9789144101293 by Smakprov Media AB

xx mm

FOTO: EMILMEDIA.SE

Mikael Wiberg är professor i informatik vid Umeå universitet och internetforskare med ett särskilt intresse för vårt framväxande interaktionssamhälle.tota

Sociala medier & härskartekniker En snabb kommentar, en gest eller bara en lite för lång konstpaus kan fullständigt omdefiniera det sociala rummet. Mellan två personer skapas en maktasymmetri där den ena parten använder tekniker för att ställa sig ovanför, vid sidan om eller på avstånd från den andra. Det sker subtilt men ändå så uppenbart. Det handlar om härskartekniker. Sociala medier är inget undantag. Även på Twitter, Facebook, Instagram och i exempelvis bloggosfären pågår liknande sociala spel. I den här boken möter du nätprofilerna Clara Lidström och Johanna Frändén, som båda har skapat sig en stark röst och position i de sociala medierna. Genom deras erfarenheter lär vi oss om strategier som har vuxit fram för att förhålla sig till de sociala spel som pågår på nätet. Bokens teoretiska utgångspunkt är de handlingsutrymmen och härskartekniker som de sociala medierna möjliggör. Författarna presenterar tio härskartekniker som i dag utövas på nätet – och tio motstrategier för att utveckla ett bättre förhållningssätt till såväl subtila som tydliga härskartekniker i sociala medier.

| Sociala medier & härskartekniker

155 × 223

Annakarin Nyberg & Mikael Wiberg

Annakarin Nyberg är internetforskare, författare och universitetslektor i informatik vid Umeå universitet.

SOCIALA MEDIER & HÄRSKARTEKNIKER

Sociala medier & härskartekniker vänder sig till dig som vill förstå vår digitala samtid. Boken syftar till att medvetandegöra det komplexa i det till synes ytliga i vår vardag på nätet.

Art.nr 38621

Annakarin Nyberg & Mikael Wiberg

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10129-3_01_cover.indd Alla sidor

2014-10-10 10:54

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38621 ISBN 978-91-44-10129-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Fackgranskning: P-O Ågren Omslagslayout: Johan Bodén Printed by Dimograf, Poland 2014

978-91-44-10129-3_book.indd 2

2014-10-13 12.08

INNEHÅLL

Förord 7 1 Nät av härskartekniker 9

Inledning 9 Utgångspunkter 11 Sociala medier och handlingsutrymmen 12 Att möta nätet: strategier och förhållningssätt 14 Att agera för att påverka 16 Disposition 18 2 Dagens sociala medier 21

Utbredning och användning av sociala medier 22 Facebook 22 Twitter 25 Bloggar 27 Instagram 31 3 En plattform för sociala spel 37

Tio viktiga år av utveckling 37 Dagens sociala medier 39 Nya sociala samspel 40 Idag: sociala medier som en ny spelplan 44

978-91-44-10129-3_book.indd 3

2014-10-13 12.08

Innehåll

4 Härskartekniker 45

Osynliggörande 47 Förlöjligande 50 Undanhållande av information 51 Dubbel bestraffning 52 Påförande av skuld och skam 53 Våld och hot om våld 55 Objektifiering 56 Begreppet härskarteknikers betydelse 56 5 Härskartekniker i sociala medier 59

Samtal om nätets sociala spel 59 Johanna: fotbollsexpert och journalist 60 Clara: bloggare och fotograf 70 Härskartekniker i sociala medier 85 Förändrade förutsättningar i tid och rum 89 6 Tio motstrategier till härskartekniker på nätet 91

Motstrategi 1: dela vidare 91 Motstrategi 2: rensa upp 92 Motstrategi 3: blockera 92 Motstrategi 4: ta sista ordet 93 Motstrategi 5: välj passivitet 93 Motstrategi 6: använd humor 94 Motstrategi 7: bemöt med intellektualisering 95 Motstrategi 8: bemöt med vänlighet 95 Motstrategi 9: avfölj och uteslut 96 Motstrategi 10: kombinera olika sociala medier 96 Sammanfattning: de tio motstrategierna 98 7 Tio nyanser av sociala spel 101

Sociala spel och härskartekniska effekter 101 Ögonblicklig användning och subtil tvetydighet 102 När uppstår härskartekniska effekter? 103 4

978-91-44-10129-3_book.indd 4

2014-10-13 12.08

Innehåll

Nyans 1: socialt förnekande 104 Nyans 2: fördröjd och dubbelbottnad bekräftelse 104 Nyans 3: bekräfta för att synliggöra sig själv 105 Nyans 4: dela för att synliggöra sig själv 106 Nyans 5: överta trådar och samtal 107 Nyans 6: visa lojalitet genom bekräftelse 111 Nyans 7: inkräkta på platser och i flöden 113 Nyans 8: skapa exklusiv tillhörighet genom taggning 114 Nyans 9: skapa osäkerhet genom tvetydiga budskap 115 Nyans 10: försköna sin tillvaro 116 De tio nyanserna 117 Om att börja se subtila sociala spel 118 8 Medieträning för sociala medier 121

Att provtrycka eller prångla ut sina ideal? 122 Om att lyhört forma sin profil på nätet 123 Netikettera eller dominera? 124 Det autentiska och uppriktiga 125 Kokettera eller reflektera? 126 Den medvetna medieträningen 127 Att härska eller härskna till? 128 När våra försök att härska misslyckas 129 Om att bygga bilden av sitt nätjag 130 Från härska och härskna till att behärska 131 9 Det tekniskt möjliga och socialt komplexa 133

Vår digitala samtid 133 Från nät av härskartekniker till vår vardag 134 Bortom härskartekniker på nätet 135 Framtiden: det bestående och det föränderliga 136 Författarnas slutord 139 Litteraturförteckning 143

978-91-44-10129-3_book.indd 5

2014-10-13 12.08

978-91-44-10129-3_book.indd 6

2014-10-13 12.08

FÖRORD

I snart tjugo år har nätet höjts till skyarna och setts som något spännande och utopiskt. I snart tio år har hypen omkring sociala medier varit enorm, och höga förväntningar har funnits på vad vi ska kunna åstadkomma med hjälp av dessa nya plattformar för informationsspridning, kommunikation, nätverkande och skapande. Inom politikens, ekonomins, lärandets och kulturens områden har man på ett ofta okritiskt sätt gett sig hän. Businessmanifest har skrivits, föredrag har hållits, temadagar har anordnats, laptops har delats ut i skolor, och det ”deltagande” och ”medskapande” som har kunnat ses i entusiastkulturer online har blivit högt eftertraktade mål inom flertalet samhälleliga sfärer. Den här boken är inte ytterligare en droppe i det här flödet. Annakarin Nyberg och Mikael Wiberg ger oss i stället något nytt och välbehövligt. Närmare bestämt en konkret, kritisk och välbalanserad kompass för att navigera mellan de sociala mediernas potential och begränsningar. Vi påminns ju nu allt oftare om att nätet och de sociala medierna också har en baksida. Där kan ljusskygga företeelser finna grogrund och där kan moraliskt tvivelaktiga beteenden få en spelplats. Men främst av allt har där ändå varit optimismen. Ord som ”pirat” och ”hacker” har i en tidsålder av remixkultur, öppenhet och delning blivit positivt laddade i många samman hang. Men i min forskning om sociala medier, social organisering och mobilisering tycker jag mig se att vi idag står i början av en ny fas. Kan man kanske tala om en backlash? Många organisationer och individer har vid det här laget hunnit få erfarenhet av en hel del olika ”nyheter”. De har gått från att ha deltagit i 1990-talets html-kurser och utbildningar för att ta datakörkort, till att ha startat konton på Spray, Lunarstorm, MySpace, Blogger, YouTube, Facebook, © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10129-3_book.indd 7

2014-10-13 12.08

Förord

Twitter, Tumblr, Instagram, Pinterest och så vidare. Men många av de nya plattformarna som dyker upp blir snabbt kyrkogårdar för inaktiva konton när vi börjar ställa oss frågan om vad det hela egentligen gav oss. Röstade fler väljare egentligen på oss för att vi startade en Facebookgrupp? Når vi verkligen ut på bästa sätt till våra kunder via Twitter? Vem bryr sig egentligen om vad jag postar på Instagram? Till vilken nytta fyller jag min blogg med innehåll? Samtidigt pågår, i skuggan av bland annat NSA-skandalen, en debatt om personlig integritet, privatliv och övervakning. De verktyg som vi har laddat med förväntningar och möjligheter har också blivit alltmer förknippade med rädslor, hot och osäkerhet. Parallellt ökar medvetenheten om så kallat näthat, och därmed kommer också insikten om att sociala medier kan användas för både goda och mindre goda syften. Kanske ska vi inte bara fokusera på hur marginaliserade, osynliggjorda eller förtryckta grupper får möjligheter att ta för sig av offentligheten tack vare sociala medier. Vi måste kanske också tänka på hur dominerande, maktfullkomliga och intoleranta grupper kan använda samma digitala kommunikationsverktyg för att befästa sin plats. I det här föränderliga ekosystemet landar Annakarins och Mikaels bok som en skarp lägesbeskrivning och en värdefull manual. Vad är egentligen sociala medier? Hur fungerar de, och vilka skillnader finns mellan olika verktyg? Hur kan vi känna igen och avkoda den maktutövning som vi utsätts för – eller själva gör – online? Hur kan den beprövade teorin om härskar tekniker uppdateras och anpassas för den digitala samtiden? Trevlig läsning! Simon Lindgren Professor i sociologi, Umeå universitet

978-91-44-10129-3_book.indd 8

2014-10-13 12.08

KAPITEL 3

En plattform för sociala spel

Tio viktiga år av utveckling I det här kapitlet visar vi hur tio viktiga år av utveckling har lagt grunden för sociala spel på nätet, och vi tar avstamp i den forskning vi själva har bedrivit inom området. Tillsammans utgör våra forskningsintressen nämligen en viktig grund för den här boken om sociala medier och härskartekniker. Ett gemensamt intresse för framväxten av livet på nätet gör exempelvis att vi kan diskutera informationsteknikens konsekvenser för kommunikation, interaktion och mellanmänskligt relationsbyggande. FRÅN INFORMATIONSTEKNIK TILL INTERAK TIONSTEKNIK

2004 gavs boken The interaction society (Wiberg 2004) ut. Syftet var att belysa hur informationsteknik var på väg att gå från att innefatta informationsbearbetning av olika slag (IT som informationsteknik) till att bli en viktig plattform för mellanmänsklig kommunikation och interaktion (IT som en interaktionsteknik). Det är spännande att reflektera över att The interaction society kom ut just före lanseringen av Facebook (2004), och att boken om interaktionssamhällets framväxt därför varken speglar Facebook, Twitter, LinkedIn, Instagram, Foursquare eller några andra sociala medier. Detta trots att bokens fokus var riktat mot informationsteknik för mellanmänsklig kommunikation och interaktion. Så här exakt tio år senare, kan 2004 ändå beskrivas som starten på en social revolution av IT-användning. Boken beskrev bland annat cyberkaféer, hur e-post förändrade organisatoriska kommunikationsmönster och hur mobilen skapade nya kanaler för människor att hålla kontakt med var © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10129-3_book.indd 37

2014-10-13 12.08

3 En plattform för sociala spel

andra. Fortfarande är dessa element viktiga hörnstenar för att förstå dagens sociala medier. FRÅN IT I ARBETSLIVET TILL IT I VARDAGSLIVET

Några år senare skrevs doktorsavhandlingen Att studera digitala artefakter i människors vardagsliv (Nyberg 2008). Avhandlingen visade bland annat hur datorer och internet alltmer kom att genomsyra andra kontexter än enbart arbets- och organisationsrelaterade sammanhang, och hur informations teknik snabbt fann sin väg in i våra vardagsliv. I hemmet, på fritiden och i det privata kom datorer, internet och nya programvaror att få en alltmer naturlig plats och betydelse i kommunikation, relationsskapande och underhållning, och avhandlingen visade strategier och förhållningssätt som människor utvecklade gentemot IT. När avhandlingen skrevs var vi i full färd med att utveckla och utforska den spännande informationsteknik, dess funktionalitet och olika syften, som successivt gav alltmer stöd för ett socialt liv på nätet. Med tiden har vi kommit att kalla sådan teknik för just sociala medier. Någonting vi slås av när vi blickar tillbaka är hur oerhört snabbt de senaste tio årens teknikutveckling har gått. Redan 2004 fanns en fast övertygelse om betydelsen av livet på nätet. Redan för tio år sedan förstod vi teknikens möjligheter att utgöra en plattform för människor att mötas, kommunicera och umgås på. Redan för över tio år sedan beskrev forskarna livet på nätet i termer av virtuella gemenskaper (se exempelvis Ågren 1998). VIRTUELLA OCH VERKLIGA VERKLIGHETER

Samtidigt som vi då var fast förvissade om teknikens potential för social interaktion, fanns även en övertygelse om att det var ett isolerat socialt fenomen. Vi gjorde en poäng av skillnaden mellan VR (Virtual Reality) och IRL (In Real Life), det vill säga vi gjorde en åtskillnad mellan en så kallad virtuell verklighet och en verklig verklighet, och vi gjorde också tydlig åtskillnad mellan vardagsliv och virtuella gemenskaper. Det finns många exempel på hur man strävade efter att synliggöra och förstå livet på nätet genom att separera det från våra sociala liv i övrigt. Cyberspace var länge ett sådant begrepp som beskrev vad som skedde i en parallell värld till det så kallade mer verkliga vardagslivet. 38

978-91-44-10129-3_book.indd 38

2014-10-13 12.08

3 En plattform för sociala spel

Frågan är varför vi gjorde den här typen av uppdelningar. Vi menar att det dels kan handla om att vi inte riktigt hade ett språk, vi saknade en vokabulär, för att prata om det virtuella och reella som integrerat, dels kan det handla om att det var relativt nytt, både tekniskt och socialt, och därmed var det svårt att se det som så betydande i relation till vår vardag. Sannolikt fanns också ett starkt behov av att uppmärksamma detta nya fenomen, och därför blev det framställt i relation till, och isolerat från, vår redan kända verklighet. Vår så kallade redan kända verklighet utgjorde helt enkelt vår referensram i strävan efter att förstå vad en vardag på nätet skulle kunna tänkas innebära.

Dagens sociala medier Dagens sociala medier är inte bara tekniska plattformar och digitala tjänster. Dagens sociala medier omdefinierar också platsens betydelse och gör platser tillgängliga på nya sätt. Den som befinner sig på en viss plats kan idag enkelt nå mer detaljerad information om den, berätta för omvärlden via en in-checkning att man befinner sig där, och till exempel snabbt komma i kontakt med andra människor på samma plats. Vi menar att sociala medier har förändrat vår geografi. Med funktioner som check-in och andra platsbaserade sociala tjänster kan vi snart börja tala om digitala tjänster för en social geografi. Dagens sociala medier omdefinierar inte bara vår geografi, utan också våra sociala strukturer. På liknande sätt som e-post utmanade organisatoriska strukturer och hierarkier på när den tekniken nådde allmän spridning under senare delen av 90-talet, fortsätter de sociala medierna att omdefiniera vårt sociala landskap. Exempelvis visar de Twitterstödda upploppen i Egypten 2011 på kraften i tekniken när det kommer till att även kunna utmana sociala strukturer. Digitala plattformar och tjänster, mobil access till kommunikation samt ständigt uppdaterade informationsflöden möjliggör inte bara kommunikation, det kan också skapa förutsättningar för en omstrukturering av social ordning. Även forskningen har gått framåt. Begrepp som materialitet (se exempelvis Wiberg 2013, och Wiberg & Robles 2010) har snabbt etablerat sig som ett viktigt teoretiskt begrepp och som ett ledord för att kunna prata om fenomen som sociala medier som någonting som är fullständigt integrerat i vårt vardagsliv. Vi pratar om IT i människors vardagsliv (Nyberg 2008), och © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10129-3_book.indd 39

2014-10-13 12.08

3 En plattform för sociala spel

vi intresserar oss alltmer inte enbart för Virtual Reality och för hur teknik kan skapa alternativa verkligheter, utan också för Augmented Reality (AR), det vill säga hur teknik kan möjliggöra för oss att se vår omvärld genom en digital lins. Produkten Google Glass, glasögon där också digital information projiceras på glasen, är det senaste exemplet på denna utveckling där vi kan se vår omgivning genom ett digitalt raster. MOBILENS BET YDELSE FÖR SOCIALA MEDIER

Mobilen är idag en viktig hörnsten i de sociala medierna. Mobilen gör det möjligt för oss att stå i ständig kontakt med sociala medier, oavsett när på dygnet, oavsett var vi befinner oss i världen. Med mobilen kollar vi andra personers aktuella status och vi checkar in på platser, uppdaterar vår aktuella status och tar bilder och videoklipp som vi sedan sprider vidare via Instagram, Flickr och YouTube, och vi rör oss i ett dynamiskt nyhetsflöde som vi följer via digitala tjänster som Twitter. Med Twitter blir vi nyhetsföljare och nyhetsankare i ett nätverk av tusentals andra människor. På mobilsidan växer antalet appar som sammankopplar vår fysiska och digitala värld. En digital tjänst och mobil app som Foursquare är bara ett exempel på ett socialt medium som kopplar samman vår fysiska omgivning och geografi. Ytterligare exempel på detta finner vi i möjligheter till så kallad geo-taggning av bilder i syfte att sprida vidare via sociala medier. Ett annat exempel är TripAdvisor som låter oss dela åsikter via sociala nätverk om platser och exempelvis restauranger. Det här är bara några av de spännande applikationer som numera används och som visar att det tekniska och fysiska sammantaget formar hur vi idag förstår, relaterar till och agerar i vår vardag.

Nya sociala samspel Utvecklingen går raskt framåt. Social träning är inte längre bara en fråga om att kunna föra sig i olika sammanhang. När sociala medier också finns närvarande i alla möjliga sociala sammanhang blir även behovet starkt av att kunna vara en och samma person i många olika sammanhang. Vi pratar om att ha en social identitet och hur vi väljer att agera för att vara den personen, såväl utanför som på nätet (Ikonomidis Svedmark & Nyberg 2009). Många som försöker vara sig själv i de sociala medierna får dock tyvärr 40

978-91-44-10129-3_book.indd 40

2014-10-13 12.08

3 En plattform för sociala spel

utstå en hel del, och ibland fullständigt oproportionerligt mycket kritik och hån. På senare tid har näthat blivit ett begrepp och en vida spridd hashtag. Näthatet spirade bland annat i dagstidningars digitala kommentarsfält, vilket fick till följd att en hel del journalister upplevde sig hotade av anonyma personer som använde nätupplagornas kommentarsfält för att vältra sig i okvädinsord om såväl artiklarna som dess upphovsmän. Nätets möjlighet till anonymitet, som i grunden kunde vara en god möjlighet för att öppet kunna uttrycka sin åsikt, blev i stället en möjlighet att kunna tillintetgöra andra människor. I kölvattnet av detta skedde snabbt en del förändringar på tidningarnas webbplatser. Möjligheten till att kommentera artiklar på nätet blev kvar på de flesta ställen, men med en viktig teknisk skillnad. På många tidningars webbplatser kunde man inte längre vara fullständigt anonym. I stället för att erbjuda total anonymitet skapade man bland annat möjligheten att skriva kommentarer givet att läsarna skapade en användare kopplad till sin e-postadress. TEKNIK SOM FORMAR OCH FORMAS AV ANVÄNDNING

Exemplet om näthat och hur en del tidningar anpassade de digitala kommentarsfälten visar inte enbart på ett problem som dök upp och hur det hanterades. På ett mer generellt plan fungerar exemplet även väl för att visa på hur vår tekniska utveckling framskrider. Teknik drivs inte enbart framåt genom tekniska landvinningar. Teknik speglar vår sociala värld, våra sociala handlingar, och tekniken anpassas till oss människor och vad vi gör med den i lika stor utsträckning som att vi människor drivs av intressen att utveckla teknik i relation till vad vi tror oss behöva. Exemplet kring näthat illustrerar denna teknikens dualitet (Orlikowski 1992). Kommentarsfälten till tidningsartiklar publicerade på nätet kom till för att teknikutvecklingen drevs av en idé om att öka läsarens delaktighet. Det var en god tanke om att delaktighet och öppen dialog är viktigt om vi tror på demokrati. Tekniken borde möjliggöra att göra sin röst hörd även på nätet, och i detta låg goda värderingar om alla människors lika rätt till en åsikt. Våra sociala mönster och vårt nyttjande av denna teknik när den sattes i bruk var dock något annorlunda. Inledningsvis beskrev vi hur teknik driver i användning, och att ett handlingsutrymme kring en digital tjänst ibland kan se något annorlunda ut i verkligheten än de idéer man hade under ett utvecklingsskede av tekniken. Utvecklingen av kommentarsfälten mot att © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10129-3_book.indd 41

2014-10-13 12.08

3 En plattform för sociala spel

inte erbjuda fullständig anonymitet menar vi illustrerar en teknisk justering (drivande) utifrån vilken faktisk användning tekniken fick då den väl kom i användarnas händer. TEKNIK SOM PLAT TFORM OCH SOCIALT HANDLINGSUTRYMME

I relation till de sociala medier vi fokuserar på i den här boken är detta exempel centralt. Sociala medier utvecklas och justeras ständigt utifrån såväl idéer om tänkt användning och hur teknik kan anpassas och utvecklas för att stödja ett tänkt handlingsutrymme, som vad vi faktiskt använder tekniken till. Det är i precis detta spänningsfält som det blir viktigt att inte bara förstå sociala medier som tekniska plattformar, eller att enbart förstå användning av sociala medier utifrån vilket handlingsutrymme som en viss teknisk plattform möjliggör, utan också faktiskt, och i detalj, förstå de sociala spel som ständigt pågår, förändras och utvecklas på dessa plattformar. Som så ofta när ny teknik breder ut sig i samhället kan man tänka att det är något helt nytt – såväl som teknisk landvinning som vad det möjliggör socialt. Ibland säger man att varje teknisk revolution, som till exempel tåget, ångmaskinen, flygmaskinen eller elektriciteten, innebar en ny era. Detta kan till viss del vara sant. Tågen förband städer och det blev viktigt att våra klockor visade samma tid i olika städer för att passa tågens avgångar och ankomsttider. Tågen skapade inte bara geografiska band mellan städer utan ledde också till temporal synkronisering mellan städer som en samhällelig konsekvens. Samtidigt ser vi också hur mönster går igen, hur vi tolkar ny teknik genom vår tidigare erfarenhet av liknande teknik, och hur våra sociala mönster och vårt sätt att vara som människor ofta är djupare rotat än vad den senaste tekniken föreslår eller möjliggör i termer av handlingsutrymme. DET TIDIGA SOCIALA LIVET PÅ NÄTET

I stor utsträckning är det så även med våra sociala medier. Medan digitala tjänster som Facebook, Twitter och Instagram inte har funnits så värst många år1 har det sociala livet på nätet en betydligt längre historia. Redan i slutet 1 Facebook lanserades 2004, Twitter 2006 och Instagram 2006. Dock kom Twitter och Instagram inte att få något omfattande genomslag i Sverige förrän kring 2010 och några år därefter.

978-91-44-10129-3_book.indd 42

2014-10-13 12.08

3 En plattform för sociala spel

av 1990-talet, i en tid då internet bara funnits tillgängligt för gemene man under ett par års tid i form av enkla webbsidor, så skrev Sherry Turkle om livet på nätet (Turkle 1997). Vid samma tid pratade man mycket om cyberspace som en plats på nätet där delar av våra liv kunde levas, och virtuella gemenskaper (Ågren 1998) blev ett viktigt begrepp för att förstå de sociala band som människor utvecklade på nätet. De sociala gemenskaperna finns fortfarande kvar på nätet idag. Samtidigt har formerna för dessa förändrats, och de tekniska plattformarna har också ersatts med nya. Under sent 90-tal, och när förespråkarna för cyberspace föreställde sig livet på nätet, fanns en stark idé om hur vi såväl rumsligt som socialt skulle leva delar av våra liv på nätet. Olika digitala tjänster för social samvaro som till exempel The Palace byggde på en idé om att denna plats också var två dimensionell och att man rörde sig mellan olika rum som man med sin avatar kunde besöka för att umgås med andra människor. Idag har vi i stor utsträckning lämnat det fysiska rummet som förebild för hur sociala medier ska utvecklas på nätet. Som vi beskrev i det inledande

Figur 3.1 Bild från The Palace.

978-91-44-10129-3_book.indd 43

2014-10-13 12.08

xx mm

FOTO: EMILMEDIA.SE

Mikael Wiberg är professor i informatik vid Umeå universitet och internetforskare med ett särskilt intresse för vårt framväxande interaktionssamhälle.tota

| Sociala medier & härskartekniker

155 × 223

Annakarin Nyberg & Mikael Wiberg

Annakarin Nyberg är internetforskare, författare och universitetslektor i informatik vid Umeå universitet.

SOCIALA MEDIER & HÄRSKARTEKNIKER

Sociala medier & härskartekniker vänder sig till dig som vill förstå vår digitala samtid. Boken syftar till att medvetandegöra det komplexa i det till synes ytliga i vår vardag på nätet.

Art.nr 38621

Annakarin Nyberg & Mikael Wiberg

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10129-3_01_cover.indd Alla sidor

2014-10-10 10:54