatförändring. Klimatet ändras och det blir allt varmare på jorden. Det beror på att vi släpper ut för mycket växthusgaser som håller kvar solvärmen.
Växthusgas är gaser som hindrar värmen från solens strålar från att åka tillbaka ut i rymden. Koldioxid och metangas är exempel på växthusgaser. När vi bränner olja och kol bildas växthusgaser som släpps i luften.
24
Alla behöver vatten Utan vatten kan ingenting leva, varken människor, djur eller växter. Varje dag behöver du få i dig flera liter vatten för att må bra. För oss här i Sverige är det inget problem. Det är bara att vrida på kranen så kommer det hur mycket vatten som helst! Vi har det för att dricka, bada, duscha, diska och tvätta våra kläder. Vi har tur som har så mycket vatten här i Sverige. Så ser det inte ut överallt. På många ställen på jorden är det väldigt ont om vatten. Dessa områden är gula på kartan.
Vattnets kretslopp
Häll vatten på en bricka (hav) och sätt ett ”berg” på brickans ena sida (berget kan vara en lite större sten eller en burk). Använd en stor tavelsvamp eller liknande som moln (disktrasa fungerar också). Berätta att det är en vacker dag och solen skiner på havet. Beskriv vattnets kretslopp genom att suga upp vatten med svampen och låtsas att det är vattenånga som stiger och bildar ett moln. Molnet (svampen) stiger över berget och vattendropparna blir tyngre. Då kramar du ur svampen så att vattnet rinner ut över berget och ned på brickan igen. Studera illustrationen av vattnets kretslopp på s. 27 i grundboken. Låt eleverna följa förloppet med fingret medan du berättar om vattnets kretslopp. Hur blir det om det är jättekallt uppe i bergen? Faller vattnet som regn då? Låt eleverna testa samma sak i par, samtidigt som de högt berättar för varandra om kretsloppet och vad som händer med vattnet.
Molnen följer med vindarna in över land.
När solens strålar värmer havet bildas vattenånga som stiger upp i luften.
Högre upp är luften kallare och vattenångan kyls av. Den blir till små droppar som bildar moln.
Regnvatten rinner ner i jorden och fyller floder, sjöar och bäckar. Vattnet rinner med tiden tillbaka ut i havet.
SAMMANFATTNING
Där måste man vara rädd om varje droppe. Att det är så här olika beror till stor del på hur mycket det regnar. På vissa platser i Afrika kan det gå flera år utan att det regnar. Då torkar brunnarna ut. Det beror också på hur varmt det är. Vattenbrist är vanligt i varma länder.
Sött och salt vatten
Sötvatten 3%
52
Den största delen av jordklotet täcks av stora hav. Hur kan det då vara brist på vatten? Det beror på att vattnet i haven är salt. Saltvatten går varken att dricka eller vattna åkrar med. Det är bara en mycket liten del av vattnet på jorden som inte är salt. Det kallas för sötvatten och ska räcka till väldigt många. Sötvattnet finns under marken, i sjöar, floder och i isen vid polerna.
Molnen stiger allt högre. Där är luften ännu kallare. Då blir vattendropparna i molnet så stora och tunga att de faller till marken som regn, snö eller hagel.
Vattnet på jorden står inte stilla. Hela tiden flyttar det sig mellan, hav, himmel och jord i ett ständigt kretslopp. Det är solens värme som är ”motor” i kretsloppet.
Dricka havsvatten?
Eftersom havsvatten är för salt, har man länge försökt att ta bort saltet ur vattnet och göra det drickbart. Det kallas för avsaltning och görs i länder där sötvatten är en bristvara. Avsaltning kostar mycket pengar och är inte bra för miljön. När man avsaltar vattnet produceras växthusgaser som påverkar klimatet. Men forskare arbetar för att komma på billigare och mer miljövänliga sätt att avsalta vattnet.
25
VAT T NXEXTS KXRXEXTS XXX X LO P P
Å R ST I D E R O C H K L I M AT
26
23
Pär Holmgren är meteorolog och arbetar hela dagarna med frågor som handlar om väder och klimat. Vi frågar honom om klimatförändringen:
Studera illustrationen av växthuseffekten på s.24 och bilden på s. 25. Skriv upp alla ord och begrepp på tavlan. Vad menas med atmosfär? Vad är det för gaser som släpps ut? Varifrån kommer gaserna? Vad vet eleverna om metangas och koldioxid? Koldioxid finns i utandningsluften hos alla organismer. Växter behöver koldioxid för att kunna leva och ger oss organismer syre tillbaka. Så koldioxid behövs för att skapa balans i systemet. Men utsläppen av koldioxid har ökat markant genom ökad förbränning av fossila bränslen (t.ex. kol, bensin, naturgas, olja och sopor) i världen. Vad kan vi göra tillsammans för att hejda den globala uppvärmingen?
Havsvatten 97%
Klimat är hur vädret är på en plats eller i ett land under en längre tid.
Kan man göra något åt uppvärmningen?
Det blir varmare på jorden Du har säkert hört talas om att det blir varmare på jorden. Att klimatet förändras är ingenting konstigt – det har det alltid gjort. Men på senare år har jordens medeltemperatur ökat ganska snabbt. Forskarna blir allt mer säkra på att det beror på att vi släpper ut för mycket växthusgaser.
Sidorna 26–27 Allt behöver vatten
Temperatur mäts i grader Celsius med en termometer. T Vid 0 grader fryser vattnet till is. Visar termometern många minusgrader är det kallt och visar den många plusgrader är det varmt.
Nederbörd faller från moln och kan vara regn, snö eller hagel.
Norra halvklotett är den del av jordklotet som ligger norr om ekvatorn.
Samtidigt är det fortfarande vinter i Treriksröset i norr. Här ligger snön kvar i flera månader till.
Vårsolen gassar längst söderut i Sverige. De första vårblommorna har kommit upp i Smygehuk.
När norra halvklotet lutar från solen har vi vinter i Sverige.
er mm Ko
du
? ihåg
t! ar lkl So
Vi lär oss kartan För att lättare kunna hitta på kartan har man gjort ett gradnät över jordklotet. Gradnätet består av längdgrader och breddgrader.
En karta är en platt och förminskad bild av verkligheten. Kartan innehåller färger och tecken som visar var det finns skog, hav, sjöar, städer och mycket annat.
Naturlandskapet Krafter som vindar, vatten och is förändrar naturlandskapet hela tiden. Om tusen år kommer Sverige se annorlunda ut än idag.
För 25 000 år sedan låg en tjock is över hela Sverige. Isen tryckte ner marken och lämnade spår i landskapet.
Årstider och klimat Att vi har årstider beror på att jordklotet lutar en aning samtidigt som det snurrar runt solen. Ett varv runt solen tar ett år. Hur vädret är på en plats under en längre tid kallas för klimat.
Klimatet blir varmare på jorden. Forskarna blir alltmer säkra på att det beror på att vi släpper ut för mycket växthusgaser.
Det finns gott om dricksvatten i Sverige. I många andra länder är det däremot brist på vatten.
27
U PP TÄC K SV ER I G E G EOG R A F I • ÅR STIDE R OCH KLIMAT
4.1 Planera arbetsområdet Pedagogisk plan Innehåll
Vad ska bedömas?
Hur ska vi arbeta?
Årstider, klimat och väder i Sverige
Din förmåga att beskriva vad klimat är, vilka olika årstider vi har i Sverige. Din förmåga att förklara varför det är skillnad på klimat, väder och årstider i olika delar av landet.
Sidorna 22–23 i grundboken.
Växthuseffekten
Din förmåga att förklara vad växthuseffekten är och varför det blir varmare på jorden och vad man kan göra åt uppvärmningen.
Sidorna 24–25 i grundboken.
Vatten
Din förmåga att söka fakta i text och kartor. Din förmåga att förklara varför vatten är livsviktigt, hur vattnets kretslopp fungerar och hur sötvattnet är fördelat på jordklotet.
Sidorna 26–27 i grundboken.
Geografiska begrepp
Din förmåga att förstå innebörden av kapitlets ord och begrepp samt använda dem i nya sammanhang.
Sidorna 22–27 i grundboken.
Hur ska vi redovisa?
978-91-47-11921-9 Lärarbok Upptäck Sverige Geografi © 2015 Hippas Eriksson och Liber AB Kopiering tillåten
Hur gick det?
53
U PP TÄC K SV ER I G E G EOG R A F I • ÅR STIDE R OCH KLIMAT
4.2 Öva ord och begrepp Begrepp
Begreppet betyder…
Begreppet i en mening…
klimat
väder
nederbörd
temperatur
växthusgas
växthuseffekt
atmosfär
klimatförändring
fossila bränslen
energi
sötvatten
saltvatten
jordaxelns lutning
1. Fyll i tabellen. 2. Jämför med en kompis och förbättra tabellens svar. 3. Redovisa i klass. 54
978-91-47-11921-9 Lärarbok Upptäck Sverige Geografi © 2015 Hippas Eriksson, Göran Svanelid och Liber AB Kopiering tillåten
U PP TÄC K SV ER I G E G EOG R A F I • ÅR STIDE R OCH KLIMAT
4.3 Vattnets kretslopp 1. Vattnet på jorden står inte stilla. Det flyttar sig hela tiden mellan hav, himmel och jord i ett ständigt kretslopp. Beskriv vad som händer på bilden.
5
6 4 2
3
7 1
1. _______________________________________ 2. _______________________________________ 3. _______________________________________ 4. _______________________________________ 5. _______________________________________ 6. _______________________________________ 7. _______________________________________ 2. Vad är "motorn" i vattnets kretslopp? _____________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________
978-91-47-11921-9 Lärarbok Upptäck Sverige Geografi © 2015 Hippas Eriksson och Liber AB Kopiering tillåten
55
U PP TÄC K SV ER I G E • G EOG R A F I PROV • K APITLE T HE J S VE R IGE!
Datum:
Namn:
1. Vilket begrepp passar bäst till beskrivningen? Sätt ett kryss. a) Götaland, Svealand och Norrland. landsdelar
landskap
b) Sverige ligger i den som heter Europa. världsdel
kontinent
c) Ett annat ord för stad. tätort
dialekt
d) Skogen, staden och fjällen har olika natur. Där trivs olika slags djur och växter. Det är exempel på olika ... län
livsmiljöer
e) Allt fler flyttar härifrån till storstan. glesbygden
industrin
2. Beskriv var på jordklotet Sverige ligger.
3. Sätt kryss under varje fråga. Det kan vara fler kryss. a) Var i Sverige finns det fjäll? i norr
i söder
runt de stora sjöarna
b) Var i Sverige finns stora slätter med odlad mark? i norr
i söder
runt de stora sjöarna
c) I vilken del av Sverige finns det mest skog? Götaland
138
Svealand
Norrland
978-91-47-11921-9 Lärarbok Upptäck Sverige Geografi © 2015 Hippas Eriksson och Liber AB Kopiering tillåten
U PP TÄC K SV ER I G E • G EOG R A F I PROV • K APITLE T HE J S VE R IGE!
4. Titta på kartan. Kiruna
a) Beskriv var i Sverige det bor flest människor.
Malmberget
Luleå Skellefteå
Umeå
b) Varför bor det så många människor just där?
Östersund
Sundsvall
Gävle
Falun
Uppsala
Västerås Karlstad
Stockholm
Örebro
Invånare/km2
Norrköping
Göteborg
Linköping Visby
Tättbefolkat
Borås Jönköping Glesbygd Kalmar
Helsingborg
Karlskrona Kristianstad
Malmö
över 100 50 20 10 5 1 Länsgräns Kommungräns
5. Vilket av länderna i kartan är Sverige? Skriv in Sverige i kartan och fyll på med namn på fler länder i Norden.
978-91-47-11921-9 Lärarbok Upptäck Sverige Geografi © 2015 Hippas Eriksson och Liber AB Kopiering tillåten
139
U PP TÄC K SV ER I G E • G EOG R A F I PROV • K APITLE T DE N ODL ADE MAR KE N
Datum:
Namn:
1. Vilket begrepp passar bäst till beskrivningen? Sätt ett kryss. a) Allt det som vi odlar. Till exempel tomater, potatis och vete. grödor
gödsel
b) Grässorter som vi odlar för att få till exempel mjöl. Till exempel vete, korn och råg. silo
sädesslag
c) Mat som är framställd på ett lantbruk där djuren får vara ute under delar av året och där bekämpningsmedel inte används. ekologiskt
ekonomiskt
d) En skolan som köper det mesta av sina råvaror till skolmaten från gårdar i närheten, köper varor som är: närproducerade
näringsrika
2. a) Var ungefär i Sverige finns åkermark? Markera områdena på kartan. Landskapsgräns
b) Varför kan man bara odla raps i vissa delar av Sverige?
Gräns mellan Götaland, Svealand och Norrland Riksgräns
0
200 km
3. a) Vad får vi från djuren på ett lantbruk? Ge tre exempel på djur och en produkt som vi kan få från varje djur. Djur
Produkt
978-91-47-11921-9 Lärarbok Upptäck Sverige Geografi © 2015 Hippas Eriksson och Liber AB Kopiering tillåten
147
U PP TÄC K SV ER I G E • G EOG R A F I PROV • K APITLE T DE N ODL ADE MAR KE N
b) Vad får vi av olika grödor som odlas i Sverige? Ge tre exempel på grödor och en produkt som vi kan få från varje gröda. Gröda
Produkt
4. Vad gör bonden? Varför gör hen så?
a)
b)
d)
c)
a) ______________________________________________________________ b) ______________________________________________________________ c) ______________________________________________________________ d) ______________________________________________________________
5. Förklara varför vi bidrar till en hållbar utveckling när vi äter upp matrester i kylskåpet och inte slänger så mycket mat. Skriv på separat papper.
148
978-91-47-11921-9 Lärarbok Upptäck Sverige Geografi © 2015 Hippas Eriksson och Liber AB Kopiering tillåten
U PP TÄC K SV ER I G E • G EOG R A F I PROV • FACIT OCH B E DÖMN INGS STÖD
Vi lär oss kartan 1.
Sätt ett kryss framför de frågor du kan besvara med hjälp av kartan här intill. Du ska inte svara på frågorna! Hur stort är Sverige i förhållande till de andra länderna i Norden? Hur djupt är havet utanför Gotland? Vilka länder har gräns mot Sverige? Hur ser Danmarks och Norges naturlandskap ut? Vad heter huvudstäderna som ligger i Norden? Var i Norden bor de flest människor? Hur långt är det mellan Östersund och Trondheim?
E: ett fåtal fakta och samband
• Korrekt svar
2.
På globen kan du se både längdgrader och breddgrader. a) Markera den breddgrad som är ekvatorn. b) Skriv Nordpolen och dra ett streck till jordgloben där den ligger. c) När är det bra att kunna beskriva exakt var på jordklotet en plats ligger? T.ex. Om man är på ett fartyg som befinner sig i sjönöd. d) Hur gör man då?
C: fler fakta och långa samband
Då talar man om sin position, berättar på vilken breddgrad, t.ex. 40 grader nordlig breddgrad och vilken längdgrad, t.ex. 10 grader västlig längdgrad man befinner sig. Nordpolen
ekvatorn • Korrekt svar
3.
Skriv in väderstrecken i kompassrosen. Norr
E: ett fåtal fakta Väster
Öster
Söd Söder öd
• Korrekt svar
4.
a) Vad heter havet öster om ön? Östersjön b) Hur många orter på Öland finns utsatta i kartan? Sex (Nio om man räknar med Eketorp, Solliden och Ottenby.)
A: många fakta och samband
c) På vilka sätt kan man resa från ön till fastlandet? Båt eller bil över bron till Kalmar. d) Hur ser en järnväg ut i kartan? Rita i rutan.
f) Hur lång är ön Öland på kartan? Ca 10 cm g) Hur lång är ön Öland i verkligheten? Ca 13 mil (13,7 mil) h) Vad finns allra längst norr och allra längst i söderut på Öland? Fyrar (Långe Erik och Långe Jan) • Korrekt svar
160
978-91-47-11921-9 Lärarbok Upptäck Sverige Geografi © 2015 Hippas Eriksson och Liber AB Kopiering tillåten
U PP TÄC K SV ER I G E • G EOG R A F I PROV • FACIT OCH B E DÖMN INGS STÖD
5.
Vilken karta behöver vi? a) När vi ska åka på bilresa i Europa. Vägatlas b) När vi ska vandra i fjällen.
A: många fakta och långa samband
Fjällkarta, topografisk c) När vi ska segla i skärgården. Sjökort d) Vilka skillnader finns mellan karta a, b och c? Vägatlasen syns alla bilvägar och namn tydligt, samt orter. I en fjällkarta framgår höjdskillnaderna tydligt. På ett sjökort kan man se grund och hur djupt det är i haven runt öar. e) I vilka fall ovan kan vi istället använda en GPS? Beskriv hur du tänker. T.ex. Eftersom mottagningen av satellitsignaler kan vara sämre i vissa delar av fjällen och långt ut på ökända hav vore det vanskligt att endast förlita sig på en GPS om man ska resa där man inte varit förut. Däremot fungerar kanske GPS bättre när man ska köra bil i Europa, eftersom det är svårt att både köra bil och titta i en vägatlas.
978-91-47-11921-9 Lärarbok Upptäck Sverige Geografi © 2015 Hippas Eriksson och Liber AB Kopiering tillåten
161
– böcker i SO och NO för årskurs 4–6 Lärarboken innehåller lektionsförslag till varje kapitel i grundboken Upptäck Sverige Geografi. Till varje kapitel finns förslag på: • mål och syfte – kapitlets centrala ”stora” frågor • aktuella kunskapskrav och förmågor i de långsiktliga målen • centrala begrepp • bedömning av elevernas kunskaper och förmågor • hur man kan starta upp ett arbetsområde • hur man kan avsluta ett arbetsområde • kommentarer till grundboken Upptäck Sverige Geografi • pedagogiska planeringar och begreppsövningar samt geografiprov med bedömningsstöd samlade som kopieringsunderlag.
Hippas Eriksson är en erfaren författare som skrivit läromedel för både barn och vuxna. Hon arbetar nära skolan och besöker både lärare och elever för att hämta inspiration och för att hitta rätt ton och nivå i sina böcker. Göran Svanelid, författare och uppskattad föreläsare runt om i Sverige. Han råder lärare i alla ämnen att fokusera på de fem förmågor ”The Big 5” som är allra vanligast i grundskolans nya styrdokument, för att hjälpa eleverna att nå målen.
Den här Lärarboken hör till grundläromedlet Upptäck Sverige Geografi grundbok och arbetsbok.
Upptäckarserien finns även i ämnena geografi, religion, historia samt biologi. Se liber.se
Best.nr 47-11921-9 Tryck.nr 47-11921-9